Under arbetets gång har ett flertal förslag till framtida forskning framkommit, både gällande anlagda bilbränder, men även för kommande studenter som kunnat utveckla denna uppsats. Förslagen avser fortsatt forskning gällande kriminologiska teorier, samt socialt utsatta
områden och anlagda bilbränder. Nedan följer en lista med de mest relevanta åtgärdsförslagen som kommande studier bör analysera ytterligare.
• För att kunna uttala sig om socialt utsatta områden i större utsträckning karakteriseras
av bilbränder behövs ett större urval. Ett större urval hade även medfört en förutsättning att undersöka stadsdelarnas delområden. Det kan däremot bli problematiskt att bli för specifika, då det händer att bilbränder sker på parkeringsplatser eller garage som ej nödvändigtvis behöver innefattas i rätt delområde.
• De olika måtten i social desorganisationsteorin är svåra att operationalisera och kan
mätas på flera olika sätt. Att vara konsekvent i användningen av samma mått hade medfört eventuella framtida jämförelser. Specifikt var befolkningsmobiliteten ett mått som är svårt att mäta med det tillgängliga datamaterialet. För att noggrannare mäta mobiliteten eller stabiliteten bör det tas hänsyn till invånarnas medianvärde på antal år spenderade i samma bostadsområde.
• Av resultatet framkom det mycket som tydde på att strainteorin hade varit en lämplig
teori att undersöka mer djupgående angående just bilbränder. Detta eftersom
förklaringar till bilbrändernas förekomst kan innefatta bland annat ett ventilerat hat i form av kravaller eller upplopp, och det faktum att en stor del av bränderna tros vara utförda utifrån ett bedrägerisyfte. Mycket pekar alltså på att strain i form av både monetära svårigheter samt ett samhälls- och rättsväsendeförakt, vilka agerar som ansiktet utåt, kan vara en förklarande faktor bakom bilbrändernas förekomst. Strain är däremot en teori som ingår mer på individnivå, vilket innebär svårare mätningar om specifikt socialt utsatta områden undersöks.
• I social desorganisationsteorin menar Shaw och McKay att befolkningsheterogenitet
inte är en förklaring till ökad brottslighet i sig, utan att det snarare är en karakteristik av ett område som präglas av svåra socioekonomiska förhållanden vilket i sin tur ökar brottsligheten. Att befolkningsheterogeniteten i detta arbete fortfarande påvisade ett signifikant samband trots att socioekonomisk status kontrollerades för, tyder på att det finns fler aspekter att beakta och arbeta vidare med.
33
SLUTSATS
Av resultaten i detta arbete, baserat på Räddningstjänst Syds statistik över inrapporterade bilbränder i Malmö kommun 2018, går det att se att majoriteten (57,6%) av samtliga bilbränder förekom i stadsområde Öster och Söder. Överskådligt går det att se att de flesta bilbränderna centreras i, och runt, områden som utmärks av social utsatthet, men att majoriteten av bilbränderna sker i övriga delar av Malmö. Sett till befolkningsmängden förekom 26 procent av bilbränderna i de socialt utsatta områdena, som gemensamt står för 16,2 procent av Malmös totala befolkning. För att undersöka varför bilbränderna
koncentrerades i dessa områden kontrollerades variabler som mäter ett områdes sociala desorganisation. Det visade sig att teorin inte har någon förklaringskraft, utan att samband endast gick att finna i socioekonomisk status och befolkningsheterogenitet, men inte befolkningsmobilitet. Det visade sig även att befolkningsheterogenitet fortfarande var signifikant trots att det kontrollerades för socioekonomisk status. Enligt försäkringsbolagens kartläggning över bakomliggande motiv misstänktes att uppemot 52 procent av samtliga bilbränder var utförda med ett bedrägerisyfte. Tänkbart är att dessa handlingar åsyftar att få monetär belöning, och att det därför kan vara en förklaring till varför just ekonomiska förhållanden har en så pass stark förklaringskraft sett till antalet bilbränder. Vad som framkom av den kvalitativa ansatsen var Polismyndighetens och försäkringsbolagets
synpunkter är att framförallt ett utökat samarbete krävs för att minska antalet bilbränder. Detta samarbete kan grunda sig i form av utbildning över hur försäkringsbolagen identifierar ett försäkringsbedrägeri, och vad Polismyndigheten och Räddningstjänst bör vara
uppmärksamma på när de anländer och undersöker en bilbrand. Det framkom även att bilbränder som brott är ett lågt prioriterat ärende inom både Polismyndigheten och
försäkringsbolagen och borde prioriteras mer av samtliga aktörer för att minska bilbränderna.
Avslutningsvis går det att konstatera att social desorganisation i helhet inte har någon förklaringskraft för mängden bilbränder i ett område. Socioekonomisk status visade sig däremot ha ett signifikant samband med antalet bilbränder, vilket i sin tur stämmer väl överens med försäkringsbolagens och den tidigare forskningens förmenande angående andelen försäkringsbedrägerier. Studien kan därmed konstatera att bilbränder i större utsträckning sker i, och runt, socialt utsatta områden och att faktorer som
befolkningsheterogenitet och socioekonomiska möjligheter är tänkbara förklaringar till fenomenets uppkomst och omfattning.
34
REFERENSER
Ackerman, W. V. (1998). Socioeconomic Correlates of Increasing Crime Rates in Smaller Communities. I: The Professional Geographer. Volym 50:3.
Andresen, M, A. (2011). Estimating the probability of local crime clusters - The impact of immediate spatial neighbors. Journal of Criminal Justice. Volym 39:5. 393–404.
Andresen, M. A. (2006). A spatial analysis of crime in Vancouver, British Columbia: a synthesis of social disorganization and routine activity theory. Volym 50:4 487-502.
https://doi.org/10.1111/j.1541-0064.2006.00159.
Andrews, R. (2011). Exploring the Impact of Arson Reduction Strategies: Panel Data Evidence from England. British Journal of Criminology. Volym 51:5. 839-855. doi: 10.1093/bjc/azr045
Austin, R. L. (1992). Race, female headship, and delinquency: A longitudinal analysis. I: Justice Quarterly 585-607.8 doi: 10.1080/07418829200091561
Berzofsky, M., McDonald, H. S., Moore, A., Krebs, C. (2014). Measuring Socioeconomic Status (SES) in the NCVS: Background, Options, and Recommendations. Bureau of Justice Statistics U.S. Department of Justice.
Braithwaite, J. (1992). Poverty, power and white-collar crime and the Paradoxes of Criminological Theory. Volym 24:1. Boston: Northeastern University Press.
https://doi.org/10.1177/000486589102400104
BrB 1962:700. Brottsbalken. Stockholm: Utrikesdepartementet.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Uppl 2:7. Stockholm, Liber AB.
BRÅ. (2015). Försäkringsbedrägerier - En selektionsstudie. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
BRÅ. (2017). Nationella trygghetsundersökningen 2016. Om utsatthet, otrygghet och förtroende. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
BRÅ. (2018a). Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
BRÅ. (2018b). Utvecklingen i socialt utsatta områden i urban miljö 2006-2017 - En rapport om utsatthet, otrygghet och förtroende utifrån Nationella trygghetsundersökningen.
Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Bursik, R. J, (1988) Social Disorganization and Theories of Crime and Delinquency: Problems and Prospects. Criminology. University of Oklahoma, Volume: 26
Ceccato, V., Haining, R., Signoretta, P. (2001). Exploring Offence Statistics in Stockholm City Using Spatial Analysis Tools. I: Annals of the Association of American.
35
Ceccato, V., Oberwittler, D. (2008). Comparing spatial patterns of robbery: Evidence from a western and an eastern European city. Volym 25, 185-196. doi: 10.1016/j.cities.2008.04.002 Conger, R. D., Conger, K. J. (2008). Understanding the Processes Through Which Economic Hardship Influences Families and Children. I: Handbook of Families & Poverty.
http://dx.doi.org/10.4135/9781412976596.n5
Djurfeldt, G., Larsson, R., Stjärnhagen, O. (2017). Statistisk verktygslåda 1. Upplaga: 3. ISBN: 9789144121017.
Doig, A. (2000). Investigating Fraud. I: The Social Psychology of Crime. Dartmouth: Ashgate.
Ekbrand, H., Uhno, S., Lindgren, S., Björk M., Persson, S. (2013). Barn/ungdomar som anlägger brand – orsaker och motåtgärder. Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap. Göteborgs Universitet.
Forkby, T., Johansson, A. (2016). Konsten att hänga i luften så länge som möjligt. Om social oro och mobiliserande trygghetsarbete i Angered. Ale: Ale Tryckteam. ISBN: 978-91-89558- 93-9.
Gerell, M. (2017a). Collective efficacy and arson: the case of Malmö. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention 18(1):1-17 DOI:
10.1080/14043858.2017.1298172
Gerell, M. (2017b). Smallest is Better? The Spatial Distribution of Arson and the Modifiable Areal Unit Problem. Journal of Quantitative Criminology. Volume 33, Issue 2. doi:
https://doi.org/10.1007/s10940-016-9297-6
Gerell, M. (2018). Quantifying the Geographical (Un)reliability of Police Data. Nordisk politiforskning. Volume 5.
Gill, K. (2001). Insurance Fraud: Causes, Characteristics and Prevention. University of Leicester.
Guldåker, N., Per-Olof, H. (2013). STADENS BRÄNDER Del 1 - Anlagda bränder och Malmös sociala geografi. (MAPIUS 9; Vol. 9) Malmö Publikationer i Urbana Studier.
Harries, K. D., Stadler, S. J., Zdorkowski, R. T. (1980). Seasonality and Assault: Explorations in Inter-Neighborhood Variation, Dallas 1980. Volume 74:4. 590-604. doi:
https://doi.org/10.1111/j.1467-8306.1984.tb01476.x
Kearns, A., Forrest, R. (2000). Social Cohesion and Multilevel Urban Governance. I: Urban Studies, Volym 37. 995–1017.
Kitchen, Peter. (2006). Exploring the Link between Crime and Socio-Economic Status in Ottawa and Saskatoon: A Small-Area Geographical Analysis. Department of Justice Canada. http://publications.gc.ca/collections/collection_2009/justice/J3-2-2006-6E.pdf
36
Larmtjänst. (2017). Försäkringsbedrägerier i Sverige 2017. Stockholm: Svensk försäkring.
Larmtjänst. (2018). Försäkringsbedrägerier i Sverige 2018. Stockholm: Svensk försäkring.
Malmberg, B., Andersson, E., Östh, J. (2013). Segregation and Urban Unrest in Sweden. Urban Geography, 34:7, 1031-1046. doi: 10.1080/02723638.2013.799370
Malmö stad. (2019). Statistikunderlag för Malmös geografiska områden. (Hämtad 2019-05-
23 från: https://malmo.se/Service/Om-Malmo-stad/Demokrati-beslut-och-paverkan/Fakta-
och-statistik/Sammanstallning-av-statistik.html.
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Studentlitteratur AB: Stockholm.
MSB. (2018). Bränder i vägfordon utomhus. Hämtad: 2019-04-25 från https://ida.msb.se/ida2#page=a75299f6-7cf6-49f1-bce3-83425479cd23
NTU. 2019. Nationella trygghetsundersökningen 2018 - Om utsatthet, otrygghet och förtroende. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Paulsen, D. J., Robinson, M. B. (2004). Spatial aspects of crime: Theory and practice.
Polisen. (2015). Utsatta områden - sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser. Stockholm: Nationella operativa avdelningen.
Polisen. (2016). Rapport från Bedömandegruppen avseende bilbränder i Region Syd. Nationellt uppdrag enligt beslut NLOG. Malmö: Nationella operativa avdelningen.
Polisen. (2017). Utsatta områden - Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen. Nationella operativa avdelningen: Stockholm.
Politiet. (2018). STRASAK-rapporten. Anmeldt kriminalitet og politiets straffesaksbehandling 2018.
Prop. 1998/99:87. Ändrade försäkringsregler. Tillgänglig:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/1999/03/prop.-19989987/ Pyle, D. (1989). The Economics of Crime in Britain. Economic Affairs, 9.
Sampson, R. J. (1991). Linking the Micro- and Macrolevel Dimensions of Community Social Organization. Social Forces. Volym 70:1 43-64.
Sampson, R. J., Groves, W. B. (1989). Community structure and crime: Testing socialdisorganization theory. American Journal of Sociology
Sampson, R. J., Raudenbush, S, W., Earls, F. (1997). Neighborhoods and Violent Crime: A Multilevel Study of Collective Efficacy. Volym 277:5328. 918-924. doi:
37
Sanandaji, Tino. (2016). Massutmaning - Ekonomisk politik mot utanförskap och antisocialt beteende. https://tino.us/wp-content/uploads/2016/12/MassUtmaning-Kapitel-5-6.pdf
SCB. (2018). Tydliga skillnader bland unga i särskilt utsatta områden. Stockholm: Statistiska Centralbyrån.
SCB. (2019). Befolkning. Stockholm: Statistiska Centralbyrån. Hämtad 2019-05-09 från https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-
sammansattning/befolkningsstatistik/
Schieman, S. (2009). Residential Stability, Neighborhood Racial Composition, and the Subjective Assessment of Neighborhood Problems Among Older Adults. The Sociological Quarterly, 50:4, 608-632. doi: 10.1111/j.1533-8525.2009.01158.x
Shaw, C. R., McKay, H. D. (1969). Juvenile delinquency and urban areas: a study of rates of delinquency in relation to differential characteristics of local communities in American cities. Chicago, The University of Chicago Press.
Skogan, W. G. (1990). Disorder and decline: Crime and the spiral of decay in American neighborhoods. New York: Free Press.
Stadskontoret, Malmö stad. (2019). Sammanställning av statistik. Hämtad: 2019-04-25 https://malmo.se/Service/Om-Malmo-stad/Demokrati-beslut-och-paverkan/Fakta-och- statistik/Sammanstallning-av-statistik.html
Sveriges television. (2018). Polisen: Ett 80-tal bilar har skadats i Göteborg och Trollhättan.
Wilson, J. Q., Kelling, G. (1982). The police and neighborhood safety: Broken windows. Atlantic, 127, 29–38.
Wise, S., Haining, R., Ma, S. (1997). Regionalisation Tools for the Exploratory Spatial Analysis of Health Data. I: Teratology. doi: 10.1007/978-3-662-03499-6_5
Wortley, R., Mazerolle, L. (2008). Environmental criminology and crime analysis: Situating the theory, analytic approach, and application. I: Environmental criminology and crime.
38
BILAGOR
BILAGA 1
Semistrukturerad intervju med försäkringsbolag
Hur ser ni på utvecklingen?
Hur har ni lyckats minska anlagda bilbränder? Finns det någon arbetsmetod som visat sig vara effektiv?
Har ni genomfört några övriga arbeten för att minska tidigare?
Vi har studerat Räddningstjänsten Syds insatser gällande bilbränder och kan se att de är centrerade runt utsatta områden, varför tror du det är så?
Har ni någon kontakt med polis och/eller Räddningstjänsten Syd? Samarbete för att minska? Hade ni kunnat förbättra något inom er kommunikation/ert samarbete?
Har ni bra koll på gärningsmännen? Är det många eller är det ett fåtal som står för majoriteten? Område, ålder, arbete?
Anser du att den mediala bilden/uppfattningen av bilbränder är befogad?
Vilka är era största utmaningar just nu?
39
BILAGA 2
Formulär till Polismyndigheten
Stämmer er bild av antalet anlagda bilbränder överens med Räddningstjänstens statistik? Hur ser ni på utvecklingen?
Vilka arbetsmetoder använder ni för att arbeta mot anlagda bilbränder? Finns det någon arbetsmetod som visat sig vara effektiv?
Enligt vår kartläggning av Räddningstjänst Syds datamaterial kan vi se att
bilbränderna är centrerade runt Öster och Söder, och speciellt socialt utsatta områden. Varför tror ni så är fallet?
Hur ser ert samarbete med försäkringsbolag och Räddningstjänst Syd ut?
Det är få fall av anlagda bilbränder som leder till åtal men även få anmälningar som kommer in från försäkringsbolagen. Finns det något konkret ni hade önskat för att förbättra detta?
Går det att avgöra om de anlagda bilbränderna är utförda av återfallsförbrytare eller skiljer det sig från fall till fall?
Larmtjänst uppskattar att cirka 52% av alla bilbränder är försäkringsbedrägerier utförda av antingen enskilda personer eller gäng. Delar ni denna uppfattning?
Upplever ni att stenkastning eller annan sammanstötning mot blåljuspersonal förekommer på särskilda områden under utryckning till anlagda bilbränder?