Alla ängs- och betesmarker som fanns med i miljö- ersättningen år 2002 ska år 2010 fortfarande bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Are- alen hävdad ängsmark ska dessutom ha utökats med cirka 80 hektar och arealen hävdad naturbetesmark med cirka 400 hektar.
Målet är en regionalisering. Ökningen av ängs och betesmarksarealerna motsvarar länets del av den totala ökningen i landet. En stor del av odlingslandskapets natur och kulturvärden finns i ängar och betesmarker. Lantbrukare kan få miljöersättning för att sköta sina ängar och betesmarker. Beslut om stöd fattas av Läns- styrelsen. Bara en bråkdel av de ängar och betesmarker som fanns vid sekelskiftet 1900 finns kvar i dag, som en följd av jordbrukets rationalisering. Ängs- och betes- marker kräver skötsel i form av slåtter eller bete för att behålla sina värden.
I länet fanns cirka 80 hektar ängar och 9 000 hektar betesmark med miljöersättning år 2002. År 2005 hade det ökat till cirka 108 hektar ängar och cirka 13 000 hektar naturbetesmark vilket innebär att målet sanno- likt kan nås.
Målet kan följas upp genom att mäta areal äng, natur- betesmark och kultiverad betesmark.
2 Bevara småbiotoper
Mängden småbiotoper i odlingslandskapet ska beva- ras i minst dagens omfattning i alla delar av länet.
Målet är en regionalisering. Småbiotoper kan till exem- pel vara stenmurar, åkerholmar, öppna diken, åker- och vägrenar, alléer och små vattensamlingar. Många växter och djur tog sin tillflykt till småbiotoperna när jordbru- kets rationalisering gjorde att deras ursprungliga miljöer försvann. Småbiotoperna är också viktiga för att kunna se hur jordbruket bedrevs förr, till exempel är en sten- mur ett exempel på en äldre typ av hägnad. Många små- biotoper försvann i och med jordbrukets rationalisering och det är därför viktig att bevara de som finns kvar. Jordbruksverket har tagit fram en strategi för hur mäng- den småbiotoper i slättbygden ska kunna öka.
Det är i dagsläget inte möjligt att bedöma om målet kan nås.
För att målet ska kunna följas upp behövs metodut- veckling.
3 Kulturbärande landskapselement
Antalet vårdade kulturbärande landskapselement med anknytning till åkermark ska öka med cirka 70 procent till år 2010 jämfört med det antal vårdade landskapselement med miljöersättning som fanns år 2001.
Målet är en regionalisering. Kulturbärande landskaps- element är till exempel öppna diken, brukningsvägar, odlingsrösen, åkerholmar och alléträd. För att de ele- menten ska synas och bevaras är det viktigt att de sköts, till exempel att sly och buskar röjs bort. Lantbrukare kan få miljöersättning för att vårda elementen. Beslut om stöd fattas av Länsstyrelsen. Olika djur och växter trivs i dessa miljöer om de vårdas. Elementen visar också hur jordbruket bedrevs förr, till exempel lade man upp sten från åkern i odlingsrösen. Målet gäller bara de element som finns i anslutning till åkrar och som får miljöersätt- ning. Element som finns i ängs och betesmarker vårdas genom miljöersättningen till ängar och betesmarker.
Olika typer av element anslutna till miljöersätt- ningen har ökat sedan 2001 och utvecklingen ser god ut. Målet kan sannolikt nås.
Målet kan följas upp genom att mäta antal vårdade landskapselement med miljöersättning.
4 Ekonomibyggnader
Lantbrukets ekonomibyggnader med anknytning till aktiv jordbruksbygd ska bevaras i 2004 års om- fattning.
Målet är en regionalisering. Många av lantbrukets eko- nomibyggnader står idag oanvända och förfaller. Orsa- ken till detta är de stora strukturomvandlingar och an- dra förändringar som skett på landsbygden till exempel ändrad markanvändning och ändrade arbetsmetoder. Ekonomibyggnaden är en viktig del av landsbygdens kulturarv. I ett kulturlandskap kan den berätta mycket om jordbruket förr i tiden. Ofta är det själva förekom- sten av byggnaderna som är kulturhistoriskt värdefull, vad de generellt kan berätta och tillföra historien. Därför är det viktigt att motivera ett bevarande och om möjligt ett fortsatt brukande.
Mellan åren 2004 och 2006 har en miljon kronor per år avsatts för att driva projektet ”Landsbygdens ekonomibyggnader”. Ett bidrag om max 20 000 kronor per sökande har hittills fördelats av Länsstyrelsen till 83 stycken ägare med avsikten att renovera ekonomi- byggnader som annars skulle stå och förfalla. Länssty-
relsen har också hållit utbildningsdagar för lantbrukare och andra ägare till ekonomibyggnader i länet. Det är inte alltid helt lätt att hitta en möjlig användning för alla byggnader. Målet kan bli svårt att nå.
En totalinventering av ekonomibyggnader på tre mindre områden planeras i nuläget. Inventeringen ska sedan upprepas vart femte år. Avsikten är att man på längre sikt ska kunna följa upp om målet nås eller inte. Även antalet bidragsansökningar kan vara ett mått att använda i uppföljningen.
5 odlingsmark nära tätorter
Åkermark och annan brukningsvärd mark i tätorts- nära lägen ska så långt möjligt bevaras och hävdas.
Målet är specifikt för länet. Det är viktigt att prioritera att odlingsmark nära tätorter bevaras och hävdas. I ett storstadslän som Stockholm är exploateringstrycket på odlingsmark högre än i andra län och orsakar ibland in- tressekonflikter. Tätortsnära odlingsmark har förutom ett biologiskt värde även ett stort värde för rekreation och naturupplevelser för de många människor som bor i Stockholms län. Tätortsnära odlingsmark och gårdar är för många stadsbor också den enda mötesplatsen med lantbruk och den har därför ett stort pedagogiskt värde.
I merparten av de tätortsnära kommunerna ökade arealen jordbruksmark med EU-stöd mellan 1999 och 2004. Ökningen förklaras främst av att det söks EUstöd för mer mark än tidigare till följd av en ökad medveten- het om stöden. Kommunerna har ökat insatserna för att bevara tätortsnära odlingsmark. Under förutsättning att fortsatta satsningar sker, kan målet sannolikt nås.
Målet kan följas upp genom att mäta areal äng, betes- och åkermark med EU-stöd.
6 Andelen lantbruksföretag
Det finns tillräckligt många lantbruksföretag i länet för att förvalta länets ängs- och betesmarker samt de kultur- historiska värden som finns i odlingslandskapet.
Ett rikt odlingslandskap
Målet är specifikt för länet. Grunden för att alla regio- nala mål inom Ett rikt odlingslandskap uppfylls är att det finns tillräckligt många lönsamma lantbruksföretag i länet. Utan lantbrukare har vi inget odlingslandskap. Länet har i nuläget cirka 2 200 lantbruksföretag, varav drygt 400 är heltidslantbruk med livsmedelsproduktion. Ett antal av lantbruken är stora men många är också re- lativt små. I dag står lantbruksföretagens ekonomi på flera ben; inkomster från försäljning av lantbrukets pro- dukter, olika former av EU-ersättningar och alternativa inkomstkällor.
EU:s gemensamma jordbrukspolitik spelar en mycket stor roll för utvecklingen av jordbruksnäringen och od- lingslandskapet, och därmed för om målet kan nås.
Målet kan följas upp genom att mäta antalet SAM- ansökningar (det vill säga EU-ersättning som rör areal-, miljöersättning och extensifieringsbidrag) som inkom- mer till Länsstyrelsen.
7 Ekologisk odling
Andelen certifierad ekologisk jordbruksmark ska öka till 20 procent år 2010.
Målet är ett nationellt mål för jordbrukspolitiken. Ekolo- giskt lantbruk innebär odling och djurhållning där man strävar efter en hög självförsörjningsgrad. Både när det gäller växtnäring och foder utnyttjar man främst på plat- sen givna och förnyelsebara resurser. Lättlöslig handels- gödsel och kemiska bekämpningsmedel ersätts av andra åtgärder. Ekologisk odling och djurhållning gynnar bio- logisk mångfald och skapar ekologiskt uthålliga system. Det är därför viktigt att arealen ekologiskt odlad mark och antal ekologiskt hållna djur ökar i länet.
I dag är endast en del av den ekologiska jordbruks- produktionen certifierad det vill säga godkänd av till exempel KRAV. De produkter som inte är certifierade når marknaden och konsumenterna som konventionella produkter. Andelen KRAV-godkänd åkermark i länet var cirka sju procent år 2005, men andelen som odla- des ekologiskt var 19 procent. Eftersom länet redan har så stor del ekologiskt odlad åkermark, borde den cer- tifierade delen kunna öka markant de kommande åren.
Under förutsättning att fortsatta satsningar görs, kan målet sannolikt nås.
Målet kan följas upp genom att mäta andel åkermark som odlas ekologiskt och är KRAV godkänd.
igenväxning och minskad betesdrift påverkar odlingslandskapet
Ett öppet, varierat odlingslandskap är värt att efter sträva av flera anledningar bland annat för att gynna den biologiska mångfalden (skapa utrymme för fler ar ter), för kulturhistoriska värden och för rekreation och naturupplevelser. Odlingslandskapet har stora este tiska värden. De största hoten mot odlingslandskapet är igenväxning och minskad betesdrift. Det är viktigt att bruka den återstående jordbruksmarken på ett sätt som möjliggör både livsmedelsproduktion och en rik biologisk mångfald.
I länet finns i dag cirka 00 000 hektar jordbruksmark. Länet har cirka 00 lantbruksföretag, varav drygt 400 är heltidslantbruk med livsmedelsproduktion. Ett antal av lantbruken är stora men många är också relativt små. Det svenska jordbruket står inför stora förändringar. Målet Ett rikt odlingslandskap påverkas i stor utsträck ning av vad som sker inom EU:s gemensamma jord brukspolitik och Miljö och landsbygdsprogrammet (LBU) som omfattar ekonomiskt stöd till lantbruket. EU:s gemensamma jordbrukspolitik har nyligen refor merats och det är ännu för tidigt att avgöra hur det kommer att påverka länets odlingslandskap. Miljömål som rör jordbruket och odlingslandskapet är dessutom
Giftfri miljö, Ingen övergödning, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård samt God be- byggd miljö.
Exempel på aktörer som är särskilt viktiga
Länsstyrelsen, kommunerna, lantbruksföretag, mark ägare, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), konsumenter.
Nationellt miljökvalitetsmål
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kultur- värden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.