8.4 Bilaga 2 Sammanställning nämndernas beredning

(1)

Bilaga 2

Sammanställning nämndberedning preliminär budget 2014

Sammanställning nämndernas beredning av preliminär budget.

Förslag nämndspecifika åtaganden

redovisas sist i dokumentet.

(2)

Innehållsförteckning

1 Barn- och ungdomsnämnden ... 3

1.1 Beredning resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag ... 3

1.2 Återredovisning av utredningsuppdrag i budgetprocessen ... 3

2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ... 7

3 Miljö- och byggnadsnämnden ... 11

4 Kultur- och fritidsnämnden ... 15

5 Socialnämnden ... 19

6 Vård- och omsorgsnämnden ... 21

7 Trafik- och fastighetsnämnden ... 24

8 Överförmyndarnämnden ... 26

9 Sammanställning nämndernas förslag till nämndspecifika åtaganden... 28

(3)

1 Barn- och ungdomsnämnden

1.1 Beredning resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag

1.1.1 Är beskrivna volymer korrekta? Beskriv annars nämndens syn på volymer.

Volymerna som är beräknade för befintliga verksamheter med volymkompensation bedöms vara korrekta. I samband med budget 2014 kommer även fritidshem för åk 4-6 bli en verksamhet med volymkompensation. I budget 2012 beräknades 879 elever gå i verksamheten, prognosen för 2014 är 1233 elever. Det innebär en ökning jämfört med 2012 på 354 elever. Varje elev beräknas kosta cirka 12 100 kronor netto (check - avgift). Totalt innebär det en kostnad om cirka 4,3 miljoner kronor. I budget 2013 beräknades cirka 943 elever gå i verksamheten. Jämfört med prognosen för 2014 innebär det en ökning om 290 elever, vilket kostar cirka 3,5 miljoner kronor.

1.1.2 Finns det någon tvingande förändring eller annan kommande förändring av liknande karaktär som ej tagits hänsyn till i det preliminära budgetförslaget?

Från och med den 1 juli 2015 måste alla lärare ha legitimation för att få undervisa självständigt och sätta betyg. För närvarande pågår ett arbete med att kartlägga hur många lärare som saknar behörighet för att kunna få lärarlegitimation. För att säkerställa att alla lärare har legitimation 2015 kommer det krävas fortbildningsinsatser. Flera kommuner har tillskjutit resurser för att stödja lärare som fortbildar sig. I Örebro kommun skjuter kommunen till resurser så att lärarna får 80 procent av lönen under studietiden. Uppvidinge kommun ger lärarna ledigt med lön ett visst antal dagar beroende på utbildningens längd. Sollentuna kommun skulle på liknande sätt kunna stödja lärare som behöver fortbilda sig för att klara legitimations kraven.

1.1.3 Vilka konsekvenser kan nämnden se av föreslagen resurstilldelning?

Den föreslagna resurstilldelningen motsvarar drygt två procent av nämndens budget. I tilldelningen finns en ambition att kunna satsa på lärarlöner. Då resurstilldelningen enbart är två procent, vilket i stort motsvarar pris och lönekompensation, kommer skolorna behöva minska ner på andra kostnader för att kunna prioritera lönesatsningar.

Merparten av nämndens budget är dedikerad till förskole- och skolpeng, vilket innebär att möjligheten att göra andra effektiviseringar på central nivå är begränsad.

1.1.4 Hur föreslår nämnden att eventuell föreslagen resursförstärkning ska användas och vilket resultat beräknar nämnden kunna åstadkomma?

Den föreslagna resursförstärkningen motsvarar knappt två procent av nämndens budget.

Det innebär att förstärkningen i stort sett motsvarar kompensation för löneökningar och inflation.

1.2 Återredovisning av utredningsuppdrag i budgetprocessen

1.2.1 Nämnden får i uppdrag att återkomma med förslag till hur nämnden vill förändra verksamheten och finansieringen av förberedelseklasserna Kommentar

(4)

Bakgrund

Barn- och ungdomsnämnden fattade 2012-04-24, § 43, ett inriktningsbeslut för elever med utländsk bakgrund i syfte att öka måluppfyllelsen. Inriktningsbeslutet i enlighet med kursiverade punkter nedan återfinns i tjänsteutlåtande daterat 2012-03-27 under

”Kontorets förslag”.

Tidigare inriktningsbeslut

Varje punkt kommenteras här kortfattat utifrån dagsläget.

1. Försöksverksamheten med språkutvecklande arbetssätt permanentas i den reguljära skolverksamheten.

På grund av att ansvarig befattningshavare lämnade kommunen sommaren 2012, har denna punkt inte kunnat följas upp under läsåret 2012/2013. Ny

befattningshavare som tillträdde januari 2013 har tillfört annan kompetens av betydelse på det aktuella området, se punkt 2 och 4 nedan.

2. Elever till och med årskurs 2 placeras i första hand regelmässigt i vanlig klass och ska där få tillgång till kvalificerat stöd så att skolgången fungerar väl.

Genomfört i och med innevarande läsår 2012/2013. Ny befattningshavare på barn- och utbildningskontoret (jan -13) handleder. Inventering av kompetensen på kommunens skolor pågår. Kompetensutveckling är inplanerad till läsåret 2013/2014 (Svenska som andraspråk 7,5 Hp respektive Språk- och

kunskapsutvecklande arbetssätt 7,5 Hp; den senare kursen riktas även till modersmålslärare)

3. Elever skrivs in i sin vanliga skola direkt, även om eleven går i förberedelseklass i ett inledande skede.

Ej helt genomfört än; beroende av organisationsförändring.

4. Ytterligare minst en enhet startar verksamhet med förberedelseklasser.

Genomfört läsåret 2012/2013; Edsbergsskolan åk 7-9. Kärrdalsskolan startar åk 3-6 läsåret 2013/2014. Verksamhet på ytterligare en enhet planeras för åk 3-6. I samband med detta kommer verksamheten på Sofielundsskolan att förändras till att endast omfatta åk 7-9. Ny befattningshavare på barn- och utbildningskontoret (jan -13) handleder nya enheter.

5. Hög grad av flexibilitet i organisation och struktur med möjlighet till

omprövning och förändring, en förutsättning för en verksamhet av detta slag.

Kontoret har bedrivit ett fortsatt utvecklingsarbete med omvärldsbevakning i form av studiebesök, nätverk/externa kontakter och inläsning av olika rapporter.

Området har från kontorets sida lyfts centralt i kommunen för att prioriteras i utvecklings- och budgetarbete. Som ett led i detta var professor Nihad Bunar en av föreläsarna i kommunfullmäktige den 30 januari 2013. Kontorets arbete har resulterat i att ett förslag till förändrad organisation vuxit fram.

Förslag till förändrad organisation

Redan våren 2007 fattade nämnden beslut om ett antal utvecklingsinsatser på området.

Utfallet av dessa har redovisats i nämnda tjänsteutlåtande. Förändringar i struktur och organisation har funnits på agendan och under våren 2013 har kontoret funnit att man fått ett samlat underlag för ett förslag till förändring.

Centralt belägen mottagningsenhet – Internationella klasser

En mottagningsenhet inrättas i centralt belägna lokaler (några olika alternativ finns idag

(5)

på Malmvägen). Enheten ska ansvara för kartläggning av eleven psykosocialt och kunskapsmässigt samt modersmåls-undervisningen. Ingen undervisning ska ske på enheten. Endast själva mottagningsprocessen förläggs dit. För enheten ansvarar en chef (heltid) med en personalgrupp bestående av en beteendevetare och en lärare för själva kartläggningen, modersmålslärarna samt administrativt stöd. Förutom chefsuppdraget är omfattningen på respektive tjänster i dagsläget inte helt klargjord. Enheten föreslås få heta ”Centrum för tvåspråkighet”.

Verksamheten ute på skolorna föreslås i samband med organisationsförändringen byta namn till ”Internationell klass”.

Modell i enlighet med forskning

Den föreslagna förändringen av organisation har direkt koppling till den modell som Nihad Bunar visade på i fullmäktige i januari. Västerås är en av de tre kommuner som ingår i ett forskningsprojekt under Bunars ledning och där tillämpas modellen i princip.

Resultatutvecklingen för den aktuella elevgruppen där är positiv sedan ett flertal år.

Kontoret har gjort studiebesök i Västerås vid två tillfällen det senaste halvåret och även haft kontakt med Linköping som har en snarlik modell. Järfälla, Luleå och Stockholm stad är några andra kommuner som kontaktas angående förbättringsåtgärder på området.

Politisk vilja

I forskningen är det väl känt att goda kunskaper, hög kompetens och professionalisering hos befattningshavare har avgörande betydelse för elevers resultatutveckling i alla sammanhang. Betydelsen av övergripande organisation liksom integrering av flerspråkighet i skolans vardag och en vidgad syn på språk lyfts i Vetenskapsrådets rapport ”Flerspråkighet – en forskningsöversikt” (5:2012). Här liksom från Bunars sida framhålls vikten av höjd status och inte minst att den politiska viljan spelar roll, i bästa fall ett samlat politiskt grepp nationellt och lokalt.

Anslagsfinansiering

Beträffande finansiering finns goda erfarenheter av anslagsmodellen i flera kommuner.

Erfarenhet visar att den inte är kostnadsdrivande jämförelsevis. Däremot kan ökad kvalitet och effektivitet förväntas.

Finansieringsmodell Mottagningsenhet

Den centrala mottagningsenheten blir anslagsfinansierad och beräknas leda till ökade kostnader om cirka 2 miljoner kronor. Kostnaderna avser lokaler och personal samt en förstärkning av resurserna till nuvarande modersmålsenheten som i dagsläget är något underfinansierad.

Internationell klass

De internationella klasserna för elever i årskurs 3-9, som förläggs på fyra olika skolor, förslås anslagsfinansieras. Detta för att verksamheterna annars blir väldigt sårbara. De behöver även ha möjlighet att planera sin verksamhet långsiktigt och inte tvingas till snabba förändringar beroende på att en elev försvinner. Totalt beräknas platser för cirka 100 elever behövas. Den totala kostnaden för verksamheten beräknas rymmas inom ramen för 1,5 skolpeng, vilket motsvarar cirka 12 miljoner kronor. För att möjliggöra

(6)

detta överförs cirka 8 miljoner kronor från skolpeng till anslagsfinansiering. Resterande fyra miljoner kronor finansieras genom att dels ianspråkta nuvarande budget för

förberedelseklasser om cirka 3,3 miljoner kronor, och dels genom att 0,7 miljoner kronor tillskjuts från de hos kommunstyrelsen avsatta medlen.

Efter att eleverna blivit färdiga i de internationella klasserna och ska gå ut i vanliga klasser föreslås den mottagande skolan få 1,5 skol- och fritidshemspeng under 6 månader. Detta beräknas kosta cirka 2,3 miljoner kronor.

Elever i F-2 föreslås gå direkt till ordinarie skola. Skolan föreslås få 1,5 skol- och fritidshemspeng under 18 månader. Detta beräknas kosta cirka 1,5 miljoner kronor.

Övriga kostnader

Utöver ovanstående behövs medel för utbildning av personal på skolorna. Detta beräknas kosta cirka 0,5 miljoner kronor.

(7)

2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Volymerna i det preliminära budgetförslaget är beräknade till 5 950 mkr. Denna

volymberäkning baserades på 2011 års genomsnittspris på nationella program. Volymer beräknade på 2012 års genomsnittspris ger en beräknad volym på 5 980 mkr.

Nämnden vill understryka vikten av en förändrad volymberäkningsmodell då idag beräkningsunderlaget baseras på en prisbild som bara avspeglar ett genomsnittspris för nationella programmen samt volymsiffror från föregående års befolkningsprognos trots att nya befolkningssiffror är tillgängliga vid beräkningstillfället. Utöver programpriset tillkommer kostnader såsom SL- kort, modersmål och tilläggsbelopp som nämnden är bundna till att betala på samma sätt som det fastställda programpriset på nationella program. Dessutom saknas volymersättning för elever på introduktionsprogrammen.

Nämnden är även bunden att betala programpriset för introduktionsprogrammen samt kostnader för SL-kort, modersmål och tilläggsbelopp men erhåller ingen

volymkompensation.

Hösten 2013 kommer gymnasiesärskolan att ha genomgått en reformering, nya program och läroplaner införs. Betydligt fler nationella program ska erbjudas alla elever och individuella program kommer att ha fler inriktningar. Vad detta kommer att innebära ekonomisk är svårt att bedöma. En gymnasiesärskoleplats kan vara mycket dyr beroende på program och inriktning. Eleverna har rätt att välja fritt i regionen men huvudmannen har rätt att erbjuda plats vid annan skola i det fall samma inriktning kan ges där. Med fler val kan det vara svårt att styra över valen och flera placeringar kan bli dyrare än tidigare.

Sollentuna kommun har ingen egen Särvux verksamhet utan köper denna tjänst från Sigtuna. Skolinspektionen bedömde under 2012 att kommunen hade goda rutiner för uppföljning av externa anordnare men att det fanns brister för den särskilda

utbildningen för vuxna. Föreläggande gäller dels pedagogiskt ledarskap och utveckling av utbildningen och dels erbjudande av utbildningen. Avtalet med Sigtuna kommun kommer under 2013 att ses över och tydliggöra rektors ansvar vilket kommer att medföra ökade kostnader under 2014.

Pris- och lönekompensation

Nämnden ställer sig i grunden positiv till en ökad produktivitet av all dess verksamhet men med tanke på att nämndens verksamheter i stor utsträckning är reglerad av externa utförare är vi beroende av de priser som är satta mellan berörda parter. Exempelvis är vuxenutbildningen och SFI upphandlade verksamheter med avtal som uppräknas varje år för pris- och lönekompensation.

I det preliminära budgetförslaget ges alltså ingen kompensation för pris- och

(8)

löneökningar förutom för ungdomsgymnasiet där extra medel är reserverade för kostnadsökning för den gemensamma prislistan. Utebliven kompensation för 2014 kommer därför att ge negativa effekter främst inom vuxenutbildningen. Ett resultat av att nämnden inte erhåller kompensation för pris- och löneökningar kommer då att resultera i färre antal utbildningsplatser än planerat.

Kontor

I budgetdirektiven för 2013 understryks att ekonomin för kontoret kan behöva ses över löpande eftersom kontoret är nytt. Osäkerhet signalerades vid budgeteringen av

kostnader för lokal, material och övriga kringkostnader i och med att UAN:s administrationskostnader delades med BUN. Tjänstetillsättning för det nybildade

kontoret följer den precisering av tjänstebehov som nämnden fick extra budgetmedel för och är inte orsak till kostnadsteckningsproblemet.

Internbudgeten för kontoret kommer att korrigeras 2013 inom ram (till följd av beräknat överskott gällande gymnasiesärskolan) Rambudgeten för kontoret 2014 förväntas justeras i enlighet med denna korrigering.

SFI och Vuxenutbildning

SFI och grundläggande vuxenutbildning är obligatoriska verksamheter för kommunen vilket gör att ett ökat antal studerande inom dessa verksamheter innebär minskade resurser till övrig kommunal vuxenutbildning. Antalet studerande inom SFI under 2012 var på samma höga nivå som under 2011och och väntas öka ytterligare under 2014-15.

Detta beroende på befolkningstillväxten, en ökad invandring (ökande utbildningsbehov) samt en vikande konjunktur. Dessutom ser nämnden en ökande andel analfabeter, en grupp som har ett behov att arbeta med alfabetisering utöver språkundervisningen.

I budget dokumentet (sid 2) uttrycks en tydlig ambition om att förstärka resurserna inom SFI och vuxenutbildningen. SFI- undervisning ska tillhandahållas för alla som behöver samt de med lägst utbildningsnivå (analfabeter). Det finns ett ökat behov av platser inom vuxenutbildningen och kommunen avser att erbjuda fler platser.

I budgetförslaget 2014 konstateras ett tillskott om 4 mkr för SFI och vuxenutbildningen till stöd för ovan nämnda satsningar. Resursförstärkning om 2,8 mkr som beslutades inför 2013 lyfts dock bort 2014 varför nettoförstärkningen blir endast av 1,2 mkr.

Bedömningen är att med stöd av omfördelade medel ur ett förväntat överskott från Gymnasiesärskolan kan ambitionen om utökad verksamhet och kvalitetshöjning på Vuxenutbildningen och SFI genomföras men blir därav beroende av

kostnadsutvecklingen på gymnasiesärskolan 2014, varför nämnden framhåller att denna omfördelningsprincip inte är rimlig att arbeta med i längden.

Volymer SFI och vuxenutbildningen

Nämnden har under de senaste åren begärt att både grundläggande vuxenutbildning och SFI ska volymkompenseras men så har inte skett. Det vore önskvärt att beslut fattas om att nämnden kompenseras för de faktiska kostnadsökningarna inom dessa verksamheter då nämnden inte kan påverka tillströmningen. Nämnden vill understryka att den finner det olämpligt att en ökad tillströmning av sökande till SFI och grundläggande komvux, verksamheter som det är obligatoriskt för kommunen att tillhandahålla, riskerar att påverka ambitionsnivån när det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasienivå eller kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Dessa verksamheter behöver stabila

(9)

planeringsförutsättningar budgetmässigt och bör inte påverkas av upp- eller nergångar i tillströmningen till SFI respektive grundläggande vuxenutbildning. Verksamheterna bör alltså ses som enskilda verksamheter där till exempel en tillströmning av studerande leder till volymkompensation istället för att medel från andra verksamheter måste utgå alternativt att studerande nekas studieplats.

Gymnasieskolan

Budgeten för gymnasieskolan 2013 baseras på en uppräkning på 1 procent vilket

innebär att ramen för 2013 räknades upp med 2 371 tkr. Kompensationen på 1,0 procent för gymnasieutbildningen baserades på då preliminära uppgifter om att den

gemensamma prislistan inom Stockholms län skulle räknas upp med 1,0 procent. Den gemensamma prislistan räknades upp med 1,1 procent för 2013 vilket innebär för UAN en kompensation med 2 608 tkr för 2013 istället för 2 371 tkr under 2013. Ramen för gymnasieutbildning för 2013 bör därmed justeras till 226 054 tkr då beräkningarna för 2014 års budget baseras på 2013 års ram. I övrigt har medel reserverats av KS, med syfte att kompensera gymnasieskolan för den beräknade kostnadshöjning av den regionala prislistan för de nationella programmen.

En ytterligare resursförstärkning om 2 miljoner behövs för arbete med unga som riskerar att aldrig böja gymnasiet, riskerar att hoppa av gymnasiet eller redan hoppat av gymnasiet. Utgångspunkten för att det krävs en palett av åtgärder är att individerna som ska nås är olika; med olika bakgrund, värderingar, planer och förhoppningar. Insatserna ska vara uppsökande, motiverande och rådgivande gentemot individen. Som direkt effekt av de åtgärder som riktas till denna grupp unga, förväntas ett resultat som innebär att fler ungdomar fullföljer gymnasieutbildningen och färre arbetslösa i åldrarna 18-24 år.

Bakgrund:

Kommunen har ett uppföljningsansvar för unga i åldern 16-20 år som varken studerar eller arbetar. Inom utbildnings- och arbetsmarknadskontoret bedrivs idag uppsökande och rådgivande verksamhet för den gruppen. Möjligheterna att identifiera de som hoppat av har förbättrats i och med införandet av en gemensam databas i Stockholms län för gymnasieskolan, där det är möjligt att identifiera de ungdomar från Sollentuna som går på de olika gymnasieskolorna i länet. Emellertid rapporteras avhopp ofta sent från skolorna. Dessutom är det naturligtvis så att en del av de som inte går

gymnasieskolan arbetar eller har annan sysselsättning som gör att stödinsatser inte är motiverade. Detta innebär att den grupp ungdomar skrivna i Sollentuna som är i gymnasieåldern men som inte återfinns på någon gymnasieskola måste kontaktas individuellt för att det ska vara möjligt att bedöma behovet av stödinsatser. Kontakt bör i många fall också hållas regelbundet med många av ungdomarna i fråga. Samtidigt ska hållas i minnet att många av de ungdomar som inte på gymnasieskolan, och inte arbetar, kan vara att svåra att motivera för samtal om stöd och vägledning, i vart fall om

insatserna är begränsade till enstaka kontakter.

Kontorets resurser för denna uppsökande och motiverande verksamhet är emellertid begränsade och handläggs av en person där, på del av dennes tjänst. Det är också av central betydelse att det finns andra aktörer än kommunen som söker upp, motiverar och vägleder gruppen i fråga, eftersom som nämnts individerna har olika bakgrund,

(10)

värderingar med mera och kontakterna gentemot ungdomen måste anpassas till detta.

Kommunen som kan framstå som en del av ”det etablerade samhället”, som många av ungdomarna ifråga sannolikt har en skepsis gentemot. Därmed blir det svårt att etablera kontakt.

Exempel på åtgärder för en skärpt ambitionsnivå när det gäller att identifiera, söka upp, vägleda och ge råd till unga utanför, inklusive de som riskerar att inte påbörja

gymnasiet, eller hoppa av detsamma, kan vara följande. Samtliga exempel bygger på propåer som inkommit nämnden från existerande organisationer:

- mentorer från näringslivet knyts till klasser i gymnasieskolorna. Dessa mentorer berättar om hur deras branscher fungerar, vad som krävs för att börja jobba i branschen i fråga m m. De kan också ge individuell rådgivning till elever om vad som krävs för att arbeta i branschen, och stödja eleverna att sätta upp mål och delmål för detta.

- rådgivning av andra än kommunen för motivation, cv-skrivande,

praktikplatsarrangemang med mera genom mötesplatser där ungdomar finns. Dessa mötesplatser kan vara i bostadsområden med hög grad av utanförskap – t ex västra Tureberg, eller på nätet – tex via facebook för senare fysiska möten. Dessa

organisationer måste ha hög trovärdighet hos målgruppen.

- stärkt information till elever i grundskolans årskurs nio och direkt efter avslutning av årskurs nio för elever som med största sannolikhet inte kommer att bli/blev

gymnasiebehöriga till de nationella programmen. I den informationen ska ett viktigt fokus vara de möjlighetertill kortare yrkesintroduktionsutbildning som finns inom ramen för introduktionsprogrammet på gymnasieskolan. Rådgivningen ska till betydande del vara individanpassad.

För att det ska vara möjligt att genomföra denna typ av förstärkta åtgärder som en skärpt ambitionsnivå förutsätter krävs emellertid ekonomiska resurser för ändamålet, något som UAN för närvarande inte har.

(11)

3 Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden har inte volymuppräkningar.

I nuläget är ingen tvingande förändring känd inom miljö- och byggnadsnämndens verksamhetsområden.

Enligt budgetförslaget förstärks miljö- och byggnadsnämndens budget med 500 tkr i budgetramen för 2014 för satsning på IT-system. Någon satsning på ett IT-system har inte flaggats upp av miljö- och byggnadsnämnden inför det kommande verksamhetsåret och därför är beskrivningen för tilldelningen oväntad.

Nämnden har däremot i samband med resultatanalysen påtalat behovet av att utveckla e- tjänster för ökade servicefunktioner för kommunens företagare och medborgare i

kontakter med nämndens verksamhetsområden. Vid resultatanalysen överlämnades en bilaga med vilka e-tjänster det handlar om och en kostnadskalkyl för införandet. Den totala summan för de 8 föreslagna e-tjänsterna är ca 2,175 mkr under införandeåret.

Därefter innebär tjänsterna en ökad årlig förvaltningskostnad om cirka 210 000 kr.

De tilldelade 500 tkr är långt understigande de beräknade kostnaderna för en satsning på e-tjänster under 2014 och skulle innebära att endast ett fåtal enkla tjänster kan komma till stånd.

Nämndens budget är, sett till andra förvaltningar, liten och består i princip av

lönekostnader och omkostnader kopplade till verksamheten såsom IT och lokaler m.m.

Nämnden har under många år skurit i verksamheten då den generella uppräkningen varit lägre än de allmänna löne- och kostnadsökningarna.

I 2013 års internbudget (som ligger till grund för 2014 års budgetramar) hålls två tjänster inne (återbesätts inte) som besparing för att parera det ökade kostnadsläget, förväntade minskade intäkter med anledning av lågkonjunkturen och ökade kostnader för kontaktcenter. Något allmänt rationaliseringsutrymme finns således inte för 2014 utan varje ny satsning, utan särskild tilldelning, skulle innebära att besparingar måste göras i form av minskad personalstyrka. Miljö- och byggnadsnämnden har flera lagstiftningsområden att bedriva tillsyn enligt och vidare en hög belastning i form av ansökningar och behov av tillsyn från företag, föreningar och privatpersoner i

kommunen. En neddragning av personalstyrkan, för att satsa på e-tjänster, skulle direkt motverka de önskade effekterna om korta handläggningstider, god service och effektiv ärendehantering. Handläggningstiderna skulle bli väsentligt längre och de

myndighetsuppdrag kommunen har genom MBN, skulle inte kunna garanteras med rätt kvalitet och rättssäkerhet.

Slutsatsen är att miljö- och byggnadsnämnden inte kan klara en e-tjänstsatsning, enligt

(12)

bilagan, utan särskild tilldelning. Den föreslagna ramen innebär vidare att ytterligare besparingar måste göras då uppräkning inte görs som kompensation för allmänna kostnadsökningar. Besparingar i form av minskad personalstyrka kan komma att bli aktuell.

De enligt förslaget tilldelade 500 tkr understiger långt de beräknade kostnaderna för en satsning på e-tjänster under 2014 vilket innebär att endast ett fåtal enkla tjänster kan komma till stånd. Ett antal av så kallade blankettjänster är möjliga, där extern

projektledning inte krävs för införandet. Även om det förvisso är av betydelse att införa dessa, är det inte dessa som medborgarna, företagen eller miljö- och byggnadsnämnden har störst nytta av att införa.

En e-tjänst för bygglov, en tjänst för anmälan om bergvärmeanläggning med

kartintegration och vidare en e-tjänst för anmälan om livsmedelsverksamhet, är de mest önskvärda tjänsterna sett till volymer på ansökningar och anmälningar. Dessa tjänster är dyrare i utveckling och kräver vidare extern projektledning. Med nuvarande

budgettilldelning bedöms dessa inte kunna genomföras under 2014.

Tilldelningen om 500 tkr motsvarar vad som behövs för att täcka allmänna löne- och kostnadsökningar med nuvarande bemanning och organisation. En obefintlig

uppräkning innebär att ytterligare besparingar måste göras under 2014.

3.2.1 Nämnden får i uppdrag ta fram förslag på att minska interna debiteringen av Solen och den kommungemensamma kartdatabasen mellan miljö- och byggnadsnämnden och berörda nämnderna inför budgeten 2014. Förslaget ska vara kostnadsneutralt mellan miljö- och byggnadsnämnden och berörda nämnderna

Kommentar

Förslag till beslut för att minska den interna debiteringen mellan de berörda nämnderna:

1. Miljö- och byggnadsnämnden tillförs medel i budgetram från och med 2014 för årliga kostnader för SOLEN och kommungemensam kartdatabas, genom en omfördelning av medel från följande nämnder och verksamheter. Fördelningen av kostnader för drift och förvaltning av SOLEN m.m. bygger på användandet under 2013.

Förvaltning/enhet Fördelning Summa 2014 (kr) KC 18,9% 236 486 kr TFK 25,7% 320 946 kr KLK/Plex 44,6% 557 432 kr BUK 5,4% 67 568 kr

(13)

KFK 4,1% 50 676 kr VOK 1,4% 16 892 kr Totalt 100 % 1 250 000 kr

2. Miljö- och byggnadsnämnden tillförs medel i ram om 600 000 kr för att

finansiera de kostnader MBN har för förvaltningsarbete och kartproduktion m.m.

med Solen och kommungemensam kartdatabas.

Detta arbete/tjänst har inte finansierats av övriga nämnder vilket principiellt borde varit fallet. Att fördela denna kostnad på de användande nämnderna motverkar syftet att få till stånd ett ökat GIS-användande i kommunen. Med vikande konjunktur och därmed minskade externa intäkter är tjänsten/kostnaderna inte med säkerhet finansierade.

Med en ändrad finansiering och förstärkning av ramen skulle kartdata och arbetskostnader för de karttjänster som kan göras av mät- och kartverksamheten tillhandahållas gratis för kommunens förvaltningar (inte för de kommunala bolagen).

Kostnader för utveckling av särskilda GIS-lösningar belastar dock respektive beställande nämnd.

Om extra anslag inte medges enligt punkt 2 måste nämnderna debiteras kostnader för kartproduktion och expertstöd.

Bakgrund och nuläge

SOLEN och den gemensamma kartdatabasen utgör det verksamhetskritiska systemstöd som krävs för att kommunen effektivt ska kunna producera detaljplaner, handlägga bygglov, genomföra nya exploateringsprojekt och för att mät- och kartverksamheten ska kunna utföra de fastighetsrättsliga uppdragen enligt avtal med statliga Lantmäteriet.

Samtliga drifts- och licenskostnader för kartdatabasen och SOLEN ligger idag på miljö- och byggnadsnämnden (mät- och kartverksamheten), som i sin tur vidare debiterar kostnaderna internt bland kommunens användare av SOLEN.

Denna modell innebär automatiskt en instegskostnad för nya användare. Det är en negativ faktor då kostnadsprioriteringar hos potentiella nya användare kan medföra att man inte väljer att använda SOLEN, utan använder kostnadsfria men mindre

ändamålsenliga lösningar, t ex Google Maps, Hitta.se m.fl.

Sammanfattningsvis motverkar den nuvarande ordningen att GIS-verktyg utvecklas och används i kommunen. Det expertstöd som finns inom mät- och kartverksamheten används inte i den utsträckning som är möjlig och önskvärd. Miljö- och

byggnadsnämndens förslag till ändrad finansiering och kompenserad tjänst skulle kunna bidra till att GIS-området utvecklas och därmed även att verksamheter utvecklas mot effektivare arbetssätt.

Önskat läge

Kommunen skulle ur ett effektivitetsperspektiv vinna på att GIS- och kartverksamheten

(14)

finansieras direkt via anslag från KF i rambudget (förutom försäljning av kartdata externt), så att SOLEN blir en lika naturlig del i IT-vardagen som t ex Word och Excel och kan användas för verksamhetsutveckling för alla nämnder. Ytterligare vinster med en sådan lösning är ökad GIS-kompetens i kommunen, minskad administration av internfakturor och en förbättrad internkommunikation.

(15)

4 Kultur- och fritidsnämnden

I samband med att Arena Rotebro öppnas förväntas fler besökare vad gäller

biblioteksverksamheten vilket innebär att det under 2014 uppskattas bli en ökning från 390 000 till 420 000. Nämnden föreslår att måttet ”Öppethållande per vecka” stryks fr o m 2014 och ersätts med två andra. Det ena måttet ska vara "Antal bemannade

öppettimmar per vecka" då biblioteken numera har s k Meröppet vilket beräknas bli 97 för 2014. Det andra måttet ska vara ”Totalt antal öppettimmar (inkl Meröppet) per vecka” vilket beräknas uppgå till 280 år 2014.

Inför budget 2014 har kultur- och fritidsnämnden erhållit en ökad ram om 5 663 000 kr jämfört med 2013. Ökningen omfattar 2 200 000 kr som kompensation för övertagandet av skolans gymnastikhallar, 1 800 000 för drift och underhåll av ett fotbollstält,

300 000 kr i bidrag till Sollentuna Volleybollklubb, 350 000 som kompensation för de ökade it-kostnaderna samt 1 000 000 i s k tillskott. Ramen innefattar inte några medel för pris- och lönekompensation.

Kultur- och fritidsnämnden äskar dock mer medel enligt nedan tabell med tillhörande förklaringar i löpande text.

Budget Plan Plan

2014 2015 2016

Budgetram (tkr) -117 674 -120 874 -120 574

Därav:

Tidigare fattade beslut för

perioden -6 063 -6 063 -5 763

Pris- och

lönekompensation 0 0 0

Nivåpåverkade

förändringar 400 -2 800 -2 800

Konsekvenser/föreslagen kompensation

Kapitalkostnad ny

friidrottshall ? ? ?

Drift och underhåll ny

friidrottshall ? ? ?

Fyra skollokaler,

merkostnad ? ? ?

Utlåning av e-böcker 500 500 500

(16)

Budget Plan Plan Merkostnad för

övertagande av gymnastiksalar

500 500 500

Edsviksprojektet,

marknadsföring 200 0 0

Överföring från VON för

drift av handikappscafé 200 200 200

Kapitalkostnad ny ismaskin 160 160 160

Kapitalkostnad

Edsviksprojektet 0 0 1 300

Summa drift utöver ram 1 560 1 360 2 660

Investering ismaskin 1 200 0 0

Investeringar i Edsvik 2 500 7 500 0

Summa investeringar

utöver limit 3 700 7 500 0

Beroende på hur stor investeringen blir vad gäller ny friidrottshall är det avhängigt vad kapitalkostnad blir. Driftkostnaden påverkas utifrån det alternativ som väljs. I dagsläget är kostnaden för en ny friidrottshall inte känd.

En del i utredningen ”Nytt hyressystem för verksamhetslokaler för grundskolor och förskolor” har inneburit att kultur- och fritidsnämnden fått i uppdrag att hitta fyra skollokaler som föreningar ska kunna hyra. Barn- och utbildningsnämnden måste bygga om lokalerna för att anpassa dem för uthyrning till föreningslivet vilket gör att de får högre hyra vilket kultur- och fritidsnämnden måste kompensera barn- och

ungdomsnämnden för. Då kultur- och fritidsnämnden har riktlinjer för vilken hyra som får tas ut när föreningar hyr kan detta skapa en ekonomisk obalans då intäkterna vid uthyrning kan bli lägre än motsvarande kostnad som nämnden har. År 2014 får därmed ge en indikation på uthyrningsfrekvens och vilka hyresnivåer det kommer att bli. Ett belopp kan därför inte uppges inför budget 2014.

Förändrade mediavanor och användandet av surfplattor ökar drastiskt e-bokslånen. Det märks bl a hos skolelever då skolorna uppmanar eleverna att ladda ned e-böcker till undervisningen. Det kostar 20 kr att ladda ner en e-bok och då det bara finns en aktör på marknaden är inte priset förhandlingsbart. Biblioteket får inte ta betalt för denna tjänst och kan inte täcka de ökade kostnaderna inom befintlig ram varvid ett tillskott äskas med 500 000 kr. En diskussion gällande finansieringen av skolelevernas nedladdningar bör föras med barn- och utbildningsnämnden.

Nämnden ska enligt beslut överta driften av tio mindre gymnastiksalar från barn- och utbildningsnämnden fr o m 2013-07-01. För detta har kompensation erhållits om 2 200 000 kr på årsbasis vilket i efterhand visar sig vara för lågt. Efter att hyror och mediakostnader fastställts beräknar nämnden att det krävs ytterligar 500 000 kr för drift och underhåll av dessa gymnastikhallar.

För att projekt Edsvik ska bli tillräckligt slagkraftigt äskas ytterligare 200 000 kr för att

(17)

täcka kostnader för marknadsföring och evenemang under 2014.

Vård och omsorgskontoret har begärt en offert från kultur- och fritidsnämnden gällande uppdraget att bedriva musikcafé för ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning.

Kultur- och fritidsnämnden kan inte inom befintlig ram täcka de kostnader denna form av verksamhet genererar utan äskar ytterligare 200 000 kr.

Nämnden begär en kompensation på 160 000 kr för kapitalkostnad för investering av en ismaskin. Då idrotts- och friluftsverksamheten under 2013 gör investeringar i

spontanidrottsplatser för 1 000 000 kr och genererade kapitalkostnader ska tas inom ram klarar inte enheten ytterligare kapitalkostnader.

Investeringslimiten för 2014 är 1 700 000 kr. Nämnden äskar dock en ökning 2014 med ytterligare 1 200 000 kr för inköp av en ismaskin till Sollentunavallen. Den ismaskin som idag finns är från 1997 och är den enda i sitt slag vilket innebär att det inte längre finns några reservdelar att tillgå.

Under 2013 investeras en uteplats med utsiktsplats, grillplatser, en mindre lekpark, ett enklare utegym för rörelsehindrade/äldre samt en unik plats för möten mellan

människor i Edsviksprojektet. För att nå målet att skapa en rikskänd destination i Edsvik krävs ytterligare investeringar 2014-2015 på sammanlagt 10 000 000 kr för skapandet av en slagkraftig, kreativ aktivitetspark samt en trädgårdsanläggning i form av

exempelvis växthus för framtida plantskola/försäljning/utbildning. I investeringarna är det stort fokus på tillgänglighet och flexibilitet. I det fallet att investeringsmedel inte tillförs når inte Edsvik målet att bli ett av de bästa utflyktsmålen i norra Stockholm utan får arbeta vidare med befintliga installationer och aktörer.

Nämnden har erhållit ett tillskott om 1 000 000 kr vilket kommer fördelas på de olika anslagsnivåerna för att till viss del kunna täcka upp den uteblivna lön- och

priskompensationen.

Nämnden har fått 1 800 000 kr som ska täcka kapitalkostnaderna för anläggandet av ett fotbollstält.

4.2.1 Nämnden får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att ha konstsnö vid Bisslinge skidanläggning.

Kommentar

Allmänt om skidåkning och i Stockholms län

I vår del av landet är skidåkning en mycket populär sport. Att åka skidor är ett kulturarv att värna om och att skidmotion dessutom bidrar till en bra folkhälsa är oomtvistat.

Bristen på snösäkra spår är i dag påtaglig. Denna verksamhet påverkas mycket av rådande väderlek som kan variera mycket från år till år. I dagsläget finns inga

permanenta anläggningar med konstsnö i Stockholms län. Det som finns är tre tillfälliga skidspår där konstsnö tillhandahålls, i två fall genom ideella föreningar och i ett fall

(18)

kommunalt. En permanent skidanläggning i Stockholms län skulle erbjuda större möjligheter till friskvård och motion. Det skulle också ge fler invånare i länet möjligheter att uppleva skidåkning i alla former, inte minst barn och ungdomar.

Den helt dominerande aktiviteten för skidmotionärer i Sverige idag är Vasaloppet. Antal anmälda till 2012 års Vasalopp var drygt 63 000 personer vilket är ett nytt rekord. Antal startande deltagare i Vasaloppet från Storstockholm var cirka 11 600 personer. Därtill åker 10 000 tals skidåkare i skidspåren i Storstockholm. De allra flesta skidtävlingar innan Vasaloppet utgör ett slags ”för-tävlingar” inför Vasaloppet, så även Bisslinge Ski Marathon.

Allmänt om Bisslinge skidspår

Idag finns det natursnöspår under vintersäsongen i området Bisslinge, på Svartinge golfbana, då väderleken så tillåter. Sedan 2008-2009 har Rotebro idrottssällskap

orienteringsklubb och Attunda orienteringsklubb i samarbete preparerat dessa spår med sponsring av Rotebro Golf Pay and play och Svartinge Golf AB.

Enligt ranking över de mest besökta anläggningssidorna som presenteras på skidspar.se under säsongen 2012-2013 så hamnar Bisslinge skidspår på tredje plats.

Planer finns från Svartinge Golf AB att anlägga konstsnöspår i området i syfte att driva dessa kommersiellt och ta betalt av brukarna av spåren. Det finns planer på att anlägga en s k skidlekpark i anslutning till konstsnöspåren.

Samverkan med Sollentuna kommun kring konstsnöspåren i Bisslinge

Kultur- och fritidsnämnden har uppmärksammat frågan om skidspåren i Bisslinge tidigare och gav 2013-01-31, § 15 kultur- och fritidskontoret i uppdrag att se över hur samarbetsformer på kort respektive lång sikt kan tas fram mellan berörda aktörer.

Kultur- och fritidsnämndens ordförande har tillsammans med representanter för kultur- och fritidsförvaltningen träffar representanter från Svartinge golfklubb AB och

Bisslinge förvaltning AB för att utreda eventuella möjligheter till samverkan kring konstsnö skidspår i Bisslinge. Av dessa kontakter framgår att Svartinge golfklubb AB och Bisslinge förvaltning AB vill bygga och driva dessa spår kommersiellt i egen regi för att sedan ta betalt av brukarna av verksamheten. Det framgår även att önskade samarbetsformer med Sollentuna kommun i första hand avser frågor utanför kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde, t ex kommunalt vatten- och avlopp, snabb och effektiv planprocess, arrendeavtal för mark med mera.

Kultur- och fritidsnämnden uppmanar därför berörda nämnder och förvaltningar att inleda samarbete med entreprenören i syfte att uppnå ett väl fungerande samarbete kring anordnandet av konstsnö vid Bisslinge skidanläggning. Kultur- och fritidsnämnden vill särskilt betona att föreningslivets behov av tillträde till skidanläggning ska beaktas vid eventuellt tecknande av avtal kring samarbete. Kultur- och fritidsnämnden ska vara delaktig i det fortsatta arbetet kring samverkan med föreningslivet.

(19)

5 Socialnämnden

Beskrivna volymer bör justeras. Socialnämndens volymer är inte kopplade till resursfördelning vilket medför att det inte påverkar föreslagen budget. Nämndens förslag utgår från faktiskt utfall 2012.

Budgetförslag Nämndens förslag Insatser barn och unga

Antal barn och unga med insatser exkl. familjerätt och

förebyggande 430 486

Vuxna med missbruksproblem

Antal personer med insatser 90 104

Ekonomiskt bistånd

Antal hushåll med bidrag 745 777

Psykiskt funktionshindrade vuxna

Antal personer med insatser 180 189

Fullmäktiges budgetförslag för 2014 uppgår till 244 366 000 kronor. Det totala till skottet består i 6 000 000 kronor för ökade kostnader för placerade barn och unga Därutöver tillförs ytterligare 4 000 000 kr för att täcka ökade kostnader för ekonomiskt bistånd. Medlen är avsatta i kommunstyrelsen oförutsatta bundna medel. Samtidigt minskas budgeten med totalt 2 514 000 kr på grund av tidigare tagna beslut.

Nettoökningen är därmed 3 486 000 kronor. Budgeten innehåller inte någon pris- och lönekompensation för 2014.

År 2012 och 2013 fick förvaltningen ett ökat anslag med 700 000 kronor för att anställa en boendesamordnare. Syftet med projektet är att få en effektivare hantering av våra sociala lägenheter så att vi bättre kan tillgodose klienter behov av boende. Projektet kom igång först i augusti 2012 vilket medför att det kommer att avslutas i augusti 2014 och inte årsskiftet 2013/2014. Förseningen av projektet kommer att medföra ca 400 000 kronor i ökade kostnader 2014. Det finns inte utrymme för det i budgetförslaget.

Resultatet av projektet kommer att utvädras i samband med att projektet avslutas i augusti 2014.

(20)

Nämnden har valt att inte formulera något åtaganden

Socialnämnden har inte fått några utredningsuppdrag av kommunstyrelsen för 2014.

(21)

6 Vård- och omsorgsnämnden

Enligt modellen för beräkning av volymkompensation utfaller servicegraden högre (15,2%) än beräknad i plan 2014 (14,5%), främst i de lägre åldersgrupperna. Efter avstämning med kommunledningskontoret innebär det att nämndens kompensation för volymförändringar kommer att justeras upp med cirka 10 miljoner kronor årligen.

I volymmodellen ligger Inregias befolkningsprognos,(senaste tre åren) i relation till antal brukare över 65 år, inom särskilt boende för äldre och i ordinärt boende, till grund för det beräknade resursbehovet. Insatser i ordinärt boende för personer under 65 år (SoL) ingår inte i underlaget.

Kommunaliserad hemsjukvård

I Stockholms län har ett gemensamt projekt mellan landstinget och KSL inletts gällande kommunalisering av hemsjukvård – ”Hemsjukvård 2015”. KSL har tillsammans med landstinget, sammanställt ett förslag till inriktning och omfattning av hemsjukvården efter en kommunalisering. I förslaget definieras begreppet hemsjukvård liksom de båda huvudmännens ansvar. Förslaget har sänts till kommunen för inhämtande av synpunkter som besvarades den 31 december 2012. Inför en kommunalisering behöver

kommunerna komma överens om gränsdragningen mot landstinget, vilka insatser som ska ingå, vilka åldrar berörs etc. En förändrad ansvarsfördelning kommer att innebära ett för kommunen stort och resurskrävande arbete för att i fortsatt nära samverkan med landstinget säkerställa en god, trygg och säker vård för den enskilde samt att samhällets resurser används effektivt.

I samband med förändringen av huvudmannaskapet kommer Stockholms läns särskilda överenskommelse gällande hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet till personer tillhörande personkretsen för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) att förändras. Det innebär att kommunerna själva får

organisera och ansvara för hälso- och sjukvårdsinsatserna (exklusive läkarinsatser) som även inkluderar rehabilitering.

Slutligt förslag till avtal inklusive skatteväxlingsnivå underställs landstinget och kommunerna för beslut senast den 31 december 2013.

Bemanning demensboende

Den 1 januari 2014 träder Socialstyrelsens nya författning gällande ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden i kraft.

Socialstyrelsens tanke är att kommunerna och de som bedriver särskilt boende ska få tid att ställa om sina verksamheter. Socialstyrelsen har också under våren 2012 fått

regeringens uppdrag att vägleda kommunerna i frågor om organisering av alla särskilda boenden för äldre personer. Det innebär att Socialstyrelsen planerar att ta fram en författning som gäller organisering av särskilt boende för samtliga äldre personer.De

(22)

båda författningarna kan komma att ställa högre krav på framför allt

personalbemanningen på särskilda boende, men också myndighetsutövning och uppföljning, med avsevärt högre kostnader för verksamheten.

Bolagisering

Den kommande bolagisering som egenregin, SOLOM, står inför under 2013 kan komma att ställa krav på förändrat arbetssätt och förändrad resursfördelning för beställarfunktionen, till exempel inom den ej behovsprövade, öppna verksamheten för äldre.

Utredningsuppdrag

Kommunledningskontorets uppdrag att se över vård- och omsorgskontorets

arbetsuppgifter och organisation under 2013 kan komma att innebära förändringar i resursutnyttjandet under 2014.

Nämndens bruttokostnader är så gott som uteslutande bundna till affärsmässiga avtal med årlig prisreglering. Avtal med vårdgivare inom äldreomsorg och LSS-verksamheter löper över flera år och ersättningen enligt avtal räknas årligen upp med främst OPI.

(Omsorgsprisindex). OPI är ett viktat index av lönekostnadsförändring och KPI och utföll 2012 med 3,0%, 2013 års OPI är i dagsläget inte publicerat. Varje års

prisuppräkningsprocent får effekt varje följande år under avtalstiden. Även övriga avtal rörande vårdlokaler och personal omfattas av årlig, avtalsenlig prisuppräkning. I

nämndens preliminära resurstilldelning ingår ingen pris- och lönekompensation. Det i nämndernas preliminära budget redovisade vägda index om 2,7% anges med

motsvarande effektiviseringkrav. Effektiviseringar motsvarande 2014 års prisuppräkningar beräknas inte kunna göras med befintliga avtal.

Om bolagiseringen av den egna regin under 2013, kommer att verka nivåhöjande på den kommuninterna kostnadsfördelningen för 2014 bedöms inte detta rymmas inom

nämndens resurstilldelning.

LOV, lagen om valfrihetssystem har per april 2013 införts för LSS-verksamheterna avlösarservice, ledsagarservice, kontaktperson, korttidsvistelse och daglig verksamhet och för SoL-verksamheterna boendestöd, dagverksamhet och hemtjänst, vilket medför högre krav på bemanning på kontoret för såväl myndighetsutövning som uppföljning av verksamheterna och administration.

För verksamheten daglig verksamhet enligt LSS prognostiseras erfarenhetsmässigt en volymökning för året i samband med läsårets slut 2013 och 2014.

Med utgångspunkt i de under 2012 genomförda kvalitetsundersökningarna avseende den upplevda kvaliteten, främst inom äldreomsorgen, avser nämnden att genom förändrade ersättningsmodeller till utförare ge förutsättningar för kvalitetshöjande arbete i verksamheterna. Nämnden har tilldelats 15 miljoner kronor för nivåpåverkande förändringar inom äldreomsorg och LSS-verksamheter

(23)

Resurser för att förstärka bemanningen för myndighetutövningen enligt SoL och LSS i enlighet med Socialstyrelsens förordningar bedöms inte rymmas inom nämndens preliminära ram. 2,5 miljoner kronor har avsatts i kommunstyrelsens oförutsedda bundna medel 2014-2016 för biståndshandläggare.

(24)

7 Trafik- och fastighetsnämnden

Trafik- och fastighetsnämnden har inga volymmått angivna i budgeten.

Kapitaltjänstkostnader

Ökade kapitaltjänstkostnader gata/park/trafik 1 966 tkr Ökade kapitaltjänstkostnader naturvård 34 tkr

Indexuppräkningar

Som beställande organisation har vi fasta avtal som är indexreglerade. Indexuppräkning för 2014 beräknas till 1,0 mkr.

Avtal för drift- och underhållsentreprenörer

Sollentuna kommun är en expansiv kommun med höga ambitioner för att ha en god boendemiljö, trafiksäkra vägar och en väl fungerande infrastruktur. Sollentuna kommun har en ökande inflyttning med ungefär 1 000 invånare per år. Fler medborgare ökar behovet av nya förskolor, skolor, idrottsanläggningar, särskilda boenden och

äldreboenden. Detta innebär att trafik- och fastighetsnämnden får fler uppdrag avseende byggprojekt och att det blir fler fastigheter att förvalta på sikt. Vidare byggs nya

bostads- och verksamhetsområden och en helt ny stadsdel i Väsjön ska växa fram.

Kommunen förtätar och förädlar befintliga centrumområden. Samtidigt rustar kommunen upp befintliga gatu- och parkmiljöer (exempelvis Tureberg, Malmvägen, hela Sollentuna centrumsområde inklusive torget). Detta innebär att drift och underhåll av nya gator, grönytor, träd med mera måste läggas till i redan befintliga avtal med upphandlade driftentreprenader. Vi, i en förvaltande organisation, står dagligen inför nya utmaningar för att kunna ta hand om tillkommande ytor. Avtalstiden för de flesta drift- och underhålls- entreprenörer löper ut under 2014.

Att ta fram en prislapp är svårt men här presenteras kända förändringar vi tror kommer påverka prisbilden.

Gata/park/trafik

Vinterväghållning (snöröjning, halkbekämpning, sandupptagning) - Nuvarande upphandling gjordes under snöfattiga vintrar och då var entreprenörerna mer villiga att lämna anbud med en lägre fast kostnad och en högre rörlig kostnad. Idag är prisbilden en annan. Kraftiga snömängder och stora temperaturväxlingar, som vi sett bla senaste vintern, kräver en annan maskinpark och ger en mer kostsam halkbekämning. En sådan upphandling är omfattande och kommer kräva externa konsultinsatser.

Dessa faktorer gör att nämnden befarar att framtida upphandling kommer bli dyrare än den som är idag.

Lapplag (potthålslagning) - Lagning av hål i våra gator och vägar pågår numera nästan

(25)

året runt för att undvika större skador. Även här påverkar de stora temperaturskillnaderna mängden skador.

Städ, maskinell (centrumområden) - Nuvarande upphandling avser en väldigt begränsad yta samt har en relativt låg ambitionsnivå vad gäller sopning, städning och soptömning av centrumområdena. Detta har gett förhållandevis låga kostnader.

Utvecklingen mot stadsmässiga miljöer och stora investeringar i torg, gångstråk och parker innebär en ökning av torghandel, uteserveringar och evenemang. Den nya stadsbilden skapar också nya fenomen som blåsigare miljöer bland husen med skräp som flyger runt.

Park

Utvecklingen mot fler stadsmässiga miljöer leder till en mer varierad typ av skötsel än för bara grönytor i form av planteringar efter årstider, entréer och rondeller. Här har nuvarande upphandling en ganska låg ambitionsnivå och avser begränsade ytor. I kommande upphandling ska ett omtag göras för att få samma tidplan för hela kommunen och inte som idag en för Silverdal och en för resten av kommunen.

Fastighet

Per den 31 december 2014 löper befintligt driftavtal för Sollentuna kommuns fastigheter ut. Detta innebär att en ny upphandling kommer att ske under 2014. Kontoret behöver utvädera befintligt driftavtal samt ta fram förslag till omfattning, vad som ska ingå, för kommande entreprenad.

7.2 Återredovisning av utredningsuppdrag i budgetprocessen Uppdraget kommer redovisas separat i september enligt angiven tidplan.

7.2.1 Nämnden får i uppdrag att utifrån nu pågående revidering av

lokalförsörjningsprocessen, med reviderade anvisningar gällande nämndernas lokalresursplaner, förtydliga hur TFN:s övriga processer för

fastighetsförvaltning från beställning/lokalresursplan till genomförande av investeringar och genomgripande underhållsplaner. (ska redovisas till KS senast september 2013)

Kommentar

(26)

8 Överförmyndarnämnden

Överförmyndarnämnden ser en fortgående volymökning av antalet ärenden kopplad till den generella befolkningstillväxten och inströmningen av antalet ensamkommande flyktingbarn till regionen samt demografiutvecklingen med fler äldre-äldre med åldersrelaterade sjukdomar vilket kan skapa behov av ställföreträdarskap.

Överförmyndarnämnden vill också påpeka att kompensation för löne- och kostnadsökningar saknas. Sådana kostnadsökningar kan inte täckas genom en

effektivisering eller synergieffekter genom personalomsättning. Verksamheten är för liten.

Överförmyndarnämnden ska utreda nämndens behov av en Förvaltarenhet för ställföreträdarskap i svåra ärenden. Om förvaltarenheten avvecklas kommer arbetsbelastningen för avdelningen att öka.

En statlig utredning som bland annat berör utredningsansvaret mellan tingsrätt och överförmyndare avger sitt betänkande den 2 maj. Överförmyndarnämnden ser i det fall utredningsansvaret läggs på överförmyndarverksamheten ett behov av tilldelning av resurser.

Utan den föreslagna resursförstärkningen på 300 000 kronor kan inte verksamhetens kvalitet och rättssäkerhet behållas på oförändrad nivå.

Extra tilldelning i budget 2014 innebär en kompensation för löne- och kostnadsökningar samt för viss volymökning, vilket innebär att verksamheten kan bedrivas under samma förutsättningar som för 2013.

(27)

Bilaga 2

(28)

9 Sammanställning nämndernas förslag till nämndspecifika åtaganden

Fokusområden Kommunövergripande mål Nämndens åtaganden Beskrivning

Ansvarsfull ekonomisk politik

Säkerställa ett effektivt resursutnyttjande med bibehållen eller förbättrad kvalitet

Nämndspecifikt åtagande

Utveckla och införa e-tjänster för att förenkla medborgarnas kontakter med miljö- och byggnadskontoret (Miljö- och byggnadsnämnden)

Införande av e-tjänster ger utökad service till allmänhet och företagare då ansökningar och svar kan levereras digitalt. På sikt kan e- tjänster leda till effektivare

ärendeprocesser.

Öka andel tid som läggs på operativ tillsynsverksamhet (Miljö- och byggnadsnämnden)

Med operativ tillsyn avses kontroll av lagefterlevnad på fältet, dvs inspektioner och platsbesök. Åtagandet innebär fortsatt arbete med att förenkla

projekadministrationen för att möjliggöra operativ tillsyn.

Nämnden ska under året analysera möjligheterna till att inom

mandatperioden, och internt under 2014, starta samarbete(n) som kan bidra till högre effektivitet för respektive verksamhet (bättre resursutnyttjande med bibehållen kvalitet eller högre kvalitet). (Vård- och omsorgsnämnden)

Vård- och omsorgsnämnden kommer att fortsätta samverkan med övriga huvudmän inom verksamhetsområdet, såväl lokalt som nationellt samt etablera nya former för samverkansmöten. Detta sker genom exempelvis; deltagande i gemensamt projekt mellan lansdstinget och Kommunförbundet i Stockholms

län gällande förslag på en kommunalisering av hemsjukvård - "Hemsjukvård 2015" vars främsta syfte är att ge en god, trygg och säker vård samt en effektiv användning av samhällets resurser.

(29)

Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet

Aktivt verka för ett dynamiskt näringsliv som också utvecklar den lokala arbetsmarknaden (Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden)

Ett åtagande som föreslås gemensamt med KS och som därmed kan fungera som

”paraply” för det nämndövergripande arbetet att verka i linjen med strategin Nämndspecifikt

åtagande

Entreprenörskap och entreprenöriellt förhållningssätt ska genomsyra nämndens arbete inom samtliga ansvarsområden. (Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden)

Ett åtagande som föreslås för UAN till stöd för det generella utvecklingsarbete inom de områden som nämnden ansvarar för

Utveckla och skapa dialog med näringslivet om behov och

förutsättningar för företagsamhet i Sollentuna (Miljö- och

byggnadsnämnden)

Åtagandet innebär fortsatt arbete med att skapa en fördjupad dialog med företagarna.

Dialogen syftar till att öka förståelsen för företagarnas behov, men även att skapa förståelse hos företagarna för

myndighetens uppdrag och skyldigheter.

Myndigheten deltar i företagarnas egna möten samt är tydliga i sin kommunikation med företagarna.

Stärka det konsultativa och

kommunikativa förhållningssättet i myndighetsrollen (Miljö- och byggnadsnämnden)

Ett konsultativt och kommunikativt förhållningssätt betyder generellt att sätta den andra personen i fokus och utgå från dennes perspektiv och situation. I det här åtagandet åsyftas förhållningssätt vid myndighetsutövning. Insatser och forum för dialog skapar förutsättningar för

medarbetarna att reflektera över och stärka sitt konsultativa och kommunikativa

förhållningssätt i sin myndighetsroll.