• No results found

TUMBA CENTRUM, BOTKYRKA - VERSION 3

9.3 Åtgärdsförslag

Från riskvärderingen är risknivån, både avseende samhällsrisk och individrisk, så hög att

riskreducerande åtgärder bör beaktas. Nedan presenteras identifierade skyddsåtgärder som har riskreducerande effekt. Huvudsakligen utgör åtgärderna reducering på möjliga konsekvenser vid en olyckshändelse.

Då det främst är olyckor förknippade med urspårning som bidrar till det största riskbidraget längs järnvägen bör riskreducerande åtgärder fokusera på att minska konsekvenserna vid sådana olyckor.

Längs väg 226/258 är det främst olycksrisker med brandfarlig vätska och frätande ämnen som ger det största riskbidraget, varpå riskreducerande åtgärder fokuserar på att minska konsekvenserna vid sådana olyckor längs vägen.

9.3.1 Järnväg

Stadigvarande vistelse

Ett skyddsavstånd på 20 meter bör finnas mellan bebyggelse/busshållplatserna och järnvägen för att reducera risknivån. Områden mellan järnvägen och bebyggelsen bör även utformas så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. I dagsläget består området av KP Arnoldssons väg, vilket motverkar stadigvarande vistelse i anslutning till järnvägen.

Urspårning

För att reducera risknivån kan järnvägsspåret förses med skydd mot urspårning. Lösningen bör tas fram tillsammans med banhållaren och kan exempelvis bestå av urspårningsräl eller liknande. Utförs planområdet med skyddsavstånd till bebyggelse och stadigvarande vistelse bedöms inte åtgärden att erfordras eftersom tillräckligt skydd erhålls utan urspårningsräl eller liknande.

Utrymningsvägar

Utrymning ska vara möjlig bort från järnvägen i samtliga lokaler i byggnader med personintensiva verksamheter (galleria) inom 30 meter från järnvägen. Detta för att möjliggöra utrymning om något inträffar i anslutning till järnvägen.

Briab Brand & Riskingenjörerna AB 36 (47) 226/258, belägna inom ett kortare avstånd än 40 meter, utföras med obrännbar fasad alternativt med begränsad mängd brännbart material i mindre fält som bryts med obrännbart material till skydd mot brandspridning.

Fönster i fasad

Fönster i fasad, vända mot väg 226/258 inom ett kortare avstånd än 40 meter, bör klara hög värmestrålning för att reducera risken av brandspridning till byggnader. Infallande strålning genom fönster ska understiga 15 kW/m2. För att klara infallande strålning ska fönster i fasad vända mot Huddingevägen/Dalvägen utföras i lägst brandteknisk klass EW 30 upp till 13 meters höjd och 40 meter från vägbanan på Huddingevägen/Dalvägen.

För byggnader längs Gröndalsvägen i riktning mot Huddingevägen/Dalvägen bedöms befintlig trädridå och höjdskillnad (10 meters höjdskillnad) utgöra ett naturligt skydd varpå ytterligare åtgärder inte bedöms att erfordras. Rivs befintlig trädridå mot Huddingevägen/Dalvägen bör ett bullerskydd eller liknande upprättas. Bullerskyddet bör utföras tät med en minsta höjd av 2 meter.

Beräkningarna redovisas i bilaga 5.

Skydd mot vätskespridning

Vid korsning väg 226/258 och väg mot Tumba Torg ska det finnas ett skydd mot vätskespridning i händelse av olycka med brandfarlig-/eller frätande vätska. Skyddet kan exempelvis utformas med ett farthinder i riktning mot Tumba Torg eller liknande.

Utrymningsvägar

Utrymning ska vara möjlig bort från Dalvägen/Huddingevägen i byggnader inom 30 meter från vägbanan. Detta för att möjliggöra utrymning om något inträffar i anslutning till vägen.

Briab Brand & Riskingenjörerna AB 37 (47) Tabell 12 - Verksamhet med hänsyn till avstånd till vägen (korsningen väg 226/258).

Avstånd från väg, [m] Verksamhet

0 – 25 Parkering

Trafik

25 – 50 Handel (mindre butiker)

Kontor Bostäder

50 - Bostad

Handel (Större butiker) Samlingslokal

Hotell

Tabell 13 - Verksamhet med hänsyn till avstånd till järnvägen.

Avstånd från järnväg, [m] Verksamhet

0 – 25 Parkering

Trafik

25 – Kontor

Bostäder

Handel (Större butiker) Samlingslokal

Hotell

Bedömningen grundar sig på de acceptanskriterier för individrisk och samhällsrisk som Länsstyrelsen i Skåne län (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007) definierat för olika verksamheter sammanvägt med

beräknad risknivå för planområdet.

Briab Brand & Riskingenjörerna AB 38 (47) hänsyn tagits till reduktion av urspårningsrisken vid järnvägen samt åtgärder mot strålning mot

byggnader samt spridning av vätska längs väg 226/258.

Figur 11 - Indvidrisk om föreslagna åtgärder vidta längs järnvägen.

Figur 12 – Individrisk om föreslagna åtgärder vidtas längs väg 226/258.

Briab Brand & Riskingenjörerna AB 39 (47) Figur 13 – Samhällsrisk om föreslagna åtgärder vidtas

10 10

10 10 KÄNSLIGHETS KÄNSLIGHETS KÄNSLIGHETS KÄNSLIGHETS---- OCH OSÄKERHETSANALYS OCH OSÄKERHETSANALYS OCH OSÄKERHETSANALYS OCH OSÄKERHETSANALYS

I en riskanalys av detta slag finns det ett stort antal osäkra parametrar. Osäkerheterna i analysen är omfattande. Detta gäller främst vid uppskattningen av olycksfrekvenser för att en farligt gods olycka skall inträffa inom det studerade området. Statistiken över farligt gods olyckor med läckage bedöms ej vara tillfredställande. Detta beror till stor del på att det, lyckligtvis, inte har inträffat något större antal olyckor de senaste åren. Det är även olämpligt att använda sig av olycksstatistik från andra länder eftersom deras infrastrukturer kan skilja sig markant från den i Sverige.

Det har gjorts ett flertal antaganden där det saknats fakta om olika faktorers frekvenser. De

antaganden som gjorts är gjorda för att ta höjd för framtida förändringar och på så sätt ej undervärdera risken för området och föreslagna riskreducerande åtgärder.

Då konsekvensanalysen grundar sig på statistiska fördelningar istället för diskreta värden, 10 000 iterationer genomförs för varje scenario, bedöms risken ej underskattas inom området. Vidare har de ingående parametrarnas fördelning valts så verklighetstrogna som möjligt och detta anses ej leda till att osäkerheterna påverkar värderingen av riskerna på ett sådant sätt att riskerna underskattas.

För konsekvensberäkningarna har persontäthet, stabilitetsklass, hålarea, flödeskoefficient samt bränslemängd identifierats från genomförda simuleringar med @Risk vara de parametrar som har störst inverkan på resultatet. Genom att få bättre statistik kring dessa kan osäkerheterna reduceras.

För samhällsrisken är en av de faktorer som påverkar resultatet mest persontätheten. Inom området har ett medelvärde för Tumba använts i beräkningarna vilken har räknats upp från 2011 års medelantal (2318 personer) genom att använda medelökningen mellan 1997 – 2011 till år 2030 (3120 personer per km2). Inom vissa delar av planområdet – exempelvis galleriadelarna – kommer persontätheten vara högre.

Vad gäller den mest kritiska parametern, befolkningstätheten, har utöver ovanstående kompletterande beräkningar gjort där 100 % av personerna vistats utomhus då föreslagna skyddsåtgärder vidtagits samt om personantalet dubbleras inom området. Resultatet från denna beräkning visualiseras i Figur 14 och Figur 15.

Briab Brand & Riskingenjörerna AB 40 (47) Figur 14 – Samhällsrisk för planområdet då samtliga personer antas vistas ute.

Figur 15 – Samhällsrisk för planområdet då antalet personer inom området fördubblats.

Resultatet visar att vid ett större antal omkomna förskjuts risknivån närmare ALARP-området, men ökningen är marginell. Detta beror på att det främst är olyckshändelser med väldigt låga

olycksfrekvenser som ej är reducerade/eliminerade via de åtgärdsförslag som presenterats ovan.

11 11

11 11 DISKUSSION OCH SLUTS DISKUSSION OCH SLUTS DISKUSSION OCH SLUTS DISKUSSION OCH SLUTSATS ATS ATS ATS

Syftet med riskbedömningen är att analysera och värdera riskkällor inom och i anslutning till de nya detaljplanen vid Tumba Centrum, Botkyrka Kommun. I riskvärderingen ingår beslut om tolerabel risknivå och förslag på åtgärder. Riskbedömningen är del av beslutsunderlaget för ställningstagandet till den planerade markanvändningen inom den nya detaljplanen.

Resultatet av riskanalysen visar att risknivån är ej försumbar inom planområdet och i vissa fall bör åtgärder vidtagas enligt nyttjade acceptanskriterium. Risknivån är sådan att man bör sträva efter att sänka den med rimliga medel så långt det är möjligt. Olyckor förknippade med urspårning och olyckor som leder till utsläpp av brandfarlig vätska är de händelser som ger störst bidrag till risknivån. För att en risknivå ska anses vara acceptabel inom aktuellt planområde ska de riskreducerande åtgärder som presenteras i avsnitt 9.3 beaktas.

De sammantagna slutsatserna är att om föreslagna åtgärder vidtas är bedömningen att risknivån inom området blir så låg att den kan accepteras enligt nyttjade acceptanskriterier.

Briab Brand & Riskingenjörerna AB 41 (47) Briab Brand och Riskingenjörerna AB

Fredrik Carlsson Kvalitetskontrollerad av Peter Nilsson

Briab Brand & Riskingenjörerna AB 42 (47) Banverket. (Juni 2009). Järnvägen i samhällsplaneringen, underlag för tillämpning av miljöbalken och plan- och bygglagen. Stockholm: Banverket.

Davidsson, G. e. (1997). Värdering av risk . Karlstad: Statens Räddningsverk.

FOA. (1998). Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gas och vätskor – metoder för. Stockholm:

Försvarets Forskningsantalt.

Fréden, S. (2001). Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen, Rapport 2001:15. Stockholm: Banverket.

Länsstyrelsen i Skåne län. (2007). Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen – bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, Rapport . Malmö: Länsstyrelsen i Skåne län.

Länsstyrelsen i Stockholms län. (2003). Riskanalyser i detaljplaneprocessen – vem, vad, när & hur?

Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län.

Länsstyrelsen i Stockholms län. (2003). Riktlinjer för riskanalyser som beslutsunderlag. Stockholm:

Länsstyrelsen i Stockholms län.

Länsstyrelsen i Stockholms län. (2000). Riskhänsyn vid ny bebyggelse, Rapport 2000:01. Stockholm:

Räddnings- och säkerhetsavdelningen.

Länsstyrelsen Stockholms län. (u.d.). Länsstyrelsen Stockholms län. Hämtat från Information rörande riksintresse: http://www.ab.lst.se/templates/InformationPage____4489.asp den 08 03 2012

Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västa Götalands län. (2006). Riskhantering i

detaljplaneprocessen – Riskpolicy för markanvändinng intill transportleder för farligtgods. Stockholm:

Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västa Götalands län.

MSB. (09 2006). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - MSB. Hämtat från Transport av farligt gods på väg och järnväg: http://www.msb.se/farligtgods den 20 11 2012

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - MSB. (den 29 09 2009). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - MSB. Hämtat från Transport av farligt gods på väg och järnväg:

http://www.msb.se/farligtgods den 08 03 2012

Palisade Corp. (2008). Users guide @RISK 5. Palisade Corp.

Palisade Corp. (2011). Users guide @RISK 5. Palisade Corp.

Regionförbundet Uppsala län. (den 12 09 2011). Regionförbundet Uppsala län. Hämtat från Uppsala Kommun - fakta och perspketiv:

http://www.regionfakta.com/Uppsala-lan/Uppsala-lan/Uppsala/Geografi/Areal-och-befolkningstathet/ den 08 03 2012 Räddningsverket. (1997). Värdering av risk. Karlstad: Räddningsverket.

SCB. (den 28 05 2012). Landareal, folkmängd och invånartäthet (inv/km2), per tätort 2005 och 2010 . Hämtat från www.scb.se: http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx den 19 11 2012 SIKA statistik. (2005). Prognoser för godstransport 2020, rapport: 2005:9. Stockholm: SIKA statistik.

SIKA statistik. (2008). Vägtrafik - inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar år 2007, rapport 2008:13. Stockholm.

Svensk författningssamling. (1998). Miljöbalk (1998:808) med ändringar t.o.m. SFS 2009:652.

Svensk författningssamling. (2010). Plan- och bygglag (SFS 2010:900).

Södertörns brandförsvarsförbund. (2009). Riskanalys av farligt godstransporter längs järnvägen i sydöstra Rönninge - Ett underlag till rekommendationer i planprocessen. 21: 01.

Trafikverket. (2009). Trafikflödeskartan. Hämtat från Trafikverket: http://gis.vv.se/tfk2/tfk/ 2012-10-30

Briab Brand & Riskingenjörerna AB 43 (47) riskinventeringen. Utifrån hur påverkan sker har en bedömning gjorts om en förändring mot

nollalternativet uppstår. Då vissa specifika olyckshändelser och riskkällor hanteras explicit via andra regelverk, har utöver förändringen mot nollalternativet, två övergripande bedömningsgrunder

medtagits för att möjliggöra en logisk bedömning om en olyckshändelse eller riskkälla ska underkastas fördjupad analys:

Olyckshändelsen/riskkällan hanteras inte explicit via andra regelverk (exempelvis rådande bygg- eller arbetsmiljölagstiftning).

eller:

Olyckshändelsen/riskkällan hanteras explicit i andra regelverk, men eventuella förslag på åtgärder kan ge stor påverkan på markanvändning och/eller funktion inom detaljplaneområdet.

Tabell 14 - Riskinventering och översiktlig bedömning

ID Händelser Skadehändelse Bedömning om fördjupade analyser

genomförs

A1 Olycka med farligt godstransport med explosiva ämnen i RID-klass 1

Utsläpp och

deflagration Den kraftiga tryckvåg som kan uppstå medför mycket omfattande konsekvenser.

Analyseras vidare.

A2 Olycka med farligt godstransport med brandfarlig gas i RID-klass 2.1

Utsläpp och

antändning Brännbar gas kan vid antändning ge upphov till mycket omfattande konsekvenser inom ett större område vid ett utsläpp.

Analyseras vidare.

- Olycka med farligt godstransport med ej giftig, ej brännbar gas i RID-klass 2.2

Utsläpp Små konsekvenser vid en olycka och små kvantiteter transporteras.

Analyseras inte vidare.

A3 Olycka med farligt godstransport med giftig gas i RID-klass 2.3

Utsläpp Giftiga gaser kan leda till mycket omfattande konsekvenser inom ett större område i samband med ett utsläpp.

Analyseras vidare.

A4 Olycka med farligt godstransport med brandfarlig vätska i RID-klass 3

Utsläpp och

antändning Vid antändning givet läckage kan betydande konsekvenser nära olycksplatsen uppstå.

Analyseras vidare.

antändning Medför normalt ej konsekvenser för personskador då skada förutsätter antändning och det är begränsade mängder som transporteras på järnvägsnätet.

Analyseras inte vidare.

Briab Brand & Riskingenjörerna AB 44 (47) A5 Olycka med farligt

godstransport med ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten i RID-klass 5

Utsläpp, reaktion med vatten och antändning

Kan reagera explosionsartat eller bilda explosiva produkter med vissa organiska ämnen.

Konsekvenserna är lika de som sker vid olycka med massexplosivt ämne. Sannolikheten för att samtliga händelser ska inträffa bedöms dock som mycket osannolikt, men har ändå för järnvägen valt att beaktas, vilket är konservativt.

Analyseras vidare.

- Olycka med farligt godstransport med giftiga ämnen i RID-klass 6.1

Utsläpp Medför normalt ej konsekvenser då personer måste vara i direkt kontakt med ämnet.

Analyseras inte vidare

- Olycka med farligt godstransport med smittförande ämnen i RID-klass 6.2

Utsläpp Medför normalt ej konsekvenser då personer måste vara i direkt kontakt med ämnet.

Analyseras inte vidare.

- Olycka med farligt godstransport med smittförande ämnen i RID-klass 7

Utsläpp Medför normalt inga akuta konsekvenser även i de fall där radioaktivt material läcker ut. Vid transport vidtas mycket omfattande säkerhetsåtgärder.

Utsläpp Medför normalt ej konsekvenser då personer måste vara i direkt kontakt med ämnet.

Analyseras inte vidare.

- Olycka med farligt godstransport med övriga ämnen och föremål i RID-klass 9

Utsläpp Medför normalt inga akuta konsekvenser.

Analyseras inte vidare.

C1 Urspårat tåg Påkörning av

byggnad eller person Kan generera stora konsekvenser vid kollisoon med byggnad.

Analyseras vidare.

- Brand inom byggnad Stor brand inom

byggnad Olyckshändelsen/riskkällan hanteras explicit i andra regelverk (BBR).

Analyseras inte vidare.

Brand i fordon på körbana i anslutning till planområdet

Stor brand som kan

påverka planområdet Ingen förändring bedöms råda mellan

nollalternativ och huvudalternativet samt risknivån bedöms som låg.

Analyseras inte vidare.

Olycka på ytvägnätet i anslutning till

planområdet.

Stor trafikolycka Behandlas via ordinarie trafikprojektering och bedöms ej påverka markanvändning eller funktion.

Analyseras inte vidare.

Briab Brand & Riskingenjörerna AB 45 (47) riskinventeringen. Utifrån hur påverkan sker har en bedömning gjorts om en förändring mot

nollalternativet uppstår. Då vissa specifika olyckshändelser och riskkällor hanteras explicit via andra regelverk, har utöver förändringen mot nollalternativet, två övergripande bedömningsgrunder

medtagits för att möjliggöra en logisk bedömning om en olyckshändelse eller riskkälla ska underkastas fördjupad analys:

Olyckshändelsen/riskkällan hanteras inte explicit via andra regelverk (exempelvis rådande bygg- eller arbetsmiljölagstiftning).

eller:

Olyckshändelsen/riskkällan hanteras explicit i andra regelverk, men eventuella förslag på åtgärder kan ge stor påverkan på markanvändning och/eller funktion inom detaljplaneområdet.

Tabell 15 - Riskinventering och översiktlig bedömning

ID Händelser Skadehändelse Bedömning om fördjupade

analyser genomförs

A1 Olycka med farligt godstransport med explosiva ämnen i ADR-klass 1

Utsläpp och

deflagration Den kraftiga tryckvåg som kan uppstå medför mycket omfattande konsekvenser.

Analyseras vidare.

A2 Olycka med farligt godstransport med brandfarlig gas i ADR-klass 2.1

Utsläpp och

antändning Brännbar gas kan vid antändning ge upphov till mycket omfattande

konsekvenser inom ett större område vid ett utsläpp.

Analyseras vidare.

- Olycka med farligt godstransport med ej giftig, ej brännbar gas i ADR-klass 2.2

Utsläpp Små konsekvenser vid en olycka och små kvantiteter transporteras.

Analyseras inte vidare.

A3 Olycka med farligt godstransport med giftig gas i ADR-klass 2.3

Utsläpp Giftiga gaser kan leda till mycket

omfattande konsekvenser inom ett större område i samband med ett utsläpp.

Analyseras vidare.

A4 Olycka med farligt godstransport med brandfarlig vätska i ADR-klass 3

Utsläpp och

antändning Vid antändning givet läckage kan betydande konsekvenser nära

antändning Medför normalt ej konsekvenser för personskador då skada förutsätter antändning och det är begränsade mängder som transporteras på järnvägsnätet.

Analyseras inte vidare.

Briab Brand & Riskingenjörerna AB 46 (47) - Olycka med farligt

godstransport med ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten i ADR-klass 5

Utsläpp, reaktion med vatten och antändning

En vådahändelse med dessa ämnen leder normalt ej till risk för personskador. För flertalet ämnen – vattenlösningar av väteperoxider med mindre än 60% väte undantagna – ger dock ett utsläpp som blandas med brännbara ämnen och antänds en mycket kraftig explosioner motsvarande massexplosioner av massexplosiva ämnen. Sannolikheten för att samtliga händelser ska inträffa bedöms dock som så osannolikt

Analyseras inte vidare.

- Olycka med farligt godstransport med giftiga ämnen i ADR-klass 6.1

Utsläpp Medför normalt ej konsekvenser då personer måste vara i direkt kontakt med ämnet.

Utsläpp Medför normalt ej konsekvenser då personer måste vara i direkt kontakt med ämnet.

Utsläpp Medför normalt inga akuta konsekvenser även i de fall där radioaktivt material läcker ut. Vid transport vidtas mycket omfattande säkerhetsåtgärder.

Utsläpp Medför normalt ej konsekvenser då personer måste vara i direkt kontakt med ämnet.

Analyseras inte vidare.

- Olycka med farligt godstransport med övriga ämnen och föremål i ADR-klass 9

Utsläpp Medför normalt inga akuta konsekvenser.

Analyseras inte vidare.

- Brand inom byggnad Stor brand inom

byggnad Olyckshändelsen/riskkällan hanteras explicit i andra regelverk (BBR).

Analyseras inte vidare.

Brand i fordon på körbana i anslutning till planområdet

Stor brand som kan

påverka planområdet Ingen förändring bedöms råda mellan nollalternativ och huvudalternativet samt risknivån bedöms som låg.

Analyseras inte vidare.

Olycka på ytvägnätet i anslutning till

planområdet.

Stor trafikolycka Behandlas via ordinarie trafikprojektering och bedöms ej påverka markanvändning eller funktion.

Analyseras inte vidare.

- Olycka med gasbuss gasbrand Behandlas i dimensionerande olyckslast i EKS inom byggnaderna samt BBR.

Analyseras inte vidare.

4

Planbesked och planuppdrag för Varvet 1 i Slagsta indu-striområde (sbf/2013:205)

Förslag till beslut

Samhällsbyggnadsnämnden ger negativt planbesked för Varvet 1.

Sammanfattning

Syftet med begäran av planbesked är att kommunen ska redovisa sin avsikt gällande planläggning för möjlighet att stycka och bebygga del av Varvet 1.

Enligt Nya PBL (Nya plan- och bygglagen) ska strandskyddet prövas på nytt i samband med ny planläggning, även om det i dag är upphävt.

Fastigheten Varvet 1 är belägen i Slagsta industriområde utefter Fågelviks-vägen, som ansluter till färjeläget med färjor till Ekerö.

För fastigheten Varvet 1 gäller detaljplan Fittja XXII (56-22-1A), som fastställdes 1972-04-04. Genomförandetiden har gått ut. Detaljplanen anger en högsta våningsyta på 25 000 kvm. I dag är ca 17 000 kvm utnyttjade.

I länsstyrelsens beslut om fastställelse angav de att ”område med byggrätt angiven i sammanlagd våningsyta skall ingå i endast en tomt”. Detta inne-bär att fastigheten Varvet 1 inte är avstyckningsbar.

Hela fastigheten Varvet 1 är 24 910 kvm. Ansökan avser möjlighet att stycka av ca 3 500 kvm.

Motivering

Samhällsbyggnadsnämnden ställer sig negativa till den sökandes begäran.

Men nämnden ser positivt på att pröva frågan igen när vi får redovisat en in-tressent. En förutsättning är att den tillkommande bebyggelsen möjliggör att fastigheten inrymmer sina egna funktioner, så som parkering och lastut-rymmen med god gestaltning och en intressant verksamhet, eftersom läget är en viktig entré till kommunen från Ekerö.

Ärendet

Begäran om planbesked avseende avstyckning av ca. 3.500 kvm av Varvet 1. Hela fastigheten Varvet 1 är 24.910 kvm.

Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse date-rad 2014-02-03.

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08 - 530 613 39 Sms·0708-861040· E-post eva.kamph@botkyrka.se

Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

Planbesked för Varvet 1 i Slagsta industriområde

Förslag till beslut

Samhällsbyggnadsnämnden ger negativt planbesked för Varvet 1.

Sammanfattning

Syftet med begäran av planbesked är att kommunen ska redovisa sin avsikt gällande planläggning för möjlighet att stycka och bebygga del av Varvet 1.

Enligt Nya PBL (Nya plan- och bygglagen) ska strandskyddet prövas på nytt i samband med ny planläggning, även om det i dag är upphävt.

Bakgrund

Fastigheten Varvet 1 är belägen i Slagsta industriområde utefter Fågelviks-vägen, som ansluter till färjeläget med färjor till Ekerö.

Fastigheten Varvet 1 är belägen i Slagsta industriområde utefter Fågelviks-vägen, som ansluter till färjeläget med färjor till Ekerö.

Related documents