STATUS: Pågående/Fortsätter
ÅTGÄRDSÄGARE: Fortum Värme, Miljöförvaltningen
I förväntad utveckling för framtida energianvändning år 2000 till år 2030/50, förutsattes i Handlingsprogrammet en oförändrad marknadsandel för fjärrvärmen eller 72 procent av nettoenergibehovet för uppvärmning i staden. Enbart en ambition att öka markandsandelen till 75 procent skulle för år 2005 innebära en reduktion av koldioxidutsläppen med ca 80 000 ton. År 2050 skulle en ökning av markandsandelen för fjärrvärmen till 82 procent parallellt med en sänkning av fjärrvärmens specifika utsläpp till 75 procent av dagens betyda en utsläppsreduktion i förhållande till den förväntade utvecklingen med ca 500 000 ton koldioxid per år.
Under perioden har ett stort antal fastigheter anslutit sig till fjärrvärmen. Mycket större än den förväntade utvecklingen. Troligtvis på grund av ökade oljepriser. Fortum ökade produktionen i fjärrvärmeverken genom att öka användningen av olja, kol, och el. Andelen förnyelsebart i fjärrvärmen sjönk därför i början av programperioden, och utsläppen per kilowattimme ökade. Fortum har sedan kunnat återställa andelen förnyelsebart. Det har bland annat skett genom anslutning till Bristaverket 2004 som eldas endast med förnyelsebara bränslen, samt genom konvertering av andra verk från olja till förnyelsebart. Se projekten ”Ökad användning av bioolja som bränsle i Årsta värmeverk och Hammarbyverket” och ”Utbyggnad och modernisering av Högdalenverket”.
Från hösten och framåt genomförs en särskild kampanjinsats gentemot en- och flerfamiljsfastigheter av Miljöförvaltningen.
PRIMÄR VERKAN: Ökad efterfrågan på fjärrvärme
SEKUNDÄR VERKAN: Minskat behov av eldningsolja
INDIREKT VERKAN:
2005 2030/2050
BERÄKNAD EFFEKT: 205 302 ton/år
TIDIGARE UPPSKATTAD
EFFEKT/POTENTIAL: 80 000 ton 500 000 ton
PÅVERKAR/PÅVERKAS AV ANDRA
PROJEKT: Användning av bioolja som bränsle i Årsta värmeverk och Hammarbyverket, Hammarby Sjöstad, Utbyggnad
och modernisering av Högdalenverket BERÄKNAD EFFEKT REDOVISAD I
SAMMANSTÄLLNING:
205 175 ton/år BIDRAR TILL UPPFYLLELSE AV
FÖLJANDE NATIONELLA MILJÖMÅL: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande Skogar
KOSTNADER
Inga uppgifter om kostnader har kunnat inhämtas pga. affärshemligheter. KOSTNADSEFFEKTIVITET
-
SAMHÄLLSEKONOMISK- OCH MILJÖNYTTA
BERÄKNINGSMETOD
Effekten av ökad anslutning till fjärrvärmenätet kan beräknas på flera olika sätt och därmed kan resultatet (effekten) bli helt olika. Till denna problematik kommer att den levererade fjärrvärmen till hushållen i Stockholms stad har varierat under åren 2000-2005 vilket kan ses i Dataunderlaget och i diagrammet nedan. Trenden
under 2000-2005 är dock tydlig, användningen av fjärrvärmen ökar i Stockholm för varje år och det är rimligt att den effekt som projektet hade under 2005 jämfört med 2000 kommer att fortsätta även efter 2005. Likaså
varierar fjärrvärmens emissionsfaktor för varje år
vilket ökar på problematiken hur projektets effekt bäst ska beräknas, så därför kommer effekten beräknas med två olika metoder och görs en enkel bedömning. I 1:a metoden så används årsspecifika emissionsfaktorer för fjärrvärmen medan i 2:a metoden används en medel-emissionsfaktor.
1:a metoden
Effekten beräknas utifrån ökningen av mängden levererad fjärrvärme mellan åren 2000 och 2005. Den ökade tillförda energin till fjärrvärmeproduktionen mellan 2000-2005 blir då:
6 549 GWh – 5 396 GWh = 1 153 GWh
Antas att denna ökade fjärrvärmeanvändningen beror på nya fjärrvärmekunder som tidigare använt eldningsolja (EO1) till uppvärmning. Utsläppen som ersatts är då:
1 153 GWh * 293,503 ton/GWh = 338 409 ton
År 2000 var utsläppen av CO2-ekv. från fjärrvärmeproduktionen 5 396 GWh * 121.848 ton/GWh = 657
492 ton och år 2005 var utsläppen 6 549GWh * 119,060 ton/GWh = 779 724 ton, en ökning med 122 232 ton.
De minskade utsläppen av CO2-ekv. blir då:
338 409 ton – 122 232 ton = 216 177 ton 2:a metoden
Utsläppen ifrån oljeanvändningen är densamma som förut däremot förändras utsläpp ifrån
fjärrvärmen. Då en medel-emissionsfaktor används blir utsläppen för år 2000 673 836 ton CO2-ekv.
och för år 2005 blir den 817 819 ton CO2-ekv. Utsläppen ökade alltså med 143 983 ton CO2-ekv.
De minskade utsläppen av CO -ekv. blir då:
Utveckling av lev. fjärrvärme och utsläpp
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 [kton] 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 [GWh]
Utsläpp från fjärrvärme [kton CO2-ekv.]
Utsläpp från fjärrvärme - medelmix [kton CO2-ekv.] Levererad fjärrvärme [GWh]
216 177 ton * 0,5 + 194 426 ton * 0,5 = 205 302 ton
Enligt kalkylvärden från SIKA om 1,50 kr/kg för insparade CO2-utsläpp värderas de minskade
utsläppen till:
205 302 ton * 1 000 kg/ton * 1,50 kr/kg = 307 953 000 kr ≈ 308 Mkr
DATAUNDERLAG
ENHET VÄRDE KOMMENTAR KÄLLA
2000 2001 2002 2003 2004 2005 Förbrukning -
fjärrvärme [GWh] 5396 6087 6200 6384 6315 6549 [1]
Emissionsfaktor
- fjärrvärme [ton/GWh] 121,484 119,750 125,660 130,9420 132,004 119,06
- fjärrvärme [ton/GWh] 124,877 medel över
2000-2005
- EO1 [ton/GWh] 293,503
FELKÄLLOR
Projektets effekt är svår att beräkna pga. variationerna av energianvändningen i fjärrvärmeproduktionen från år till år. Likaså har inga uppgifter kunnat inhämtas om hur många nya fjärrvärmekunder som tillkommit mellan 2000 och 2005 eller hur stor deras fjärrvärmeanvändning varit. Vilken typ av uppvärmning som ersatts av fjärrvärmen har ej heller kunnat fastställas så ett antagande har gjorts om att 100 % tidigare använde eldningsolja till sin uppvärmning. Variationerna i emissionsfaktorerna i fjärrvärmemixen från år till år försvårar beräkningen ytterliggare. Den bedömning som gjorts är gjord utifrån rimligheten i de två beräknade effekterna samt metoderna. Osäkerheterna i de beräknade effekterna är stora och därmed är även den bedömning som gjorts osäker.
DISKUSSION & JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE UPPSKATTAD EFFEKT
Tidigare uppskattad effekt bygger på en förväntad utveckling av fjärrvärmeanvändningen där effekten är beräknad om fjärrvärmeanvändningen marknadsandel ökar från 72 % till 75 %. Några uppgifter om fjärrvärmens marknadsandel har inte kunnat inhämtas för beräkningar av effekten i denna rapport. KÄLLOR