Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP)

Arbetet inom åtgärdsprogrammen för hotade arter och naturtyper fokuserar på att nå gynnsam bevarandestatus för de arter och livsmiljöer som är särskilt hotade eller som fungerar som paraplyarter, dvs. arter vars krav på sin livsmiljö täcker in många andra skyddsvärda arters behov. Genom arbetet med ÅGP har artperspektivet fått en tydlig tillämpning. Åtgärdsarbete utifrån arter är ett arbetssätt som länkar samman mål, miljötillstånd, kunskap om hot och behov, åtgärd och effekt, och det har stor betydelse för miljötillståndet på biotop- och landskapsnivå, liksom för den genetiska nivån. Det har en styrande inverkan på naturvårdshänsyn och för att vässa naturvårdsåtgärder – ”rätt åtgärd på rätt plats i landskapet”. Åtgärdsprogrammen är avsedda att fungera som ett komplement till andra åtgärder för biologisk mångfald.

Tabell 29. Förbrukade medel för arbete med åtgärdsprogram 2017–2019 (tkr).

2017 2018 2019

Förbrukade medel 55 098* 54 490 42 972 *2017 års siffror avser fördelade bidrag, medan 2018 och 2019 avser faktiskt förbrukade medel från 1:3-anslaget till ÅGP-arbete.

Under 2019 gick cirka 42 miljoner kronor till arbete med ÅGP, varav den stora merparten, 40 miljoner kronor, har fördelats till länsstyrelserna. Utöver beräknade lönemedel på länsstyrelserna innebar det dock att länen i snitt bara fick cirka 13 000 kr till åtgärder för vardera av de ordinarie ÅGP (de 93 mest prioriterade programmen) som de berörs av. Resterande medel (cirka 2 miljoner kronor) har bland annat gått till lönemedel på Naturvårdsverket samt projekt vitryggig hackspett och projekt fjällgås.

Länsstyrelserna använder även ÅGP-medlen som medfinansiering för andra finansieringskällor så som Interreg och LIFE, vilket kräver resurser för att ta fram underlag, söka medel och administrera dessa extra medel. Medel via LONA, biogeografisk uppföljning, våtmarksmedel och rovdjursövervakning har också bidragit till ÅGP-verksamheten men dessa medel redovisas inte i detta avsnitt för att undvika dubbelredovisning.

Tabell 30. Antal åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper.

2017 2018 2019

Antal gällande, fastställda program i början av året 131 132 132 Antalet nya fastställda program under året 1 0 0 Antalet avslutade program under året 0 0 1 Antal program där koordinering eller åtgärder genomförts av

länsstyrelserna 124 119 113

Antal program där åtgärder genomförts av andra aktörer än

länsstyrelserna 44 57 52

Antal uppdaterade/reviderade åtgärdsprogram 2 0 0 Antal uppdaterade åtgärdstabeller 0 11 0

Under 2019 pågick totalt 132 terrestra åtgärdsprogram varav länsstyrelserna koordinerade eller vidtog åtgärder i 113. Av de 29 åtgärdsprogram som löpt ut och utvärderades under 2019, avslutades ett (ÅGP för sötgräs) medan resterande 28 förlängdes då åtgärdsbehov kvarstår och 22 av dessa behöver en uppdaterad åtgärdstabell.

Av figur 1 framgår länsstyrelsernas kostnader per åtgärdstyp. Huvuddelen av åtgärdsmedlen går till skötsel, restaurering och inventering. Utöver de faktiska åtgärdskostnaderna läggs resurser på koordinering. Framför allt handlar det om dialog med och underlag till externa aktörer så att dessa kan anpassa sin verksamhet och vidta åtgärder. Den exakta samlade kostnadsbilden för andra aktörers åtgärder är okänd, särskilt när åtgärder utförs som en del av aktörernas löpande verksamhet. Kostnadsuppgifter på åtgärder som andra aktörer bidragit med och som länen har vetskap om är cirka 6,6 miljoner kronor under 2019 (figur 2). Dessa täcker ett brett register av aktörer såsom univer- sitet, botaniska föreningar, kommuner och statliga aktörer, t.ex. Trafikverket. Dessutom bidrar frivilliga organisationer med ett stort antal timmar ideellt arbete.

Artdatabanken fungerar som ett viktigt kunskapsstöd i ÅGP-arbetet och har under 2019 medverkat i den nationella koordineringen av åtgärdsprogram,

bistått berörda myndigheter och andra aktörer med expertstöd och under- lag i genomförandet av åtgärdsprogram, bistått Naturvårdsverket vid utvärde ringar av 29 enskilda åtgärdsprogram, samt bidragit till den löpande utvecklingen av verksamheten. Artdatabanken driver även, på uppdrag av Naturvårdsverket, tillsammans med Jordbruksverket en samverkansgrupp för infrastrukturens gräsmarker. Andra medverkande aktörer i gruppen är läns- styrelserna, Trafikverket, Svenska kraftnät, Vattenfall eldistribution, Ellevio, E.on, Swedavia Airport, Centrum för Biologisk Mångfald, Skellefteå kraft, Svenska golfförbundet, STERF, och Triekol. Gruppens främsta uppgift är att driva och samordna arbetet med åtgärder, skötsel och skapande av lämpliga miljöer för biologisk mångfald och grön infrastruktur i anslutning till byggd infrastruktur.

EFFEKTER

Det åtgärdsprogram som avslutades under 2019 var ÅGP för sötgräs. Det bedöms nu finnas fler än 75 lokaler med över 25 tuvor av sötgräs, vilket var det långsiktiga målet, och på nationell nivå bedöms den totala population uppgå till ca 19 000 tuvor, vilket överskrider visionen.

Andra goda exempel där vi nu ser resultat är inom ÅGP för humlepälsbi, vityxne i södra Sverige respektive violett guldvinge. Inom ÅGP för humlepälsbi har främst informationsåtgärder och hjälp med renovering av husväggar med bivänliga material varit framgångsrikt. Humlepälsbi har ökat i populations- storlek (till ca 600 reproducerande individer) och förväntas nu kunna klassas om från akut hotad till starkt hotad i svenska rödlistan. Skötsel- och restau- reringsåtgärder inom ÅGP för vityxne i södra Sverige har också varit fram- gångsrika och gett goda resultat, men mindre arbetsintensiva skötselmetoder behöver utvecklas för att skötseln ska bli hållbar i längden. För violett guldvinge finns nu chans att vända trenden och inte bara förhindra utdöende tack vare samverkan med kraftbolag, skogsbolag och myndigheter. Förutom samverkan kommer fokus kommande period ligga på skötsel och restaurering, där en mycket viktig åtgärd även är att bekämpa invasiva främmande arter.

0 5 10 15 20 25 30 2017 2018 2019 Mk r År

Datainsamling och analyser Aktiva åtgärder i fält Dialog och samverkan samt övergripande koordinering

Figur 1. Fördelning av länsstyrelsernas kostnader för åtgärder kopplade till specifika åtgärdsprogram

(medel från 1:3-anslaget). 0 10 20 30 40 50 60 2017 2018 2019 Mk r År LBP Andra aktörer ÅGP medel

Figur 2. Tilldelning av 1:3-anslaget till länsstyrelserna, länsstyrelsernas uppväxling av anslaget genom