Alla de åtgärder som har nämnts i artiklarna för att minska alkoholkonsumtion och dess följande skador och sociala problem har att göra med svenska alkoholpolitiken som omfattar skattepolitik, ett effektivt arbete inom EU, att bevara Systembolagets monopol. Jag kommer att dela in åtgärderna i två nivåer som är beroende av varandra, åtgärder på en internationell nivå, det vill säga inom EU, och åtgärder på en nationell nivå. Det nämns i 9 av artiklarna att Sverige ska driva en alkoholpolitik inom EU som präglas av en social linje och ett
folkhälsoperspektiv. Sammanlagt tar 17 artiklar upp skattepolitik som en effektiv åtgärd mot alkoholkonsumtion och 5 artiklar föreslår andra sociala åtgärder (se tabell 4).
Tabell 4. De viktigaste åtgärder för minskning i alkoholkonsumtion
Åtgärd AF DN EXP SVD
Att driva alkoholfråga i EU:s nivå 102 3 3 0 3
Skattepolitik (alkoholpriserna)103 5 8 0 4
Andra åtgärder (sociala åtgärder) 104 0 2 0 3
Åtgärder inom EU
En del av artiklarna påstår att för att vi skulle kunna minska alkoholkonsumtion i Sverige ska vi driva en alkoholpolitik inom EU som värna den sociala linjen i svenska alkoholpolitiken
100 ) SVD 2007-06-08
101 ) DN 2003-04-04
102 ) Aftonbladet 2000-08-31, 2003-03-01, 2004-05-19, DN 2003-07-10, 2004-05-15, 2004-05-19, SVD 2004-06-04, 2004-08-11, 2009-05-15
103 ) Aftonbladet 2000-05-31, 2000-08-31, 03-01, 2004-05-27, 2012-05-25, DN 2000-03-06, 2003-01-08, 2003-07-10, 2004-05-19, 2004-06-08, 2004-09-17, 2004-06-22, 2012-03-08, SVD 2001-01-09, 2004-06-04, 2004-06-21, 2004-08-11
104 ) DN 2003-04-04, 2003-06-01, SVD 2001-01-09, 2004-06-04, 2004-08-11
mot den dominerande kommersiella synen på alkohol. 105 För en långsiktig och avgörande åtgärd i alkoholfrågan ska regeringen arbeta hårt inom EU och ”slå näven i bordet”.
”I dag är det viktigt att lyfta frågan på EU-nivå Det är dags att slå näven i bordet. Vi måste våga driva en tuff politik i EU och utmana alkoholindustrin”.106
Regeringen ska arbeta för att påverka andra EU- länders syn på sociala frågor. Enligt fyra av artiklarna ska vi dessutom få EU att se alkohol som en folkhälsofråga inte som en
jordbruksfråga eller näringsfråga, även om det är svårt och kräver ett hårt arbete, enligt fyra av artiklarna.107 Men vad är de praktiska åtgärder som ska utgå från en folkhälsostrategi om alkoholkonsumtionen? Enligt en del av artiklarna ska regeringen kämpa för att höja en minimiskatt på alkohol och höja priserna, för att minska nuvarande införselkvoter och höja begränsningar inom EU.108
Åtgärder på nationell nivå
Den svenska alkoholpolitiken påverkas av internationella sociala och ekonomiska förändringar och lagar men det betyder inte att vi ska ge upp och inte ta eget ansvar och initiativ för att bekämpa ökad alkoholkonsumtion. Riksdagen och regeringen är inte helt kraftlösa. Därför är det viktigt att slå vakt om de instrument som håller tillbaka skadorna.
”Regeringen måste nu hålla huvudet kallt och handla nyktert. (…)Som ansvariga politiker måste vi våga försvara och förklara den sociala linjen i alkoholpolitiken”.109
När det gäller pris- och skattepolitik som en viktig åtgärd, finns det också en konfliktlinje bland artiklarna. En del av artiklarna ser alkoholpriser och skatter som ett effektivt instrument för att kunna minska alkoholkonsumtionen, 5 artiklar i Aftonbladet, 8 artiklar i DN, 4 artiklar i SVD och 0 artikel i Expressen (se tabell 3). Men konfliktlinjen uppkommer när det gäller frågan att antingen skattesänkning eller skattehöjning ska genomföras för att minska
konsumtionen. Å ena sidan finns artiklar som tycker att det är skattehöjningar som kan vara
105 ) Aftonbladet 2000-08-31, 2003-03-01, 2004-05-19, DN 2003-07-10, 2004-05-15, 2004-05-19, SVD 2004-06-04, 2004-08-11, 2009-05-15
106 ) Aftonbladet 2004-05-27
107 ) DN 2004-09-17, 2003-07-10, 2004-06-08, Aftonbladet 2004-05-27
108 ) SVD 2004-08-11, Aftonbladet 2004-05-27, 2003-07-10, 2004-05-19, 2004-09-17
109 ) Aftonbladet 2000-08-31
ett effektivt instrument för att minska alkoholkonsumtionen.110 Om vi sänker priserna för alkohol exempelvis till tysk nivå, kommer antalet storkonsumenter och dödfall att öka, enligt Lena Sandlin (socialdemokratisk politiker) m.fl.111 Enligt dem ökar tillgänglighet och därmed svenskarna dricker mer om alkoholpriserna sjunker mer.
Det finns en diskussion som hävdar att skattesänkning kan rädda alkoholpolitikens legitimitet,
112 bland annat Lars Leijonborg, Folkpartistisk politiker, säger att Systembolaget förlorar sin legitimitet på grund av många svenskar köper sin alkohol i våra grannländer med låga priser och vi kan ”återta kontrollen om vi sänker skatten och återför konsumenterna till systembolaget”. 113 Det andra argument som är för skatteminskning tas upp i en artikel i DN som hävdas att pris och skattesänkningar kan bevara Systembolagets monopol och det i sin tur leder till minskning i vidareförsäljning och smuggling114. I en annan artikel i Aftonbladet hävdas att skattesänkning är ett effektivt sätt att minska den legala införseln och komma åt brottslig verksamhet men samtidigt kan leda till ökad alkoholkonsumtion i Sverige.115 Anitra Steen hävdar att Sverige inte kan behålla högre alkoholskatter än grannländerna längre eftersom det leder till mer illegala alkoholer och vidareförsäljning och detta i sin tur undermineras systembolagets legitimitet.116
Kent Härstedt pratar med försiktighet när han föreslår en skattesänkning. Han vet att skattesänkning kan leda till minskning i privata införseln men han tycker inte att det är hela lösningen på ökade alkoholkonsumtion men alternativet, att inte sänka, leder till värre situationen.117 Han föreslår andra åtgärder samtidigt som skatterna minskar,
”folkhälsoinriktade förebyggande åtgärder, insatser för att stävja den allt mer vildvuxna införseln och vidareförsäljningen (det vill säga smuggling) till inte minst ungdomar”.118
Sven Andreasson m.fl. argumenterar mot det argument. De tycker tvärtom att vår alkoholpolitik förlorar legitimitet om vi genomför skattesänkningen trots att vi vet att sänkningen leder till ökad alkoholkonsumtion.119
110 ) Aftonbladet 2000-05-31,2000-08-31,2003-03-01,2004-05-27, DN 05-19,2000-03-06,2012-03-08,2008-08-30,09-17,06-08,05-15, SVD 2001-01-09,06-04,06-21, 2004-08-11
111 ) Aftonbladet 2000-08-31
112 ) Aftonbladet 2000-08-31, 2004-05-27, DN 2003-01-08, 2004-05-19, , SVD 2004-06-21
113 ) Aftonbladet 2004-05-27
114 ) DN 2003-01-08,
115 ) Aftonbladet 2000-08-31
116 ) SVD 2004-06-21
117 ) DN 2004-05-19
118 ) Ibid.
119 ) SVD 2004-06-04
Det finns fler alternativ till skattesänkningen som tas upp av artiklarna, exempelvis storinsats på förebyggande åtgärder mot vidareförsäljning och smuggling där polisen och tullen spelar en viktig roll, upprusta och mobilisering av socialtjänstens och sjukvården, förstärkning av de opinionsbildande insatserna om "förnuftigt drickande. 120
Diskussion
Syftet med den här uppsatsen har varit att studera hur den ökade alkoholkonsumtionen
framställs av de utvalda tidningsartiklarna. För att nå målet har jag ställt två frågor; vilka är de återkommande temana bland artiklarna och vilken bild får läsaren av artiklarna? Resultaten visar att alkoholpolitik, EU-inträdet och svenska alkoholpolitiken, ökad konsumtion och dess folkhälsoeffekter, en kvinnlig alkoholkonsumtion och skattepolitik är de mest återkommande temana bland artiklarna. En annan fråga som jag har tagit upp är att det finns konfliktlinjer bland artiklarna när det gäller orsak och åtgärd till ökad alkoholkonsumtion.
De utvalda artiklarna representerar två konkurrerande diskurser som under de senaste decennierna har konkurrerat för att dominera inom alkoholpolitiken, det vill säga den
”liberala” diskursen och den ”restriktiva” diskursen. Den restriktiva diskursen handlar helt enkelt om att alkohol är farligt för människorna och leder till olika individuella skador som är kostsamma för hela samhället. Många sociala problem relateras till ökad alkoholkonsumtion i den här diskursen, exempelvis våldsbrott, rattfylleri som leder till ökad dödlighet, kvinno- och barnmisshandel. Enligt den restriktiva diskursen handlar alkoholpolitik helt enkelt om
folkhälsa. Den restriktiva alkoholpolitiken baseras på ett folkhälsoperspektiv och
desintresseringen är en viktig grund för folkhälsoperspektivet. Diskursen betonar att den restriktiva alkoholpolitiken har varit framgångsrik och nu ska Sverige fortsätta den restriktiva politiken för att kontrollera och minska den ökade alkoholkonsumtionen. Såsom åtgärd understryker diskursen en effektiv skattepolitik som skulle leda till höga alkoholpriser. Bland tidningsartiklarna finns fler som är för en restriktiv alkoholpolitik, exempelvis Lars Ohly (tidigare vänsterpartisk ordförande), Gunnar Ågren (chef för Folkhälsoinstitutet), Håkan Leifman (alkoholforskare), Anders Johnson, Kent Härstedt (socialdemokratisk politiker och utredare för regeringen) , Sven-Olov Carlsson (nykterhetsorganisationen IOGT-NTO) o.s.v.
120 ) SVD 2004-06-04, DN 2000-03-06, Aftonbladet 2004-05-27
Den andra diskursen, den liberala diskursen, som är en motbild till den restriktiva diskursen, betonar människors frihet att själva bestämma över sina handlingar, alltså de myndigförklarar människorna när det gäller alkoholkonsumtion. Den liberala diskursen tycker att den
restriktiva alkoholpolitiken är en gammaldags politik som skulle lämnas genom
skatteminskning på alkohol. Exempelvis enligt en artikel i DN tycker Jan Wifstrand, Dagens Nyheters chefredaktör, ”att det nya modifierade förbudet mot alkoholreklam är "ett visionslöst sätt att värna om de sista delarna av en gammaldags svensk alkoholpolitik”.121 Den liberala diskursen hävdar att det pågår en ”skräckpropaganda” mot alkohol i samhället hela tiden. Diskursen hävdar också att ett måttligt alkoholintag kan vara nyttigt och leder till välbefinnande. De tycker att vi ska avdramatisera alkohol på samma sätt som vi har gjort med tobak. Ett annat kännetecken för den diskursen är att den är för fler nöjeställen och restauranger med serveringstillstånd och ser inte något samband mellan fler serveringsställen och ökade våldsbrott. Exempelvis hävdar Mats Hulth, vd för Sveriges hotell- och restaurangföretagare, att ”den alkoholkonsumtion som sker på restaurangerna generellt är måttligare.(…) Det alkoholrelaterade dödliga våldet har minskat med 25 procent sedan 1990”.122
Som medel tar den diskursen upp skattesänkningar som ett effektivt medel men samtidigt betonar massmedier, föräldrar, skolor, poliser, fackets roll för att kontrollera ökad
alkoholkonsumtion. Bland tidningsartiklarna finns några aktörer som är för den liberala diskursen, exempelvis Jan Wifstrand, Anitra Steen (socialdemokratisk politiker och tidigare VD för Systembolaget) , Olof Johansson (Centerpartiets före detta partiledare), Mattias Svensson (Liberal debattör), Mats Hulth (socialdemokratisk politiker och VD för SHR) o.s.v.
Adorno och Horkheimer hävdar att kontrollen inom kulturindustrin är stark och ingen kan undgå den. Kulturindustrin gör alla till lyssnare och läsare och”ingen apparatur för att ge svar på tal har utvecklats” enligt dem.123 Som nämnts i teoriavsnittet har en sådan bild av passivitet bland publiken kritiseras av Angela McRobbie and Sarah L. Thornton. Den kritik som
McRobbie och Thornton tar upp är inte direkt en kritik mot Frankfurtskolans teori om massmedier utan mot ”moralpanik” teori som också framställer en passiv bild av publiken gentemot massmedier. De pekar på de nya tekniska möjligheter som möjliggör och underlättar för publiken att vara aktivare i de sociala debatter som tas upp av massmedier. Om jag utgår från tidningsartiklarna såsom min empiri ska jag säga att den kontroll som hävdas av
Horkheimer och Adorno inte finns, åtminstone när det gäller bilden av ökad
121 ) DN 2003-04-17
122 ) Aftonbladet 2012-05-25
123 ) Adorno., Horkheimer (2012). s. 139
alkoholkonsumtion i Sverige. Oavsett vilken politisk riktning tidningarna tillhör kommer andra politiska åsikter till tals när det handlar om alkoholfrågan. Flera forskare och politiker tar upp sina åsikter och idéer utan att kontrolleras eller förhindras från ovan. Olika politiska positioner ställs mot varandra och även läsare kan delta i debatten genom att de kommenterar genom olika elektroniska medier. Hur och i vilken utsträckning läsare faktiskt kan påverka debatten omkring alkoholkonsumtion är helt annan sak som kan studeras i framtida forskning, men när det gäller den teorin att läsare systematisk kontrolleras av en osynlig kraft från ovan och avstyrs från att vara aktiv subjekt har det ingen plats i tidningsartiklarna. Även är detta mot den bild som Frankfurtskolan ger av den försvagade individualismen under den sena fasen av kapitalismen. ”I kulturindustrin är individen illusorisk”.124 Enligt dem reducerar
kulturindustrin individen till konsumenter som bara konsumerar kulturella produkter såväl som materiella. Jag kan säga att det är en dyster bild av hela verkligheten när jag går utifrån min empiri. Läsare har fortfarande en förmåga att analysera vad de läser, ser och hör. De väljer själv vilka artiklar de läser eller vilka program de tittar på. När det finns en sådan frihet då tvärtemot vad som påstås av Adorno och Horkheimer man kan förstå att läsare har
fortfarande den prestationsförmågan att ”relatera den sinnliga mångfalden till de
fundamentala begreppen”. Adorno och Horkheimer hävdar att individualismen försvagats av kulturindustrin på grund av homogeniseringen som lett till att alla blivit likadana konsumenter och det enda som skiljer dem åt är att de konsumerar olika produkter. Men enligt min analys av tidningsartiklarna det som försvagats är kollektivitet och gemenskapen och inte
individualismen. Det verkar av tidningsartiklarna att alkoholkonsumtion är bara en individuell angelägenhet som leder till sociala konsekvenser. Därför är det enda som behövs göras att begränsa människors tillgång till alkohol genom lagstiftningen. Det finns inget utrymme i tidningsartiklarna för sociala rörelser som kan mobilisera och organisera människor och genom att förstärka solidaritet och gemenskap kan återta den subjektivitet som förlorats.
Alkohol är inte bara individers sak utan det är en social fråga som behöver alla samhälleliga krafter för att lösas.
En faktor som påverkar alkoholkonsumtionen, särskilt bland ungdomar men ignoreras av tidningsartiklarna, är alkoholreklam och dennas roll när det gäller förändringar i människors syn på alkohol och dryckesvanor. Det finns bara 4 tidningsartiklar som tagit upp
alkoholreklam i samband med den ökade alkoholkonsumtionen och ingen av artiklarna har pekat på exempelvis de populära TV-programmen där människor dricker alkohol i stora
124 ) Ibid. s. 172
mängder. Enligt IQ:s undersökning ser 69 % av svenskarna alkoholreklam på TV. Siffran är 80 % för unga mellan 16-29. 74 % av svenskarna ser alkoholreklam i tidningar och tidskrifter och siffran för unga i ovan nämnda gruppen är 68 %. Forskningen visar att 70 % av unga mellan 16-29 år har sagt att alkohol i tv –program uppmanar dem till bruk av alkohol. Drygt var femte 18-25-åring upplever mycket alkoholreklam i sociala medier. 125 Alla siffror tyder på att det är ungdomar som är mest exponerade för alkoholreklam i massmedier. 126
Adorno och Horkheimer i sitt kända verk, Upplysningens dialektik, påstår att reklamen är kulturindustrins livselixir.127 Idag massmedier i olika former, TV, radio, tryckt press och Internet tjänar enorma pengar genom alkoholreklam. Enligt en rapport från IQ ,som hänvisar till SIFO statistik, har investeringar i alkoholreklam vuxit från 132 miljoner om året 2004 kronor till 837 miljoner kronor om året 2011.128 vårt samhälle idag präglas av en
underliggande ekonomisk och kapitalistisk ideologi, där mäktiga företagsledare får en mycket stark och central position och därmed deras subjektiva intressen omvandlas till folkets
intressen. ”Det mäktigaste radiobolagets beroende av elektroindustrin, eller filmens av bankerna är typisk för hela kultursektorn (…)” .129 Reklam tillverkar ett slag behov hos människorna som enligt Herbert Marcuse i sin bok, ”Den endimensionella människan”, kallas för "falska behov". Marcuse tycker att ett ”falskt behov” är det behov som ”särskilda samhällsintressen pådyvlar individen för att undertrycka honom: det är de behov som håller slit och aggressivitet, fattigdom och orättvisa vid liv”.130 Alkoholreklam i Sverige har lett till en förändring i alkoholvanor så att alkohol har blivit en vanlig och viktig belönings- och festverktyg. Det har också påpekats av de artiklarna som diskuterade alkoholreklam som en orsak till den ökade alkoholkonsumtionen. Förut tog man kaffe i vardagen och nu det har ändrats mot ett glas vin. Som Lennart Johansson påpekar anses alkohol inte som en drog längre som skapar sociala problem utan det har blivit en vanlig och naturlig del av svenskarnas liv. 131Nu anses alkohol som ett ”sant behov” och man kan avstå att dricka i en fest, bara under förevändning att man ska köra bil efter festen, att hon är gravid o.s.v. Reklam utövar kontroll över individernas medvetande och leder till en sort
125 ) Christina Luttropp Voquer, Medias bild av alkohol 2012, IQ:s rapport
http://www.can.se/Global/Presentationer/alkohol%20i%20media%201%20okt%20Christina%20Luttropp.
ppt
126 ) Det finns tyvärr inte fler undersökningar som innebär siffror och statistik på hur ofta ungdomar exponerar för alkoholreklam och det enda som finns är IQ:s undersökning om medias bild av alkohol. Jag sökte även de internationella undersökningar som behandlar statistisk alkoholreklam och ungdomar men det fanns bara olika forskning om hur ungdomar påverkas av alkoholreklam.
127 ) Adorno., Horkheimer (2012). s. 179
128 ) Voquer, L Christina (2012)
129 ) Adorno., Horkheimer (2012) s. 140
130 ) Marcuse, H. (1969). s. 22
131 ) Johnsson, L. (2008)
underkastelse. När vi skulle handla köper vi bara de varor som vi har sett en reklam på genom TV, radio, tidningar, internet o.s.v. De varor som inte har reklamstämpel på sig är suspekta.132 En annan kritik mot artiklarna som jag vill ta upp handlar om kvinnor och alkoholkonsumtion.
Problemet enligt mig är att det verkar att en manlig syn på alkoholkonsumtion finns bland artiklarna. En syn som anser alkoholkonsumtion bland kvinnorna som en negativ konsekvens av den försvagade alkoholpolitik. Några av artiklarna pekar på de förändringar som har lett till att kvinnor dricker mer än förut men det verkar att det är själva den kvinnliga konsumtionen som utgör problemet, inte den ökade alkoholkonsumtion och dess konsekvenser medan det är männen som fortfarande dricker mer alkohol än kvinnor. Idag kan vi höra i debatter om sociala problem en röst som hävdar att en ”feminisering” av sociala problem pågår i samhället och alkoholkonsumtion är inget undantag. Jag kan inte förklara varför tidningsartiklarna tonar upp den kvinnliga alkoholkonsumtionen med Frankfurtskolans teori. Moralpanikteori kanske är lämpligare för att förklara detta. Det kan vara ett bra förslag för framtida forskning att studera hur kvinnors alkoholkonsumtion framställs inom de tryckta skrifterna i Sverige. Hur de tar upp problemet som en moralpanik och vilka politiska och ideologiska faktorer som ligger bakom detta framställande.
Alkoholfrågan har varit en stor och aktuell fråga och det har pågått debatter om detta under lång tid. Man kan säga att alkoholfrågan är en fråga som får nya aspekter över tiden i
samband med att det kommer ny forskning och statistik om alkoholkonsumtion och relaterade skador. De tidningsartiklar jag har studerat i min analys fokuserar på alkoholkonsumtion och dess fluktuationer i en samtidskontext och därför man kan se att de avser vissa aspekter av problemet och bortse från andra till följd av aktuella händelser. Det leder till att läsaren inte kan få en heltäckande bild av verkligheten. För att få en sådan bild ska hon/han följa
artiklarna ständigt. Jag som en student som hade i avsikt att analysera artiklarna kunde få en heltäckande bild med hjälp av en tematisk analys av tidningsartiklarna, men på grund av att alkoholfrågan är en stor och bred fråga är det svårt för en vanlig läsare att få den heltäckande bilden.
Det finns brister i min uppsats när det gäller utvalda metoden. Som sagts studerar artiklarna alkoholkonsumtionsfråga i en samtidkontext och därför skulle en innehållanalys kunna vara lämpligare för att ta reda på budskapet som läsaren kan få av artiklarna. Man kan lägga artiklarna i en tidmässig kontext och analysera dem med de händelserna som artiklarna syftar
132 ) Ibid. s. 180
till i blickpunkt. Men å andra sidan är tematisk analys den lämpligaste metoden för analys av texter och för att hitta de vanliga återkommande temana bland flera olika texter. Den starka sidan med den tematiska analysen i samband med min uppsats är att jag har kunnat redovisa olika aspekter av alkoholfråga som tagits upp av artiklarna över tid som annars hade varit svår att visa.
Referenser
Adorno T., Horkheimer M. (2012). Upplysningens dialektik, översättning av Lars Bjurman och Carl-Henning Wijkmark, Göteborg: Daidalos.
Balnaves M., Donald S H., Shoesmith B. (2009) Media Theories & Approaches, London and New York: Palgrave Macmillan.
Bennett, Tony. (1982). Theories of the Media, Theories of the Society. In culture, society and the media. Edited by Michael Gurevitch et. Al, London: Methuen.
Braun Virginia., Clarke Victoria. (2006). Using Thematic Analysis in Psychology, In:
Qualitative Research in Psyckology, 3:2, 77- 101
Guest G., MacQueen M K., Namey E. (2012). Introduction to Thematic Analysis, Applied Thematic Analysis, London and New Delhi: Sage.
Johansson, Lennart. (2008). Staten, Supen och Systemet. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Kellner, D. (2007) Critical Perspectives on Television from the Frankfurt School to Postmodernism, in A Companion to Television (ed J. Wasko), Blackwell Publishing Ltd, Oxford, UK.
Marcuse, Herbert. (1969) Den endimensionella människan. Översätning av Sven-Eric Liedman, Stockholm: Aldus/Bonniers bokförlag
McRobbie Angela.,. Thornton L Sarah. (1995). Rethinking 'Moral Panic' for Multi-Mediated Social Worlds, The British Journal of Sociology, Vol. 46, No. 4 (Dec., 1995) , pp. 559-574 Olsson, Börje (2000). Ny historia, nya berättare, alkohol och alkoholpolitik i Svensk press under 1990-talet. In: Nordisk Alkohol- och Narkotikatidskrift, vol. 17. 63-79
Ramstedt, Mats m.fl. (2013). Tal om alkohol 2012. Sorad, forskningsrapport 67, Nedladdad 2013-12-18 från http://www.sorad.su.se
Riessman, Catherine Kohler. (2005). Narrative Analysis. In: Narrative, Memory & Everyday Life. University of Huddersfield, Huddersfield, pp. 1-7.
Selin Hradilova k., Leifman Håkan., Ramstedt Mats., Trollldal Björn. (1998) Svenska alkoholvanor i förändring. Kristianstad: Sober Förlag.
Taylor Pauel A., Harris Jan L. (2008). Critical Theories of Mass Media, New York: Open University Press.
Vaismoradi Mojtaba., Turunen Hennele., Bondas Terese. (2013). Content Analysis and
Thematic Analysis: Implication for conducting a qualitative descriptive study. In: Nursing and Health Sience, nr.15, 398-405.
Aftonbladet, Aftonbladet ska finnas där läsarna och kunderna finns, , läst 2013-12-05 http://www.aftonbladet.se/koncernen/article12626015.ab
Dagens Nyheter, Om dagens nyheter, http://www.dn.se/diverse/diverse-hem/om-dagens-nyheter/
Dagens Nyheter, Om dagens nyheter, http://www.dn.se/diverse/diverse-hem/om-dagens-nyheter/