Examensarbete i kriminologi Malmö universitet
61-90 högskolepoäng Hälsa och samhälle
Kriminologiprogrammet 205 06 Malmö
Juni 2019
”VAD FAN HÅLLER NI PÅ MED?”
EN STUDIE OM BILBRÄNDERNA I MALMÖ KOMMUN
2018
CHRISTOFFER ÖSTERBERG
JENS ERICSON
2
”VAD FAN HÅLLER NI PÅ MED?”
EN STUDIE OM BILBRÄNDERNA I MALMÖ KOMMUN
2018
CHRISTOFFER ÖSTERBERG
JENS ERICSON
Ericson, J & Österberg, C. ”Vad fan håller ni på med?” – Mixad metod om bilbränderna i Malmö kommun 2018. Examensarbete i kriminologi, 15/30 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2019.
Antalet anlagda bilbränderna i Sverige har ökat dramatiskt under de senaste 20 åren. I jämförelse med grannländerna kan man se att antalet bilbränder i Sverige ligger på en avsevärt högre nivå. Denna uppsats ämnade att med hjälp av Räddningstjänst Syd fastställa var i Malmö kommun bilbränderna skedde under 2018 och med hjälp av statistik från Malmö Stad undersöka om social desorganisationsteori hade någon förklaringskraft för bilbrändernas områdesuppdelade omfattning. Av Räddningstjänstens statistik över bilbränder de tillkallades till under 2018 går det att avläsa att de flesta bilbränderna centreras i, och runt, socialt utsatta områden, men att majoriteten av bilbränderna sker i övriga delar av Malmö. Sett till de socialt utsatta områdenas befolkningsmängd förekom 26 procent av bilbränderna i dessa områden, som tillsammans står för 16,2 procent av Malmös totala befolkning. I dessa utsatta områden finns ett flertal riskfaktorer som påverkar förekomsten av brottslighet. Motiven bakom bränderna tycks vara både emotionella och instrumentella, och försäkringsbolagens
branschgemensamma organisation, Larmtjänst, misstänker att uppemot 52 procent av samtliga anlagda bilbränder genomförs med ett bedrägerisyfte. Genom att undersöka social
desorganisationsteorins förklaringskraft användes statistik över bland annat inkomst,
förvärvsgrad, mobilitet, befolkningsheterogenitet och utbildning. Teorin i sin helhet visade sig inte ha någon förklaringskraft, då endast befolkningsheterogenitet och socioekonomisk status visade sig ha ett signifikant samband, medan befolkningsmobilitet visade sig ha ett icke signifikant samband. Av arbetets kvalitativa ansats framkom det av försäkringsbolag och Polismyndigheten att framförallt en prioritering av bilbränderna måste göras från bådas håll, samt att ett utökat samarbete krävs för att kunna minska antalet bilbränder.
Nyckelord: bilbränder, försäkringsbedrägeri, Malmö kommun, socialt utsatta områden, social desorganisation.
3
“WHAT THE HELL ARE YOU DOING?”
A STUDY ON CAR FIRES IN MALMÖ MUNICIPALITY 2018
CHRISTOFFER ÖSTERBERG
JENS ERICSON
Ericson, J & Österberg, C. “What the hell are you doing?” – A study on car fires in Malmö municipality 2018. Degree project in criminology, 15/30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Criminology, 2019.
The number of car fires in Sweden has increased dramatically over the past 20 years. In comparison with neighboring countries, it can be seen that the number of car fires in Sweden has a considerably higher level. This essay, with the help of Rescue Services South, intended to determine where in the Malmö municipality the car fires took place in 2018 and with the help of statistics from the City of Malmö to investigate whether the social disorganization theory had any explanatory force for the occurrence of car fires in certain neighborhoods. With the data from the Rescue Services, it can be seen most of the car fires are being centered in, and around, socially vulnerable areas, but that the majority of car fires occur in other parts of Malmö. Considering the population of socially vulnerable areas, 26 percent of the car fires occurred in these areas, which together account for 16,2 percent of Malmö's total population. In these vulnerable areas, there are several risk factors that affect the occurrence of crime. The motives behind the fires seem to be both emotional and instrumental, and the insurance
companies' industry-wide organization Larmtjänst, suspects that up to 52 percent of all fires are carried out with a fraudulent claim. By examining the explanatory power of social disorganization theory, statistics on income, degree of employment, mobility, population heterogeneity and education, were among other variables used. The theory in its entirety proved to have no explanatory power, since only population heterogeneity and socioeconomic status showed a significant association, while population mobility showed a non-significant association. In particular, it is factors that are closely linked to socio-economic opportunities that have the strongest correlation, which, in turn, is in good agreement with the insurance companies' beliefs regarding the proportion of insurance fraud. From the qualitative approach it emerged from insurance companies and the police that, in particular, a prioritization of the car fires must be made from both sides, and that increased cooperation is required to reduce the number of car fires.
Key words: car fires, insurance fraud, Malmö municipality, socially disadvantaged areas, social disorganization theory.
4
Innehåll
INLEDNING ... 5
Syfte och frågeställningar ... 6
Definitioner ... 7
Avgränsningar ... 7
BAKGRUND ... 8
Tidigare forskning om anlagda bilbränder ... 8
Brottslighetens geografiska koncentration ... 11
Brottslighetens medförda otrygghet ... 12
Hur kan bilbränder motverkas av polis och försäkringsbolag? ... 14
Teoretiska utgångspunkter ... 16 Social desorganisationsteorin ... 16 METOD ... 17 Urval ... 17 Analytiskt angreppssätt ... 17 Beroende variabel ... 18 Oberoende variabler ... 18
Formulär och semi-strukturerad intervju ... 20
Förförståelse ... 21
Etiska överväganden ... 21
RESULTAT ... 22
Kartor över Malmö kommuns bilbränder 2018 ... 24
DISKUSSION ... 27
Resultatdiskussion ... 27
Diskussion av kvantitativa resultaten ... 27
Diskussion av kvalitativa resultaten ... 29
Metoddiskussion ... 30 ÅTGÄRDSFÖRSLAG/FRAMTIDA FORSKNING ... 32 REFERENSER ... 34 BILAGOR ... 38 BILAGA 1 ... 38 BILAGA 2 ... 39
5
INLEDNING
Antalet anlagda bilbränder har ökat med cirka 400 procent i Sverige de senaste två
decennierna (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap [MSB] 2018). Statistik från MSB visar även att det under de senaste fem åren sammanlagt skett cirka 8 000 anlagda personbilsbränder runtom i Sverige, vilket innebär drygt 4,4 antända bilar om dagen (a.a.). 2018 var ett särskilt dramatiskt år av medial rapportering och belysning av bilbränder och det hänvisades till flitigt av samtliga partier under valrörelsen. Bränderna sätter en prägel på det svenska samhället och menas vara en bidragande faktor till en ökad upplevd känsla av otrygghet bland invånarna (Polisen 2016; Wilson & Kelling 1983).
I mitten av augusti 2018 rapporterades det att det under kvällen sammanlagt antänts cirka 80 bilar på flera olika ställen i Göteborg. Samtidigt under räddningstjänstens arbete tillkallades polis då sammanstötningarna mellan de misstänka gärningspersonerna och räddningstjänsten ledde till stenkastning mot blåljuspersonalen (Svt 2018). Nyhetsrapporteringarna av
framförallt bränderna på Frölunda torg och stenkastningarna i samband med bränderna i Trollhättan resulterade i skrämmande bilder på flera förstasidor och ledde till både en internationell och nationell uppståndelse. Händelsen gav en visuell bild av ett fenomen som förvisso inte är nytt, men som däremot inte tidigare varit lika omfattande i svensk kontext (MSB 2018). Statsminister Stefan Löfven gick efter händelsen i Göteborg 2018 ut till pressen och jämförde det med en militär operation, och frågade gärningspersonerna ”Vad fan håller ni på med?” vilket i någon mån förmedlade folkets förakt mot denna typ av brottsliga
handlingar.
Det finns flera olika bakomliggande motiv till anlagda bilbränder, men genom mediernas rapportering kan det framstå som att gärningspersonerna endast utför dessa handlingar som ett ventilerat hat gentemot samhället och speciellt rättsväsendet. Polisen har i tidigare fall
rapporterat att detta inte är det enda motivet, utan att det i flera fall handlar om hämndattacker eller bedrägerier (Polisen 2017). Tänkbart är även att det handlar om vidaredistribution av bildelar och sysselsättning för dagdrivande ungdomar i jakt på spänningssökande aktiviteter (a.a.). Ytterligare en studie gjord av Ekbrand m.fl (2013) menar att det finns sex huvudsakliga motiv till anlagda bilbränder. Dessa är hämnd, spänning, missnöje och försäkringsbedrägerier, skadegörelse och för att dölja annan brottslighet. De menar även att yngre individer oftare begår anlagda bilbränder som ett uttryck för känslomässigt handlande, jämfört med äldre individer som ofta genomför den brottsliga gärningen i ett instrumentellt syfte, som exempelvis försäkringsbedrägeri (a.a.). Försäkringsbolagens branschgemensamma
organisation, Larmtjänst, har arbetat med att fastställa den procentuella andelen av anlagda bilbränder som är bedrägeriförsök (Larmtjänst 2017). Under 2017, mellan januari och september, fick Larmtjänst in runt 6 000 anmälningar om bilbränder, och uppskattar att 60 procent av dem har uppstått till följd av anlagda bränder (a.a.). Larmtjänst utförde
genomgående utredningar på 325 misstänksamma fall av dessa 6 000 bilbränder, vilket resulterade i att de misstänkte att 177 (52%) av dessa fall var utförda med ett bedrägerisyfte.
Sedan tidigt 2000-tal har internationell forskningen i huvudsakligen studerat den psykologiska aspekten gällande gärningspersonen, där motiv och gärningspersonen varit i fokus (Andrews 2011). I den svenska kontexten finns det relativt få studier som studerat anlagda bilbränder. Men av den befintliga forskningen kan det konstateras att anlagda bilbränder överlag tycks förekomma oftare i segregerade, eller socialt utsatta områden (Malmberg et al. 2013; Gerell 2017a). Socialt utsatta områden är ett begrepp som Polisen presenterade i en rapport år 2015 och syftar till att beskriva ett område med låg socioekonomisk status och hög andel kriminell
6
verksamhet (Polisen 2015). Socialt utsatta områden har under en längre period fått
uppmärksamhet av ett flertal satsningar i både preventivt och retroaktivt syfte. Brå (2018b) bedömer att arbetet i socialt utsatta områden måste genomgå en storskalig förändring, i form av förändrat utvecklingsarbete, ökad samordning mellan samhällets aktörer och en långsiktig handlingsplan för att bland annat förebygga den höga synligheten och otrygghetsskapande konsekvenserna som bilbränder medför. Polisen uppger i samma rapport att det är
problematiskt för både polis och räddningstjänst att verka i de socialt utsatta områdena då den geografiska utformningen leder till bland annat trångboddhet, ansamling av kriminella och platser där ungdomsgäng enkelt kan mötas (a.a.).
Gerell (2017a) menar att bilbränder utstrålar en visuell effekt som väcker mycket känslor bland befolkningen. Bilbränder har ett signalvärde som har förmågan att stämpla ett område, och avspeglas i form av otrygghet, förtvivlan och försämrat rykte, vilket tillsammans väger betydligt mer än endast en bil i brand (Brottsförebyggande rådet 2018a). Det är därför ett problem för både det svenska samhället i form av kostnader för de anlagda bilbränderna och en försämrad Sverigebild, men även för de boende i de drabbade områdena då otryggheten ökar. Arbetet utförs därför i hopp om att bidra med välbehövlig förnyad kunskap kring detta fenomen och de områden som drabbas för att på så sätt kunna motverka det.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att med hjälp av statistik från Räddningstjänst Syd ta reda på var i Malmö kommun det förekom bilbränder 2018. Socioekonomiska och sociodemografiska faktorer har visat sig kunna förklara uppkomsten av brottslighet. Vidare ska därför undersökas varför bilbränderna eventuellt i större utsträckning sker i särskilda områden genom att
undersöka om social desorganisation har någon förklaringskraft över områdenas antal
bilbränder. Detta i hopp om att skildra välbehövlig förnyad kunskap för det preventiva arbetet mot anlagda bilbränder. Därför kommer det redogöras för hur Polismyndigheten och
försäkringsbolag ser på problemet för att skildra eventuella skillnader och likheter mellan aktörernas problembild och på så sätt få fördjupad kunskap om problemets förekomst. Följaktligen lyder frågeställningarna:
• Var i Malmö kommun förekom bilbränderna 2018 och vad utmärker områdena? • Hur kan social desorganisation bidra till att förklara varför de sker i dessa områden? • Hur ser försäkringsbolag och polis på det förebyggande arbetet angående bilbränder?
7
Definitioner Anlagd bilbrand
• I denna rapport kommer anlagd bilbrand att definieras som en avsiktlig brand i
personbil. I brottsbalken klassas anlagd bilbrand antingen som mordbrand eller skadegörelse i dess olika allvarlighetsgrader beroende på omfattning och avsikt (BrB 1962:700).
Socialt utsatta områden
• Rapporten använder sig av polisens definition av ett socialt utsatt område: “Ett utsatt
område är geografiskt avgränsat och karaktäriseras av en låg socioekonomisk status där de kriminella har en inverkan på lokalsamhället. Inverkan är snarare knutet till den sociala kontexten i området än de kriminellas utstuderade vilja att ta makten och kontrollera lokalsamhället” (Polisen 2017 s. 10).
Försäkringsbedrägeri
• En av de vanligast förekommande bakomliggande anledningar till anlagda bilbränder
är försäkringsbedrägerier. Ett försäkringsbedrägeri uppstår när en försäkringstagare genom sitt agerande får ersättning för en skada som inte inträffat eller medvetet skaffar sig en högre ersättning än vad den försäkrade är berättigad till (Larmtjänst 2018). Detta kan innebära att överdriva värdet på det objekt som stulits, försvunnit eller gått sönder. Om man som individ medvetet lämnar oriktiga uppgifter vid tecknande av en försäkring, begår denne också ett försäkringsbedrägeri.
Avgränsningar
I bakgrunden kommer däremot utvecklingen sett till Sverige, Norge och Finland redogöras för. Arbetet kommer däremot begränsas till att endast kartlägga Malmö kommuns bilbränder, vilket innebär att övriga delar av Sverige exkluderats ur datamaterialet. För att undersöka varför bilbränderna eventuellt sker i större utsträckning i särskilda områden kommer endast social desorganisation och dess tillhörande socioekonomiska och sociodemografiska faktorer användas. Intervjuerna som genomfördes skedde tillsammans med ett försäkringsbolag med lokal förankring till Malmö kommun, samt med nyckelinformanter från Polismyndigheten i Region Syd.
8
BAKGRUND
Följande avsnitt kommer inledas med en presentation av tidigare forskning angående anlagda bilbränder i Sverige. Därefter presenteras hur utvecklingen har sett ut i Sverige under de senaste 20 åren. Sveriges tre största städer; Stockholm, Göteborg och Malmö har länge varit centrum för anlagda bilbränder, och dess utveckling presenteras främst med ett fokus på Malmö kommun. För att kunna identifiera i vilken utsträckning Sverige är drabbat av anlagda bilbränder visas en jämförelse mellan de övriga skandinaviska länderna. Slutligen förklaras arbetes teoretiska utgångspunkter i form en kriminologisk teori, social desorganisationsteori, för att kunna förklara varför de anlagda bilbränderna förekommer i särskilda områden.
Tidigare forskning om anlagda bilbränder
Sedan statistik började föras över anlagda bilbränder i slutet av 90-talet i Sverige har antalet ökat markant de senaste två decennierna. I början av 2000-talet visade sammantagen
forskning i Europa på att en ökning i antisocialt beteende bland populationen, ökat avstånd till politiskt engagemang och en spridning av kulturell och etnisk mångfald ledde till vad vissa forskare betecknade som en kris för social sammanhållning, vilket visade sig ha en stark koppling till anlagda bilbränder (Andrews 2011; Kearns & Forrest 2000). En viktig följd av denna utveckling var den utbredda tron bland folket att social oordning hade blivit endemisk bland ungdomar i socialt utsatta områden (Andrews 2011). Detta fenomen uppenbarade sig särskilt i den ökning av anlagda bilbränder som skedde under början av 2000-talet (a.a.).
Utsatta problemområden har varit ett centralt ämne inom kriminologisk forskning i många år. Även om ett flera studier undersöker empiriska bevis på orsakerna till bilbränder, har få studier undersökt variationerna av anlagda bilbränder i olika geografiskt utsatta områden (Andrews 2011). De flesta studier som undersökt anlagda bilbränder har fokuserat på den psykologiska aspekten, där motivation och gärningspersonens livssammanhang varit centrala för att förklara uppkomsten av brottet (Andrews 2011).
Det finns relativt få studier som studerat anlagda bilbränder i en svensk kontext, men en av dem är Malmberg m.fl (2013) som undersökte anlagda bilbränder rapporterade till polisen under 2002 till 2009. Deras resultat tydde på att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan boendesegregation och anlagda bilbränder. Oftast kopplas bilbränder till
problemområden där stora nivåer av sociala svårigheter förekommer. Malmberg m.fl (2013) menar ytterligare att segregation ofta är associerat med stigmatisering, och att denna
stigmatisering kan leda till ilska och frustration bland invånarna vilket i sin tur skapar incitament för upplopp vilket kan resultera i anlagda bilbränder. En svensk studie gjord av Gerell (2017a) visar även på andra möjliga förklaringar till anlagda bilbränder. I ett försök att testa om kollektiv styrka har någon koppling till bilbränder i Malmö genomfördes en
undersökning där kollektiv styrka mättes i områden där bilbränder skett. Studiens resultat tydde på att det inte finns något statistiskt signifikant samband mellan kollektiv styrka och anlagda bilbränder, och att det troligtvis är övriga faktorer som påverkar. Gerells (2017a) datamaterial utgick däremot från statistik från 2013, och med tanke på att fenomenet har fortsatt öka sedan dess kan resultaten av detta arbete tänkas skildra en förnyad bild.
9
Utvecklingen i grannländerna
Tabellen ovan visar utvecklingen i anlagda bilbränder i Sverige (svart), Norge (röd) och Finland (blå) sedan 1998 fram till 2015. Denna data är presenterad av respektive lands räddningstjänst och speglar antalet bilbränder per 100 000 invånare (Sanandaji 2016). Som grafen visar har utsattheten i Sverige och Finland sett relativt likartad ut fram till år 2003, där det skedde en markant ökning för Sverige, samtidigt som Finlands anlagda bilbränder
minskade över tid. Under perioden mellan 2005 och 2015 går det att avläsa hur Sverige varit extremt drabbat av anlagda bilbränder i jämförelse med våra grannländer, där Norge endast har cirka 2 anlagda bilbränder per 100 000 invånare jämfört med Sveriges på cirka 16. Data för Danmark finns endast för senare år vilket förhindrade en jämförelse mellan länderna över tid. Dock kan denna data visa att Danmark år 2016 låg på cirka 9 anlagda bilbränder per 100 000 invånare, vilket är lägre än Sverige men betydligt högre än Norge. Tänkbart är att Norge varit fria från anlagda bilbränder på grund av faktorer som exempelvis lågt antal socialt utsatta områden, hög levnadsstandard och en lägre total nivå av kriminalitet (Politiet 2018).
Utvecklingen i Sverige
Som tabellen nedan visar har antalet anlagda bilbränder ökat med 73% de senaste 10 åren (MSB 2018). År 1998 brann det 380 personbilar, jämfört med 2016 då sammanlagt 1641 anlagda bilbränder skedde i samtliga kommuner i Sverige. Utvecklingen i Sverige visar på en tydlig ökning sedan statistik börjades föras över anlagda bilbränder 1998. Detta i takt med att befolkningen ökat med cirka 15 procent under samma period (SCB 2019).
10
Utvecklingen i Sveriges storstäder
Tabellerna nedan visar hur fördelningen av anlagda bilbränder ser ut i Sveriges tre storstäder där de senaste fem åren visar en avsevärt högre nivå i samtliga städer. Värst drabbat är
Stockholm med runt 200 anlagda bilbränder de senaste åren. Statistiken är hämtad från MSB:s statistikdatabas där antal anlagda bilbränder registrerats sedan 1998.
Som grafen visar tyder det på en minskning av antalet anlagda bilbränder sedan 2016. Bränderna i Göteborg (grå) nådde sin värsta period 2009, då upplopp i stadens förorter ledde till den massiva ökning som grafen visar. Särskilt drabbat var Hisings Backa som enligt polisen benämns som ett utsatt område (Polisen 2017). De anlagda bränderna i Stockholm har under de senaste 10 åren överstigit 200 årligen, där de flesta centrerats kring de nordvästra delarna av staden. 2013 drabbades Stockholm av det största antalet anlagda bilbränder någonsin i Sverige, då upploppen i Husby startade när en 69-årig man blev ihjälskjuten i samband med ett polisingripande som resulterade i över 100 anlagda bilbränder. I Malmö kommun (blå) skedde ett rekordår 2016 sett till stadens tidigare mått av anlagda bilbränder där över 200 bilar brann upp. Flertalet av dessa bränder var centrerade i socialt utsatta områden som Rosengård och Lindängen. Det råder även stor skillnad geografiskt sett, där Stockholm (orange) har drabbats värst av storstäderna de senaste 20 åren.
11
Trots att Stockholm drabbats värst av antalet anlagda bilbränder, är nivån per 1000 invånare ej lika hög som Malmö kommun. Sett till befolkningsmängd har Malmö kommun högst antal anlagda bilbränder per 1000 invånare sedan 2008, med ett snitt på runt 0,25 över de senaste 20 åren, jämfört med cirka 0,17 i Stockholm och Göteborg. Övergripande går det att säga att storstäderna är mest utsatta i antal anlagda bilbränder, dock är städer som exempelvis Örebro och Västerås med 0,53 per 1000 invånare i högre utsträckning utsatta sett till
befolkningsmängden.
Brottslighetens geografiska koncentration
Det finns ett flertal studier i Sverige som visar att socialt utsatta områden utmärker sig med en högre nivå av utsatthet än övriga urbana områden (Brottsförebyggande rådet 2018). I de socialt utsatta områdena har utsattheten för brott varierat under flera år, dock visar statistiken en ökning under de senaste åren (a.a.). Andelen som utsätts för egendomsbrott, till exempel stöld eller att få sin bil uppbränd, är också högre i de socialt utsatta områdena. Denna
utveckling är dock lik övriga urbana områden, men skillnaden är däremot att koncentrationen är lägre i övriga urbana områden. Detta stämmer även överens med Gerell (2017a) och Malmbergs m.fl (2013) studier om bilbränders geografiska koncentrationer.
År 2015 bedömde Polismyndigheten att det i Sverige fanns 61 socialt utsatta områden
(Polisen 2017). De socialt utsatta områden kategoriseras antingen som särskilt utsatta, utsatta eller riskområden (a.a.) 23 av dessa bedöms vara särskilt utsatta områden, varav fem av dessa är belägna i Malmö kommun. Dessa är Nydala, Hermodsdal och Lindängen som tillhör stadsområde Söder, Rosengård (söder om Amiralsgatan) som tillhör stadsområde Öster och Södra Sofielund (Seved) som tillhör stadsområde Innerstaden. Även tre områden
kategoriseras som riskområden, dessa är Holma, Kroksbäck och Bellevuegården som tillhör stadsområde Väster.
I dessa områden existerar en mängd riskfaktorer som exempelvis ohälsa och misslyckad skolgång som på sikt kan resultera i lägre framtidstro bland invånarna (Conger & Conger 2008). Enligt samma rapport från polisen karaktäriseras socialt utsatta områden av ett flertal sociala svårigheter som exempelvis låg utbildningsnivå och hög arbetslöshet (Polisen 2017). Detta stämmer även överens med en studie som Brå publicerat angående socialt utsatta områden i urban miljö (Brottsförebyggande rådet 2018a). Statistik från Statistiska
Centralbyrån (SCB) 2018 visade att cirka 18 500 unga vuxna lever i ett särskilt socialt utsatt område. I Sverige 2017 var graden av sysselsättning 66,7 procent sett till hela Sverige, jämfört med 47,2 procent i särskilt socialt utsatta områden (a.a.) Dessa sammantagna riskfaktorer kan även finnas i strukturella faktorer, där den fysiska miljön i bostadsområdet kan bidra till ökad problematik i samhället. Ett exempel på detta är trångboddheten, där polisen uppger att det kan vara problematiskt för dem att utföra deras arbetsuppgifter i socialt utsatta områden på grund av den arkitektoniska utformningen (Polisen 2017). Anledningen till detta kan vara den höga andel kriminella och specifika samlingsplatser där ungdomar träffas. Sammantaget av detta är att det stora antalet kriminella aktörer och en lägre kollektiv förmåga i de särskilt utsatta områdena resulterar i en kriminaliserande process som får förödande konsekvenser för hela bostadsområdet i takt med att en alternativ social ordning skapas (Sampson et al. 1997).
I dessa områden skapas olika åldersskikt som har inverkan på de interna gemensamma normerna där lagar och regler uppstår baserat på vardera uppfattning om vad som bör accepteras eller ej (Polisen 2017). En förekommande lagöverträdelse är övergrepp i rättssak
12
där individer i de flesta utsatta områden får motstå hot och våld om de medverkar i
brottsutredningar (Polisen 2017). På så sätt, kombinerat med det lägre förtroendet för polisens skyddande förmåga, finns det boende i området som avstår från att rapportera det de ser, vilket medför att det oftare bildas en tysthetskultur (Nationella trygghetsundersökningen 2017).
Harries m.fl (1980) menar att det finns ett antal relationer mellan brottslighet i ett bostadsområde och låg socioekonomisk status, etniska minoritetsgrupper, ett stort antal flerfamiljshus och hög koncentration av unga män. Kitchen (2006) menar i sin studie om kriminella unga män att de flesta gärningspersonerna är från områden som karaktäriseras med sociala problem. Vidare menar även Kitchen (2006) att det finns en stark koppling mellan socioekonomisk status och brottslighet. Detta stämmer även överens med polisens bild av gärningspersonerna, då polisen menar att de sedan länge varit väl medvetna om de utsatta områdenas problematik och dess invånare, av vilka de i flera fall bevittnat utvecklingar inom individernas kriminella karriär (Polisen 2017). Svårigheter i skolgången samt tidigt
utvecklade problembeteenden, som exempelvis skolk anser polisen vara några av de riskfaktorer som skapar marginaliserade unga män (a.a.). Insatser för att bryta denna trend införs oftast inte förrän efter det avvikande beteendet skapats. Dock har ett flertal insatser genomförts av Brå och Polismyndigheten i hopp om att bryta dessa negativa trender, men de har saknat uthållighet vilket resulterat i att dessa insatser inte alltid skapats utifrån en
förståelse av den totala problembilden (Brottsförebyggande rådet 2018b). Detta har inneburit att de kriminella individerna har fått fäste i de socialt utsatta områdena, och således bildat parallella samhällsstrukturer (a.a.). Detta medför även en risk enligt närhetsprincipen, då dessa problem kan spridas till närliggande bostadsområden och utöka den kriminella verksamheten (Polisen 2015).
Brottslighetens medförda otrygghet
Bränder skapar otrygghet i samhället, menar Lars Galvenius, VD för Larmtjänst (Larmtjänst 2017). Detta styrks även av Skogan (1990) då han har undersökt oordning på områdesnivå och fann att vandalism och skadegörelse har en stark påverkan på människors upplevda otrygghet. Wilson och Kelling (1982) menar i sin tur att vandalism och skadegörelse ofta är tecken på övriga sociala problem, som exempelvis social desorganisation, vilket i sin tur leder till otrygghet. Sedan 2012 har Brå sammanställt statistik från NTU gällande utsatthet och förtroende till polisen i de socialt utsatta områdena. Båda datakällorna visar ett tydligt förhöjt antal brott i de socialt utsatta områdena, dock är denna ökning ej stabil över tid då
brottsligheten legat på en konstant nivå.
Följande tabell på nästkommande sida från NTU (2017) visar andelen otrygga individer fördelat på kön vid utevistelse i bostadsområdet sen kväll i urbana områden jämfört med socialt utsatta områden 2017. I tabellen på nästkommande sida går det att utläsa att det 2017 var en mycket högre andel kvinnor (48%) och män (22%) i socialt utsatta områden som kände sig otrygga vid utevistelse sen kväll jämfört med övriga urbana områden. Dock kan det även avläsas en svag minskning bland kvinnor sett över tid de senaste tio åren, med viss variation. Denna minskning kan dock ej ses bland kvinnor i övriga urbana miljöer, utan har under de senaste fyra åren visat en svag ökning.
13
Motiv bakom bränderna
Det finns ett flertal bakomliggande motiv till varför individer väljer att tända eld på bilar. Skogan (1990) menar att vandalism och skadegörelse kan vara en form av adrenalinsökande sysselsättning bland unga i bostadsområdet. Skogan (1990) fann även att vandalism kunde ge utlopp för frustration, som exempelvis mot samhället eller som en symbol för politikerförakt. I dessa fall av upploppsliknande situationer är det vanligt att bilar sätts i brand (a.a.). Det kan även vara en handling för att markera sitt territorium (a.a.). Guldåker och Hallin (2013) presenterar i sin studie andra tänkbara förklaringsmöjligheter till uppkomsten av anlagda bilbränder. Genom gruppintervjuer fann de att några av motiven var en spänningssökande aktivitet, uppmärksamhet, känsla av grupptillhörande, frustration och hämnd (a.a.). De menar att bilbränder är centrerade kring bostadsområden där det existerar en hög andel barn och unga (a.a.). Detta stämmer även överens med Conger och Conger (2008) som menar att det främst är unga individer som anlägger bilbränder, speciellt unga män. Då de flesta bilbränder sker av unga män, kan ytterligare ett motiv vara att avbryta skolaktiviteter, alternativt att tjäna pengar (Guldåker & Hallin 2013). Ekbrand m.fl (2013) menar i sin rapport att det finns sex huvudsakliga motiv till anlagda bilbränder. Dessa är hämnd, spänning, missnöje och
försäkringsbedrägerier, skadegörelse och för att dölja annan brottslighet. De menar även att de skiljer sig i motiv beroende på om individen är ung eller äldre (a.a.). Yngre individer begår oftare anlagda bilbränder som ett uttryck för känslomässigt handlande, medan äldre individer ofta genomför den brottsliga gärningen med ett instrumentellt syfte, som exempelvis
försäkringsbedrägerier (a.a.).
Försäkringsbolagens branschgemensamma organisation Larmtjänst, som arbetar mot
försäkringsrelaterad brottslighet, uppskattar att uppemot 52 procent av bilbränderna är utförda med ett bedrägerisyfte (Larmtjänst 2017). De övriga procenten kan tänkas kopplas till
vandalism som exempelvis pyromani eller upplopp, tekniska fel som kortslutning eller motorhaveri och olyckor samt försäljning av bildelar. Forskare menar även att det finns bakomliggande motiv till varför individer begår försäkringsbedrägeri. Faktumet att det är enkelt att genomföra nämns av Doig (2000). Ytterligare motiv kan kopplas till girighet (Braithwaite 1992) eller en hämndaktion (Gill 2001). Pyle (1989) genomförde en studie om individers benägenhet att utföra försäkringsbedrägerier och fann att orättvis behandling av försäkringsbolagen, till exempel ej utbetalda försäkringspengar, kan öka sannolikheten att begå ett försäkringsbedrägeri.
Försäkringsbolagen har en skyldighet att arbeta aktivt mot bedrägerier. I slutet av 90-talet presenterades en proposition av Regeringen om ändrade försäkringsrörelser som innebar att försäkringsbolagen själva fick utökat ansvar för att motverka och utreda försök till
14
samtliga försäkringsbolag att utveckla sin utredningsverksamhet och idag arbetar cirka 140 utredningsinspektörer på försäkringsbolag runt om i Sverige (Larmtjänst 2017). Genom försäkringar kan hushåll och företag få ekonomisk ersättning för skador, bränder och stölder. Individer som skaffar sig en försäkring delar på riskerna med övriga försäkringstagare genom att betala en premie till försäkringsbolagen som i sin tur i utbyte betalar ut en ekonomisk ersättning om en skada skulle uppstå. Försäkringar gör det möjligt för individer och företag att leva under stabila ekonomiska förhållanden, men dessa försäkringslösningar fungerar inte om de missbrukas. Varje år betalar de svenska försäkringsbolagen ut ungefär 60 miljarder kronor till ungefär 3 miljoner skadeärenden (a.a.). En grov uppskattning är att cirka 5 till 10 procent av dessa är försök till bedrägeri. Varje år avböjer försäkringsbolagen utbetalningar till runt en halv miljard kronor efter att ärendet har genomgått en utredningsprocess (a.a.). Bedrägerier är ett allvarligt brott och individer som blir ertappade med bedrägeri riskerar upp till 6 års fängelse om brottet klassas som grovt (a.a.). Varje år anmäls cirka 6000–7000 bilbränder till de svenska försäkringsbolagen (Larmtjänst 2017). För att en bilbrand ska kunna kategoriseras som ett försök till försäkringsbedrägeri måste bilen omfatta en halv- eller helförsäkring, då det endast är dessa två försäkringsalternativ som betalar ut ersättning vid en bilbrand.
Hur kan bilbränder motverkas av polis och försäkringsbolag?
År 2016 presenterade Polisen en rapport över de anlagda bilbränder som skett under året (Polisen 2016). De meddelade att fenomenet bilbränder är ett mycket komplext och växande problem där det på grund av brottets karaktär gör det svårt att lagföra gärningspersoner. Brottet är i första hand ett skadegörelsebrott, men kan även resultera i andra
brottsrubriceringar så som mordbrand och bedrägeri (a.a.). Det är svårt för polis att hitta bevis som kan knyta en gärningsperson till brottet, eftersom de flesta bevis brinner upp under bränderna vilket leder till få åtal och lagförda personer (a.a.). I fall där en anlagd bilbrand ej medfört fara för någons liv eller hälsa görs endast en skadegörelseanmälan, vilket sällan utreds av polis i brist på bevis. Dessa anmälningar hamnar istället hos försäkringsbolagen vars uppgift är att utreda om den anlagda bilbranden är skadegörelse eller försök till bedrägeri, vilka i sin tur i få fall anmäler försäkringsbedrägeriet till polisen (Larmtjänst 2018). Endast 14 procent av alla anmälningar som försäkringsbolagen anmäler till polisen leder till åtal (a.a.). Detta kan dels bero på grund av mängden inkommande ärenden, dels att ärendet ej är
prioriterat och faktumet att de sällan leder till dom. Eftersom så få åtal leder till påföljd väljer ofta försäkringsbolagen att hantera ärendet civilrättsligt genom att neka ekonomisk ersättning, avveckling av kund samt liknande åtgärder för att agera mot bedrägeri (Brottsförebyggande rådet 2015). Under 2015 betalade försäkringsbolagen ut ekonomisk ersättning i form av skadeersättningar för bilbränder till ett värde av 157 miljoner kronor, för att 2016 betala ut närmare 191 miljoner, under samma period då antalet anlagda bilbränder ökade med 200 (Larmtjänst 2018).
Rapporten slog även fast att polisen inte ensamt kan vara lösningen till det växande
problemet, utan samhället och rättsväsendet i stort måste hjälpas åt och tillsammans arbeta mot samma mål (Polisen 2016). Även Brå menar att polisen tillsammans med andra aktörer måste bestämma hur och vem som ansvarar för vad i det brottsförebyggande arbetet
15
Enligt Brå (2015) finns det tre viktiga omständigheter som påverkar vilka försäkringsbedrägerier som det befintliga kontrollsystemet fångar upp:
1. Försäkringsbolagens målinriktning
2. Utredningsmaterial och utredningstekniker 3. Rutiner för kontroll och övervakning
Olika försäkringsbolag har olika målinriktningar. I kombination med avsaknaden av rutiner för kontroll och övervakning för att identifiera försäkringsbedrägerier innebär detta att enskilda individer i försäkringsbolagen får stor inverkan på att avgöra vilka ärende som slutligen blir ett brott. Ett exempel på en sådan individ är en skadereglerare som tar emot skadeanmälningar och avgör om en ersättning ska betalas ut och på vilket belopp.
Det finns många förklaringar till varför försäkringsbolagen väljer att inte betala ut ersättning vid en skadeanmälan (Larmtjänst 2018). Som figuren nedan visar är den vanligaste
anledningen till att försäkringsbolagen avböjer utbetalning att skadan ej är styrkt (41%). Detta kan exempelvis innebära att skadan ej har skett, eller att den inte kan styrkas att den skett. Den andra och tredje vanligaste kategorin är oriktiga uppgifter vid tecknande av försäkring, samt arrangerad skada (a.a.)
16
Teoretiska utgångspunkter
För att undersöka varför bilbränderna eventuellt centreras runt särskilda områden testades den kriminologiska teorin social desorganisation.
Social desorganisationsteorin
Teoribildningen av social desorganisation fick stort inflytande från Èmile Durkheims
anomiteori, som förklarade hur en avsaknad av samhälleliga normer medförde instabilitet och en ökad risk för individer att agera avvikande (Shaw & McKay 1969). På Chicagoskolan, där Ernest Burgess och Robert Park undersökte skillnader i olika stadsregioner utifrån ett
socialekologiskt perspektiv, lades grunden för vad som senare skulle utvecklas till att bli den sociala desorganisationsteorin (a.a.). Slutsatsen Park och Burgess nådde var att det fanns tydliga avgränsningar i urban miljö inom vilka invånare besatt liknande sociala egenskaper. Clifford Shaw och Henry McKay intresserades av resultaten och kombinerade resultaten med deras egna studier kring ungdomsbrottslighet. Vad de fann var att sociala förhållanden i vissa områden i större utsträckning var bristfälliga, vilket kriminologiska kontrollteorier lägger stort fokus på. I dessa områden var nivån av kriminalitet högre och ekonomin svagare (a.a.).
Vidare menade de att brottslighet uppstod då individer besatt låg social kontroll och svagare band till samhället. Social desorganisation påverkade således brottsligheten genom att försvaga områdets informella sociala kontroll vilket i sin tur ökade de avvikande beteendena (a.a.). På så sätt var det svårare att i dessa områden upprätthålla en effektiv social kontroll, som medförde handlande i enighet med resterande normer och värderingar.
Shaw och McKay titulerade områdena med denna problematik för transitionsområde, vilket de menade var ett område som ej var eftertraktat, eller önskvärt att bo i, och därmed hade relativt stor andel in- och utflyttningarna (Shaw & McKay 1969). Faktumet att dessa områden kvarhöll sin relativt höga nivå av kriminalitet trots den höga befolkningsmobiliteten var något som Shaw och McKay hänvisade till då de bestred antaganden om att särskilda grupper av individer kunde vara en förklaring till problemen (a.a.). Däremot kunde områden med låg socioekonomisk status oftare förknippas med en heterogen befolkning då det var dessa områden som i större utsträckning var ekonomiskt möjliga att flytta in i för människor som invandrat (a.a.). Shaw och McKay menade därför att det var områdets egenskaper som ledde till desorganisation snarare än befolkningen som bodde där. De tre huvudsakliga
inkluderingarna som gjordes utifrån social desorganisationsteorin framöver var därför befolkningsmobilitet samt heterogenitet och socioekonomisk status (a.a.).
Befolkningsmobilitet har visat sig ha en stark korrelation med ökad brottslighet då det utesluter förutsättningar för att upprätthålla starka sociala band med befolkningen (Sampson 1991; Schieman 2009). Vad gäller heterogeniteten menar Sampson (1991) likt detta att en heterogenitet inom befolkningen också försvårar möjligheten för sociala band att skapas. Sampson och Groves (1989) menar att det segmenterar områden då det hämmar områdets förmåga att upprätthålla kommunikationer, interaktioner och därmed ökar misstron.
Social desorganisation var på så sätt en inflytelserik miljömässig teori som riktade sig på mer än endast en individuell nivå. Teorin kan därför klassas som meso då den ämnar fokusera på delområden (Wortley & Mazerolle 2008). Även Forkby och Johansson (2016) påstår att aktörer måste se bortom endast individers livssituationer och börja inkludera strukturella områdesfaktorer vid undersökning av områden med problematik. Det kan däremot vara svårt att operationalisera social desorganisation (Paulsen & Robertson 2004), men för att statistiskt undersöka social desorganisation på delområdesnivå brukar variabler som socioekonomisk status, befolkningsheterogenitet och mobilitet användas (Bursik 1988; Ceccato & Oberwittler
17
2008). För att mäta socioekonomisk status brukar variabler som inkomst, arbetslöshet och utbildning användas (Berzofsky et al. 2014). Dessa tre variabler har vardera påvisat starka samband med brottslighet (Ackerman 1998; Andresen 2006).
METOD
Följande metodavsnitt kommer redovisa arbetets tillvägagångssätt för att insamla all nödvändig information ämnat att besvara frågeställningarna och uppnå syftet. Nedan följer därmed en beskrivning av genomförandet under val av urval, datainsamlingsmetoder och analyser. Metoddelen är indelad i två delar. Den första delen avser att beskriva den kvantitativa ansatsen, som svarar på de första två frågeställningarna; var och varför. Den andra delen avser att besvara den kvalitativa ansatsen, som svarar på den sista
frågeställningen gällande polisens och försäkringsbolagens utsagor gällande anlagda bilbränder.
Urval
För att arbetet skulle kunna hinna genomföras inom den begränsade tidsramen fanns det skäl att avgränsa urvalet. I den kvantitativa ansatsen av arbetet användes inklusionskriterier som medförde att statistik över antalet bilbränder i Malmö kommun 2018 fanns tillgänglig. Ytterligare inklusionskriterier gällande det önskvärda datamaterialet var att aktören hade geografiska data på varifrån inrapporteringarna inkom under hela 2018 för att på så sätt kunna kartlägga dem. Således blev det datamaterial från Räddningstjänst Syd som kom att användas.
För att besvara den kvalitativa ansatsen begränsades även urvalet på grund av tidsramen. Urvalet bestämdes därför utefter ett bekvämlighetsurval, då det i det inledande skedet av arbetet togs kontakt med Polismyndigheten som dessutom hade möjlighet att dela med sig av kontaktuppgifter till en representant på ett försäkringsbolag som arbetade med anlagda bilbränder. För att delta i intervjuerna var ett villkor att individerna arbetat med anlagda bilbränder och var villig att dela med sig av deras tankar kring det förebyggande arbetet. Följande kvalitativa data som presenteras är således uttalanden från Polismyndighetens och ett försäkringsbolags nyckelinformanter som under flera års tid arbetat med anlagda bilbränder och dess förebyggande arbete.
Analytiskt angreppssätt
Den kvantitativa delen av arbetet avsåg att besvara de två första frågeställningarna; var och varför. För att få svar på var bilbränderna sker kontaktades Räddningstjänst Syd som ansvarar för Malmö kommun. De delade med sig av koordinater över samtliga insatser av bilbränder i Malmö under 2018. Koordinaterna som mottogs från Räddningstjänst var kodade i form av det geodetiska referenssystemet SWEREF99. Dessa koordinater lades därefter in i en hemsida (rl.se) där de markerades på en grundkarta. På så vis möjliggjorde det en enkelt överblickbar karta över var bilbränderna förekom som vidare presenteras i resultatdelen. Varje punkt delgavs därefter en adress för att därigenom kunna summera och sammanställa samtliga stadsdelars antal bilbränder.
1 juli 2013 slogs Malmös tio stadsdelar ihop till fem stadsområden. I detta arbete har däremot de tio stadsdelarna använts i statistikprogrammet för att få ett mer geografiskt precist svar på
18
var bränderna sker, men ett antal på både områdes- och stadsdelsnivå kommer vidare att presenteras i resultatdelen. En studie genomförd av Gerell (2018) tyder även på att
geografiska koordinater från Räddningstjänsten Syd har högre träffsäkerhet på var bilbränder sker jämfört med data från polisen. Studiens resultat visar att felmarginalen på polisens data jämfört med Räddningstjänsten är cirka 83 meter, vilket kan ha stor påverkan på det
slutgiltiga resultatet.
De fem stadsområden med tillhörande stadsdelar är område Norr (Centrum, Kirseberg); Väster (Limhamn/Bunkleflo, Hyllie); Söder (Oxie, Fosie); Öster (Husie, Rosengård) och Innerstaden (Västra innerstaden, Södra innerstaden). Sedan 2013 finns även ytterligare 135 mindre delområden, dessa kommer dock ej att fördjupas i närmare. En studie genomförd av Gerell (2017b) menar dock att det är fördelaktigt att studera mindre enheter jämfört med stora enheter, då skillnaderna mellan områdena är större.
Antalet bilbränder delades sedan in stadsdelsvis och områdesvis och lades in i
statistikprogrammet SPSS tillsammans med respektive områdesindelade omständigheter från
Malmö stads datamaterial,där de sammanställt statistikunderlag för Malmös geografiska
områden (Malmö Stad 2019). Statistiken som valdes att arbeta med var utvalda på så sätt att de gemensamt utgjorde en förutsättning att sammanlänka dem med social desorganisation. Statistiken hämtades från Malmö stads hemsida där de årligen sammanställer statistik utefter Statistiska centralbyråns publiceringar. För att undersöka om social desorganisationsteorin var av värde vid förklarandet av bilbrändernas förekomst genomfördes en multipel linjär
regression, där statistiken som användes avsåg att mäta socioekonomisk status, befolkningsmobilitet samt heterogenitet.
Beroende variabel
I SPSS kom den beroende variabeln att avse Räddningstjänsten Syds statistik över antalet inrapporterade bilbränder under 2018. Detta datamaterial innefattar statistik över bilbränder i personbilar, och därmed exkluderades övriga bränder som i exempelvis containrar, traktorer, mopeder eller övriga motordrivna fordon.
Oberoende variabler
För att mäta en av de centrala delarna inom social desorganisation, socioekonomisk status, valdes statistik över inkomst, förvärvsgrad, utbildning men även ekonomiskt bistånd. För att mäta hur de rådande områdesfaktorerna påverkade antalet bilbränder valdes därför dessa som oberoende. Baserat på Malmö stads statistikunderlag så användes Ceccato m.fl (2001) och Andresens (2006) mått på samtliga variabler då de med den tillgängliga statistiken enkelt kunde efterliknas.
19
Då förvärvsgrad, utbildning, medianinkomst och bistånd visade sig ha en signifikant korrelation med varandra med ett Chronbachs alfa-värde på 0,944 lades dessa ihop och bildade ett index; socioekonomisk status.
Förvärvsandelen beräknades på så sätt att antalet med arbete i åldrarna 20–64 inom varje område ställdes i relation till antalet arbetslösa. Andresens (2006) mått på utbildningsnivå användes genom att beräkna den procentuella andelen av befolkningen som innehar en
eftergymnasial utbildning. Ekonomiskt bistånd baserades på andelen individer över 18 år som under det senaste året mottagit bistånd under minst en månads period. Inkomsten baserades på en median av årsinkomsten för åldrarna 20–64 i området. Befolkningsheterogeniteten
beräknades på den procentuella andelen invånare i bostadsområdet som var födda utomlands, likt Ceccato (et al. 2001). Befolkningsmobiliteten mättes på så sätt att den procentuella andelen inflyttningar ställdes i relation till det hela befolkningsantalet, likt Andresen (2011). Nedan visas deskriptiva data på samtliga använda variabler indelade på stadsdelsnivå.
Förvärvsgrad (i procent) Utbildning (i procent) Utan bistånd (i procent) Medianinkomst (i 10 000) Heterogentet (i procent) Mobilitet (i procent) Kirseberg 65,8 42,0 91 31,5 34,6 20,1 Husie 77,7 40,9 98 35,2 25,0 12,1 Rosengård 41,7 23,7 81 26,4 61,4 22,9 Oxie 71,7 33,8 97 33,9 27,1 13,8 Fosie 54,7 29,0 88 28,9 52,5 21,1 Hyllie 62,5 38,1 92 31,4 37,5 17,5 Limhamn/Bf 77,9 56,8 99 39,5 17,3 16,2 V. Innerstaden 78,9 61,1 98 35,3 16,1 18,6 S. Innerstaden 64,0 53,0 91 28,5 36,3 27,0 Malmö C 71,8 61,3 96 34,2 27,8 25,7
20
Formulär och semi-strukturerad intervju
Del två av metoden innehåller den kvalitativa ansatsen av arbetet. I denna del av arbetet besvarades frågeställningen “Hur ser försäkringsbolag och polis på det förebyggande arbetet angående bilbränder?”.
För att kunna besvara den tredje frågeställningen genomfördes en semistrukturerad intervju och ett frågeformulär med nyckelinformanter från ett försäkringsbolag och Polismyndigheten. Intervjun genomfördes tillsammans med en nyckelinformant från ett försäkringsbolag med lokal förankring till Malmö som under flera års tid arbetat med försäkringsbedrägeri kopplat till bilbränder i regionen. Den semistrukturerade intervjun med försäkringsbolagets
representant genomfördes i ett tyst arbetsrum där inga störande objekt förekom. Innan intervjun började inledde en av uppsatsskrivarna med att beskriva syftet med intervjun, samt att respondenten utlovades anonymitet. Frågorna ställdes efter en semistrukturerad mall (se bilaga 1), med möjlighet för intervjuaren att ställa följdfrågor om detta ansågs nödvändigt. Frågorna var även öppna, vilket gav respondenten möjlighet att uttrycka sig fritt om ämnet. För att bibehålla respondentens intresse och uppmärksamhet ställdes nio frågor, vilket enligt Bryman (2011) är en rimlig längd vid semistrukturerade intervjuer.
I ett försök att minimera att respondenten gav önskvärda svar, genomfördes intervjun utan att spelas in. Istället skötte en av uppsatsskrivarna själva intervjun, medan den andre antecknade noggrant det som sades. Detta innebar att transkriberingen, som är en väldigt resurskrävande metod, undveks. Om det uppstod oklarheter kring frågorna, eller om det var något som behövde kompletteras, ställdes dessa frågor i slutet av intervjun. Direkt efter att intervjun var genomförd bearbetade båda uppsatsskrivarna de antecknade svaren och analyserade om det förekom några otydligheter.
Formuläret genomfördes med en nyckelinformant från Polismyndigheten i Region Syd. I det inledande skedet av rapporten kontaktades Polismyndigheten angående de anlagda
bilbränderna som skett i Malmö kommun. Genom en kontaktperson på myndigheten etablerades kontakt med en nyckelinformant som länge arbetat med anlagda bilbränder. På grund av tidsbrist, både för uppsatsskrivarna och respondenten, genomfördes formuläret via ett strukturerat formulär (se bilaga 2) där nio frågor angående Polismyndighetens arbetssätt gällande anlagda bilbränder ställdes. Formuläret besvarades i Google Formulär, och baserades på information som samlats in under arbetets gång, samt resultat från sammanställningen av Räddningstjänst Syds datamaterial. Frågorna som ställdes gällde deras synpunkter på de förebyggande arbetssätten mot anlagda bilbränder, samt om fenomenet i helhet. Genom att intervjua två nyckelinformanter från olika arbetsfält möjliggjorde det en intressant belysning av potentiella skillnader och likheter i aktörernas olika tolkningar och tankar kring ett
gemensamt rådande problem vilket de båda avser att bekämpa och förebygga.
När intervjun var genomförd och formuläret besvarat genomfördes en kort analys av det insamlade datamaterialet. Det kunde identifieras tre övergripande teman som polis och
försäkringsbolag anser vara de viktigaste delarna i det förebyggande arbetet. Dessa tre ämnen som presenteras senare i resultatdelen och diskuteras vidare i resultatdiskussionen.
21
Förförståelse
Varje forskare besitter olika uppfattningar och kunskaper inom forskningsområden, som innebär att denne har en viss förkunskap innan forskningsprocessen inleds vilket påverkar hur arbetets riktning och arbetsförhållning sker (Malterud 2014). Förförståelsen kan vara en bidragande faktor till ett objektivt förhållningssätt, men kan även skapa subjektivitet i form av att forskaren ger uttryck för sina känslor och ej bearbetar nödvändiga fakta. Som forskare är det därför viktigt att ta hänsyn till dessa eventuella hinder, och tidigt under arbetets gång få en överblick över sin förförståelse. Om forskaren misslyckas med detta finns förutsättningar för att studien blir missvisande då resultatet kan präglas av personliga åsikter och ej av fakta (a.a.).
I det inledande skedet av arbetet var vår förståelse om de anlagda bilbränderna begränsad. Det var först efter kontakt med ett försäkringsbolag där vi tilldelades information om att anlagda bilbränder i stor grad sker i bedrägerisyfte. Även media har haft en inverkan på fenomenets utsträckning och geografisk utbredning. Att ta del av information från nyckelinformanter som har expertis inom området och dagligen arbetar med fenomenet bibehölls objektiviteten i arbetet.
Etiska överväganden
Forskare ställs inför ett antal etiska ställningstaganden under arbetets gång. Hit hör deras val av urval, frågor och genomförande, och det krävs framförallt ett godkännande och en
förståelse hos respondenterna (Bryman 2011). Denna uppsats innefattar två delmoment; en kvantitativ ansats där kvantitativa data samlades in via Räddningstjänsten Syd om antalet bilbränder i Malmö kommun 2018, och en kvalitativt ansats i form av en semistrukturerad intervju och ett formulär med nyckelinformanter från ett försäkringsbolag och
Polismyndigheten. I de kvalitativa arbetssätten är det viktigt för forskaren att ej presentera känslig information som exempelvis namn eller annan övrig personlig information (a.a.). Innan intervjutillfället har nyckelinformanterna blivit informerade om studiens syfte och att deras medverkan är frivillig och när som helst kan avbrytas. Frågeställningarna har förändrats under arbetets gång, vilket respondenterna har förmedlats om.
Vid insamling av data finns det ett flertal viktiga aspekter för forskare att ha i åtanke. Det krävs en grundlig etisk nivå av frivillighet, integritet, anonymitet och konfidentialitet (Bryman 2011). I dessa etikkrav ingår informationskravet som innebär att forskaren ska informera respondenterna om vad syftet med studien är, vilka moment som ingår och att det är upp till respondenten om de vill delta eller ej (a.a.). Detta gjordes i samband med att kontakt skapades med försäkringsbolagen och Polismyndigheten. Samtyckeskravet syftar till att respondenterna har en egen fri vilja i att delta, och när som helst har möjligheten att hoppa av om de så önskar (a.a.). Denna information delgavs även i ett första utskick, och repeterades i samband med att intervjuerna genomfördes. Konfidentialitetskravet innebär att all information om
respondenterna ska behandlas med konfidentialitet och att den därmed ska göras oåtkomlig för utomstående (a.a.). All information som nyttjas i denna rapport är sekretessbehandlad, vilket inneburit att inga känsliga data som exempelvis registreringsnummer eller
personuppgifter förekommit. Det kvantitativa datamaterial som används är även offentliga data och statistik inhämtad från Räddningstjänsten Syd och MSB. Nyttjandekravet innebär att uppgifterna uteslutande kommer att användas för den aktuella studien (a.a.). Efter att
rapporten är genomförd har respondenterna informerats om att de får möjlighet att läsa igenom materialet för att korrigera eventuella faktafel eller inkorrekta påståenden.
22
En viktig etisk aspekt av detta arbete är att bibehålla anonymitet bland respondenterna. Således har både respondenternas namn, jobbtitel och arbetsområde valts att ej skrivas ut. Då frågornas karaktär rör brottslighet kopplat till socialt utsatta områden finns risken att
respondenternas svar även kan leda till stigmatisering bland dessa områden. Förhoppningen är dock att detta vägs upp av att arbetet bidrar med viktig information och ny kunskap om
anlagda bilbränder och ej skapar obehag hos individer i socialt utsatta områden.
RESULTAT
I följande resultatdel presenteras resultat och svar på samtliga frågeställningar. Likt
metoddelen är även resultatdelen indelad i två ansatser, en kvantitativ och en kvalitativ. I den inledande kvantitativa delen presenteras resultaten var i Malmö kommun bilbränderna skett under 2018 både på områdes- och stadsdelsnivå. Därefter presenteras resultaten av social desorganisationsteorins förklaringskraft över antalet bilbränder baserat på statistik från Malmö stad. I den kvalitativa delen av resultatet presenteras resultatet från den
semistrukturerade intervjun och formuläret.
Var i Malmö kommun förekom bilbränderna 2018 och vad utmärker områdena?
För att besvara den första frågeställningen; “Var i Malmö kommun förekom det bilbränder 2018?”, sammanställdes följande tabeller och kartor. Av datamaterialet från Räddningstjänst Syd framkom det 340 inrapporterade händelser under 2018 varav 229 var belägna i Malmö kommun. För att se i vilka områden bilbränderna skedde, presenteras bilbränderna på stadsområdesnivå, med tillhörande stadsdelar. Som nedanstående figur visar i tabellen förekom 21 (9,2%) av bränderna i Innerstaden; 33 (14,4%) i Väster; 43 (18,8%) i Norr; 64 (27,9%) i Öster och 68 (29,7%) i Söder. Räddningstjänstens data visade på att antalet bilbränder var som lägst i Innerstaden, och framförallt Västra Innerstaden där endast 3 bilbränder rapporterades till Räddningstjänsten Syd under 2018. Även Limhamn/Bunkleflo var förskonat av bilbränder under 2018 med endast 7 bilbränder. Det högsta antalet bilbränder skedde i stadsdel Fosie (52), nära följt av Rosengård (49).
23
Sett till antal bilbränder per 10 000 invånare i stadsområdena och stadsdelarna förändras resultatet något. Störst skillnad märks på Fosie, Oxie, Malmö C och Kirseberg. Från att ha varit den stadsdel med flest bilbränder 2018, faller Fosie till en liknande nivå som Kirseberg och Oxie, sett till befolkningsmängd. Rosengård är fortfarande en av de stadsdelar där flest bilar brinner sett till både antal och befolkningsstorlek. Vidare går det även att avläsa att stadsdel Innerstaden fortfarande är lägst drabbat av bilbränder med ett snitt på 2,9 bilbränder per 10 000 invånare.
För att undersöka om de socialt utsatta områdena, Nydala, Hermodsdal, Lindängen, Rosengård och Södra Sofielund (Seved) hade någon markant skillnad sett till antalet
bilbränder eller ej undersöktes den procentuella andelen av befolkningen som bodde i dessa områden i relation till hela stadsdelens befolkning, för att sedan jämföras med resterande andel bränder i stadsdelen. Resultaten är däremot känsliga för både antalet bilbränder och bakomliggande motiv som pyromani, då ensamma gärningspersoner antänder ett flertal bilar. Av Polismyndighetens svar framkom det att Oxie har varit utsatta av en sådan gärningsman, vilket kan vara en av förklaringarna till varför bilbränderna i Oxie var relativt högt.
Sammanlagt förekom 61 av 229 bilbränder (26,6%) i socialt utsatta områden, som gemensamt står för 16,2 procent av Malmös befolkning. Detta innebär att det förekommer en viss
koncentration av bilbränderna i socialt utsatta områden, vilket även stämmer överens med Gerells (2017a) och Malmbergs m.fl (2013) konstaterande av att det är i dessa områden bilbränderna centreras.
Utsatta områden Andel av stadsdelens
befolkning (i procent) Utsatta områdens andel av stadsdelens bilbränder (i procent)
Hyllie Holma, Kroksbäck,
Bellevuegården 35,7 50 Rosengård Herrgården, Kryddgården, Törnrosen, Västra Kattarp, Örtgården 67,5 71,4
Fosie Nydala, Hermodsdal,
Lindängen 30 23
24
Kartor över Malmö kommuns bilbränder 2018
Som kartorna nedan visar går det att överskådligt tyda att majoriteten av de inrapporterade bilbränderna centreras i de södra och östra delarna av Malmö. Två av de mest utsatta
områdena är Rosengård och Fosie, belägna i stadsområde Öster respektive Söder. Stadsdelen Fosie inrymmer flera stadsdelar, där bland annat Hermodsdal, Lindängen och Nydala
innefattas. Dessa områden klassas av polisen som utsatta områden där, som tidigare nämnt, höga koncentrationer av brottslighet förekommer och otryggheten är högre än övriga urbana områden. Tillsammans står Rosengård och Fosie för cirka 45 procent av de totala
bilbränderna i Malmö kommun 2018. De blåmarkerade punkterna i figurerna nedan visar varje inrapporterad bilbrand från Malmö kommun till Räddningstjänst Syd under 2018. För att tydligare illustrera de anlagda bilbränderna i Malmö kommun presenteras även bilden nedan med tillhörande stadsområde, där respektive stadsområde är inramat i röd (Innerstaden), blå (Norr), gul (Öster), grön (Söder) och svart (Väster) markering. Varje händelse de blivit kallad till behöver inte nödvändigtvis betyda att det endast är en bil som brinner, utan kan innebära att det är fler bilar som brinner samtidigt.
25
I figuren nedan visas bilden i form av en “heat-map”, där mörkare prickar innebär högre koncentration av bilbränder.
Hur kan social desorganisation bidra till att förklara varför bilbränderna sker i dessa områden?
Av resultaten som framkom av SPSS går det att tyda ett signifikant positivt samband mellan både socioekonomisk status och befolkningsheterogenitet och antalet bilbränder. Detta innebär att när den socioekonomiska statusen i ett område ökar, minskar antalet bilbränder. Vad gäller befolkningsheterogeniteten så minskar bilbränderna i områden när heterogeniteten minskar. Befolkningsmobiliteten visade däremot på ett negativt samband, men var inte signifikant i förklarandet av bilbrändernas antal. Det visade sig även att både socioekonomisk status och befolkningsheterogenitet förblev signifikanta både när de kontrollerades för och isolerades.
Koefficient Signifikans
SES 6,67 ,007
Heterogenitet 40,54 ,001
Mobilitet -2,29 ,123
Genom att undersöka den andra frågeställningen om hur social desorganisation bidrar till att förklara varför bilbränder sker i dessa områden tyder resultatet på att antalet bilbränder går att förklara med åtminstone socioekonomisk status och befolkningsheterogenitet.
Befolkningsmobiliteten var däremot inte signifikant och påvisade ingen förklaringskraft till bilbrändernas förekomst. Social desorganisation som teori kan därmed inte i sin helhet förklara uppkomsten av bilbränder i ett område.
26
Hur ser försäkringsbolag och polis på det förebyggande arbetet angående anlagda bilbränder?
I följande kvalitativa delen av rapporten identifierades tre övergripande teman. Ett av de viktigaste teman som identifierades var samarbete med övriga aktörer, där försäkringsbolag och polis menar att de sinsemellan måste utveckla sitt samarbete för att motverka de anlagda bilbränderna. Nedan följer en kortare beskrivning av samtliga teman. Dessa är teman som återkom mest frekvent och tycks därmed vara den vanligaste problematiken kring arbetet mot de anlagda bilbränderna.
Försäkringsbolag Polismyndighet
Samarbete med övriga aktörer
Utbildning och informering med polis och räddningstjänst.
Utbildning och informering med försäkringsbolag, räddningstjänst och fastighetsägare. Effektivisera arbetssätten Förändrade arbetssätt i utredningsrutiner, teoretisk kunskapsgrund, ändrade utbetalningsrutiner. Avsaknaden av kapabla väktare, teoretisk kunskapsgrund. Låg prioritering
Resursbrist. Resursbrist, brist på bevis.
Ökat samarbete med övriga aktörer
I arbetet mot att minska de anlagda bilbränderna anser försäkringsbolaget att samarbetet med övriga aktörer i samhället är essentiellt för att lyckas. Detta samarbete grundar sig i utbildning och informering, där de olika aktörerna träffas ett fåtal gånger i månaden för att presentera den aktuella lägesbilden. Polis och räddningstjänst utbildas av försäkringsbolag i hur de ska analysera en brottsplats för att kunna dokumentera om det föreligger ett försäkringsbedrägeri. På samma sätt kan försäkringsbolagen lära sig av polis och räddningstjänst i hur anlagda bilbränder uppstår, och på så sätt implementera detta i sin analys av utredningen. Polisen uppger att samverkan med olika aktörer, som exempelvis fastighetsägare och gatukontor varit en central del, då de haft möjlighet att implementera starka gatlampor på mörka
parkeringsplatser och nedklippning av växtlighet haft positiv inverkan i arbetet mot bilbränder.
Effektivisera arbetssätten
För att ytterligare effektivisera arbetet mot de anlagda bilbränderna nämndes förändrade arbetssätt som ett vanligt förekommande tema. En av dessa var att förändra arbetssättet gällande de utredningar som sker. Representanten från försäkringsbolaget uppgav att arbetet kunde förbättras och effektiviseras ytterligare om deras utredningar gick direkt till åtal i domstol istället för att polis var tvungna att genomföra en egen utredning. Detta arbetssätt nyttjas för närvarande i England, vilket är en tänkbar förklaring till varför de har lägre nivåer
27
av anlagda bilbränder per 100 000 invånare än Sverige. Representanten från
Polismyndigheten nämner att en av anledningarna till att det sker anlagda bilbränder i Malmö kommun är avsaknaden av kapabla väktare, som exempelvis kameraövervakning, väktare eller folk i rörelse. Likt försäkringsbolagen anser nyckelinformanten från Polismyndigheten att teoretisk kunskapsgrund är viktig för att bekämpa de anlagda bilbränderna. Vid
utredningar gällande lokala försäkringsbedrägerier är även den teoretiska bakgrunden en viktig aspekt av det förebyggande arbetet. En av de mest effektiva införda arbetsmetoderna av försäkringsbolagen har visat sig vara ändrade utbetalningsrutiner vid skadeanmälningar på brandskadade bilar. För en försäkringstagare innebar dessa förändringar att en utbetalning endast gick att spendera på ett fordonsinköp, istället för en utbetalning utan restriktioner. Detta resulterade i en minskning med cirka 60 procent i antalet skadeanmälningar av samtliga bilbränder under ett år hos det aktuella försäkringsbolaget.
Låg prioritering
Polismyndigheten uppger att de anlagda bilbränderna inte är ett prioriterat ärende, vilket resulterar i en extremt låg uppklaringsprocent. Detta är även ett problem för
försäkringsbolagen, som endast utreder cirka fem procent av samtliga skadeanmälningar som inkommer. Polisen menar att det i ytterst få fall finns bevis som kan knyta en gärningsperson till brottet, och detta leder till att ärendet läggs ner om det inte finns ögonvittnen. Detta blir problematiskt för både försäkringsbolag och polis, då det riskerar att de kriminella
gärningarna får fortgå, och försäkringsbolagen förlorar kapitel i form av utbetalda premier. Försäkringsbolagen anger att deras största utmaning är att bibehålla fokus på problemet, dock är resursbrist en anledning till att de anlagda bilbränderna är ett lågprioriterat ärende.
DISKUSSION
I följande del av rapporten kommer diskussionen kring arbetet att presenteras. I
resultatdiskussionen visas möjliga förklaringar baserat på resultat samt återkopplingar till bakgrunden. I metoddiskussionen ges möjliga förbättringsmöjligheter i utförandet, samt hur val av relevanta variabler valdes.
Resultatdiskussion
I följande del av arbetet kommer analyser av resultaten att redogöras för, med ett fokus på främst varför bilbränderna sker i särskilda stadsdelar i Malmö. Detta genom att tillsammans med social desorganisation och tidigare forskning på områdesindelad brottslighet framlägga belägg på om och hur teorin och de använda variablerna kan förklara bilbrändernas
förekomst.
Diskussion av kvantitativa resultaten
Av kartorna att tyda går det att se att bilbränderna framförallt är centrerade i, och runt, socialt utsatta områden. Sett till befolkningsmängden visade det sig även en överrepresentation av antalet bilbränder i socialt utsatta områden. Som tidigare nämnt stämmer detta även överens med tidigare studier utförda av Gerell (2017a) och Malmberg (2013). Genom att ta reda på varför bilbränderna eventuellt centrerades runt särskilda områden i Malmö användes social desorganisationteorin som teoretisk utgångspunkt. Teorin är som tidigare nämnt på mesonivå, och var således en lämplig teori vid arbetsgången av det områdesindelade sociodemografiska
