1.2.1 Nämnden får i uppdrag att återkomma med förslag till hur nämnden vill förändra verksamheten och finansieringen av förberedelseklasserna Kommentar
Bakgrund
Barn- och ungdomsnämnden fattade 2012-04-24, § 43, ett inriktningsbeslut för elever med utländsk bakgrund i syfte att öka måluppfyllelsen. Inriktningsbeslutet i enlighet med kursiverade punkter nedan återfinns i tjänsteutlåtande daterat 2012-03-27 under
”Kontorets förslag”.
Tidigare inriktningsbeslut
Varje punkt kommenteras här kortfattat utifrån dagsläget.
1. Försöksverksamheten med språkutvecklande arbetssätt permanentas i den reguljära skolverksamheten.
På grund av att ansvarig befattningshavare lämnade kommunen sommaren 2012, har denna punkt inte kunnat följas upp under läsåret 2012/2013. Ny
befattningshavare som tillträdde januari 2013 har tillfört annan kompetens av betydelse på det aktuella området, se punkt 2 och 4 nedan.
2. Elever till och med årskurs 2 placeras i första hand regelmässigt i vanlig klass och ska där få tillgång till kvalificerat stöd så att skolgången fungerar väl.
Genomfört i och med innevarande läsår 2012/2013. Ny befattningshavare på barn- och utbildningskontoret (jan -13) handleder. Inventering av kompetensen på kommunens skolor pågår. Kompetensutveckling är inplanerad till läsåret 2013/2014 (Svenska som andraspråk 7,5 Hp respektive Språk- och
kunskapsutvecklande arbetssätt 7,5 Hp; den senare kursen riktas även till modersmålslärare)
3. Elever skrivs in i sin vanliga skola direkt, även om eleven går i förberedelseklass i ett inledande skede.
Ej helt genomfört än; beroende av organisationsförändring.
4. Ytterligare minst en enhet startar verksamhet med förberedelseklasser.
Genomfört läsåret 2012/2013; Edsbergsskolan åk 7-9. Kärrdalsskolan startar åk 3-6 läsåret 2013/2014. Verksamhet på ytterligare en enhet planeras för åk 3-6. I samband med detta kommer verksamheten på Sofielundsskolan att förändras till att endast omfatta åk 7-9. Ny befattningshavare på barn- och utbildningskontoret (jan -13) handleder nya enheter.
5. Hög grad av flexibilitet i organisation och struktur med möjlighet till
omprövning och förändring, en förutsättning för en verksamhet av detta slag.
Kontoret har bedrivit ett fortsatt utvecklingsarbete med omvärldsbevakning i form av studiebesök, nätverk/externa kontakter och inläsning av olika rapporter.
Området har från kontorets sida lyfts centralt i kommunen för att prioriteras i utvecklings- och budgetarbete. Som ett led i detta var professor Nihad Bunar en av föreläsarna i kommunfullmäktige den 30 januari 2013. Kontorets arbete har resulterat i att ett förslag till förändrad organisation vuxit fram.
Förslag till förändrad organisation
Redan våren 2007 fattade nämnden beslut om ett antal utvecklingsinsatser på området.
Utfallet av dessa har redovisats i nämnda tjänsteutlåtande. Förändringar i struktur och organisation har funnits på agendan och under våren 2013 har kontoret funnit att man fått ett samlat underlag för ett förslag till förändring.
Centralt belägen mottagningsenhet – Internationella klasser
En mottagningsenhet inrättas i centralt belägna lokaler (några olika alternativ finns idag
på Malmvägen). Enheten ska ansvara för kartläggning av eleven psykosocialt och kunskapsmässigt samt modersmåls-undervisningen. Ingen undervisning ska ske på enheten. Endast själva mottagningsprocessen förläggs dit. För enheten ansvarar en chef (heltid) med en personalgrupp bestående av en beteendevetare och en lärare för själva kartläggningen, modersmålslärarna samt administrativt stöd. Förutom chefsuppdraget är omfattningen på respektive tjänster i dagsläget inte helt klargjord. Enheten föreslås få heta ”Centrum för tvåspråkighet”.
Verksamheten ute på skolorna föreslås i samband med organisationsförändringen byta namn till ”Internationell klass”.
Modell i enlighet med forskning
Den föreslagna förändringen av organisation har direkt koppling till den modell som Nihad Bunar visade på i fullmäktige i januari. Västerås är en av de tre kommuner som ingår i ett forskningsprojekt under Bunars ledning och där tillämpas modellen i princip.
Resultatutvecklingen för den aktuella elevgruppen där är positiv sedan ett flertal år.
Kontoret har gjort studiebesök i Västerås vid två tillfällen det senaste halvåret och även haft kontakt med Linköping som har en snarlik modell. Järfälla, Luleå och Stockholm stad är några andra kommuner som kontaktas angående förbättringsåtgärder på området.
Politisk vilja
I forskningen är det väl känt att goda kunskaper, hög kompetens och professionalisering hos befattningshavare har avgörande betydelse för elevers resultatutveckling i alla sammanhang. Betydelsen av övergripande organisation liksom integrering av flerspråkighet i skolans vardag och en vidgad syn på språk lyfts i Vetenskapsrådets rapport ”Flerspråkighet – en forskningsöversikt” (5:2012). Här liksom från Bunars sida framhålls vikten av höjd status och inte minst att den politiska viljan spelar roll, i bästa fall ett samlat politiskt grepp nationellt och lokalt.
Anslagsfinansiering
Beträffande finansiering finns goda erfarenheter av anslagsmodellen i flera kommuner.
Erfarenhet visar att den inte är kostnadsdrivande jämförelsevis. Däremot kan ökad kvalitet och effektivitet förväntas.
Finansieringsmodell Mottagningsenhet
Den centrala mottagningsenheten blir anslagsfinansierad och beräknas leda till ökade kostnader om cirka 2 miljoner kronor. Kostnaderna avser lokaler och personal samt en förstärkning av resurserna till nuvarande modersmålsenheten som i dagsläget är något underfinansierad.
Internationell klass
De internationella klasserna för elever i årskurs 3-9, som förläggs på fyra olika skolor, förslås anslagsfinansieras. Detta för att verksamheterna annars blir väldigt sårbara. De behöver även ha möjlighet att planera sin verksamhet långsiktigt och inte tvingas till snabba förändringar beroende på att en elev försvinner. Totalt beräknas platser för cirka 100 elever behövas. Den totala kostnaden för verksamheten beräknas rymmas inom ramen för 1,5 skolpeng, vilket motsvarar cirka 12 miljoner kronor. För att möjliggöra
detta överförs cirka 8 miljoner kronor från skolpeng till anslagsfinansiering. Resterande fyra miljoner kronor finansieras genom att dels ianspråkta nuvarande budget för
förberedelseklasser om cirka 3,3 miljoner kronor, och dels genom att 0,7 miljoner kronor tillskjuts från de hos kommunstyrelsen avsatta medlen.
Efter att eleverna blivit färdiga i de internationella klasserna och ska gå ut i vanliga klasser föreslås den mottagande skolan få 1,5 skol- och fritidshemspeng under 6 månader. Detta beräknas kosta cirka 2,3 miljoner kronor.
Elever i F-2 föreslås gå direkt till ordinarie skola. Skolan föreslås få 1,5 skol- och fritidshemspeng under 18 månader. Detta beräknas kosta cirka 1,5 miljoner kronor.
Övriga kostnader
Utöver ovanstående behövs medel för utbildning av personal på skolorna. Detta beräknas kosta cirka 0,5 miljoner kronor.
2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
2.1 Beredning resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag
2.1.1 Är beskrivna volymer korrekta? Beskriv annars nämndens syn på volymer.
Volymerna i det preliminära budgetförslaget är beräknade till 5 950 mkr. Denna
volymberäkning baserades på 2011 års genomsnittspris på nationella program. Volymer beräknade på 2012 års genomsnittspris ger en beräknad volym på 5 980 mkr.
Nämnden vill understryka vikten av en förändrad volymberäkningsmodell då idag beräkningsunderlaget baseras på en prisbild som bara avspeglar ett genomsnittspris för nationella programmen samt volymsiffror från föregående års befolkningsprognos trots att nya befolkningssiffror är tillgängliga vid beräkningstillfället. Utöver programpriset tillkommer kostnader såsom SL- kort, modersmål och tilläggsbelopp som nämnden är bundna till att betala på samma sätt som det fastställda programpriset på nationella program. Dessutom saknas volymersättning för elever på introduktionsprogrammen.
Nämnden är även bunden att betala programpriset för introduktionsprogrammen samt kostnader för SL-kort, modersmål och tilläggsbelopp men erhåller ingen
volymkompensation.
2.1.2 Finns det någon tvingande förändring eller annan kommande förändring av liknande karaktär som ej tagits hänsyn till i det preliminära budgetförslaget?
Hösten 2013 kommer gymnasiesärskolan att ha genomgått en reformering, nya program och läroplaner införs. Betydligt fler nationella program ska erbjudas alla elever och individuella program kommer att ha fler inriktningar. Vad detta kommer att innebära ekonomisk är svårt att bedöma. En gymnasiesärskoleplats kan vara mycket dyr beroende på program och inriktning. Eleverna har rätt att välja fritt i regionen men huvudmannen har rätt att erbjuda plats vid annan skola i det fall samma inriktning kan ges där. Med fler val kan det vara svårt att styra över valen och flera placeringar kan bli dyrare än tidigare.
Sollentuna kommun har ingen egen Särvux verksamhet utan köper denna tjänst från Sigtuna. Skolinspektionen bedömde under 2012 att kommunen hade goda rutiner för uppföljning av externa anordnare men att det fanns brister för den särskilda
utbildningen för vuxna. Föreläggande gäller dels pedagogiskt ledarskap och utveckling av utbildningen och dels erbjudande av utbildningen. Avtalet med Sigtuna kommun kommer under 2013 att ses över och tydliggöra rektors ansvar vilket kommer att medföra ökade kostnader under 2014.
2.1.3 Vilka konsekvenser kan nämnden se av föreslagen resurstilldelning?
Pris- och lönekompensation
Nämnden ställer sig i grunden positiv till en ökad produktivitet av all dess verksamhet men med tanke på att nämndens verksamheter i stor utsträckning är reglerad av externa utförare är vi beroende av de priser som är satta mellan berörda parter. Exempelvis är vuxenutbildningen och SFI upphandlade verksamheter med avtal som uppräknas varje år för pris- och lönekompensation.
I det preliminära budgetförslaget ges alltså ingen kompensation för pris- och
löneökningar förutom för ungdomsgymnasiet där extra medel är reserverade för kostnadsökning för den gemensamma prislistan. Utebliven kompensation för 2014 kommer därför att ge negativa effekter främst inom vuxenutbildningen. Ett resultat av att nämnden inte erhåller kompensation för pris- och löneökningar kommer då att resultera i färre antal utbildningsplatser än planerat.
Kontor
I budgetdirektiven för 2013 understryks att ekonomin för kontoret kan behöva ses över löpande eftersom kontoret är nytt. Osäkerhet signalerades vid budgeteringen av
kostnader för lokal, material och övriga kringkostnader i och med att UAN:s administrationskostnader delades med BUN. Tjänstetillsättning för det nybildade
kontoret följer den precisering av tjänstebehov som nämnden fick extra budgetmedel för och är inte orsak till kostnadsteckningsproblemet.
Internbudgeten för kontoret kommer att korrigeras 2013 inom ram (till följd av beräknat överskott gällande gymnasiesärskolan) Rambudgeten för kontoret 2014 förväntas justeras i enlighet med denna korrigering.
SFI och Vuxenutbildning
SFI och grundläggande vuxenutbildning är obligatoriska verksamheter för kommunen vilket gör att ett ökat antal studerande inom dessa verksamheter innebär minskade resurser till övrig kommunal vuxenutbildning. Antalet studerande inom SFI under 2012 var på samma höga nivå som under 2011och och väntas öka ytterligare under 2014-15.
Detta beroende på befolkningstillväxten, en ökad invandring (ökande utbildningsbehov) samt en vikande konjunktur. Dessutom ser nämnden en ökande andel analfabeter, en grupp som har ett behov att arbeta med alfabetisering utöver språkundervisningen.
I budget dokumentet (sid 2) uttrycks en tydlig ambition om att förstärka resurserna inom SFI och vuxenutbildningen. SFI- undervisning ska tillhandahållas för alla som behöver samt de med lägst utbildningsnivå (analfabeter). Det finns ett ökat behov av platser inom vuxenutbildningen och kommunen avser att erbjuda fler platser.
I budgetförslaget 2014 konstateras ett tillskott om 4 mkr för SFI och vuxenutbildningen till stöd för ovan nämnda satsningar. Resursförstärkning om 2,8 mkr som beslutades inför 2013 lyfts dock bort 2014 varför nettoförstärkningen blir endast av 1,2 mkr.
Bedömningen är att med stöd av omfördelade medel ur ett förväntat överskott från Gymnasiesärskolan kan ambitionen om utökad verksamhet och kvalitetshöjning på Vuxenutbildningen och SFI genomföras men blir därav beroende av
kostnadsutvecklingen på gymnasiesärskolan 2014, varför nämnden framhåller att denna omfördelningsprincip inte är rimlig att arbeta med i längden.
Volymer SFI och vuxenutbildningen
Nämnden har under de senaste åren begärt att både grundläggande vuxenutbildning och SFI ska volymkompenseras men så har inte skett. Det vore önskvärt att beslut fattas om att nämnden kompenseras för de faktiska kostnadsökningarna inom dessa verksamheter då nämnden inte kan påverka tillströmningen. Nämnden vill understryka att den finner det olämpligt att en ökad tillströmning av sökande till SFI och grundläggande komvux, verksamheter som det är obligatoriskt för kommunen att tillhandahålla, riskerar att påverka ambitionsnivån när det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasienivå eller kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Dessa verksamheter behöver stabila
planeringsförutsättningar budgetmässigt och bör inte påverkas av upp- eller nergångar i tillströmningen till SFI respektive grundläggande vuxenutbildning. Verksamheterna bör alltså ses som enskilda verksamheter där till exempel en tillströmning av studerande leder till volymkompensation istället för att medel från andra verksamheter måste utgå alternativt att studerande nekas studieplats.
Gymnasieskolan
Budgeten för gymnasieskolan 2013 baseras på en uppräkning på 1 procent vilket
innebär att ramen för 2013 räknades upp med 2 371 tkr. Kompensationen på 1,0 procent för gymnasieutbildningen baserades på då preliminära uppgifter om att den
gemensamma prislistan inom Stockholms län skulle räknas upp med 1,0 procent. Den gemensamma prislistan räknades upp med 1,1 procent för 2013 vilket innebär för UAN en kompensation med 2 608 tkr för 2013 istället för 2 371 tkr under 2013. Ramen för gymnasieutbildning för 2013 bör därmed justeras till 226 054 tkr då beräkningarna för 2014 års budget baseras på 2013 års ram. I övrigt har medel reserverats av KS, med syfte att kompensera gymnasieskolan för den beräknade kostnadshöjning av den regionala prislistan för de nationella programmen.
2.1.4 Hur föreslår nämnden att eventuell föreslagen resursförstärkning ska användas och vilket resultat beräknar nämnden kunna åstadkomma?
En ytterligare resursförstärkning om 2 miljoner behövs för arbete med unga som riskerar att aldrig böja gymnasiet, riskerar att hoppa av gymnasiet eller redan hoppat av gymnasiet. Utgångspunkten för att det krävs en palett av åtgärder är att individerna som ska nås är olika; med olika bakgrund, värderingar, planer och förhoppningar. Insatserna ska vara uppsökande, motiverande och rådgivande gentemot individen. Som direkt effekt av de åtgärder som riktas till denna grupp unga, förväntas ett resultat som innebär att fler ungdomar fullföljer gymnasieutbildningen och färre arbetslösa i åldrarna 18-24 år.
Bakgrund:
Kommunen har ett uppföljningsansvar för unga i åldern 16-20 år som varken studerar eller arbetar. Inom utbildnings- och arbetsmarknadskontoret bedrivs idag uppsökande och rådgivande verksamhet för den gruppen. Möjligheterna att identifiera de som hoppat av har förbättrats i och med införandet av en gemensam databas i Stockholms län för gymnasieskolan, där det är möjligt att identifiera de ungdomar från Sollentuna som går på de olika gymnasieskolorna i länet. Emellertid rapporteras avhopp ofta sent från skolorna. Dessutom är det naturligtvis så att en del av de som inte går
gymnasieskolan arbetar eller har annan sysselsättning som gör att stödinsatser inte är motiverade. Detta innebär att den grupp ungdomar skrivna i Sollentuna som är i gymnasieåldern men som inte återfinns på någon gymnasieskola måste kontaktas individuellt för att det ska vara möjligt att bedöma behovet av stödinsatser. Kontakt bör i många fall också hållas regelbundet med många av ungdomarna i fråga. Samtidigt ska hållas i minnet att många av de ungdomar som inte på gymnasieskolan, och inte arbetar, kan vara att svåra att motivera för samtal om stöd och vägledning, i vart fall om
insatserna är begränsade till enstaka kontakter.
Kontorets resurser för denna uppsökande och motiverande verksamhet är emellertid begränsade och handläggs av en person där, på del av dennes tjänst. Det är också av central betydelse att det finns andra aktörer än kommunen som söker upp, motiverar och vägleder gruppen i fråga, eftersom som nämnts individerna har olika bakgrund,
värderingar med mera och kontakterna gentemot ungdomen måste anpassas till detta.
Kommunen som kan framstå som en del av ”det etablerade samhället”, som många av ungdomarna ifråga sannolikt har en skepsis gentemot. Därmed blir det svårt att etablera kontakt.
Exempel på åtgärder för en skärpt ambitionsnivå när det gäller att identifiera, söka upp, vägleda och ge råd till unga utanför, inklusive de som riskerar att inte påbörja
gymnasiet, eller hoppa av detsamma, kan vara följande. Samtliga exempel bygger på propåer som inkommit nämnden från existerande organisationer:
- mentorer från näringslivet knyts till klasser i gymnasieskolorna. Dessa mentorer berättar om hur deras branscher fungerar, vad som krävs för att börja jobba i branschen i fråga m m. De kan också ge individuell rådgivning till elever om vad som krävs för att arbeta i branschen, och stödja eleverna att sätta upp mål och delmål för detta.
- rådgivning av andra än kommunen för motivation, cv-skrivande,
praktikplatsarrangemang med mera genom mötesplatser där ungdomar finns. Dessa mötesplatser kan vara i bostadsområden med hög grad av utanförskap – t ex västra Tureberg, eller på nätet – tex via facebook för senare fysiska möten. Dessa
organisationer måste ha hög trovärdighet hos målgruppen.
- stärkt information till elever i grundskolans årskurs nio och direkt efter avslutning av årskurs nio för elever som med största sannolikhet inte kommer att bli/blev
gymnasiebehöriga till de nationella programmen. I den informationen ska ett viktigt fokus vara de möjlighetertill kortare yrkesintroduktionsutbildning som finns inom ramen för introduktionsprogrammet på gymnasieskolan. Rådgivningen ska till betydande del vara individanpassad.
För att det ska vara möjligt att genomföra denna typ av förstärkta åtgärder som en skärpt ambitionsnivå förutsätter krävs emellertid ekonomiska resurser för ändamålet, något som UAN för närvarande inte har.
2.2 Återredovisning av utredningsuppdrag i budgetprocessen
3 Miljö- och byggnadsnämnden
3.1 Beredning resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag
3.1.1 Är beskrivna volymer korrekta? Beskriv annars nämndens syn på volymer.
Miljö- och byggnadsnämnden har inte volymuppräkningar.
3.1.2 Finns det någon tvingande förändring eller annan kommande förändring av liknande karaktär som ej tagits hänsyn till i det preliminära budgetförslaget?
I nuläget är ingen tvingande förändring känd inom miljö- och byggnadsnämndens verksamhetsområden.
3.1.3 Vilka konsekvenser kan nämnden se av föreslagen resurstilldelning?
Enligt budgetförslaget förstärks miljö- och byggnadsnämndens budget med 500 tkr i budgetramen för 2014 för satsning på IT-system. Någon satsning på ett IT-system har inte flaggats upp av miljö- och byggnadsnämnden inför det kommande verksamhetsåret och därför är beskrivningen för tilldelningen oväntad.
Nämnden har däremot i samband med resultatanalysen påtalat behovet av att utveckla e-tjänster för ökade servicefunktioner för kommunens företagare och medborgare i
kontakter med nämndens verksamhetsområden. Vid resultatanalysen överlämnades en bilaga med vilka e-tjänster det handlar om och en kostnadskalkyl för införandet. Den totala summan för de 8 föreslagna e-tjänsterna är ca 2,175 mkr under införandeåret.
Därefter innebär tjänsterna en ökad årlig förvaltningskostnad om cirka 210 000 kr.
De tilldelade 500 tkr är långt understigande de beräknade kostnaderna för en satsning på e-tjänster under 2014 och skulle innebära att endast ett fåtal enkla tjänster kan komma till stånd.
Nämndens budget är, sett till andra förvaltningar, liten och består i princip av
lönekostnader och omkostnader kopplade till verksamheten såsom IT och lokaler m.m.
Nämnden har under många år skurit i verksamheten då den generella uppräkningen varit lägre än de allmänna löne- och kostnadsökningarna.
I 2013 års internbudget (som ligger till grund för 2014 års budgetramar) hålls två tjänster inne (återbesätts inte) som besparing för att parera det ökade kostnadsläget, förväntade minskade intäkter med anledning av lågkonjunkturen och ökade kostnader för kontaktcenter. Något allmänt rationaliseringsutrymme finns således inte för 2014 utan varje ny satsning, utan särskild tilldelning, skulle innebära att besparingar måste göras i form av minskad personalstyrka. Miljö- och byggnadsnämnden har flera lagstiftningsområden att bedriva tillsyn enligt och vidare en hög belastning i form av ansökningar och behov av tillsyn från företag, föreningar och privatpersoner i
kommunen. En neddragning av personalstyrkan, för att satsa på e-tjänster, skulle direkt motverka de önskade effekterna om korta handläggningstider, god service och effektiv ärendehantering. Handläggningstiderna skulle bli väsentligt längre och de
myndighetsuppdrag kommunen har genom MBN, skulle inte kunna garanteras med rätt kvalitet och rättssäkerhet.
Slutsatsen är att miljö- och byggnadsnämnden inte kan klara en e-tjänstsatsning, enligt
bilagan, utan särskild tilldelning. Den föreslagna ramen innebär vidare att ytterligare besparingar måste göras då uppräkning inte görs som kompensation för allmänna kostnadsökningar. Besparingar i form av minskad personalstyrka kan komma att bli aktuell.
3.1.4 Hur föreslår nämnden att eventuell föreslagen resursförstärkning ska användas och vilket resultat beräknar nämnden kunna åstadkomma?
De enligt förslaget tilldelade 500 tkr understiger långt de beräknade kostnaderna för en satsning på e-tjänster under 2014 vilket innebär att endast ett fåtal enkla tjänster kan komma till stånd. Ett antal av så kallade blankettjänster är möjliga, där extern
projektledning inte krävs för införandet. Även om det förvisso är av betydelse att införa dessa, är det inte dessa som medborgarna, företagen eller miljö- och byggnadsnämnden har störst nytta av att införa.
En e-tjänst för bygglov, en tjänst för anmälan om bergvärmeanläggning med
kartintegration och vidare en e-tjänst för anmälan om livsmedelsverksamhet, är de mest
kartintegration och vidare en e-tjänst för anmälan om livsmedelsverksamhet, är de mest