8 återvinning av avfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker

Minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker i länet ska senast år 2010 återvinnas genom biologisk behandling.

Målet överensstämmer med det nationella. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Avfall från både hushåll, restauranger, storkök och livsmedelsbutiker består till stor del av matavfall och annat biologiskt lättnedbrytbart avfall. Biologiskt lättnedbrytbart avfall kan efter biologisk behandling (kompostering och rötning) återvinnas och återföras till växtodling i ett på sikt nära nog nära nog fullständigt kretslopp. För att biologisk behandling, såväl som andra behandlingsmetoder, ska anses godtag- bar från miljösynpunkt måste det uppfylla höga krav på skydd för miljön och människors hälsa. Avfall och restprodukter bör sorteras så att de kan behandlas uti- från sina olika egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan bebyggelsen och dess om- givning. Målet är gemensamt för matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker för att förenkla upp- följningen och för att ge kommunerna större möjlighet att själva utforma insamlingen.

I dag har källsortering av det biologiska avfallet påbörjats i länet. Behandling sker både genom kompostering eller rötning. Hemkompostering förekommer generellt. Centrala behandlingsresurser i Stockholms län är ännu mycket begränsade. Huvuddelen av det biologiska avfallet lämnas oftast blandat med annat avfall till förbränning. Andelen matavfall som behandlas med biologiska metoder är lägre i Stockholms län än i övriga Sverige. Uppgifterna är osäkra på grund av att mängden avfall som behandlas vid hemkompostering inte finns med i siffrorna. Möjligheten att öka den biologiska be- handlingen bör vara stor då restauranger, storkök och butiker idag skickar organiskt lättnedbrytbart avfall till förbränning istället för annan behandling (rötning,

kompostering). Den skatt för förbränning av avfall som kommer att införas, förväntas medföra en ökning i lä- nets behandlingskapacitet för organiskt lättnedbrytbara avfall. Detta medför att målet sannolikt kan nås.

Målet kan följas upp genom att studera mängden avfall som behandlas genom biologisk behandling. Det finns årlig statistik från RAS (Regional Avfallssamver- kan i Stockholms län) och miljörapporter från avfalls- anläggningar.

9 återvinning av avfall från livsmedelsindustrier

Matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier med mera i länet återvinns senast år 2010 genom biologisk behandling.

Målet överensstämmer med det nationella. Målet är ett komplement till föregående mål och avser matavfall och jämförligt avfall från livsmedelsindustrier och jämför- bara verksamheter. Målet avser sådant avfall som före- kommer utan att vara blandat med annat avfall, och är av sådan kvalitet att det efter behandling kan återföras till växtodling.

I dag skickar livsmedelsindustrin organiskt lättned- brytbart avfall till deponering eller förbränning istället för annan behandling (rötning, kompostering). Den skatt för förbränning av avfall som kommer att införas, och höjningen av deponiskatten som genomförs successivt förväntas medföra en ökning i länets behandlingskapacitet för organiskt lättnedbrytbart avfall. Detta medför att målet sannolikt kan nås.

God bebyggd miljö

10 Energianvändning i bostäder

och lokaler

I Stockholms län ska miljöbelastningen från energi- användningen i bostäder och lokaler minska och vara lägre år 2010 än år 1995. Detta ska bland annat ske genom att den totala energianvändningen effektivise- ras för att på sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar.

Målet överensstämmer med det nationella. Stockholms län kommer alltid att vara en stor nettoimportör av energi, vilket innebär att det behövs utrymme och infrastruk- tur för att få hit energin. Olika åtgärder kan aktualiseras i länet när det gäller att fullfölja miljömålet. Det gäller till exempel att verka för mer energieffektiva hus, att öka andelen biobränslen, att öka andelen fjärrvärme för att minska biobränslenas miljöstörningar, att bygga ut kraftvärme, att verka för alternativ produktion av värme och el samt att satsa på energirådgivning. Fjärrvärme- utbyggnad är ett effektivt sätt att minska energianvänd- ningen i en region såsom länet med tät bebyggelse. Huvuddelen av länets bebyggelse är samlad och stora delar redan anslutna till fjärrvärme. Förtätningsstrategin i den regionala utvecklingsplanen innebär möjligheter att bygga ut fjärrvärmen ytterligare. Det finns ett stort behov av att utveckla en regional energistrategi i ett nära samarbete med berörda parter.

Det är svårt att bedöma om målet kan nås. Signa- lerna är delvis motstridiga. För hushållen är trenden att energianvändningen för uppvärmning minskar per yta samtidigt som den uppvärmda ytan ökar. Ett negativt tecken är att användningen av el till apparater och ven- tilation har ökat, medan ett positivt tecken är att andelen energi av den totala energianvändningen (där hushållen står för cirka en tredjedel), som produceras av biobräns- len, har ökat sedan 1990. Hushållens energianvändning per invånare i länet är ganska oförändrad från år 1995 till år 2001. Målet kan sannolikt nås.

Målet kan följas upp genom att bedöma antalet lägen- heter (bostadsyta) som värms upp med fjärrvärme och andelen grön energi i fjärrvärmeproduktion. Statistik finns på Statistiska Centralbyrån.

Stark konkurrens om marken

God bebyggd miljö rymmer ett stort antal mål som ska

göra bebyggda områden hälsosamma och stimulerande att leva i och samtidigt minska miljöbelastningen. En positiv utveckling på miljöområdet bestäms i stor ut sträckning av hur man löser de målkonflikter som finns mellan önskan om en bevarad miljö och andra sam hälleliga strävanden, men också mellan olika ambitioner på miljöområdet. Stockholms län präglas i hög grad av den starka konkurrensen om marken. Det råder stor brist på bostäder och det är nödvändigt att utveckla infrastrukturen. I de flesta fall står starka intressen mot varandra vid förändringar av stadsbygden. Det råder stor enighet om att bevara viktiga delar av den tät ortsnära naturen, men bara en mindre del av den re gionala grönstrukturen är långsiktigt säkrad. För att motverka en utarmning av den biologiska mångfalden är det av vikt att planera så att, i möjligaste mån, växter och djur kan röra sig genom urbana områden via gröna stråk och korridorer. Detta är särskilt väsentligt i vårt tätt bebyggda län som också har många betydelsefulla biotoper. Också länets kust och skärgårdsområde och landsbygdsområdena i övrigt rymmer bebyggelse som givetvis omfattas av målet.

Exempel på aktörer som är särskilt viktiga

Länsstyrelsen, kommunerna, landstinget, Vägverket, Banverket, energibolag, fastighetsägare.

lästips

Miljöhandlingsprogram för Stockholms län (2005), Länsstyrelsen i Stockholms län, Kommunförbundet i Stockholms län och Regionplane och trafikkontoret vid Stockholms läns landsting.

Förslag till regionala miljömål för Stockholms län, remiss (2004), Länsstyrelsen i Stockholms län.

Saldo 2005 uppföljning av miljömål i Stockholms län (2005), Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatser:

Länsstyrelsen i Stockholms län, www.ab.lst.se/miljomal Sveriges miljömål, www.miljomal.nu. Här kan du också läsa om Stockholms läns miljömål.

Läs om Länsstyrelsernas gemensamma uppföljning, www.rus.lst.se

In document Miljömål för Stockholms län : (Page 46-49)