Friluftslivsarbete i skyddade områden

5.3.1 Friluftslivsarbete i nationalparker

Landets nationalparker förvaltas med några få undantag av de länsstyrelser där nationalparkerna geografiskt är belägna. Länsstyrelserna beviljas årligen ett bidrag från 1:3-anslaget till förvaltningen av skyddade områden i sitt län. Detta bidrag täcker även kostnaderna för nationalparkerna.

Den ekonomiska redovisningen av bidragen för skötseln av nationalparkerna ingår i den totala redovisningen från länsstyrelserna, föreningen

Laponiatjuottjudus och Stiftelsen Tyrestaskogen, se tabell 21. Se även tabell 39. Trots det sämre budgetläget under 2019 så har en hel del åtgärder kunnat utföras, bland annat påbörjas ett omfattande arbete med att byta ut alla räcken och fallskydd på Blå Jungfrun. Löpande underhåll av leder, spänger och byggnader har fortgått. Den nya entrén till Muddus nationalpark har invigts och en ny övernattningsstuga i Skuleskogens nationalpark har invigts (den ersätter en stuga som tidigare brann ner).

Införandet av den visuella identiteten som är en del av varumärket för Sveriges nationalparker löper vidare. Nationalparksidentiteten är fullt införd i 12 nationalparker. Planering pågår i ett flertal nationalparker och några har påbörjat arbetet med att ta fram nya skyltar.

Genom en utbildning i varumärket Sveriges nationalparker ges aktörer som verkar i eller i direkt anslutning till parken möjlighet att teckna samverkansavtal om att få använda sig av logotypen för samarbete med nationalparken i sin verksamhet. Utbildningar för aktörer har genomförts av nationalparksförval- tarna i sex nationalparker under året. Fem parker har sedan tidigare genom- fört utbildningar, 32 nya samverkansavtal har tecknats under året. Sedan tidigare finns 35 avtal med olika aktörer. CNV har deltagit i aktörsutbildningar i Söderåsens respektive Åsnens nationalparker.

Flera nationalparker rapporterar om mycket högt besökstryck som nått gränsen för vad besöksanläggningarna (framför allt parkeringar och toaletter) och till viss del även områdets natur klarar under högsäsong. Kompletterande spångning och grusning av leder samt hänvisningar till andra entréplatser och närliggande reservat är några åtgärder som vidtagits. I nationalparkerna Norra Kvill och Sonfjället har parkeringsytorna utökats. Bemanning av entréer är ett annat sätt att hantera de stora besöksmängderna. Projektet Besöksvänliga Tiveden har fortsatt gjort det möjligt att bemanna huvudentrén i Tiveden. Förvaltningen för Skuleskogens nationalpark har satsat på att anställa en parkvärd under högsäsong.

Totalt uppskattas att antalet besökare till nationalparkerna ökat med ca 50 000 under 2019. Nationalparkerna Abisko, Fulufjället, Tyresta och Tiveden står för den största ökningen i antal besök sett.

Tabell 45. Antal besök i Sveriges nationalparker 2017–2019.

2017 2018 2019

5.3.2 Arbete för friluftslivet i naturreservat

Många länsstyrelser redovisar nedprioriteringar eller omprioritering gällande informationsinsatser och fysiska tillgänglighetsåtgärder på grund av anslagsnedskärningen 2019. Flera ger samtidigt också en bild av ett ökat besökstryck i naturreservaten. För att göra naturreservat kända samt sprida information och kunskap om dessa pågår många insatser. Flera länsstyrelser lyfter arbetet och utvecklingen av digitala kanaler, så som den nya länsstyrelse- webben (besöksmål)13 _{med komplettering av exempelvis foton, information om} vandringsleder, dokument med uppläsningstjänst, digitala reservatskartor och annat. Även naturkartan och sociala medier lyfts som bra kanaler som man arbetar med. I övrigt handlar informationsarbetet om skyltproduktion, foldrar m.m.

Utflyktsguider, naturguidningskalendrar och kartfoldrar är också något som många länsstyrelser tagit fram som visar de finaste områdena att besöka med guidningar och aktiviteter kopplat till dessa, ofta i samverkan med andra. Naturvägledning i form av guidningar och publika arrangemang lockar besökare och kunskap om bl.a. skyddad natur sprids, exempelvis:

• Uppsala kommun arrangerar varje år Stadsskogens dag i naturreservatet Stadsskogen, som är ett tacksamt tillfälle för Länsstyrelsen i Uppsala län att sprida kunskap om naturreservat och besöksmål. Arrangemanget lockar en strid ström av besökare.

• Länsstyrelsens i Hallands län grundprogram och aktiviteter fokuserade på tillgänglighet och hållbarhet och lockade totalt 3 000 besökare till 115 olika aktiviteter. Samtliga guidningar anpassades till kollektivtrafikens tidtabeller, alternativt ordnades det samåkningsmöjligheter.

• I Örebro län såg länsstyrelsen till att deltagarna fick en guidad cykeltur på temat Grön infrastruktur från Kumla till bland annat naturreservaten Hällkistan och Norra Mossby (i samarbete med Kumla kommun och Närkes insektsförening). Andra teman var vinterfåglar, invasiva arter på Vilda blommornas dag, skogsbad och familjeaktivitet, tillgänglig guidning bland smålom och mossor, djurens spår i skogen, ljusvandring och annandagsvandring (se även Naturvägledning (utanför de skyddade områdena) 5.1.3.).

Arbete gällande den fysiska tillgängligheten pågår ständigt (leder, parkering, vindskydd, grillplatser osv.) men många länsstyrelser har på grund av budget- läget fokuserat arbetet på att hålla god standard på befintliga anläggningar, snarare än att utveckla områden. Trots det har många fina insatser gjorts under året:

• I Halltorps naturreservat (Kalmar län) har äldre träspång bytts ut och breddats för att fungera enligt de mått som gäller för god tillgänglighet

för alla. Spången har byggts ut med en tillkommande slinga och fått mötesplatser, viloplatser med nya soffor och en större yta där ett stort tillgängligt rastbord har monterats.

• Längs norra Gotlands västkust har det lyckade projektet med anläggande av en vandringsled, Klintkustleden, fortsatt under året. Själva Interreg- projektet som Skogsstyrelsen drivit med finansiering från Region Gotland har avslutats under 2019.

• Länsstyrelsen i Jämtlands län har fortsatt arbetet med ökad tillgänglighet till tätortsnära naturreservat, som är viktiga för att många människor ska erbjudas ett lättillgängligt friluftsliv. Bland annat har Tysjöarna fått ny tillgänglig däckspång som leder fram till västra fågeltornet. Västra rastplatsen är kompletterad med ett nytt utedass och runt södra sjön har ca 100 meter ny spång lagts. Även Andersön har fått två tillgängliga dass. • I naturreservatet Skurugata, Jönköpings län, har tillgängligheten förbättrats

på leden samt tillhörande utsiktsplats efter synpunkter från tillgäng- lighetskonsult. Skurugata hade nästan 50 000 besök under 2019 och under flera sommardagar uppstod stora parkeringsproblem.

• En ny certifierad s.k. ”Värmlandsled” har invigts i Sunne kommun. Länsstyrelsen i Värmlands län har varit delaktig i anläggning av leden eftersom den går igenom naturreservaten Tiskaretjärn och Kalvhöjden. Naturvårdsverkets vägledning gällande tillgänglighet14 _{uppmuntrar länsstyrel-} serna till att ta fram någon form av tillgänglighetsplaner (vägledande dokument), för att kunna prioritera ekonomiska (och personella) resurser på ett bättre sätt, prioritera områden för en hög tillgänglighet och jobba med dessa på ett planerat, strukturerat och långsiktigt sätt. En nollmätning visar att sju läns- styrelser har tillgänglighetsplaner och sex stycken arbetar med att ta fram tillgänglighetsplaner. Nio länsstyrelser har ingen plan och inget arbete pågår. 168 personer genomför just nu den webbutbildning om Tillgängliga natur- och kulturområden15 _{som Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet har} tagit fram tillsammans, och som var klar 2019. Nio personer har genomfört hela utbildningen som består av 6 kapitel. Handboken Naturvägledning i skyddade natur­ och kulturområden presenterades också genom ett webbinarium som Centrum för naturvägledning höll i. Tio personer deltog från sex länssty- relser. Webbinariet återkommer 2020.

14 _{Tillgängliga natur- och kulturområden – En handbok för planering och genomförande av}

tillgänglighetsåtgärder i skyddade områden. Naturvårdsverkets rapport 6562

15 _{Webbutbildning: tillgängliga natur och kulturområden – http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/}

5.3.3 Registrerade friluftslivsåtgärder 2019

I Skötseldos finns för 2019 totalt 4 131 friluftsrelaterade åtgärder registrerade för hela landet. Den totala sträckan för stigar och leder i skyddade områden, som berörts av någon form av åtgärder under 2019, uppgår till 735 mil.

0 200 400 600 800 1000 1200 1400

Antalet utförda åtgärder 2019

Restaurering Nyanläggning/Nyskapande Löpande skötsel/Dri Kontroll/inventering Boragande/avveckling

Figur 3. Friluftslivsåtgärdernas fördelning på olika kategorier och åtgärdstyper.

Merparten av de friluftslivsrelaterade åtgärderna har under 2019 registrerats i kategorierna Leder (1 223 åtgärder) och Friluftsanordningar (915 åtgärder). I kategorierna Byggnader/anläggning, Friluftslivsanordningar, Leder och Vägunderhåll/P­platser är löpande underhåll de största åtgärderna. För kate- gorin Information och Gränsmarkering är den främsta åtgärden nyanlägg- ning/nyskapande (se figur 3).