Sociologiska Institutionen
Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p.
Ht 2013
Handledare: Alexandra Bogren
En bild av ökad
alkoholkonsumtion bland svenska dagstidningar
-En tematisk analys av Aftonbladet, Dagens
Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet
Bahman Ghahramani
Sammanfattning
Den här uppsatsen handlar om hur ökad alkoholkonsumtion i Sverige framställs inom den svenska tryckpressen och vilken bild läsare kan få av den här skildringen. Min fråga är om det finns någon konfliktlinje i artiklarnas skildringar av den ökade alkoholkonsumtionen. För att kunna svara på frågan analyserades artiklar från fyra svenska tidningar, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under perioden mellan 2000 och 2012. Resultaten visar att det finns en konfliktlinje bland artiklarna när det gäller den svenska alkoholpolitiken.
Konflikten uppkommer mellan den liberala diskursen och den restriktiva diskursen. Den liberala diskursen fokuserar på människors frihet. Den argumenterar för att de kan hantera sina friheter och det behövs inga ytterligare restriktiva regler för att begränsa dem. Den uppmärksammar sällan de negativa konsekvenserna av en ökad alkoholkonsumtion. Ett av de viktigaste medlen för att kontrollera alkoholkonsumtion enligt diskursen är
alkoholskattesänkningar. Men den restriktiva diskursen hävdar att den restriktiva
alkoholpolitiken varit framgångsrik när det gäller kontroll av alkoholkonsumtionen i Sverige.
Den betonar de negativa konsekvenserna av alkoholkonsumtion och vill ha en alkoholskattehöjning för att minska alkoholkonsumtionen.
De tidningsartiklar jag har studerat i min analys fokuserar på alkoholkonsumtion och dess fluktuationer i en samtidkontext och därför man kan se att de avser vissa aspekter av problemet och bortse från andra aspekter till följd av aktuella händelser. Det leder till att läsaren inte kan få en heltäckande bild av verkligheten. För att få en sådan bild behöver de följa artiklarna ständigt över tiden.
Genom att lägga Frankfurtskolans teori som grund för min uppsats drog jag den slutsatsen att tidningsartiklarna förstärker individualismen genom att ignorera att människor är sociala subjekt som kan skapa stora förändringar. Artiklarna är en del av kulturindustrin som genom alkoholreklam bidrar till skapandet av falska behov hos människorna.
Nyckelord
Ökad alkoholkonsumtion, alkoholpolitik, liberal diskurs, restriktiv diskurs, individualism, falskt behov
Innehållsförteckning
Inledning ………..1
Syfte och frågeställning ………...2
Metodologi ………2
Arbetsprocess ………...4
Artikelurval ………..4
tidmässiga fakta om artiklarna ………..5
Tidigare forskning ………...8
Teori om massmedia ……….10
Frankfurtskola ………..10
Den svenska alkoholpolitiken ………..13
Ökad alkoholkonsumtion: en analys av tidningsartiklarna ………...14
Orsaker till ökad alkoholkonsumtion ………...15
Kommersialiseringen av den svenska alkoholpolitiken ………16
Antalet serveringsställen har ökat ………...18
Alkoholreklam ………...19
Konsekvenser av ökad alkoholkonsumtion ………21
Kvinnor och Alkohol ………21
Ökad alkoholkonsumtion: Ett hot mot hälsan ………..23
Åtgärder för alkoholkonsumtionsminskning ………...25
Åtgärder inom EU ………25
Åtgärder på nationell nivå ………...26
Diskussion………...28
Referenser ………...34
Inledning
Kanske frågar vi oss varför vi som sociologer studerar massmedier eller vad sociologi har att göra med massmedier och kommunikations kanaler. Kanske tycks det att det är tekniska experter som ska studera massmedier eftersom de är moderna tekniker för kommunikation.
Men det uppkommer följande fråga: kommunikation mellan vilka? Det är självklart att vi pratar om kommunikation mellan människor såsom individer eller diverse grupper.
Massmedier är ett modernt instrument för kommunikation mellan människor. Vi säger ” ett modernt instrument” eftersom kommunikation inte är en ny företeelse utan har funnits under hela mänsklighetens historia. Den genomförs genom diverse sätt och medium, till början genom muntligt och kroppsligt språk och sedan lite senare i tiden kom ett annat medium för kommunikation; alfabet och skriftliga produkter. Och nu i vår moderna tid har vi tillgång till olika medium för att kunna kommunicera; dagtidningar, magasin, radio, TV, satellit och internet. Idag kan vi sitta hemma i en soffa och dricka kaffe och samtidigt se direkt vad som händer i andra delar av världen. I våra moderna liv ägnar vi mycket tid åt olika medier för att få fram information om händelser och upplevelser som vi inte kan ta direkt del av.
Men frågan är vad man gör, eller bättre uttryckt, vad man förmedlar genom ett visst medium.
Vad producerar massmedier? Jo, genom massmedier förmedlas symboliskt innehåll och utfallet är kulturella produkter. Massmedier kan påverka människors syn på omvärlden och på aktuella sociala problem och dess lösningar genom sina produkter. Människorna i det
moderna, kapitalistiska samhället konsumerar kulturella produkter såväl som materiella produkter. Det har uppkommit en stor marknad för massmedier och deras produkter. Man köper en bok eller CD i samma marknad som man köper mat och kläder. Vi är varje dag utsatta för reklamindustri inom kulturella produkter såväl som inom materiella. Jag menar att massmedier och deras produkter har blivit en ofrånkomlig del av våra moderna liv.
Följaktligen har sociologer intresse att studera massmedier, hur de påverkar människornas attityder och livsstil och hur samhällets förändringar påverkar massmedier. De följer massmediers förändringar och deltagande i det sociala och kulturella livet. De vill förklara exempelvis massmediers effekt på samhällsmedlemmar när det gäller ökat missbruk, mord och antalet skilsmässor i ett visst samhälle. Dessa studier har skapat ett specifikt område inom
sociologi som kallas för massmedia studier som enligt Roger Silverstone(1994) ”spårar medier genom de sätt på vilka de deltar i det sociala och kulturella livet”.1
Olika massmedier förmedlar olika mängd av information och man kan säga att dagligen konstruerar de olika aspekter av verkligheten för publiken. Den tryckta pressen bildar en viktig del av den konstruktionsprocessen. I vår moderna värld spelar TV och de visuella medier en stor roll såsom informatörer, men trots det, som Börje Olsson påpekar i en artikel, har de nordiska tidningarna fortfarande en stark ställning när det gäller informations
förmedlande. ”Det är ofta där som olika politiska frågor lyfts upp på dagordningen och där de grundläggande åsiktsriktningarna framläggs”.2 De skriver dagligen om olika sociala,
ekonomiska och politiska problem men de skildrar inte de här problemen på ett likadant sätt.
De utgår från olika betingelser och förutsättningar. I den här uppsatsen vill jag studera hur svenska dagstidningar framställer ökad alkoholkonsumtion och vilken bild läsaren kan få från den framställningen.
Syfte och frågeställning
Syftet med min uppsats är att genomföra en tematisk analys av hur den ökade
alkoholkonsumtion skildras i fyra svenska dagstidningar, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet. För att kunna kasta ljus på den bild av alkoholkonsumtion som tidningarna ger till läsaren ska jag hitta återkommande teman bland artiklarna och å andra sidan ska jag ta reda på vilket eller vilka budskap tidningarna vill ge till läsaren. Så kommer jag att konkretisera mitt syfte genom en ytterligare stödfråga:
Finns någon konfliktlinje bland artiklarna om ökad alkoholkonsumtion?
För att kunna nå svaren på frågorna kommer jag att analysera materialen som jag valt från fyra ovan nämnda tidningarna som publicerats under januari 2000 till december 2012.
Tidigare forskning
En stor del av forskningen om massmedier och alkohol fokuserar på mediers effekt på alkoholkonsumtion. Den forskning som genomförts i både Sverige och i andra länder har att
1 ) Balnaves, H Donald., Shoesmith (2009). s. 4
2 ) Olsson Börje, (2000). s. 67
göra med exempelvis hur alkoholreklam påverkar ungdomars drickande 3 vilken roll
massmediers kampanjer kan ha när det gäller minskning av högrisk drickande bland studenter
4, effekter av massmedias budskap om hälsovanor 5, och alkohol skildringar i filmer och musikvideor och dessas samband med alkoholkonsumtion bland ungdomar 6.
Det finns en lucka i alkoholforskning när det gäller hur massmedier framställer
alkoholkonsumtionen. Den bild av alkoholkonsumtion som olika massmedier ger till publiken och läsare är väsentlig, hur de reflekterar dessa problem i samhället och vilka åtgärder krävs för att lösa problemet. Hittills finns få svenska studier som behandlar den bild som
massmedier framställer om alkoholkonsumtion.
En forskning av Börje Olsson studerar hur alkohol, alkoholproblem och alkoholpolitik har skildrats i svenska tidningar under en tio årsperiod. Han studerade 20 tidningar i två studier med samma ovan nämnda syfte. Det finns både socialdemokratiska, moderat och övriga borgerliga färger bland tidningarna. I första studien analyserar Olsson tidningarna under perioden oktober 1996 till mars 1997. I syftet att visa förändringar i hur alkoholfråga behandlats i pressen, jämför han resultaten av den första studien med två andra studier där tidningsartiklar från åren 1989 och 1993 analyseras. Forskningens resultat visar att
behandlingen av alkohol i svensk press har förändrats i både ”vad som sägs och hur detta sägs” och dessutom i ”vilka de viktigaste berättarna är”. Studien visar också att bland de artiklar som har tagit upp alkoholfrågan mellan 1996 och 1997 identifieras ”två mycket distinkta alkoholdiskurser”, en liberal diskurs och en restriktiv diskurs, medan det inte finns ett sådant välorganiserat distinkt särdrag bland pressmaterialet från 1989. Det finns bland det senare årets pressmaterial en kritik mot den restriktiva alkoholpolitiken men den är inte välorganiserad utan splittrad. Det finns skillnad mellan de nämnda diskurserna när det gäller motiv för alkoholpolitiken, teori, mål och åtgärder. De borgerliga diskuterar inte, exempelvis negativa konsekvenser av alkoholintag medan de socialdemokratiska betonar negativa
konsekvenser av alkoholkonsumtion. De socialdemokratiska är för en restriktiv alkoholpolitik medan de borgerliga är för en friare politik som syftar till individuell frihet.
3 ) Saffer, H. (2002). Alcohol advertising and youth. Journal of Studies on Alcohol, 63, 173-181. Casswell, S., & Zhang, J. (1998). Impact of liking for advertising and brand allegiance on drinking and alcohol- related aggression: A longitudinal study. Addiction, 93(8), 1209-1217.
4 ) DeJong, W. (2002). The role of mass media campaigns in reducing high-risk drinking among college students. Journal of Studies on Alcohol, 63, 182-192.
5 ) Wilde, G. J. S. (1993). Effects of mass media communications on health and safety habits: An overview of issues and evidence. Addiction, 88(7), 983-996.
6 ) Koordeman R., Anschutz D. J., Engels R. C. M. E. (2012). Alcohol portrayals in movies, music videos and soap operas and alcohol use of young people: Current status and future challenges. Alcohol and Alcoholism, 47(5), 612-623.
En annan studie som handlar om svenska pressen och alkohol har genomförts av Alexandra Bogren (2010). Artikeln har som syfte att studera den bild av genus och alkoholkonsumtion som framställs av svenska dagstidningar. Artiklarna har valts bland de största tidningarna i Sverige, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Göteborgsposten och Svenska Dagbladet. Sammanlagt studerades 148 artiklar och analyseras med hjälp av diskursanalys. Studien visar att de
svenska tidningarna producera flera sätt att tolka drickande. Några av berättelserna löser upp kön genom att koppla "manligt" beteende (att dricka mycket) till kvinnliga kroppar, medan andra löser upp denna genom att behandla föräldraskap såsom en viktigare angelägenhet än kön.
Teori om massmedia
Sociologi under det senaste århundradet har varit intresserade av att studera hur individers tankar och idéer påverkas av nya massmedier, radio, TV och tryckt press. Vilka faktorer påverkar människor att de stödja en sak snarare än att vara emot den? Hur påverkar reklam människor att köpa produkter? Hur påverkar massmedier människors politiska tankar och handlingar? För att kunna besvara de här frågorna har uppkommit flera olika sociologiska teorier som behandlar massmediers roll i samhället, exempelvis one-step model (Harold Lasswell 1938), two-Step model för massmediers effekt (Paul Lazarsfeld 1955),
dagordningsteorin (Maxwell McCombs och Donald Shaw 1972), priming teorin (Iyengar, S.,
& Kinder, D. R 1987), gestaltningsteorin (Frank Luntz 1997), kritisk teori med flera. De nämnda teorierna vill svara på frågan om publiken spelar en passiv eller aktiv roll när det gäller massmediernas budskap och bild av verkligheten. I min uppsats kommer jag att
använda Frankfurtskolans teori om massmedier som min grundteori. Bland de teoretiker som tillhör den skolan väljer jag att utgå från Theodor Adorno, Max Horkheimer och Herbert Marcuse. Frankfurtskolan tillhör den skola som kallas för kulturmarxism. Till skillnad från Marx som betonar ekonomiska förhållanden uppmärksammade kulturmarxistiska teoretiker kulturprodukter och ideologi som enligt dem är ett effektivt medel som står till de
överordnades förfogande för att undertrycka publiken. Den teorin är förankrad i Antonio Gramscis teori om kulturell hegemoni och har sedan utvecklats av andra teoretiker inom Frankfurtskolan.
Frankfurtskola
Frankfurtskolans teori om massmedier utgår från den marxistiska teorin om klass hegemoni i samhället men de går längre än klassanalys och ekonomiska förhållanden och analyserar den sociala överbyggnaden, alltså kultur och ideologi. Frankfurtskolan var det första som började kritisera systematisk masskommunikation och kultur, och hur dessa industrialiseras och kommersialiseras under de kapitalistiska produktionsförhållandena. De mest
uppmärksammade teoretikerna som var förknippade med Institutet för social forskning, som grundades i Frankfurt 1923, var Theodor Adorno, Max Horkheimer och Herbert Marcuse,.
Adorno och Horkheimer utvecklade begreppet, kulturindustri i sitt kända verk, Upplysningens dialektik. De myntade begreppet för att beteckna den process av industrialisering av
massproducerade kulturen och de kommersiella krav som drev systemet.7 De analyserade de sätt som kulturindustrins- och konsumtionssamhälle stabiliserar och legitimerar den samtida kapitalismen genom att integrera arbetarklassen i det kapitalistiska samhället.
Kulturindustrin var en enhet som består av all form av kommersiell kulturproduktion: ”The entire practice of the culture industry transfers the profit motive naked onto cultural forms”.8 De erbjöd en analys av kulturproduktion som etablerat sin roll och funktion inom kapitalismen och gav den ett historiskt sammanhang genom att redogöra för uppkomsten av kapitalismen och kulturens alltmer inflytelserika roll inom detta.9 Enligt Adorno och Horkheimer handlar kulturindustrin om en dominerande instrumentell rationalitet som är förankrad i upplysningens uppkomst.
Den senaste tidens historia av instrumentell rationalitet har manifesterats i den roll som massmedier har spelat i den sena fasen av kapitalismen.10 Adorno och Horkheimer hävdar att
”Teknisk rationalitet idag är maktutövningens egen rationalitet”11 och den utbud- efterfrågan mekanism som idag ”börjar lossna i fogarna inom den materiella produktionen, fortverkar i överbyggnaden som en kontrollmekanism till de härskandes förmån”.12 Författarna hävdar att kulturindustri är på väg mot standardisering och homogenitet; ”kulturen av idag stöper allt i samma form. Film, radio, veckopress utgör ett system. Varje område är enhetligt i sig liksom alla sinsemellan”.13 De menade att kulturindustrin främjar individualisering och hela processen har utformats för att kommersialisera
konsumenter och att kontrollera dem.14 I ett sådant samhälle som kännetecknas av
7 ) Kellner, D. (2007). s. 30
8 ) Adorno, T (2005). s. 99
9 ) Taylor, A Paul & Harris, L Jan (2008), s. 63
10 ) Ibid. s. 68
11 ) Adorno & Horkheimer (2012). s. 138
12 ) Ibid. s. 150
13 ) Ibid. s. 137
14 ) Balnaves., Donald., Shoesmith (2009). s. 97
kulturindustri fungerar massmediernas som ett företag och en ideologi som legitimerar hela det kapitalistiska systemet. ”Bilar, bomber och bio håller det hela samman, tills den dag kommer då det nivellerande elementet i dem prövar sin styrka på själva den orättfärdighet det tjänat”.15
De nya massmedierna förnekar subjektets roll för publiken utan de är alla jämlika lyssnare och tittare. Adorno och Horkheimer kritiserar den demokratiska individualismen till fördel för den liberala individualismen, eftersom i ”demokratisk anda” gör tv och radio alla till jämlika lyssnare ”men bara för att auktoritärt utlämna dem till olika situationernas sinsemellan lika program”.16 De försätter vidare att den prestationsförmåga som individer har haft i den liberala anda, ”att på förhand relatera den sinnliga mångfalden till de fundamentala begreppen” har försvagats av
kulturindustrin och det är massmedier som rekonstruerar verkligheten åt oss och vi ser
verkligheten ur deras perspektiv. Individen har förlorat sin identitet på grund av effekterna av kulturindustrin som riktat sig mot standardisering och homogenisering av massan. När vi pratar om individen idag menar vi en konsument som konsumerar materiella produkter såväl som kulturella produkter och hon existerar så långt som sin helhjärtade identitet med den universella är utom tvivel.17
I verket Den endimensionella människan, utvecklade Herbert Marcuse en övergripande kritik mot de dåvarande kapitalistiska och kommunistiska samhällena. Han teoretiserade den socialistiska revolutionens nedgång och utvecklade samtidigt begreppet endimensionell människa som var en konsekvens av genomgripande förändringar i det avancerade
kapitalistiska samhället. Han menade att massproduktion, masskonsumtion och masskultur har segrat över traditionella former av medvetande. I sådana samhällen reproduceras systemet dagligen genom massmedier, propaganda, kultur, politik och olika förvaltningsätt. Marcuse framställer en negativ bild av massmedier sin bok. Teknologi (och massmedier som
teknologi) tjänar till att införa nya, effektivare och trevligare former av social kontroll och social sammanhållning. Enligt Marcuse utgör massmedier ”förbindelselänken mellan herrarna och deras underlydande. Dess reklammakare skapar den kommunikation i vilken det endimensionella beteendet kommer till uttryck”.18 Han påpekade att syftet med massmediernas propaganda är att förvärva mer ekonomisk vinst men det är samtidigt inte den enda syftet; de skapar också en situation som Marcuse kallar för ”hot och förhärligande”. ”(…); hela kommunikationen får en hypnotisk karaktär. På samma gång får den en anstrykning av falsk intimitet – ett resultat av ständig upprepning och av den skickligt styrda folkliga omedelbarheten i kommunikationen. Denna vänder sig direkt till mottagaren – utan
15 ) Adorno., Horkheimer (2012). s. 138
16 ) Ibid. s. 139
17 ) Ibid. s. 172
18 ) Marcuse, H (1969). s. 90
hänseende till status, utbildning och yrke – i vardagsrummet eller kökets eller sovrummets informella atmosfär”.19
Marcuse menade att medierna tonat ner den stora klassklyftan i samhället, men inte
ideologiskt. Klassklyftor fortfarande återstår i samhället och det enda som massmedier har gjort är att de lett till att den underordnade klassen i samhället accepterar den överordnade klassens ideologi och kultur med stort samtycke. Om en underklass kvinna klär sig på samma sätt som en överklasskvinna och om de tittar på samma TV- program och går på samma teater betyder det inte att klassklyftorna och skillnaderna har försvunnit utan betyder att ”i vilken utsträckning behov och tillfredställelser som tjänar att bevara det rådande systemet också anammas av befolkningen. I själva verket förhåller det sig så i de mest avancerade delarna av det moderna samhället att överföringen av sociala behov till individuella är så effektiv att skillnaden mellan dem framstår som rent teoretisk”.20
Den hårda klyftan mellan massmedier och publiken och den ständiga kontrollen som utövas av massmedier enligt Frankfortsskolan, har brutits ner, menade Angela McRobbie and Sarah L. Thornton.21 Anledningen är nya hem video-kameror, nya elektroniska kanaler exempelvis Yotube, Face Book, Twitter E-post o.s.v., som ger möjligheter till publiken att kommentera och reagera mot eller för sociala debatter. Nu är publiken mer läs- och skrivkunniga än förut och detta gör att de har ”right to replay”. Å andra sidan ”the increasing reliance on the audience as a resource for successful television, either as visualized participants or audible internal audiences, seems to give a positive place to the audience in the process of programme production”.22
Trots den kritik som har ställts mot kulturindustriteorin och trots de förändringar som skett inom den kritiska teorin är teorins kärna fortfarande aktuell när det gäller
massmedieforskning. Som Douglas Kellner påpekar fortsätter den systematiska inriktningen i Frankfurtskolan tillvägagångssätt som studerar tv och andra institutioner i mediekulturen i samband med deras politiska ekonomi, att vara till nytta i mediestudier (Schiller,1971;
Tunstall, 1977; Gerbner, 2003; Postman, 1986; Luke 1990). 23
19 ) Ibid. s. 95
20 ) Ibid. s. 25
21 ) McRobbie A., Thornton L Sarah. (1996). s. 571
22 ) Ibid. s. 571
23 ) Kellner, D. (2007). s. 34
Den som inom kulturindustriteorin är viktig för mig är den roll som massmedier spelar när det gäller kontroll över konsumenters behov och legitimeringen av hela systemet. Jag kommer att använda de termerna i min diskussion om tidningsartiklarna.
Metodologi
Min angreppsätt för att studera mitt valda ämne är kvalitativt. Syftet med en kvalitativ studie är att fördjupa förståelsen av idéer, tankar och upplevda fenomenen. Kvalitativa metodologier består inte bara av ett enda angreppssätt utan ”olika epistemologiska perspektiv och pluralism har lett till en rad tillvägagångssätt, t.ex. Grounded theory, fenomenologi, etnografi,
aktionsforskning, narrativ analys och diskursanalys”. 24
Narrativ analys är ett av de olika kvalitativa analyssätt som används av samhällsvetenskapliga och humanistiska forskare. Enligt Riessman hänvisar narrativa analyser till en familj av metoder för olika typer av texter, som har en berättelse form gemensam. Narrativanalysen har tre modeller enligt Riessman: tematiskanalys, strukturellanalys och interaktionsanalys. I en tematiskanalys ligger tyngdpunkten på innehållet i en text, "vad" som sägs mer än "hur" det sägs, att "höra" snarare än "berätta".25 Tematisk analys har också något gemensamt med grounded theory enligt både Riessman och Braun och Clarke. På samma sätt som en forskare som arbetar utifrån grounded theory samlar en tematisk analys många historier och skapar induktivt konceptuella grupperingar utifrån data.26 Braun och Clarke menar att grounded theory är mycket lik tematisk analys i sina rutiner för kodning av "teman" eller kodning av
data.27
De data som analyseras kan ta ett antal former - en intervju, fältanteckningar, dokument, fotografier, videofilmer. Med hjälp av tematisk analys kan vi ”identifiera, analysera och rapportera mönster(tema) inom datamängden. Det organiserar minimalt och beskriver våra data i en rik detalj men går ofta längre än så och tolkar olika aspekter av forskningsämnet. 28 Som Braun och Clarke påpekar, är tematisk analys oberoende av teori och epistemologi och
24 ) Vaismoradi M m.fl. (2013)
25 ) Riessman C K. (2005). s. 1
26 ) Ibid. s. 3
27 ) Braun V., Clarke V. (2006). s. 8
28 ) Ibid. s. 6
den frihet gör den tematiska analysen till ”ett flexibelt och användbart verktyg för forskning vilket potentiellt kan ge en rik och detaljerad, men ändå komplex, hänsyn till uppgifterna” 29. Tematisk analys kan vara både en essentialistisk och realist metod som rapporterar
upplevelser, betydelser och deltagarnas verklighet, eller det kan vara en konstruktionistisk metod som undersöker de sätt på vilka händelserna, verkligheter, meningar, upplevelserna o.s.v. är effekter av olika samhälleliga diskurser. Det kan också vara en kontextualist metod mellan essentialism och konstruktivism, och kännetecknas av hur individer skapar mening av sina upplevelser, och i sin tur, hur den sociala kontexten påverkar dessa meningsbildanden.
Det är därför som tematiskanalys kan vara en metod som fungerar både för att spegla verkligheten, och för att se igenom verklighetens yta.30
Enligt Guest och McQueen kräver en tematiskanalys mer tolkning av forskaren. Enligt dem rör sig den tematiska analysen bortom explicita ord eller fraser och fokuserar på att identifiera både implicita och explicita idéer inom data, det vill säga teman.31 Det finns två nivåer av analys i en tematiskanalys enligt Braun och Clarke. I en semantisk nivå”the themes are identified within the explicit or surface meanings of the data” och analytikern söker inte bortom vad deltagarna sagt eller skrivit. Men i en latent eller tolkande nivå går den tematiska analysen bortom det semantiska innehållet i data och identifierar de bakomliggande idéerna, antagandena och ideologierna ”that are theorised as shaping or informing the semantic content of data”.32
Arbetsprocess
Efter att jag läst tidningsartiklarna för första gången för att, som Braun och Clarke säger,
”bekanta mig med mina data”, tog jag bort de artiklar som hade en annan fråga i fokus än ökad alkoholkonsumtion och de artiklar där det bara fanns några meningar om
alkoholkonsumtion. Exempelvis fanns en artikel i Aftonbladet under rubriken ”Så sänker du blodtrycket”. Som framgår av titeln fokuserar artikeln på blodtrycket men någonstans i artikeln pekades på alkoholkonsumtion som en orsak till sjukdomen. Ett ytterligare exempel är en annan artikel i DN under titeln ”Psykisk ohälsa vanligaste sjukdom bland kvinnorna”
som hade psykisk ohälsa bland kvinnor i sin fokus. Efter en andra läsning kunde jag hitta de teman som jag ansåg vara viktiga och som också var de mest återkommande i artiklarna och därmed byggde jag min analys på dem. Jag skrev en första analys som innebar en översikt
29 ) Ibid. s. 4
30 ) Ibid. s. 9
31 ) Guest, MacQueen and Namey (2012). s. 10
32 ) Braun., Clarke, (2006). s. 12
över alla de återkommande temana i alla artiklarna. Ur analysen drog jag ut tre huvudteman:, orsaker till alkoholkonsumtion, konsekvenser av ökad alkoholkonsumtion och åtgärder för att minska alkoholkonsumtionen. Efter att jag läst artiklarna för tredje gången hittade jag
underteman för varje ovan nämnda huvudtema, då började jag analysera artiklarna utifrån de här undertemana.
Artikelurval
Jag kommer att fokusera på fyra dagtidningar i Sverige, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Grundvalet är att de nämnda tidningarna är mer
lättillgängliga för svenska läsare, de delas ut i hela landet och å andra sidan representerar de olika syn på socialpolitik, även om jag inte har för avsikt att jämföra dem.
Aftonbladet grundades 1830 av Lars Johan Hierta och en är oberoende socialdemokratisk kvällstidning. Schibsted äger 91 procent av aktierna i Aftonbladet och LO äger 9 procent av aktierna.33År 2011gavs Aftonbladets ut i 271 700 upplagor. Dagens Nyheter är en oberoende liberal morgontidning som publicerades för första gången 1864.34 Dagens Nyheter ingår i Bonnierkoncernen, ett av norra Europas ledande medieföretag. Dagens Nyheter gavs ut i 285 700 exemplar 2011. Expressen är en liberal kvällstidning som grundades 1944 av AB Dagens Nyheter; huvudägare är Bonnier AB. Tidningen gavs ut i 248 500 exemplar. Svenska
Dagbladet är en obunden moderat daglig morgontidning, utgiven i Stockholm.
Aktiemajoriteten i SvD, som 1994 förvärvades av företag i Wallenberggruppen, köptes 1998 av det norska medieföretaget Schibsted. SvD grundades 1884. 35 Svenska Dagbladet gavs ut i 185 600 upplagor 2011.36 I vecka 10, 2012 besökte 5 916 552 besökare Aftonbladets hemsida, Dagens Nyheter 1 577 106 besökare, Expressen 2 625 522 besökare och Svenska Dagbladet 1 190 880 besökare.37
Grundvalet för den valda perioden är att begränsa mitt tidsurval och å andra sidan under den perioden har statistiken för alkoholkonsumtion visat stora fluktuationer jämför med förra
33 ) Aftonbladet ska finnas där läsarna och kunderna finns, Aftonbladet, http://www.aftonbladet.se/koncernen/article12626015.ab
34 ) Om dagens nyheter, http://www.dn.se/diverse/diverse-hem/om-dagens-nyheter/
35 ) Svenska dagbladet, Nationalencyklopedin http://www.ne.se/svenska-dagbladet
36 )Tidningsutgivarna (TU), Svenska dagspress 2012, fakta om marknad och medier, sid. 6
http://www.mediekompass.se/images/stories/Dokument/Statistik/TU_Svensk_Dagspress_2012.pdf
37 ) Ibid. s .7
decenniet, 1990-talet. Statistiken för alkoholkonsumtion har ökat från 8,2 liter ren alkohol per person året 1996 till 10,2 liter 2005 38 och sedan minskat till 9,2 under 2012.39
Artiklar som skulle analyseras hämtas från databasen Mediearkivet på Stockholms universitetsbibliotek. De ord som jag använt för att söka i Mediearkivet är ”ökad
alkoholkonsumtion i Sverige”. Det finns sammanlagt 85 artiklar för den valda perioden:
Aftonbladet 22 artiklar, Dagens Nyheter 29 artiklar, Expressen 8 artiklar och Svenska Dagbladet 26 artiklar. Det finns ledarartiklar, debattartiklar och nyhetsartiklar bland de utvalda artiklarna. Efter att jag tog bort de artiklarna som hade ett annat ämne än ökad alkoholkonsumtion i fokus återstår sammanlagt 41 artiklar (tabell 1).
Tidmässiga fakta om artiklarna
En stor del av artiklarna har skrivits mellan 2000 och 2004: I Aftonbladet 8 artiklar av 12, i DN 13 av 17 artiklar, i Expressen 3 artiklar av 3 och i SVD 6 artiklar av 9 mellan. Artiklarna har ägnat sig åt olika frågor under den utvalda perioden, när det handlar om
alkoholkonsumtion i Sverige. Alkoholpolitiken är det allra mest upprepade ämne bland tidningarna och det har tagits upp av 19 artiklar; Aftonbladet 5 artiklar, DN 8 artiklar, SVD 5 artiklar och Expressen 1 artikel. De flesta av artiklarna som tagit upp alkoholpolitiken skrevs mellan början av 2000 och slutet av 2004, (Aftonbladet 4 artiklar av 5, DN 5 artiklar av 8, Expressen 1 artikel av 1 och SVD 4 artiklar av 5). (tabell 1)
Alkoholkonsumtionens hälsoeffekter ligger i andra plats och har tagits upp av 11 artiklar.
Bland tidningarna är det Aftonbladet och DN som skrev allra mest om alkohol och
hälsoeffekter, Aftonbladet 4 artiklar och DN 4 artiklar. I Expressen finns bara 1 artikel om alkohol och dess hälsoeffekter på kvinnor och 1 artiklar finns i SVD. Det finns inte en tidmässig ordning bland artiklarna som tagit upp alkoholförtäringens folkhälsoeffekter. Den kvinnliga alkoholkonsumtionen har tagits upp bland nästan alla artiklarna som skrivits om alkoholkonsumtionens hälsoeffekter. Dessutom i andra artiklar som fokuserat exempelvis på alkoholpolitik finns diskussion om kvinnor och ökat alkoholintag. Exempelvis kvinnor har
38 ) Statistiska centralbyrån (2007), Alkohol- och tobakbruk, levnadsförhållandenrapport 114, s. 12
39 ) Ramstedt, Mats m.fl. (2013), Tal om alkohol 2012, forskningsrapport 67, Sorad. www.sorad.su.se
tagits upp av 7 artiklar i Aftonbladet, 7 artiklar i DN, 3 artiklar i Expressen och 2 artiklar i SVD. De ovan nämnda artiklarna har en annan fråga i fokus men samtidigt de har också pekat på kvinnofrågan. Förutom det, har kvinnor och ökat alkoholintag tagits upp sammanlagt av 6 artiklar, Aftonbladet 2 artiklar, DN 2 artiklar, Expressen 1 artikel och SVD 1 artikel. Det finns inte heller någon tidmässig ordning i artiklarna som tagit upp kvinnor och ökad
alkoholkonsumtion.
När det gäller alkoholreklam finns bara 2 artiklar som har fokuserat på alkoholreklam i samband med alkoholkonsumtion, DN 1 artikel (2012) och SVD 1 artikel (2011). Bland de andra artiklarna finns också artiklar som tagit upp alkoholprogram vid andra frågor
Tabell 1. De återstående tidningsartiklarna efter den andra läsningen
Rubrik källa Datum Ämne
1 Repliken sprit i snabbköpet ökar utslagning
AF 2000-05-31 Svensk alkoholpolitik och Eu- medlemskap 2 På vit Sprit följer svart AF 2000-08-31 Svensk Alkoholpolitik
och EU- medlemskap 3 Alkohol ökar cancerrisken AF 2000-12-11 Alkohol och dessas
hälsoeffekter 4 Mormor dricker minst Af 2001-04-06 Alkoholkonsumtion bland
kvinnor 5 Vi mår bra av att ta ett glas på
krogen
AF 2001-08-31 Restaurangsnäring och alkoholpolitik 6 Drickande skenar i väg AF 2003-01-21 Alkoholkonsumtion och
dessas hälsoeffekter 7 EU:s spritvanor hotar folkhälsan AF 2003-03-01 Svensk alkoholpolitik och
EU- medlemskapet 8 EU bär skulden till att
alkoholpolitiken rasat
AF 2004-05-27 Svensk alkoholpolitik och EU- medlemskapet 9 Drick dyrt- och lura alkoholfällan AF 2007-02-27 Alkoholkonsumtion och
dessas hälsoeffekter 10 På sommaren ökar drickandet med
40 procent
AF 2009-06-22 Ökad alkoholkonsumtion i Sverige (fakta) 11 Jag var full med mina barnbarn AF 2012-05-15 Alkoholkonsumtion bland
kvinnor 12 Skräckpropaganda mot alkohol
felaktig
AF 2012-05-25 Svensk alkoholpolitik 13 Alkoholdödligheten kan
fördubblas
DN 2000-03-06 Svensk alkoholpolitik och EU- medlemskapet 14 Att dricka som en hel kvinna DN 2000-08-28 Alkoholkonsumtion bland
kvinnor 15 Svenska köper alltmer alkohol DN 2003-01-08 Systembolaget och
alkoholpolitik
16 Alkohol: Kontinentel drickande en myt
DN 2003-04-04 Alkoholvanor i Sverige och EU
17 Skåningarna dricker mest i landet DN 2003-04-13 Införselregler och Systembolagetsmonopol 18 Alkoholreklam är av underordnad
betydelse
DN 2003-04-17 Alkoholreklam och Ökad alkoholkonsumtion 19 Chockökad rattfylleridöd DN 2003-06-01 Alkoholkonsumtion och
dessas hälsoeffekter 20 Ökat drickande bland gravida DN 2003-06-11 Alkoholkonsumtion bland
kvinnor
21 Alkohol dödar 1 500 fler per år DN 2003-07-10 Alkoholkonsumtion och dessas hälsoeffekter 22 Lät att förstå svenska regeringens
oro
DN 2004-05-15 Svensk alkoholpolitik 23 Vi dricker en halv liter vodka i
veckan
DN 2004-05-19 Ökad alkoholkonsumtion och alkoholpolitik, EU-
medlemskapet 24 Ras för Systembolaget DN 2004-06-08 Systembolagetsmonopol
och EU- medlemskapet 25 Drickandet orsaker fler våldbrott DN 2004-09-17 Alkoholkonsumtion och
dessas hälsoeffekter 26 Skärp skattekontrollen av
internetalkoholen
DN 2007-06-22 Privatinförsel och EG- domstolen; alkoholpolitik 27 Våga tala högt om risken med det
nya vanedrickandet
DN 2007-08-11 Alkoholkonsumtion och dessas hälsoeffekter 28 Chockhöjningen av antalet
alkoholiserade kvinnor
DN 2008-08-30 Ökad alkoholkonsumtion bland kvinnor och
alkoholpolitik 29 Färre unga dricker – men de som
gör det får fler skador
DN 2013-03-08 Alkoholkonsumtion bland unga och alkoholpolitik 30 Skåne värst drabbat enligt nya
forskningar
EXP 2000-05-15 Ökad alkoholkonsumtion (fakta)
31 EU- öppet större än lördagsöppet EXP 2001-02-03 Systembolaget: svensk alkoholpolitik och EU:s
alkoholpolitik 32 Kvinnor dricker alltmer EXP 2001-08-05 Ökad alkoholkonsumtion
bland kvinnor 33 Spriten flödar ur alla kranar SVD 2001-01-09 Svensk alkoholpolitik och
alkoholkonsumtion bland unga
34 Svensk supande på rekordnivå SVD 2003-01-21 Ökade alkoholkonsumtion (fakta)
35 Vården tar smällen SVD 2004-06-04 Alkoholpolitik; sjukvård och alkoholkonsumtion 36 Systembolagets överlevnad kräver
sänkt alkoholskatt
SVD 2004-06-21 Svensk alkoholpolitik;
Systembolagetsmonopol 37 Begränsa införselkvoterna SVD 2004-08-11 Svensk alkoholpolitik och
EU- medlemskapet 38 2 dl vin påverkar fostrets hjärna SVD 2004-11-16 Alkoholkonsumtion bland
gravida kvinnor 39 Sverige minskar inte rattfyllerifall SVD 2007-06-08 Alkoholkonsumtion och
dessas hälsoeffekter 40 Stoppa alkoholfloden till Sverige SVD 2009-05-15 Svensk alkoholpolitik och
EU- medlemskapet 41 Nu anmäller vi alkoholreklamen SVD 2011-03-04 Alkoholkonsumtion och
marknadsföring
exempelvis svensk alkoholpolitik eller hälsofrågan. Det finns 4 artiklar som pekar på alkoholreklam samtidigt som de har ett annat ämne i sin fokus. Alkoholreklam har kommit med bland artiklarna sedan 2004, men de har inte haft mycket att säga om reklamen.
Det finns likheter och skillnader mellan tidningarna när det gäller vilka frågor som tagits upp i samband med ökad alkoholkonsumtion. Tre av fyra tidningar, Aftonbladet, DN och SVD har tagit upp alkoholpolitik som den viktigaste frågan. I alla tidningarna har man försökt låta olika åsikter komma till tals bortsett från att tidningarna har olika politisk ställning om sociala frågor. När det gäller kvinnofrågan i samband med alkoholkonsumtion är det Aftonbladet och DN som ägnat sig mest åt detta. Expressen och SVD ligger på andra och tredje platsen. Om läsaren utgår från detta för att bedöma tidningarnas politiska ställning, då anser hon att
kvinnofrågor har en viktigare plats i socialdemokratiska och liberala åsikter än konservativa.
Den svenska alkoholpolitiken
Den svenska alkoholpolitiken inleddes i mitten av 1800-talet då industrialiseringen och
urbaniseringen skapade växande sociala problem. Staten förbjöd hembränning.Denna lag som kallades senare för Göteborgs- systemet ”gav nämligen genom statsmaktens delegerande möjlighet att driva en egen kommunal alkoholpolitik och att i städerna vidta åtgärder för att reglera
brännvinsförsäljningen”.40 Sedan dess har den svenska alkoholpolitiken varit en restriktiv och förebyggande politik som baserats på ”höga priser på alkoholdrycker, begränsning av antalet
försäljningsställen, begränsning av tiderna för försäljning (öppethållandetiderna) och åldersregler för rätten att köpa och bli serverad alkoholdrycker”. 41
40 ) Johansson, Lennart (2008). s. 73
41 ) Olsson, Orvar (2000). s. 15
Sverige anslöt sig till Europiska unionen 1995 och efter EU- inträdet påverkas naturligtvis den svenska alkoholpolitiken av EU:s lagstiftning om alkohol och tobak. EU-medlemskapet innebar bland annat att Sverige skulle acceptera och följa artiklel 30,34,36,37 och 95 i Romfördraget som betonar en fri rörlighet av varor och tjänster inom EU:s inre marknad.
Ingen av medlemstaterna ska lägga interna avgifter på varor från de andra medlemländerna.
Alkohol och tobak var inget undantag. Här vill jag peka på de viktigaste förändringarna efter EU anslutningen:
De statliga monopolen på import, export och produktion av alkohol avskaffades men Sverige kunde behålla monopol på detaljhandel, det vill säga Systembolagets monopol
Lördagsöppet och införandet av generösa öppettider på helgerna
Förbud mot alkoholreklam avskaffades 2003. Till följd av ett utlåtande från EG- domstolen kunde tidningar och tidskrifter publicera reklam för alkoholdrycker med upp till 15 volymprocent alkohol medan alkoholreklam på tv fortfarande är förbjuden.
Den öppnade gränsen till följd av införandet av alkoholinförselkvoter
Alkoholprissänkningar, då skatterna på starköl minskades med 38 procent (som motsvarade 20 procent i prissänkning).
De ovan nämnda förändringarna inom alkoholpolitiken har diskuterats av tidningsartiklarna när de tar upp den ökade alkoholkonsumtionen i Sverige under det senaste decenniet.
Ökad alkoholkonsumtion: En analys av tidningsartiklarna
I det här avsnittet kommer jag att diskutera och analysera de återkommande temana i de utvalda tidningsartiklarna. Som påpekades i metoddelen är tematisk analys en av de tre modellerna i narrativanalys. En narrativanalys har en berättelse form för att visa vad som sägs i utvalda material. Därför vill jag ge en berättelse form till min analys och klassificera de återkommande teman under tre huvudteman. Först börjar jag med ”Orsaker till ökade alkoholkonsumtion”. Det som nämns bland en stor del av artiklarna som en orsak till ökade alkoholkonsumtion är den svenska alkoholpolitiken. Andra faktorer anses i artiklarna vara konsekvenser av förändringar i alkoholpolitiken, särskilt de förändringar som mest har skett
under EU-medlemskapet. Och det är just i den här punkten som en konfliktlinje tas upp av artiklarna, en konfliktlinje som handlar om liberalisering och kommersialisering i den svenska alkoholpolitiken efter EU-inträdet 1995. Jag kommer att beskriva de andra orsakerna till alkoholkonsumtion, exempelvis ökade införselkvoter, förändringar i alkohol- och
dryckesvanor, det ökade antalet restauranger och krogar med alkoholserveringstillstånd och det försvagade statliga monopolet, under rubriken ”Kommersialiseringen av den svenska alkoholpolitiken”. I andra steget analyserar jag de konsekvenser av den ökade
alkoholkonsumtionen som påpekas av artiklarna och till sist analyserar jag vad som tagits upp av artiklarna som åtgärder mot den ökade alkoholkonsumtionen.
För att jag skulle kunna ge en berättelse form till min analys undviker jag att repetera ständig exempelvis ”Artikeln xx hävdar att…”, ”I SvD 3 december 2011 påpekas det att…” och liknande, men för att läsaren tydligt ska se vad som är hämtat från tidningsartiklarna – vad som sägs i artiklarna – och vad jag själv säger i min analys av artiklarna refererar jag till fotnoter där jag hämtar bevis från artiklarna.
Orsaker till ökad alkoholkonsumtion
Utgångspunkten för alkoholdebatten är att alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat kraftigt under EU -medlemskapet. Forskningen visar att 1995 svenskarna konsumerade 7,7 liter ren alkohol per person, medan siffran ökar till 10,5 liter 2004 och sedan dess minskar något till 9,21 liter ren alkohol per person.42 Den största delen av förändringar har skett efter 2000.
42 ) Ramstedt, Mats (2008),(2012), Tal om alkohol, http://www.sorad.su.se/forskning/2.16514 läst 2013- 11-25
Tabell 2. De viktigaste orsakerna till alkoholkonsumtion som återkommit i artiklarna
Fråga AF DN EXP SVD
EU- medlemskap och alkoholpolitik 43 4 7 2 5
Systembolagets monopol 44 4 9 1 2
Privatinförsel 45 2 8 1 6
Alkoholreklam 46 1 2 0 1
Ökat antal serveringsställen 47 2 2 0 0
Förändring i dryckesvanor och kultur48 2 9 0 2
De utvalda tidningsartiklarna nämner några faktorer som orsaker till den ökade konsumtionen, bland annat en försvagad svensk alkoholpolitik, ökningar i införselkvoter, alkoholreklam, ökat antal restauranger med serveringstillstånd och förändringar i dryckesvanor och kultur. De nämnda orsakerna är själva en konsekvens av EU -medlemskapet. Bland en del av artiklarna tycks att efter EU -inträdet slog den svenska restriktiva alkoholpolitiken till reträtt (tabell 2).
En kort sammanfattning av de artiklar som har tagit upp den svenska alkoholpolitiken i samband med EU -inträdet kan vara att Sverige spelar en passiv roll inom EU och resultatet har blivit att den svenska alkoholpolitiken har underminerats under medlemskapet. Ulf Westerberg på Rättsmedicinalverket och Gunnar Ågren på Folkhälsoinstitutet säger i en artikel i DN att, ” samt medlemskapet i EU som lett till en rad reträtter från den restriktiva alkoholpolitiken, leder till ökad alkoholkonsumtion”.49
Desintressering har varit en väsentlig del av den svenska alkoholpolitiken under de senaste hundra åren och det innebar en minimering av privata intressen i alkoholfrågan till förmån för folkhälsoperspektivet. Men den försvagade alkoholpolitiken i samband med EU anslutning översätts direkt till att kommersiella aktörer fått ett stort utrymme i den svenska
alkoholpolitiken.
43 )Aftonbladet 2000-08-31, 2003-03-01, 2004-05-27, 2007-02-27, DN 2000-03-06, 2003-04-04, 2003- 04-13, 2003-07-10, 2004-05-15, 2004-09-17, 2007-06-22, SVD 2004-06-04, 2004-06-21, 2004-08-11, 2007-06-08, 2009-05-15, Expressen 2001-02-03, 2001-08-05
44 )Aftonbladet 2000-03-06, 2000-08-31, 2004-05-27, 2012-05-25, DN 2000-03-06, 2003-01-08, 2003- 04-13, 2003-04-17, 2004-05-19, 2004-06-08, 2007-06-22, 2008-08-30, 2012-03-08, SVD 2001-01-09, 2004-06-21, Expressen 2001-02-03
45 )Aftonbladet 2000-08-31, 2004-05-27, DN 2000-03-06, 2003-01-08, 2003-04-13, 2003-07-10, 2004- 05-15, 2004-05-19, 2004-06-08, 2012-03-08, SVD 2001-01-09, 2003-01-21, 2004-06-04, 2004-06-21, 2004-08-11, 2009-05-15, Expressen 2001-08-05
46 )Aftonbladet 2004-05-27, DN 2003-04-17, 2012-03-08, SVD 2011-03-04
47 )Aftonbladet 2001-08-31, 2008-08-30, DN 2003-01-08, 2008-08-30
48 )Aftonbladet 2001-08-31, 2003-03-01, DN 2003-04-04, 2003-04-13, 2003-04-17, 2003-06-01, 2003- 06-11, 2004-05-15,2007-08-11, 2008-08-30, 2012-03-08, SVD 2003-01-21, 2009-05-15
49 )DN 2003-06-01
Kommersialiseringen av den svenska alkoholpolitiken
Under den här rubriken diskuterar jag de faktorer som har lett till kommersialiseringen av den svenska alkoholpolitik som präglades av restriktioner till förmån för ett folkhälsoperspektiv.
Den privata alkoholinförseln
Efter EU- anslutningen kunde Sverige behålla egna alkoholinförselsrestriktioner till början av 2000. Men i juli 2000 accepterade Sverige att höja införselkvoterna och sedan stegvis
avskaffa undantaget och ansluta till de gemensamma införselreglerna inom EU.50 Idag får man föra in 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter öl, enligt tullregler. Om man skulle ha en fest där alkohol ska serveras kan man föra in mer än ovanstående.
Den privata alkoholinförseln har vållat i sin tur vidareförsäljning och alkoholsmuggling enligt en artikel i DN51 och det är ungdomar som är mest utsatta52. Detta leder till att ett av de grundläggande instrumenten i alkoholpolitiken försvagas, detaljhandelsmonopolet det vill säga Systembolagets monopol. Anitra Steen, dåvarande VD för Systembolaget AB, pekar i en intervju på att den privata införseln underminerar Systembolagets legitimitet genom att alkoholsmuggling ökar:,
”Det där är själva legitimitetsfrågan. Kan man säga att man har ett monopol när vi har 50 procent av försäljningen och resten kommer från andra källor?”53
En av de faktorer som påpekas av två av artiklarna som orsak till försvagning i Systembolagets monopol var EU-domen om alkoholhandel på internet och alkohols
privatimport. Detta beslutades av EU-domstolen 2007 och kallas för Rosengrenmålet och var ett negativt beslut från en folkhälsosynpunkt.54
En försvagad alkoholpolitik är en annan konsekvens av den ökade privata införseln. Svenska alkoholpolitiken har haft två viktiga instrument, tillgänglighet och prisinstrument, som enligt några av artiklarna underminerats efter införandet av de ökade införselkvoterna.55 En artikel i
50 )Johansson, Lennart (2008). s. 430
51 )DN 2004-05-19
52 )DN 2000-03-06, 2004-06-08, 2008-08-30, SVD 2004-06-21,
53 )SVD 2004-06-21
54 )DN 2007-06-22, 2008-08-30
55 )SVD, 2004-06-21, 2004-05-19, 2003-06-01, 2000-03-06, 2003-07-10
Expressen pekar på att många reser från Danmark till Tyskland eftersom alkoholpriserna i Tyskland är lägre än i Danmark och samtidigt många svenskar reser varje år till Danmark på grund av lägre alkoholpriser i Danmark jämfört med Sverige.56 Tillgängligheten har särskilt ökat i södra delen av Sverige på grund av de billigare alkoholpriserna i Danmark. Detta har påpekats av tre av artiklarna. 57 Flera artiklar pekar på ökad alkoholinförsel också har pressat ner alkoholpriserna som i sin tur har vållat ökad alkoholkonsumtion i Sverige.58 Det tycks att den framgångsrika alkoholpolitiken i Sverige under ett hundra år har att göra med höga alkoholpriser. 59
Antalet serveringsställen har ökat
Andra steget i kommersialiseringen är ökningen av antalet restauranger med
alkoholserveringstillstånd och samtidigt nöjeslivet har längre öppethållande. Sven Andreasson i en artikel i DN tycker att det är i restaurangpolitiken som näringsintresset krockar med sociala intresset. Sverige har många år inskränkningar mot krogar och restauranger bakom sig inom alkoholpolitiken ”men räcker inte för att motverka effekten av fler nattöppna serveringsställen. Även här ges möjlighet att inom den pågående översynen av alkohollagen lägga förslag som lagstiftningsvägen begränsar krogtätheten i utsatta områden, liksom serveringstiderna”. 60
Även finns en konfliktlinje bland artiklarna om sambandet mellan ökade våldsbrott och ökade antalet serveringsställen. Enligt en del av artiklarna finns kopplingar mellan
alkoholkonsumtion på restauranger och krogar och ökade våldbrott. 61 En del av artiklarna hävdar att både tätheten i serveringställen och längre öppettider stora effekter på ökat våld och andra alkoholrelaterade problem.62 En artikel i DN pekar på sambandet mellan ökade
våldsbrott och alkoholkonsumtion och hänvisar till Eckart Kühlhorns (professor i sociologisk alkoholforskning vid Stockholms universitet) forskning som visar att
56 ) Expressen 2001-02-03
57 ) DN 2003-04-13, 2003-01-08, 2004-05-19,
58 ) DN, 2003-07-10, 2004-05-15, 2000-03-06, Aftonbladet, 2000-05-31, 2003-03-01
59 ) Aftonbladet 2003-03-01
60 ) DN 2008-08-30
61 ) Hradilova m.fl. (1998). s. 200
62 ) DN 2008-08-30, 2004-09-17, Aftonbladet 2004-05-27, Expressen 2000-05-15
”Under de senaste tio åren har drickandet ökat med 30 procent till 10,3 liter ren sprit per vuxen person och år.
Det motsvarar en halvliter vodka i veckan. Samtidigt har antalet polisanmälda våldsbrott ökat med drygt 20 procent”.63
Men Mattias Svensson, redaktör för det liberala magasinet NEO, tycker att sedan 1987 är trenden för alkoholrelaterad dödlighet stabil och på senare år något minskande för män. Enligt hans bok, Alkoholen:, en lyckad svensk liberalisering (2012), visar alkoholrelaterade skador ingen tydlig trend. Det alkoholrelaterade dödliga våldet har minskat med 25 procent sedan 1990.64 Han tycker att svenskarna har kunnat hantera sina friheter på ett bra sätt och
regeringen bör fortsätta med mer liberalisering av alkoholpolitik. Mats Hulth, vd för Sveriges hotell- och restaurangföretagare tycker att det ökade antalet restauranger med
serveringstillstånd inte leder till ökad alkoholförtäring eftersom det alkoholintag ”som sker på restaurangerna generellt är måttligare, både till mängden och till styrkan, än den som sker i hemmen (…) och att alkoholdrickandet på restaurangerna också sker under tillsyn”.65 Han hävdar att enligt regeringen spelar restaurangbranschen en stor roll när det gäller förebyggande och motverkande åtgärder mot alkoholkonsumtion och missbruk.
Alkoholreklam
Det finns bara fem artiklar som nämner alkoholreklam som en betydande faktor i alkoholkonsumtion. Enligt en artikel i DN har alkoholreklam inte avgörande roll för
konsumtionen men det betyder inte att man ska ignorera helt och hållet alkoholreklamens roll i ökad alkoholkonsumtion.66 Håkan Leifman rangordnar orsakerna till ökade
alkoholkonsumtion och där alkoholreklam ligger sist.
”Det finns studier som visar vissa effekter av reklamen, men de drunknar i alla andra förändringar som sker i samhället, säger han”.67
Leifman tycker samtidigt att nordiska alkoholvanor och kultur förändrats genom alkoholreklam. Det har skett en krock mellan Nordiska och Syd- och centraleuropisk dryckeskultur och det i sin tur har lett till ökad alkoholkonsumtion i Sverige.68
63 ) DN 2004-09-17
64 ) Aftonbladet 2012-05-25,
65 ) Aftonbladet 2001-08-31
66 ) DN 2003-04-17
67 ) Ibid.
68 ) Ibid.
I en artikel tycker Sarah Wamala, generaldirektör för Statens folkhälsoinstitut, att alkoholreklams har betydande roll i ökad alkoholkonsumtion. Hon pekar på ökade
ekonomiska insatser inom alkoholreklam i media. Enligt henne investeras idag (2012) 700 miljoner kronor årligen i alkoholreklam riktad till svenskar men när hon rangordnar också orsakerna ligger alkoholreklam sist. 69 Det är barn och ungdomar som exponeras mest för alkoholreklam enligt henne. En studie som genomfördes av Science Group of the European Alcohol and Health Forum tyder också på att exponering för alkoholreklam bland ungdomar påverkar deras senare dryckesbeteende. Enligt studien är relation mellan exponering för alkoholreklam och initiering av alkoholkonsumtion betydande.70 Anna Carlstedt, IOGT-NTO hänvisar till ovan nämnda studien och säger att,
”För varje år som debutåldern skjuts upp innan 20 års -ålder minskar risken för framtida beroende med 14 procent”.71
En artikel i SVD hänvisar till en studie som Göteborgs universitet gjorde hösten 2010 som visade att Sverige ligger bland de tolv undersökta länder som visar mest alkoholreklam under den tiden som barn tittar på tv.72
EU- inträdet har även lett till att svenska alkoholvanor och kultur förändrats. Detta har
påpekats av 7 artiklar.73 Enligt Håkan Leifman har den svenska alkoholkultur som präglats av en ansvarfull alkoholpolitik mött den syd- och centraleuropeiska kulturen,
”Två i grunden oförenliga alkoholkulturer har ställts mot varandra: den svenska eller nordiska (undantaget Danmark) med en hundraårig tradition av låg konsumtion och ansvarsfull alkoholpolitik och den Syd- och Centraleuropeiska med hög konsumtion och i stora stycken avsaknad av alkoholpolitik. (…) Det är nu uppenbart att det är den svenska synen på alkohol som fått ge vika”.74
Konsekvenser av ökad alkoholkonsumtion
När det gäller konsekvenserna av ökade konsumtionen pekar artiklarna på ökad alkoholkonsumtion bland kvinnor, ökat våldsbrott, ökat rattfylleri, kvinno- och barnmisshandel, olika sjukdomar och ökat drickande bland ungdomar. En stor del av
69 ) DN 2012-03-08
70 ) Science Group of the European Alcohol and Health Forum (2009), Does marketing communication impact on the volume and patterns of consumption of alcoholic beverages, especially by young people?
http://ec.europa.eu/health/ph_determinants/life_style/alcohol/Forum/docs/science_o01_en.pdf
71 ) SVD 2011-03-04
72 ) Ibid.
73 ) Aftonbladet 2003-03-01, DN 2003-04-04, 2003-06-01, 2003-06-11, 2007-08-11, SVD 2009-05-15
74 ) Aftonbladet 2003-03-01
artiklarna uppmärksammar en ny grupp av konsumenter som en konsekvens av ökad
alkoholkonsumtion i Sverige efter EU anslutningen, kvinnliga konsumenter (sammanlagt 14 artiklar). Att ökad konsumtion anses som ett hot mot folkhälsa, har återkommit lika många gånger som kvinnliga konsumenter (se tabell 3). Men vad problemet är med att kvinnor dricker mer idag än någonsin kan vi diskutera senare i diskussionen.
Kvinnor och Alkohol
Skillnaden i konsumtion mellan män och kvinnor har minskat under de senaste decennium men enligt en rapport från Sorad dricker män fortfarande dubbelt så mycket som kvinnor.
Sammanlagt pekas på ökad kvinnlig konsumtion i 14 artiklar, Aftonbladet 7 artiklar, DN 5, SVD1 och Expressen 1 artikel. 75Anledningen enligt en rapport från Folkhälsoinstitutet är att det blivit lättare och billigare att skaffa alkohol. 76 En annan oroande men enligt en artikel i DN inte lika uppmärksammad utveckling är förändringen av alkoholvanor bland kvinnor i fertil ålder.
”Allt färre i gruppen är nykterister: knappt 5 procent jämfört med tidigare angivelser på omkring 20 procent.
Samtidigt är andelen högkonsumenter oroväckande hög”.77
Tabell 3. De viktigaste konsekvenser som nämnts av artiklarna
Konsekvens AF DN EXP SVD
Ökad alkoholkonsumtion bland kvinnor 78 7 5 1 1
Våldsbrott 79 4 3 1 0
Rattfylleri 80 1 3 0 2
Misshandel 81 2 1 0 0
Olika sjukdomar82 3 7 0 4
Tre artiklar pekar på att sociala förändringar spelar en stor roll när det gäller ökad
alkoholkonsumtion bland kvinnor, exempelvis förändrade attityder om kvinnor och bland
75 ) Ramstedt, Mats m.fl. (2013)Tal om alkohol 2012 - en statistisk årsrapport från Monitorprojektet, http://www.sorad.su.se/
76 ) DN 2003-06-11
77 ) Ibid.
78 ) Aftonbladet 2000-12-11, 2001-04-06, 2003-03-01, 2004-05-27, 2007-02-27, 2009-06-22, 2012-05- 15, DN 2000-08-28, 2003-04-04, 2003-06-11, 2008-08-30, 2012-03-08, SVD 2004-11-16, Expressen 2001-08-05
79 ) Aftonbladet 2004-05-27, 2007-02-27, 2009-06-22, 2012-05-25, DN 2003-04-04, 2004-09-17, 2008- 08-30, Expressen 2000-05-15
80 ) Aftonbladet 2003-01-21, DN 2004-09-17, 2003-06-01, 2003-06-11, SVD 2004-06-04, 2007-06-08
81 ) Aftonbladet 2000-08-31, 2003-01-21, DN 2004-09-17
82 )Aftonbladet 2000-12-11, 2003-01-21, 2012-05-15, DN 2000-03-06, 2000-08-28, 2003-04-04, 2003- 06-11, 2003-07-10, 2007-08-11, 2008-08-30, SVD 2001-01-09, 2004-08-11, 2011-03-04
kvinnor, ökad inkomst och egen disponibel inkomst, att de jobbar under stressiga situationer, ett stressigt privatliv, radikal förändring i dryckeskultur,där drickandet kommit att inta en allt större plats i det sociala livet.83 På 1950-talet var en av 50 högkonsumenter kvinna. De sociala och legala normerna var hårdare för kvinnor än för män när det gällde alkoholintag.
Exempelvis hade kvinnor ingen rätt att ha egen motbok. Förändringar i samhället i båda sociala och ekonomiska sfärer ledde till en förändring i syn på kvinnor och även ledde till en ny alkoholkultur. 84
I två artiklar påpekas att även sociala konsekvenser av alkoholintag mellan kvinnor och män skiljer sig åt. Mäns alkoholkonsumtion har hårdare sociala konsekvenser än kvinnors, särskilt när det gäller trafikolyckor, rattfylleri och våldsbrott. Kvinnors missbruk eller ökade intag möter hårdare bedömning av sin omgivning, därför försöker kvinnor att dölja sina
alkoholvanor.85
Enligt en del av artiklarna finns också bland kvinnorna skillnader när det gäller alkoholintag och dessa konsekvenser. Äldre, barnlösa, sysslolösa och ensamstående kvinnor och kvinnor som bor i storstad och har bra utbildning och ekonomi dricker mest. 86 I en artikel i DN hänvisas till en studie från Sorad som visar att kvinnor haft sitt egna åldersmönster i drickandet som efter 1970-talet har närmat sig till mäns åldersmönster, enligt forskarna.87 Enligt en artikel i DN har antalet drickande kvinnor i åldern 55 till 65 ökat med 300 procent från slutet av 1990-talet.88 De fysiska effekter som alkoholkonsumtion har på kvinnor får uppmärksamhet av artiklarna. Enligt tre av artiklarna leder ökad alkoholförtäring till olika cancerformer, särskild bröstcancer och fosterskada bland gravida kvinnor.89 De hävdar att kvinnor drabbas också av de sjukdomar som är gemensamma bland män och kvinnor, bland annat skrumplever och inflammation i bukspottkörtel. Men kvinnor drabbas hårdare än män på grund av sina fysiska egenskaper. Exempelvis har kvinnor mindre av det enzym som bryter ner alkohol i magen och därför återstår mer alkohol i kvinnors kropp efter varje förtäring.90 Kvinnors hjärna skadas snabbare än mannens och det är svårare för dem att återhämta sig.91
83 ) Aftonbladet 2001-04-06, DN 2000-08-28, Expressen 2001-08-05,
84 ) DN 2000-08-28
85 ) Aftonbladet 2007-02-27, DN 2000-08-28
86 ) Aftonbladet 2012-05-15, Aftonbladet 2001-04-06, DN 2000-08-28
87 ) DN 2003-04-04
88 ) DN 2007-08-11
89 ) Aftonbladet 2000-12-11, Aftonbladet 2003-01-21, DN 2003-06-11
90 ) DN 2000-08-28
91 ) Aftonbladet 2007-02-27
Ökad alkoholkonsumtion: Ett hot mot hälsan
Alkoholintag i stora mängder kan leda till olika fysiska, psykiska sjukdomar och sociala skador exempelvis våldsbrott, rattfylleri, misshandel o.s.v. Ju, mer man dricker desto större blir risken för att exponeras för sjukdomar och olika sociala problem. Sammanlagt 31 artiklar pekar på ökade alkoholrelaterade skador som en konsekvens av den ökade
alkoholkonsumtionen, Aftonbladet 10 artiklar, DN 14 artiklar och SVD 6 artiklar ( tabell 3).
De sjukdomar som är kända för forskarna och har stark relation med alkoholkonsumtion är olika cancerformer, högt blodtryck, inflammation i bukspottskörtel och skrumplever. Även finns risken för fosterskador om kvinnor dricker alkohol under graviditet. Detta nämns av tre artiklar.92 Att sociala alkoholrelaterade skador påverkar andra människor i omgivningen (föräldrar, barn och hustru/ make) både psykisk och ekonomisk (sjukvården och
socialtjänsten) påpekats av fyra artiklar. 93 Anledningen är att ökad konsumtion leder till olika skador och förgiftningar som ska behandlas medicinsk och därför drar alkoholrelaterade hälsoproblem stora resurser bort från andra nödvändiga sjukvårdsområden.
Fyra artiklar har pekat på ett samband mellan ökat dödlighet och ökad alkoholkonsumtion.94 Antalet berusade unga som är inblandade i trafikolyckor har ökat enligt Gunnar Ågren, tidigare chef för Folkhälsoinstitutet.95 Enligt honom har antalet förare som dödats i
trafikolyckor ökat med 61 procent från 1996 till 2001.96 En artikel i DN rapporterar att årligen dör 5000 människor i förtid på grund av alkoholbrukning och var tionde svensk upplever någon gång alkoholberoende under sitt liv.97
En annan konsekvens som anses i artiklarna som ett hot mot folkhälsa är barn och kvinnor som exponeras för våld och misshandel. Cirka 200 000 barn växer upp med alkoholiserade föräldrar och de betalar ett högt pris, enligt statistik som visas av två av artiklarna.98 Å andra sidan fler barn blir påkörda varje år av rattfyllister och flera spädbarn är missbildade.99 Rattfylleri som en konsekvens av ökad alkoholkonsumtion återkommer i 6 artiklar (se tabell 3). Sverige har sämst utveckling av rattfylleriolyckor i hela Europa, enligt en artikel i SVD, det visar en ny rapport från det Europeiska trafiksäkerhetsrådet, ETSC. Dödsolyckorna på
92 ) Aftonbladet 2012-05-15, DN 2003-07-10, DN 2003-06-11
93 ) Aftonbladet 2003-03-01, Aftonbladet 2000-05-31, DN 2003-04-04, DN 2007-08-11
94 ) Aftonbladet 2000-08-31, Aftonbladet 2003-01-21, DN 2000-03-06, DN 2003-07-10
95 ) DN 2003-04-04
96 ) Ibid.
97 ) DN 2000-08-28
98 ) Aftonbladet 2004-05-27, DN 2004-09-17
99 ) Aftonbladet 2003-01-21, DN 2003-06-11, DN2003-06-01, Expressen 2000-05-15, SVD 2004-11-16
