Ekosystemtjänster kopplade till vildsvin
En fallstudie över hur begreppet ekosystemtjänster kan integreras i en nationell förvaltningsplan
Erica Stigblom
Kandidatuppsats 15 hp Mittuniversitetet, Östersund
MITTUNIVERSITETET
Avdelningen för ekoteknik- och hållbart byggande (EHB)
Examinator: Erik Grönlund, erik.gronlund@miun.se
Handledare: Paul van den Brink, paul.vandenbrink@miun.se Anders Lundvall, anders.lundvall@naturvardsverket.se Författare: Erica Stigblom, erica.stigblom@gmail.com Universitetsprogram: Ekoteknik, 180 hp
Huvudområde: Naturvetenskap Uppgift: Kandidatuppsats Termin, år: VT, 2017
Abstract
The meaning of the concept ecosystem services and their values needs to be disseminated and established to a greater extent than it is today which, for instance, are acknowledged in one of the milestone targets among the Swedish Environmental Objectives. With that in mind, the Swedish Environmental Protection Agency has been given a mandate from the Government which comprises communication efforts regarding ecosystem services where the overall objective is to increase the understanding of biodiversity and the values of ecosystem services, including their importance to society. As a result, the Swedish Environmental Protection Agency has developed guidance in order to integrate ecosystem services in authorities’ activities. The guidance, which was presented in November 2016, is divided into five steps and is primarily to be used by central authorities, as well as county administrative boards or municipalities. However, there are currently few examples available regarding how to practically apply this 5-step method. Thus, the purpose of this case study is to present the first example of how the 5-step method can be used within a central authority, which makes this case study unique of its kind. The case study focuses on wild boar management and Sweden’s national management plan for wild boar. A workshop was held at the Swedish Environmental Protection Agency in accordance with the 5-step method and people from three different units participated. Possible connections between wild boar and ecosystem services were identified and discussed during the workshop, both in terms of direct ecosystem services provided by wild boar, but also in terms of the positive or negative impacts that wild boar has on ecosystem services. Possible ways to integrate these findings into an updated version of the national management plan for wild boar were also discussed. The workshop resulted in a “gross list” of relevant connections, which, as a next step, needs to be verified by adding findings from current research. This has only been done to a smaller extent in this case study due to a limited timeframe.
However, the gross list was compared to relevant connections that could be identified in the current national management plan for wild boar. The results showed that the 5-step method helped to identify ten new connections between wild boar and ecosystem services, primarily within the category of cultural ecosystem services. The discussions during the workshop also contributed to a deeper understanding of the connections that had already been identified in the current national management plan for wild boar. In summary, the guidance provided a useful tool to systematically identify relevant ecosystem services and to address the impacts on these services. The identified connections has a value for wildlife management work, both in accordance with the national management plan for wild boar which is intended to be updated when new knowledge and new experiences are generated, but also in accordance to the Swedish Environmental Protection Agency’s Strategy for Swedish Wildlife Management which also says that wildlife management should be adaptive and constantly developed through new knowledge. To identify relevant ecosystem services also contributes towards achieving one of the milestone target within the Swedish Environmental Objectives, which says that “the importance of biodiversity and the value of ecosystem services are to be generally known and integrated into economic positions, political considerations and other decisions in society where it is relevant and reasonable to do so”.
Key words: ecosystem services, wild boar, national management plan
Sammanfattning
Innebörden av begreppet ekosystemtjänster och värdet av dessa behöver spridas och förankras i samhället i större utsträckning än vad som görs idag. Det har bland annat uppmärksammas i ett av etappmålen inom de nationella miljökvalitetsmålen. Med anledning av detta har Naturvårdsverket fått i uppdrag av regeringen att genomföra en kommunikationssatsning om ekosystemtjänster, där det övergripande målet är att öka förståelsen för den biologiska mångfaldens och ekosystemtjänsternas värden samt deras betydelse i samhället. Naturvårdsverket har inom ramen för detta regeringsuppdrag tagit fram en vägledning för att integrera ekosystemtjänster i myndigheters verksamhet. Vägledningen, som presenterades i november 2016, är indelad i fem steg och vänder sig främst till centrala och regionala myndigheter men även till kommuner. Med anledning av att vägledningen är ny så finns det få exempel på hur vägledningens 5-stegsmetod kan tillämpas i praktiken. Denna fallstudie är ett första exempel på hur den föreslagna 5-stegsmetoden kan användas inom en nationell myndighet vilket gör fallstudien unik i sitt slag. Fallstudien omfattar vildsvinsförvaltning och tar sin utgångspunkt i Naturvårdsverkets förvaltningsplan för vildsvin. I enlighet med vägledningens metod hölls en workshop på Naturvårdsverket där personer från tre olika enheter medverkade. Under workshopen identifierades och diskuterades möjliga kopplingar mellan vildsvin och ekosystemtjänster, både i form av direkta ekosystemtjänster som vildsvinen tillhandahåller, men även i form av de miljöeffekter som vildsvinen har på ekosystemtjänster av både positiv och negativ karaktär. Vidare diskuterades även förslag på hur detta skulle kunna integreras i en uppdaterad version av nuvarande nationella förvaltningsplan för vildsvin. Workshopen resulterade i en bruttolista på relevanta kopplingar som i ett nästa steg bör verifieras genom att stämma av resultatet med aktuell forskning, något som gjorts i begränsad utsträckning i denna fallstudie på grund av tidsmässiga skäl. Däremot jämfördes den bruttolista med relevanta kopplingar som identifierats i nuvarande nationella förvaltningsplanen för vildsvin. Resultatet visade att 5- stegsmetoden hjälpte till att identifiera tio nya kopplingar mellan vildsvin och ekosystemtjänster, främst inom kategorin kulturella ekosystemtjänster. Dessutom bidrog resultatet till fler infallsvinklar samt en mer nyanserad bild av de kopplingar som redan berörs i den nuvarande nationella förvaltningsplanen för vildsvin. Sammanfattningsvis erbjöd vägledningen ett användbart verktyg för att systematiskt identifiera relevanta ekosystemtjänster samt belysa påverkan på dessa. Det har ett värde inom viltförvaltningsarbetet, både i enlighet med den nationella förvaltningsplanen för vildsvin som är ämnad att revideras i takt med att ny kunskap genereras och nya erfarenheter, och i enlighet med Naturvårdsverkets Strategi för Svensk Viltförvaltning som förespråkar att viltförvaltningen ska vara adaptiv och hela tiden utvecklas genom ny kunskap. Att identifiera relevanta ekosystemtjänster bidrar dessutom till att uppnå ett av etappmålen inom de svenska miljömålen som säger att ”senast år 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt”.
Nyckelord: ekosystemtjänster, vildsvin, nationell förvaltningsplan
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Val av fallstudie ... 2
1.3 Vildsvin ... 3
1.4 Nationell förvaltningsplan för vildsvin ... 4
2. Syfte och frågeställning ... 5
2.1 Syfte ... 5
2.2 Frågeställningar ... 5
3. Metod och genomförande ... 5
3.1 Metodval ... 5
3.2 Genomförande ... 6
3.2.1 Jämförelse ... 7
3.3 Metodkritik ... 8
4. Resultat ... 9
4.1 Försörjande ekosystemtjänster ... 10
4.2 Reglerande och upprätthållande ekosystemtjänster ... 11
4.3 Kulturella ekosystemtjänster ... 13
4.4 Stödjande ekosystemtjänster ... 15
4.5 Jämförelse ... 16
4.5.1 Ekosystemtjänster och positiva miljöeffekter på ekosystemtjänster ... 16
4.5.2 Negativa miljöeffekter på ekosystemtjänster ... 18
5. Analys & diskussion ... 20
5.1 Översiktlig analys av kunskapsläget ... 22
5.1.1 Påverkan på markstruktur- markprocesser och jordegenskaper ... 22
5.1.2 Påverkan på växtsamhällen ... 23
5.1.3 Vildsvin som spridningsvektor ... 23
5.1.4 Påverkan på klimatreglering ... 24
5.1.5 Påverkan på djursamhällen ... 24
5.1.6 Kostnader och inkomster ... 25
5.2 Återkoppling till metodkritik ... 25
2 6. Slutsats ... 26 7. Tillkännagivande ... 28 8. Referenser ... 29
1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Begreppet ekosystemtjänster används för att beskriva ett brett spektrum av tjänster som ekosystemen
tillhandahåller och som är nödvändiga för människans överlevnad och välbefinnande (Daily et al, 2000). Begreppet kom att bli allmänt vedertagen efter att the Millennium Ecosystem Assessment (MA) gav ut den omfattande syntesen “Ecosystems and human wellbeing” 2005 vars definition av ekosystemtjänster är “de förmåner människan erhåller från ekosystemen”. Dessa förmåner har delats upp i ett klassificeringssystem bestående av kategorierna försörjande, reglerande, kulturella och stödjande ekosystemtjänster (MA, 2005). Varje kategori innefattar olika typer av tjänster som naturen tillhandahåller, exempelvis är spannmål och timmer olika typer av försörjande
ekosystemtjänster, medan reglerande ekosystemtjänster innefattar andra typer av livsnödvändiga processer såsom vattenrening och pollinering. De kulturella tjänsterna berör generellt hälsa, rekreation och inspiration exempelvis i form av friluftsliv eller jakt, och de stödjande tjänsterna kan ses som en förutsättning för att de övriga tjänsterna ska fungera. Hit hör bland annat processer som fotosyntes och biogeokemiska kretslopp (Naturvårdsverket, 2016a). För en mer ingående beskrivning av begreppet ”ekosystemtjänster” och dess olika kategoriseringar hänvisas till ovan nämnda syntes.
Det finns en relativt lite förståelse för vikten av ekosystemtjänster och i många fall hotas de av överutnyttjande och degradering vilket utgör en risk för att betydelsen av en ekosystemtjänst inte uppmärksammas förrän tjänsten är förlorad (Daily et al, 2000). Trots att ekosystemtjänsterna utgör en väsentligt grund för vår välfärd har vi en tendens att ta dem för givna vilket gör att de oftast är osynliga när vi fattar olika typer av beslut i samhället (Naturvårdsverket, 2016a). Det har därför på många håll konstaterats att kunskapen om ekosystemtjänsterna och deras betydelse behöver konkretiseras, förankras och spridas mer i samhället än vad som sker idag. Det är av sådan vikt att ett etappmål inom de nationella miljömålen har dedikerats till detta. Etappmålet lyder “Senast år 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt” (miljömål.se, 2014).
Med anledning av detta har Naturvårdsverket fått i uppdrag av Regeringen att genomföra en kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017. I regeringsbeslutet står att “det övergripande målet med kommunikationssatsningen är att öka förståelsen för den biologiska mångfaldens och ekosystemtjänsternas värden och deras betydelse i samhället samt att detta i möjligaste mån ska bidra till att öka måluppfyllelsen för berörda miljökvalitetsmål” (Regeringen, 2014). I uppdraget ingår bland annat att bidra till utvecklingen av vägledning till centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner, något Naturvårdsverket har tagit fasta på genom att ta fram rapporten “Integrera ekosystemtjänster i myndigheters verksamhet: En vägledning”. Vägledningen är ämnad för att göra en ekosystemtjänstbedömning av hela eller delar av en myndighets verksamhet och gör det möjligt för myndigheten att tydligt strukturera upp sin påverkan på respektive beroende av ekosystemtjänster. Kunskapen kan sedan användas för att integrera ekosystemtjänsterna i myndighetens verksamhet (Naturvårdsverket, 2016a).
Inom ramen för Naturvårdsverkets regeringsuppdrag har tre länsstyrelser ingått i ett pilotprojekt vars syfte var att testa hur värdet av ekosystemtjänster kan involveras i beslut och ställningstaganden. Kort sammanfattat innebar projektet att länsstyrelserna fick i uppdrag att integrera ekosystemtjänster i ett antal ärenden, ett arbete som har dokumenterats i rapporten: “Att uppmärksamma värdet av ekosystemtjänster i beslut och ställningstaganden.
Handläggarverkstad med exempel från 12 ärenden bland olika verksamhetsområden hos länsstyrelserna”.
2 Pilotprojekt har en stark koppling till Naturvårdsverkets vägledning eftersom länsstyrelserna använde sig av vägledningens 5-stegsmetod i flertalet av de ärenden som hanterades inom pilotprojektet. I rapporten delges att
“förhoppningen är att erfarenheterna kan användas av andra, framför allt län och andra myndigheter, för att starta eller förbättra arbetet med att integrera ekosystemtjänstperspektiv i relevanta beslut och ställningstaganden”. De ärenden som valdes ut planerades så att exemplen skulle beröra olika sakområden inom länsstyrelsernas verksamhet.
Exempelvis hanterades ärenden som berör miljöbalken, plan- och bygglagen och regionala företagsstöd (Länsstyrelserna, 2016).
1.2 Val av fallstudie
Naturvårdsverkets vägledning om att integrera ekosystemtjänster i myndigheters verksamheter är inte ämnad för någon speciell typ av verksamhet utan är skriven i mer generella termer. Den publicerades i november 2016 vilket gör att det i dagsläget finns få konkreta exempel på hur 5-stegsmetoden kan tillämpas i praktiken, förutom ovan nämnda pilotprojekt. Det finns ännu inget motsvarande pilotprojekt som utifrån vägledningen undersöker hur värdet av ekosystemtjänster kan involveras i beslut och ställningstaganden hos en nationell myndighet och inga av de ärenden som hanteras inom länsstyrelsernas pilotprojekt har någon direkt koppling till vilt eller viltförvaltning. Den här fallstudien kommer därför att använda sig av Naturvårdsverkets vägledning för att undersöka ett viltförvaltningsärende inom Naturvårdsverkets egen verksamhet, dels för att bredda utbudet av konkreta exempel till fler typer av ärenden men även för att testa, samt ge exempel på hur av 5-stegsmetoden kan användas på nationell myndighetsnivå.
Naturvårdsverket är den centrala förvaltningsmyndigheten i Sverige med ansvarar för jakt och vilt. Sedan 2015 finns en Strategi för Svensk Viltförvaltning som ska fungera som en grund för Naturvårdsverkets arbete och samtidigt vara en vägvisare för andra viltförvaltande myndigheter och aktörer fram till 2020. Strategin omfattas av en övergripande vision som lyder “En viltförvaltning i balans gör att alla kan uppleva viltets värden” och dess syfte är att utveckla och stärka viltförvaltningen genom att lyfta fram och ta vara på de positiva värdena som viltet tillhandahåller. I strategin skriver Naturvårdsverket att visionen ska ses som en långsiktig målbild för svensk viltförvaltning, samt att strategin tar fasta på viltets värden i bred bemärkelse; för naturupplevelser och besöksnäring, för jakt, för tillgång till viltkött och för bevarande av biologisk mångfald (Naturvårdsverket, 2015). I många avseenden knyter strategin an till ekosystemtjänster som tillhandahålls av vilt, varpå en ökad integrering av ekosystemtjänster i olika typer av viltförvaltningsarbeten skulle kunna bidra till att uppnå den vision som strategin omfattar. Det är därför av intresse att undersöka om den generella 5-stegs metoden som beskrivs i tidigare nämnda vägledning för att integrera ekosystemtjänster i myndigheters verksamhet kan användas inom det mer specifika sakområdet viltförvaltning.
Förvaltningen av vildsvin har valts ut som ett specifikt ärende för att testa vägledningens 5-stegsmetod, en art vars förvaltning har hög relevans av flera anledningar. Dels har vildsvinspopulationens numerär och utbredning ökat i Sverige på kort tid vilket orsakat problem, inte minst i form av skador inom framförallt jordbruk. Dels har vildsvinen blivit en stor jaktlig resurs. Förvaltningen av vildsvin berörs av flera delar inom planen för genomförande av viltstrategin. Exempelvis framgår det i strategin att Naturvårdsverket ska ta fram en ny nationell förvaltningsplan för klövvilt där vildsvin ingår. Ett första steg i det arbetet är att uppdatera den befintliga förvaltningsplanen för vildsvin, varpå nästa steg blir att ta fram en förvaltningsplan som omfattar flera klövviltsarter. Den nationella förvaltningsplanen för vildsvin har därför använts som utgångspunkt för denna fallstudie, där förhoppningen är att studien ska visa hur ekosystemtjänster kan integreras i förvaltningsplaner för flera arter framgent.
3
1.3 Vildsvin
Vildsvin (Sus scrofa) hör till partåiga hovdjur (Artiodactyla) (Naturvårdsverket, 2010) vars ursprungliga utspridningsområde sträcker sig över Eurasien. Idag finns dock vildsvin på alla kontinenter förutom Antarktis vilket gör arten till ett av de däggdjur som har störst spridning världen över (Massei & Genov, 2004). Historiskt sett är vildsvin även en av de äldsta däggdjursarterna som människan introducerat till nya områden, vilket främst har gjorts med syfte att få tillgång till kött men har på senare tid även motiverats med ökat kommersiellt intresse för de jaktmöjligheter som vildsvinen ger (Long, 2003). Vildsvin har varit en naturlig del av Sveriges fauna sedan flera tusen år tillbaka (Naturvårdsverket, 2010). Redan från yngre stenåldern (neolitikum) har artens närvaro konstaterats genom arkeologiska fynd. Vidare har det bland de arkeologiska fynden från neoliktikum och mellanstenåldern (mesolitikum) dokumenterats en storleksskillnad vad gäller vildsvinens tänder vilket indikerar att en domesticering påbörjades under denna period (Jonsson, 1986). I vilken utsträckning denna domesticering skedde är inte klarlagt, men vid slutet av 1600-talet försvann vildsvinet från Sverige som en följd av både omfattande uppfödning av svin vilket inkluderade domesticering av vildsvin, och av jakt. På 1800-talet fanns arten åter i landet, dock under kontrollerade former i hägn.
Framåt mitten av 1970-talet hände det att vildsvin rymde från hägn och det är även sannolikt att vildsvin släpptes ut medvetet vilket resulterade i att det vid mitten av 1980-talet åter fanns flera vilda etableringar i Sverige. 1987 beslutade riksdagen att vildsvin ska utgöra en naturlig del av den svenska faunan, vartefter arten har ökat kraftigt.
Idag finns det uppskattningsvis omkring 250 000 vildsvin i Sverige och de finns över hela södra Sverige och stora delar av Mellansverige (Naturvårdsverket, 2010).
Vildsvin är sociala djur som lever i flock. De är mestadels aktiva under natten, gryningen och skymningen medan de oftast vistas i skydd för att sova eller vila under dagtid. Befinner sig vildsvinen i en ostörd miljö kan deras dygnsrytm däremot se annorlunda ut och de kan i dessa fall även vara aktiva på dagen. Under sina aktiva stunder kan de förflytta sig över flera kilometer långa avstånd, men de kan även välja att uppehålla sig på betydligt mindre områden om de finner mat och skydd i närheten (Naturvårdsverket, 2010). Artens reproduktionsförmåga är mycket hög och de har en förmåga att anpassa sig till många olika typer av miljöförhållanden (Baskin & Danell, 2003). Vildsvin är opportunister när det kommer till föda vilket innebär att de äter både växter, djur och svampar. Således kan dieten variera beroende på energibehov, vad som finns tillgängligt, säsong och geografiskt läge. Dock utgör växter normalt ca 90 % av dieten och de äter mer än gärna jordbruksgrödor (Ballari & Barrios-Garcia, 2014).
Vildsvin påverkar sin livsmiljö på många sätt, inte minst genom att de bökar upp det översta markskiktet i de områden där de befinner sig. Främst på grund av fodersök men även till följd av deras naturligt undersökande beteende (Naturvårdsverket, 2010). Vildsvin kan även i stor utsträckning påverka ekosystemens struktur och funktion och orsakar både kostnader och inkomster till enskilda och i samhället, bland annat i former som beskrivs i Häggmark Svensson et al (2015) litteraturöversikt över fördelar, kostnader och policies inom viltförvaltning. Litteraturöversikten handlar förvisso om viltförvaltning generellt och inte om vildsvinsförvaltning specifikt men berör ändå vildsvinförvaltningen på många sätt. Exempelvis nämns kostnader som består av skador på grödor, trafikolyckor samt kostnader som uppstår vid smittspridning till tamboskap och människor, vilket alla är kostnader som kan uppstå av vildsvin. Det nämns samtidigt att det finns fördelar att ta i beaktande. Exempelvis förser vilt (och däribland vildsvin) oss med jakt- och rekreationsmöjligheter, mat, och andra ekosystemtjänster. Häggmark Svensson et al (2015) belyser dock att kostnaderna respektive fördelarna inte är jämnt fördelade bland de olika intressenterna i samhället vilket gör att det uppstår konflikter i många länder. Även här går det att finna en tydlig koppling till vildsvinsförvaltningen.
4
1.4 Nationell förvaltningsplan för vildsvin
Syftet med en förvaltningsplan är att klargöra hur den praktiska förvaltningen av en art bör ske, bland annat genom att kartlägga vilka politiska mål som är satta för arten i fråga samt vilka regelverk i form av lagstiftning som finns att förhålla sig till. Exempelvis beskriver en förvaltningsplan vilka åtgärder som behövs för att nå de aktuella målen.
Naturvårdsverket ansvarar för de nationella viltförvaltningsplanerna i Sverige och dessa lägger grunden för länsstyrelsernas arbete att utveckla regionala förvaltningsplaner som är särskilt anpassade till regionala förhållanden.
Naturvårdsverket har fastställt förvaltningsplaner för björn, järv, varg, lo, skarv och vildsvin (Naturvårdsverket, 2016b).
Den första nationella förvaltningsplanen för vildsvin presenterades i april 2010. Det är en omfattande plan som berör allt från aktuell lägesbeskrivning för arten, biologi och ekologi, lagar och bestämmelser, vad som menas med begreppet adaptiv vildsvinsförvaltning, en kartläggning över vilka mål planen innefattar samt en översikt av möjliga verktyg för att nå dessa mål. Vidare berör planen även försäljning av vildsvinsprodukter, trikinkontroll, och slutligen hur det förhåller sig med vildsvin och allemansrätt respektive vildsvin och trafik. Sammanfattningsvis ska den nationella förvaltningsplanen ses som ett av underlagen för en adaptiv förvaltning av vildsvin (Naturvårdsverket, 2010).
Vildsvinsförvaltningen skiljer sig en del från annat klövvilt eftersom vildsvinet relativt nyligen återintroducerades i Sverige. Erfarenheten av just vildsvin är därför inte lika omfattande som för andra klövviltsarter vilket gör att förvaltningsplanen är ämnad att vara ett levande dokument som revideras återkommande i takt med att kunskapen och erfarenheterna förnyas, miljö- och odlingsförhållandena förändras, samt jaktmetoder och förebyggande åtgärder utvecklas (Naturvårdsverket, 2010). Att revidera förvaltningsplanen återkommande ligger också i linje med Strategi för Svensk Viltförvaltning, som uttrycker att viltförvaltningen ska vara adaptiv och hela tiden utvecklas genom ny kunskap, samt anpassas till förändringar som sker i naturen och samhället (Naturvårdsverket, 2015).
Det övergripande, långsiktiga målet för vildsvinsförvaltningen är att “få till stånd en livskraftig, frisk och kontrollerad population av vildsvin, anpassad till regionala och lokala förutsättningar.” Dock har artens relativt snabba expansion på kort tid orsakat en del problem, varpå även ett omedelbart, generellt förvaltningsmål har tagits fram som lyder
“att reducera populationerna och minska skadeverkan av för mycket vildsvin” (Naturvårdsverkets, 2010).
I förvaltningsplanen konstateras att ”det behövs säkrare företags- och samhällsekonomiska bedömningar av vildsvinens negativa och positiva effekter för att öka möjligheterna att göra avvägningar mellan olika samhällsintressen som har någon typ av samband med vildsvin” (Naturvårdsverkets, 2010). Här skulle värdet av ekosystemtjänster kopplade till vildsvin kunna bidra med en relevant del. En kartläggning över ekosystemtjänster som antingen tillhandahålls av vildsvin, alternativt påverkas av vildsvin i positiv eller negativ bemärkelse är en nödvändighet för att i nästa steg kunna värdera de relevanta ekosystemtjänsterna. Dessa värderingar kan sedan integreras i de företags- och samhällsekonomiska bedömningar som behöver göras och som efterfrågas i förvaltningsplanen, och ökar på så vis möjligheterna att göra avvägningar mellan olika samhällsintressen som har någon typ av samband med vildsvin.
Själva begreppet ”ekosystemtjänster” har inte någon framträdande roll i den nuvarande förvaltningsplanen, och det av förklarliga skäl. Det är först på senare år som begreppet ekosystemtjänster har fått sitt ordentliga genomslag och blivit mer populariserat. Vid 2010, när förvaltningsplanen för vildsvin gavs ut, var benämningen inte lika känd och användes därför inte i samma utsträckning som den gör idag.
5 Likväl berör förvaltningsplanen begreppet ekosystemtjänster genom att beskriva många både positiva och negativa effekter som vildsvinen har på ekosystemen, och därmed även ekosystemtjänster, vilka kan klassificeras som antingen direkta ekosystemtjänster eller indirekta miljöeffekter på ekosystetjänster. Skillnaden är att dessa inte går under den specifika benämningen ”ekosystemtjänster” i dokumentet. I förvaltningsplanen noteras de negativa effekterna främst i kapitlet som berör ”skador av vildsvin”, medan de positiva effekterna i huvudsak noteras inom kategorin ”vildsvinens goda sidor”.
2. Syfte och frågeställning
2.1 Syfte
Det övergripande syftet med fallstudien är att undersöka om och hur den generella vägledningen för att integrera ekosystemtjänster i myndigheters verksamhet är applicerbar i sin nuvarande form eller om den 5-stegs metod som vägledningen anvisar behöver förändras för att vara användbar inom ett specifikt sakområde som viltförvaltningen.
Syftet är också att undersöka om och hur denna 5-stegs metod är applicerbar på nationell myndighetsnivå genom att för första gången testa metoden på Naturvårdsverkets typer av viltärenden. Den nationella förvaltningsplanen för vildsvin har valts ut som lämpligt ärende. Det mer direkta syftet är därmed att undersöka om och hur vägledningens 5-stegs metod bidrar till att ekosystemtjänster kan lyftas fram på ett tydligare sätt i en uppdaterad version av den nationella förvaltningsplanen för vildsvin.
2.2 Frågeställningar
● Är 5-stegsmetoden applicerbar på de ärendetyper inom viltförvaltningen som Naturvårdsverket arbetar med på nationell nivå?
● Är 5-stegsmetoden väl fungerande i sin nuvarande form eller finns det behov av att ta fram en anpassad metod ämnad mer specifikt för viltförvaltning? Vad är det i så fall som behöver ändras?
● Hur skulle en reviderad förvaltningsplan för vildsvin kunna skilja sig åt jämfört med den nuvarande med avseende på hur ekosystemtjänster identifieras och tydliggörs?
3. Metod och genomförande
3.1 Metodval
Vägledningen om att integrera ekosystemtjänster i myndigheters verksamhet (Naturvårdsverkets, 2016) publicerades i november 2016 vilket gör att arbetssättet ännu inte hunnit bli beprövat i så stor utsträckning. Därför finns inga direkta resultat eller mätvärden att jämföra med och hur applicerbar 5-stegsmetoden är för viltförvaltning på nationell nivå kommer därför att undersökas kvalitativt i form av en empirisk fallstudie. Den huvudsakliga delen av arbetet utgörs av att testa vägledningens 5-stegsmetod och kommer att generera rapportens resultat. För att kunna analysera fallstudiens resultat görs en jämförelse mellan hur ekosystemtjänster har integrerats i den nuvarande nationella förvaltningsplanen för vildsvin kontra hur en reviderad nationell förvaltningsplan för vildsvin skulle kunna skilja sig åt med avseende på ekosystemtjänster.
6
3.2 Genomförande
Naturvårdsverkets vägledning för att integrera ekosystemtjänster i myndigheters verksamhet är uppdelad i följande steg:
1. Hitta kopplingen 2. Välj ut relevant aktivitet
3. Identifiera ekosystemtjänster utifrån myndighetens aktiviteter 4. Prioritera ekosystemtjänster
5. Integrera ekosystemtjänster
En utförlig beskrivning av metodens fem steg finns tillgänglig i rapporten “Integrera ekosystemtjänster i myndigheters verksamhet - En vägledning” (Naturvårdsverket, 2016). Nedan följer en beskrivning över vilken metod som har använts vid framtagandet av denna rapport, vilket mestadels omfattar hur Naturvårdsverkets vägledning för att integrera ekosystemtjänster har tolkats och applicerats i just detta fall.
För att utföra steg 1 (Hitta kopplingen) respektive steg 2 (Välj ut relevant aktivitet) samlades en arbetsgrupp bestående av undertecknad samt personer med expertis inom viltförvaltning och ekosystemtjänster från två olika enheter på Naturvårdsverket; Viltanalysenheten respektive Landskapsenheten. Arbetsgruppen analyserade Strategi för Svensk Viltförvaltning för att välja ut ett lämpligt ärende (”aktivitet”) att basera undersökningen på och valet föll på den nationella förvaltningsplanen för vildsvin (se också rubrik ”bakgrund”).
Steg 3 (Identifiera ekosystemtjänster utifrån myndighetens aktiviteter) och steg 4 (Prioritera ekosystemtjänster) är de steg som har fått mest fokus under fallstudien. I enlighet med vägledningens metod hölls en workshop på Naturvårdsverket där framförallt steg 3 genomfördes, men i viss utsträckning även steg 4.
Som stöd för att utföra steg 3 (identifiera ekosystemtjänster utifrån myndigheters aktiviteter) finns det i Naturvårdsverkets vägledning en bilaga bestående av en Excell-mall (hädan efter kallad ”Excel-mallen”) som listar totalt 62 ekosystemtjänster, uppdelade i kategorierna försörjande-, reglerande- och upprätthållande-, kulturella- samt stödjande ekosystemtjänster. Excel-mallen är ämnad som ett verktyg för att systematiskt identifiera vilka ekosystemtjänster som berörs av ett aktuellt ärende. Mallen användes som arbetsmaterial och utgjorde själva grunden för workshopen, där syftet var att gemensamt gå igenom vilka ekosystemtjänster som är relevanta för just vildsvin.
För att optimera tiden under själva workshopen hade personerna i ovan nämnda arbetsgrupp ett möte innan workshopen för att gå igenom Excel-mallen för att gallra bort de ekosystemtjänster som inte bedömdes ha en tydlig koppling till vildsvin, vilket reducerade Excel-mallen till 26 identifierade ekosystemtjänster. Vid denna genomgång konstaterade även arbetsgruppen att det för detta specifika ärende fanns ekosystemtjänster som man upplevde saknades eller inte var tillräckligt specificerade i Excel-mallen men som vore relevanta att diskutera under workshopen, vilket ledde till att 6 nya ekosystemtjänster lades till som inte fanns med i den ursprungliga Excel- mallen. Fem av dessa ekosystemtjänster lades till i kategorin kulturella ekosystemtjänster, och en ekosystemtjänst lades till i kategorin stödjande ekosystemtjänster. Slutligen resulterade den reviderade Excel-mallen i 30 identifierade ekosystemtjänster.
7 Som en avvikelse från vägledningens ursprungliga Excel-mall bör även nämnas att det i det här specifika fallet är själva vildsvinets tillhandahållande av, och påverkan på ekosystemtjänster som bedöms, till skillnad från myndighetens påverkan som listas i den ursprungliga Excel-mallen. Det finns dock en tydlig korrelation mellan artens och myndighetens påverkan eftersom Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för jakt och vilt. Vidare byttes kolumnen som berör myndighetens beroende ut till att istället bedöma hur kopplingar kan göras mellan vildsvinens påverkan och förvaltningsplanen för vildsvin. I den ursprungliga Excel-mallen finns även en kolumn för att checka av om de aktiviteter som ett ärende omfattar relaterar till respektive ekosystemtjänst som listas. Eftersom Excel-mallen i det här fallet anpassades redan innan workshopen till att enbart lista ekosystemtjänster som bedömdes relatera till vildsvin togs denna kolumn bort av utrymmesskäl. Det bör även nämnas att det inte gjordes någon bedömning av de identifierade ekosystemtjänsternas aktuella status, det vill säga om tjänsterna bedöms som hotade eller stabila i dagsläget. En sådan bedömning fanns det inte utrymme för av tidsmässiga skäl.
Tre olika enheter på Naturvårdsverket bjöds in till workshopen; Viltanalysenheten, Viltförvaltningsenheten och Landskapsenheten. Sammanlagt medverkade 10 personer under totalt 3 timmar. Samtliga ekosystemtjänster som listats i den reviderade Excel-mallen diskuterades, både med avseende på hur vildsvinen skapar och påverkar dessa tjänster samt tankar kring hur denna påverkan kan tänkas adresseras eller hanteras i den nationella förvaltningsplanen för vildsvin. De alternativ som diskuterades var om påverkan bör belysas eller tydliggöras, främjas, eller tvärtom begränsas. Motiveringarna som listas i kolumnerna 2. Vildsvinens påverkan och 3. Förvaltningsplan i tabellerna 1–4 är deltagarnas egna formuleringar nedtecknat utifrån diskussionerna.
Slutligen handlar steg 5 (Integrera ekosystemtjänster) i Naturvårdsverkets vägledning om att integrera de utifrån workshopen identifierade ekosystemtjänsterna i myndighetens verksamhet, något som ligger i framtiden och inte inkluderas i denna rapport.
3.2.1 Jämförelse
Som tidigare nämnts är vägledningen för att integrera ekosystemtjänster i myndigheters verksamhet inte tidigare använd av Naturvårdsverket. Därför finns inga resultat eller mätvärden att jämföra fallstudien med. För att kunna analysera resultatet har det, helt fristående från workshopen, gjorts en systematisk genomgång av den nuvarande nationella förvaltningsplanen för vildsvin för att identifiera relevanta kopplingar mellan vildsvin och ekosystemtjänster. Som tidigare nämnts har själva ordet ”ekosystemtjänster” ingen framträdande roll i den nuvarande nationella Förvaltningsplanen för Vildsvin eftersom begreppet inte användes i samma utsträckning vid den tidpunkt som förvaltningsplanen skrevs. De kopplingar som bedömts som relevanta har därför sammanställts i form av korta utdrag av text som bedöms innefatta begreppet även fast själva ordet ”ekosystemtjänster” inte uttryckligen finns med i texten.
Genomförandet av den 5-stegsmetod som Naturvårdsverkets vägledning omfattar, respektive genomgången av den nationella Förvaltningsplanen för Vildsvin hanterades således separat vid utförandet av denna fallstudie för att inte workshopens utfall skulle riskera att påverkas. Det var även av vikt att hantera dessa två moment separata för att få till ett underlag för analys. Respektive sammanställning omfattar både ekosystemtjänster som tillhandahålls från vildsvin, men även miljöeffekterna av vildsvin som i sin tur påverkar olika ekosystemtjänster i positiv eller negativ riktning.
Inledningsvis nämndes att länsstyrelserna inom ett pilotprojekt har testat Naturvårdsverkets vägledning för att integrera ekosystemtjänster. Det är dock inte möjligt att göra en direkt jämförelse av resultaten från denna fallstudie och Länsstyrelsernas pilotprojekt, framförallt för att det handlar om olika typer av ärenden, men även för att det rör
8 sig om regional kontra nationell nivå. Det är dock möjligt att jämföra den generella uppfattningen om själva 5-stegs metodens användbarhet, vilket redovisas i avsnitt 5. Analys & diskussion.
3.3 Metodkritik
En fallstudie kan rikta in sig på en viss situation, individ eller grupp vilket i många fall innebär att studien är tämligen unik. Detta kan i sin tur leda till att det ifrågasätts hur representativ studien är i ett större sammanhang. Vidare tenderar en fallstudie att klassificeras som mjukdata då större fokus läggs på själva processen än på att få fram mätbara slutresultat. Av den anledningen kan det anses vara en nackdel att använda sig av metoden eftersom resultatet riskerar att ses som svåranalyserat (Denscombe, 2014).
Det finns dock viktiga aspekter att ta i beaktande angående detta; även om en fallstudie kan bedömas som unik vilket kan innebära att det är svårt att se resultatet som direkt jämförbart med andra data, så är det samtidigt ett mindre experiment som plockats ut från ett bredare spektrum vilket gör att det kan ses som representativt för likartade fall.
I vilken utsträckning som en fallstudie kan generaliseras för att bli representativ beror dock på vilka likheter som går att finna och ett antal faktorer behöver identifieras för att påvisa eller stärka korrelationen. När det kommer till att bedöma generaliserbarheten av en fallstudie så ligger även en del av ansvaret på mottagaren av informationen, det vill säga läsaren. Läsaren kan utifrån informationen som presenteras göra en egen bedömning av i vilken utsträckning studien kan anses vara generaliserbar. För att kunna göra en korrekt bedömning är det dock viktigt att läsaren förses med nödvändig information (Denscombe, 2014).
Holme & Solvang Krohn (1996) beskriver hur en kvalitativ metod kan utföras och även här diskuteras resultatets pålitlighet. Själva syftet med en kvalitativ metod är att få en bättre förståelse för vissa faktorer, varpå en kvalitativ studie vill få tag på enheter som kan ge en mer nyanserad bild av den företeelse som studeras. Detta innebär dock att det kan vara svårt att återskapa den sociala process som en kvalitativ undersökning ofta innebär. För att ändå säkra informationens pålitlighet kan en växelverkan mellan forskare och de undersökta enheterna ske vilket gör att det kan växa fram en bättre, djupare och mer nyanserad uppfattning av det fenomen som studeras.
Inom denna fallstudie betraktas deltagarna på workshopen som en fokusgrupp vars syfte är att samla in kvalitativa data. Enligt Hylander (2001) finns det inte någon forskning som ger underlag för hur fokusgrupper ska
sammansättas, men utgångspunkten är att gruppen består av människor som har något gemensamt och att deltagarna diskuterar från ett specifikt fokus. Med anledning av detta väljs deltagarna oftast ut så att gruppen är så homogen som möjligt.
Utifrån ovanstående information kan flera paralleller dras till den undersökning som den här rapporten omfattar, då undersökningen ämnar uppnå ett representativt resultat för likartade fall genom växelverkan i form av en workshop.
Detta, i kombination med undersökningens syfte, motiverar varför en fallstudie anses vara den mest lämpade metoden för ändamålet.
9
4. Resultat
På följande sidor presenteras resultatet från workshopen i tabellform utifrån den Excel-mall som hör till Naturvårdsverkets vägledning för att integrera ekosystemtjänster i myndigheters verksamhet (2016). Tabellerna har fördelats i kategorierna stödjande-, försörjande-, reglerande- och kulturella ekosystemtjänster där varje kategori omfattar olika typer av ekosystemtjänster.
Ekosystemtjänsterna har i sin tur specificerats till aktuell grupp, klass och eventuell underklass (kolumn 1) i enlighet med vägledningens Excel-mall.
Vidare följer en bedömning av hur vildsvinens påverkan relaterar till aktuell ekosystemtjänst samt om påverkan är av en positiv eller negativ karaktär (kolumn 2).
Slutligen noteras förslag på möjliga sätt att integrera denna bedömning i en framtida version av den nationella förvaltningsplanen för vildsvin (kolumn 3).
I vissa avseenden har det konstateras att påverkan, om möjligt, bör främjas eller tvärtom begränsas. I andra fall kan det vara svårt att göra antingen eller på ett konkret sätt och ibland finns inga enkla lösningar. I dessa fall kan det ändå vara bra att belysa eller tydliggöra påverkan. Kolumn 2 och 3 har, enligt tidigare beskrivning alternerats för att passa just detta specifika ärende bättre (se punkt 3.2 Genomförande för närmare beskrivning).
10
4.1 Försörjande ekosystemtjänster
Inom kategorin försörjande ekosystemtjänster identifierades totalt fem ekosystemtjänster, indelat i 3 olika avdelningar; livsmedel, biotiska råvaror och bioenergi.
Tabell 1. Bedömning av hur vildsvin påverkar alternativt tillhandahåller olika ekosystemtjänster inom kategorin försörjande, samt förslag på möjliga sätt att integrera identifierade ekosystemtjänster i en framtida version av den nationella förvaltningsplanen för vildsvin.
1. FÖRSÖRJANDE EKOSYSTEMTJÄNSTER 2. VILDSVINENS PÅVERKAN 3. FÖRVALTNINGSPLAN
Avd. Grupp Klass Under-
klass Kommentar Hur
+/- Motivering Bör påverkan belysas, tydliggöras, främjas eller begränsas?
Livsmedel Livsmedel från landorganismer Livsmedel från odlade landväxter Avser livsmedel för människor & sällskapsdjur, inte som foder till tamdjur som ingår i en annan EST
- Bökande och nedtrampning av vildsvin orsakar skador på odlade grödor (t.ex. majs, potatis, vete), odlingsmiljöer och betesmark. Även andra näringar kan ta skada, t.ex.
trädgårdsnäringen.
Belysas och tydliggöras, skador bör försöka begränsas
Livsmedel från vilda djur och växter
+
Vildsvinen ger en direkt ekosystemtjänst i form av viltkött.
Bökande skapar dessutom etableringsytor vilket kan gynna växter och vara värdefullt för andra vilda djur. Det kan exempelvis röra sig om skott som kommer upp ur den bökade marken, eller rönn och ek som kan få fäste tack vare bökandet. I dessa fall handlar det om
indirekt påverkan på vilda växter och djur som i sin tur tjänar som livsmedel, antingen till människan eller inom ett ekosystem.
Att främja brukandet av vilt som resurs knyter an till Strategi för svensk viltförvaltning i många avseenden, som bl.a. säger att "viltkött bör vara ett naturligt inslag i den mat som serveras inom den offentliga sektorn" samt att
”alla ska kunna ta del av viltets värden”. För att uppnå detta behöver även en ökad spridning av livsmedlet främjas. Här är det viktigt att finna en
balans mellan vilthanteringsanläggningarna, Livsmedelsverket och hantering/kontroll av trikiner hos vildsvin.
Biotiska råvaror Biotiska råvaror Fiberråvara Fiberråvaror från djur
Skinn, ben och horn ingår +
Skinn, ben och horn kan nyttjas som en resurs, exempelvis för att göra handskar, hårborstar med vildsvinsborst, smycken, hantverk etc. Kostnaden för att bereda vildsvinsskinn är dock större än för älg och hjort, då vildsvinet har ett kraftigt skinn som har en annan typ av fett och andra typer av hårsäckar. Dessutom finns skinn från älg och
hjort i överskott idag. Icke desto mindre är detta en ekosystemtjänst.
Främja och balansera brukandet. Knyter an till Strategi för svensk viltförvaltning som säger att "produkter av vilt ska utan omotiverade hinder
kunna användas inom konst, design, hantverk och slöjd."
Dekorativa material Genetiska resurser hos vilda arter Gäller arter vilka aktivt nyttjas i avelsarbete o
dylikt +/-
Negativt om vildsvinen skulle sprida sjukdomar, exempelvis afrikansk svinpest.
Tjuvbetäckning/hybridisering med tamsvin är också negativt och innebär risker. Det är samtidigt möjligt att vildsvinet kan vara en genetisk resurs för att få fram gamla raser (exempelvis Linderödssvinet). Positivt är även att vildsvinet bidrar till spridning av en del
vilda arter. Fler studier behövs inom det här området, bland annat vad gäller vildsvinets påverkan på biologisk mångfald på kort och lång sikt.
Försöka begränsa negativ påverkan, belys det positiva
Bioenergi Bioenergi från djur
Djuravfall +
Slaktavfallet har potential att användas som rötsubstrat. Vildsvin skulle därmed kunna utgöra en resurs i form av energiomvandling då vildsvinspopulationen ökar mycket snabbt
och troligtvis kommer bli det dominanta viltet som jagas i framtiden. Det är dock skillnad på avfall från t.ex. hjort motför avfall från vildsvin. Slaktavfall från vildsvin kräver en
komplex hantering eftersom risken för trikiner gör att det måste hanteras särskilt.
Belysas/tydliggöras. Knyter an till strategin för svensk viltförvaltning som säger att "jakt, handel, distribution och förädling av viltkött och andra produkter av vilt ska utformas så att livsmedelshygien och köttkvalitet säkras
och så att så mycket som möjligt av djuret tas tillvara.” Att omvandla slaktavfallet till energi gör att flera delar av djuret tas tillvara.
11
4.2 Reglerande och upprätthållande ekosystemtjänster
Inom kategorin reglerandeekosystemtjänster identifierades totalt åtta ekosystemtjänster, indelat i två olika avdelningar; reglering av fysiska miljön samt reglering av biotisk miljö.
Tabell 2. Bedömning av hur vildsvin påverkar alternativt tillhandahåller olika ekosystemtjänster inom kategorin reglerande och stödjande, samt förslag på möjliga sätt att integrera identifierade ekosystemtjänster i en framtida version av den nationella förvaltningsplanen för vildsvin.
1. REGLERANDE & UPPRÄTTHÅLLANDE
EKOSYSTEMTJÄNSTER 2. VILDSVINENS PÅVERKAN 3. FÖRVALTNINGSPLAN
Avd. Grupp Klass Under-
klass Kommentar Hur
+/- Motivering Bör påverkan belysas, tydliggöras,
främjas eller begränsas?
Reglering av fysiska miljön Atmosfärisk reglering Global klimatreglering (inkl. C-infångning)
+/-
Bökandet påverkar kolets kretslopp på olika sätt. Vid omfattande bökande sker en ökad frigörelse av CO2 från jorden vilket är negativt. Samtidigt kan bökande främja tillväxten av träd som i sin tur leder till upptag av CO2 vilket tvärtom blir en positiv effekt. Kanske tar de negativa vs positiva effekterna ut varandra? Det behövs mer kunskap om huruvida dagens utspridning av
vildsvin påverkar klimatregleringen. Inom ämnet atmosfärisk reglering bör även nämnas att vildsvinet inte är någon idisslare och orsakar därför inget metanutsläpp. Att ersätta nötkött med viltkött kan ur den aspekten således vara ett klimatsmart
alternativ. Vildsvin är dessutom en effektivare foderomvandlare än nötkreatur och volymen spillning per producerad köttenhet skiljer sig åt.
Tydliggöras. Bra att belysa skillnaderna.
Fluvial flödesreglering Hydrologisk reglering Dämpning av avrinning och flöden Avser dämpning
vid eller nära källan i ett vatten-
system
+/-
Det är möjligt att bökandet i vissa fall orsakar dämpning medan det i andra fall orsakar flöden, exempelvis skulle bökandet kunna kanalisera vattenflöden. Ökad avrinning skulle kunna ske på mindre bevuxen mark där vildsvin befinner sig. Bökandet
skulle också kunna bidra till att ett område torkar ut, eller försvåra återbeskogning i vissa områden. Påverkan är således positiv alternativt negativ beroende på aktuellt område och de förutsättningar som råder där.
Tydliggöras.
Reglering av fastmaterial- flöden Erosions- skydd Erosions- skydd
+/- Se ovan. Tydliggöras.
Reglering av markens kvalitet Upprätthållande av markens bördighet
+/-
Vildsvinen tillhandahåller en direkt ekosystemtjänst i form av naturlig markberedning. Det är även positivt för jordrukaren att de äter kvickrot vilket t.ex. kan vara till fördel för åkerbete/vallproduktion där vildsvinen i första hand går på de väl utvecklade gamla vallarna. De lämnar även spillning/gödslar marken. Bökandet bidrar troligtvis till ökad mineralisering, i alla fall under en period. Det är även möjligt att bökandet påverkar mullhalten, dock osäkert om det är positivt eller negativt. Kortsiktigt är det nog positivt, men kan troligtvis vara negativt om det pågår ett konstant bökande under en längre tid så marken inte får sätta
sig. Vidare kan det möjligtvis vara så att bökandet kan gräva upp sporer, vilket potentiellt skulle kunna vara negativ.
Tydliggöras.
Upprätthållande av markens struktur
+/- Se ovan. Tydliggöras.
12
Forsättning tabell 2. Bedömning av hur vildsvin påverkar alternativt tillhandahåller olika ekosystemtjänster inom kategorin reglerande och stödjande, samt förslag på möjliga sätt att integrera identifierade ekosystemtjänster i en framtida version av den nationella förvaltningsplanen för vildsvin.
Reglering av biotisk miljö Upprätthållande av livscykler, skydd av habitat och genpooler Pollinering Fröspridning
+/-
Kan vara både positivt eller negativt beroende på vilka fröer som sprids. Det är även negativt om de arter som står för pollinering blir utsatta av bökandet, eller blir uppätna (t.ex. humlebon). Solitärbin kan dock gynnas av bökandet. Det vore intressant att titta
närmare på om vildsvin kan försvåra honungsproduktionen, samt vildsvinens täthet över tid, d.v.s. hur deras påverkan på ekosystemtjänster förändras om de är stationära inom ett område jämfört med om de uppehåller sig i olika områden under
kortare perioder.
Belysas/tydliggöras.
Skydd av habitat och genpoler Livsmiljö för andra stadier än ungstadier lek- och spelplatser, boplatser, rastplatser, för flyttfåglar osv.
+/-
Påverkar/stör boplatser för markhäckande fåglar, äter upp ägg och bon vilket är negativt. Bidrar även till ökad predation vid utfodringsplatser. Samtidigt är det möjligt att vildsvinen hjälper till at skapa ett mer varierat habitat, exempelvis på strandängar.
Det är tänkbart att detta skulle kunna leda till att exempelvis mindre vadare kanske hittar miljöer där de kan häcka på ett annat sätt.
Belysas.
Biologisk kontroll av arter Biologisk kontroll av skadegörare (inkl. invasiva arter)
+ Äter skadeinsekter, t.ex. snytbaggar. Frågan är i vilken omfattning? Det vore intressant att undersöka hur skadeinsekternas livscykel ser ut förhållandevis hur vildsvinen prioriterar, samt när på året vildsvinen äter skadeinsekter. Det är även positivt att
vildsvinen äter upp rotogräs.
Belysas. Mer vinklingar behövs.
1. REGLERANDE & UPPRÄTTHÅLLANDE
EKOSYSTEMTJÄNSTER 2. VILDSVINENS PÅVERKAN 3. FÖRVALTNINGSPLAN
Avd. Grupp Klass Under-
klass Kommentar Hur
+/- Motivering Bör påverkan belysas,
tydliggöras, främjas eller begränsas?
13
4.3 Kulturella ekosystemtjänster
Inom kategorin kulturella ekosystemtjänster identifierades totalt tolv ekosystemtjänster, indelat i två olika avdelningar; symboliska och intellektuella/upplevelsebaserade.
Fem nya ekosystemtjänster som är relevanta för vildsvin har lagts till inom avdelningen intellektuella/upplevelsebaserade med underklasserna jakt, jaktturism, naturturism, matturism och slutligen som estetiskt värde i form av skönhetsupplevelse.
Tabell 3. Bedömning av hur vildsvin påverkar alternativt tillhandahåller olika ekosystemtjänster inom kategorin kulturella, samt förslag på möjliga sätt att integrera identifierade ekosystemtjänster i en framtida version av den nationella förvaltningsplanen för vildsvin. De underklasser som är markerade med en asterisk indikerar nya ekosystemtjänster som har adderats till den ursprungliga mallen.
1. KULTURELLA EKOSYSTEMTJÄNSTER 2. PÅVERKAN 3. FÖRVALTNINGSPLAN
Avd. Grupp Klass Under-
klass Kommentar Hur
+/- Motivering Bör påverkan belysas, tydliggöras,
främjas eller begränsas?
Symboliska Kultur- och naturarv Landskapskaraktär - naturarv Omfattar huvudsakligen icke-användarvärden;
uppskattning av naturen av etiska skäl (existensvärden) och vilja att bevara naturens inneboende värden för framtida generationer
(arvsvärden)
+ Bevarandet av en ursprunglig art som funnits under mycket lång tid.
Främja/förstärka.
Beakta historiska aspekter, såsom vildsvin och hällristningar samt vildsvinets
betydelse i nordisk mytologi.
Avser all användning av naturliga miljöer av andliga eller historiska orsaker. Här ingår
exempelvis naturdyrkan,
ursprungsbefolkningarnas religioner, men även den kulturella anknytningen till olika miljöer genom historiska aktiviteter med koppling till
naturmiljöerna.
+/- Vildsvin var förr en viktig födokälla. Har en andlig/historisk koppling till hällristningar. Det är
dock negativt om de bökar sönder värdefulla naturmiljöer kopplade till natur-och kulturarv. Tydliggöra samt försöka begränsa det negativa. I övrigt se ovan.
Intellektuella/ upplevelsebaserade Möjlighet till rekreationsaktiviteter Friluftsliv Organiserat friluftsliv
Kommersiella boendeanläggningar, bussresor, kryssningar, skidanläggningar, badanläggningar, campingplatser m.m., men kan även omfatta vissa
av de aktiviteter som anges under oorganiserat friluftsliv. Byte och andra naturkvalitéer för
nöjesjakt och sportfiske
+/-
Kan både locka såväl som skrämma iväg besökare, vilket både kan bringa inkomst eller ge inkomstbortfall. Vildsvin kan även förstöra anläggningar med sitt bökande, t.ex.
campingplatser, samt utgör en möjlig skaderisk för hundar som inte hålls kopplade. Inom kategorin ”kulturella ekosystemtjänster” kan det för klassen ”friluftsliv” vara bra att slå ihop underklasserna ”organiserat/oorganiserat friluftsliv” och istället lägga till en underrubrik för
”särskild organiserad verksamhet”. Det kan även vara bra att lägga till en underklass för sport eftersom vildsvins närvaro kan ha betydelse t.ex. för idrottsplatser som skadas av bökandet, alternativt leda till att sportarrangemang och tävlingar ställs in eller lockar färre deltagare pga.
rädsla för att möta vildsvin.
Belysas. Det behövs mer infallsvinklar och kunskap.
Oorganiserat friluftsliv Fjällvandring, fiske, paddling, fågelskådning, bad, dykning etc. Byte och andra naturkvalitéer för
nöjesjakt och sportfiske
+/- Se ovan. Se ovan.
Jakt Jakt*
+/-
Vildsvinen utgör en direkt ekosystemtjänst i form av jakt och det är positivt att de bidrar till olika jaktformer. Samtidigt kan de påverka annan jakt negativt, t.ex. finns det områden idag där vildsvinen tar upp mer tid av jakten vilket har resulterat i mindre tid till rådjursjakt. Detta har
i sin tur resulterat i ökat antal viltolyckor med rådjur. Vildsvinens närvaro kan leda till att jägare inte vågar släppa hundar ämnad för annan typ av jakt, eftersom det kan leda till att hunden
börjar jaga vildsvin vilket inte är önskvärt. Dessutom kan det vara förbjudet vid älgjakt att släppa hundar som har en benägenhet att även jaga vildsvin.
Främja jakten.
14
Fortsättning tabell 3. Bedömning av hur vildsvin påverkar alternativt tillhandahåller olika ekosystemtjänster inom kategorin kulturella, samt förslag på möjliga sätt att integrera identifierade ekosystemtjänster i en framtida version av den nationella förvaltningsplanen för vildsvin. De underklasser som är markerade med en asterisk indikerar nya ekosystemtjänster som har adderats till den ursprungliga mallen.
1. KULTURELLA EKOSYSTEMTJÄNSTER 2. PÅVERKAN 3. FÖRVALTNINGSPLAN
Avd. Grupp Klass Under-
klass Kommentar Hur
+/- Motivering Bör påverkan belysas, tydliggöras, främjas
eller begränsas?
Intellektuella/Upplevelsebaserade Turism Jakt- Turism * + Finns stort intresse. Främjas.
Mat- turism*
+ Här finn utvecklingspotential. Exempelvis hölls Vildsvinsfestivalen 21-30 oktober 2016 i Stockholm. Främjas.
Naturturism*
+/-
Denna kategori överlappar med friluftsliv, både organiserat och oorganiserat. Vildsvin kan locka besökare, men kan samtidigt avskräcka de som är rädda för att möta vildsvin. De kan även ställa till med andra problem, t.ex. orsaka skada som ställer till det för en orkidé-vandring eller orsaka konflikt mellan en turistanläggning och intilliggande jordbrukare. Vildsvin knyter också an till jaktturism. Vissa
besökare vill skåda, andra vill jaga vildsvin.
Främja de positiva aspekterna, men även viktigt att belysa motsättningarna.
Resurs för forskning & utbildning Forskning, lärande och utbildning Resurs för forskning
+
Kan gynna olika forskningsområden t.ex. inom medicin. Klimatförändringar kommer påverka den framtida spridningen av vildsvin, men forskning behövs. Exempelvis är det relevanta frågor om vildsvinen att flytta norrut och vad det i så fall kan innebära, exempelvis för renbetesområdena.
Belysas/främjas för att få fram bättre kunskap och beslutsunderlag.
Resurs för utbildning, museer, m.m. + Se ovan. Främjas/belysas.
Estetiska värden Estetiska värden Skönhets- upplevelse* Upplevelsevärde att se vildsvin ute i det vilda. Har ett estetiskt
värde.
+/-
Även denna del överlappar med friluftsliv och turism då det kan vara berikande men även uppfattas som skrämmande att möta vildsvin ute i det fria. Vill man se vilda djur är dock vildsvin tacksamma;
man ser dem lätt. Uppbökade områden kan däremot ses som mindre estetiska och förstörda gräsmattor, kolonilotter, trädgårdar etc. är ett problem. Det kan även bli problem när vildsvin kommer
in i tätbebyggt område, exempelvis nära dagis.
Belys de positiva aspekterna, samtidigt är det viktigt med information om förebyggande åtgärder, exempelvis har det hjälpt att samla upp komposter med höga plank runtomkring för
att minska på skador av vildsvin som uppehåller sig vid kolonilotter.
Hälsa Rekreation Passivt erhållna hälsoeffekter såsom att trädbevuxna miljöer har
blodtryckssänkande effekter, möjligen också̊ att vågskvalp har
lugnande effekter (om nu vågskvalp kan räknas som en EST).
+
Här har fokus lagts på positiva hälsoeffekter, såsom att vildsvinet tillhandahåller oss med magert kött.
Här kan det dock vara bra att titta närmare på hur det förhåller sig med bly i viltkött. En annan positiv effekt är ingen miljöpåverkan från vildsvinens matproduktion, vilket i en längre utsträckning har en positiv påverkan på vår hälsa. Vad gäller rekreation och positiva hälsoeffekter finns en stark koppling
till estetiska värden och upplevelsevärdet i att se vildsvin ute i det vilda.
Belysas/tydliggöras.
