Vid en jämförelse mellan elevernas uppvisade kunskaper före och efter genomförandet av undervisningen kan jag konstatera att de generellt haft en god utveckling av baskunskaper och förståelse för grundläggande begrepp. Dock verkar proportionalitetsbegreppet fortfarande vara problematiskt för ett antal elever. Det kan bero på flera saker, men jag tror att undervisningen skulle ha kunnat behandla detta mer ingående och från fler infallsvinklar. En annan orsak kan vara att jag testade förståelsen för begreppet ganska ingående jämfört med hur ett traditionellt prov brukar se ut.
Av resultaten på det andra delprovet drar jag slutsatsen att eleverna uppvisat en god förmåga att lösa problem, föra resonemang och kommunicera
matematik inom matematikområdet funktionslära. Att deras prestationer utfördes på ett gammalt nationellt prov stärker min uppfattning om detta. Deras prestationer var avsevärt bättre jämfört med tidigare uppvisade
kunskaper inom andra kunskapsområden i matematik. På individnivå kan jag dessutom se att de elever som varit aktiva i muntliga diskussioner på
lektionerna har lyckats långt över förväntan. De elever som i vanliga fall inte räknar så mycket på egen hand har också presterat bättre än tidigare. Betydligt fler elever än normalt har visat upp kvaliteter för högre betygssteg.
Förhoppningsvis beror det på hur undervisningen har bedrivits.
Det går inte utifrån resultaten dra några slutsatser om andrspråkeleverna har utvecklats bättre än de ”svenska” eleverna. Bägge grupperna verkar ha gynnats lika mycket av undervisningen.
Från enkätresultaten och intervjun kan jag fastställa att eleverna är mycket förtjusta i undervisningen med en interaktiv skrivtavla. I intervjun ger eleverna många förklaringar på vad det är som gör undervisningen med denna teknik så intressant och jag tror precis som eleverna uttrycker i intervjun att det är
variationen som lyfter undervisningen. Detta tillsammans med att kvaliteten på det presenterade lektionsmaterialet blir betydligt högre och att den
interaktiva skrivtavlans unika möjligheter ger mig som lärare eller eleverna möjlighet att förklara begrepp och idéer på ett visuellt och tydligt sätt.
35
Utav enkätundersökningen och elevintervjun kan jag dra slutsatsen att
eleverna anser att de lär sig mer när den interaktiva skrivtavlan används. Det kan bero på att de faktiskt lyckades bättre än normalt, som kunskapstestet visade. En annan orsak kan vara att de tycker det är så mycket roligare med den här undervisningen och genom att svara att de lär sig mer kanske de hoppas att de chanserna till ytterligare undervisning med en interaktiv skrivtavla ökar.
Att döma av resultaten på elevintervjun och enkätundersökningen ökar både elevernas intresse och koncentration. Detta i ihop med resultaten på
kunskapstestet och elevernas åsikter om lärande gör att jag drar slutsatsen att eleverna lärt sig bättre än vid den ”vanliga undervisningen”. Detta kan naturligtvis bero på många faktorer. En av dessa skulle kunna vara att vi utnyttjat den interaktiva skrivtavlan på ett sätt som ökat elevernas chans till lärande. En annan orsak kan vara att undervisningen var mer välplanerad än normalt eller att det var det kollaborativa arbetssättet som gav ett ökat lärande.
6.3 Digitala lektionsanteckningarna
Genom resultaten av enkätundersökningen och intervjun kan jag också konstatera att eleverna har haft nytta av de digitala lektionsanteckningarna genom att studera dessa inför läxförhör och provskrivning. En orsak till att några elever inte utnyttjat anteckningarna kan bero på att de valde att inte öva till läxförhören och provet. De elever som valde att använda anteckningarna kan ha valt dessa framför läroboken på grund av att de själva varit med och skapat innehållet och att det är lättare att ta till sig ett självupplevt materiel. Dessutom kan de ha misstänkt att anteckningarna innehöll den matematik som läraren ansåg var viktig.
36
7 DISKUSSION
Min studie bekräftar de internationella studiernas resultat (MSU, 2007; Kershner & Warwick 2008; Moss, m fl, 2007). En interaktivskrivtavla kan fungera som ett verktyg för- och underlätta skapandet av en undervisning som bygger på elevdelaktighet och kommunikation. Jag anser att tavlan kan fungera som en medierande artefakt, ett verktyg och hjälpmedel som dels kan hjälpa eleverna att organisera sitt tänkande och dels initiera
matematiska samtal där lärandet sker i ett socialt sammanhang. Enligt Strandberg (2006) är det i skolan effektivt att skapa en undervisning som ger eleverna god tillgång på tecken och dessutom erbjuda en balans mellan yttre och inre aktiviteter. Jag anser att den interaktiva skrivtavlan ger
läraren ett bra verktyg för att erbjuda eleverna detta. Genom den interaktiva skrivtavlans programvara finns det stora möjligheter att dels skapa egna samt dels använda programvarans symboler och bilder för att underlätta elevernas tänkande. Och eftersom även Internet finns lättillgängligt, så är tillgången på tecken egentligen obegränsad. Yttre aktiviteter fås genom att händelser, problem och aktiviteter presenteras på ett intresseväckande sätt. Detta kan sedan leda till diskussioner och samtal i både grupper och
helklass. Vid grupparbete med lärararrangerade grupperingar ökar också chansen att eleverna hamnar i den närmaste utvecklingszonen och därmed ökar även elevernas möjlighet för lärande (Strandberg, 2006). Den inre aktiviteten, tänkandet och reflektionen kan underlättas av att eleverna kan ta del av och studera de digitala lektionsanteckningarna efter lektionerna. Detta arbetssätt ska dessutom enligt Gibbons (2006) gynna
andraspråkseleverna.
I ett konstruktivistiskt synsätt på lärande kan den interaktiva skrivtavlan fungera som ett viktigt redskap. Med responssystemens hjälp kan läraren på kort tid ta reda på vad eleverna har för uppfattningar och missuppfattningar om matematiska begrepp och idéer. Utifrån informationen om elevernas uppfattningar kan läraren planera omedelbara eller långsiktiga
undervisningsinsatser. Vid arbete med responssystemen kan en kognitiv konflikt skapas hos de elever som valt ”felaktiga” alternativ. Genom att elevernas resultat presenteras åskådligt och diskuteras i helklass upptäcker dessa elever att deras uppfattningar inte stämmer med redovisad fakta. Det gör att de öppnar sig för att kunna omkonstruera sin kunskap, vilket också elevintervjuns resultat visade.
37
Laborativa aktiviteter, öppna och rika problem samt undervisning utifrån verkliga händelser kan med fördel på grund av de multimediala
möjligheterna presenteras på en interaktiv skrivtavla och sedan fungera som verktyg för att förmedla elevernas egna lösningar, idéer och tankar till andra elever och läraren. Det som händer, skrivs och skapas på tavlan kan sedan fungera som utgångspunkt för att öka elevernas möjligheter att skapa sin egen matematik. Genom grupparbete och diskussioner har eleverna regelbundet fått möjlighet att utveckla sitt matematiska språk. Allt detta är enligt Engström (1998) förenligt med en konstruktivistisk
matematikundervisning.
Det är svårt att bedriva en vetenskaplig studie över sitt egna
utvecklingsprojekt och sin egen undervisning. Reliabiliteten i resultaten kan naturligtvis ifrågasättas av många anledningar. Vad var det som var den mest avgörande faktorn att eleverna fick bra resultat? Var det
undervisningssättet, den interaktiva skrivtavlan eller lärarens roll som var avgörande? Var kunskapstestet av hög validitet och reliabilitet? Ytterligare en fråga som jag ställt till mig själv och till eleverna i intervjun är hur resultaten skulle se ut om jag genomförde en liknande undervisning utan en interaktiv skrivtavla? I elevintervjun var eleverna mycket övertygade och bestämda. De ansåg att det inte skulle fungera. Det skulle bli för tråkigt, långsamt och segt. Min åsikt utifrån studiens resultat är att den interaktiva skrivtavlan underlättar för mig som lärare att skapa en spännande
undervisning som bygger på elevdelaktighet och kommunikation. Men det skulle ha varit intressant att kompletterat studien med en referensklass. Referensklassen skulle kunna ha undervisats av mig på ett liknande sätt, men utan den interaktiva skrivtavlan. Det hade gett mig större möjligheter att avfärda både arbetssättet, lärarens roll och kunskapstestets utformning. Det är viktigt att poängtera att det inte är den interaktiva skrivtavlan i sig själv som lyfter undervisningen. Det är lärarens användning av tekniken som avgör om lärandet stärks vid användandet av en interaktiv skrivtavla (Moss, 2007; Mohon, 2008; MSU, 2007;Warwick & Kershner, 2008) eftersom det är läraren som planerar, organiserar och avgör hur och när tekniken ska användas. Resultaten blir automatiskt inte bättre för att läraren utnyttjar tekniken. Dessutom finns det risker med att använda en interaktiv skrivtavla. Jag anser precis som Moss (2007) att tavlorna kan förstärka en förmedlande undervisningsstil genom att innehållet kan levereras i en snabbare takt eller att tavlans aktiviteter hamnar i för stort fokus och på så sätt minskar interaktiviteten. Eleverna blir då passiva åskådare. Detta
38
måste läraren vara medveten om och beakta vid planering av sin undervisning.
Arbetsmodellen som jag arbetade fram och den undervisning som bedrevs stämmer väl överens med kursplanens intentioner samt nationella
undersökningars (Skolverket 2003 & 2005) förslag på åtgärder för att förbättra undervisningen och öka intresset för matematik. Elevintervjun och enkätundersökningen visar tydligt att elevernas intresse har ökat genom användandet av den interaktiva skrivtavlan. Att fånga elevernas intresse och väcka en nyfikenhet för ämnet är enligt min åsikt oerhört viktigt för att ”öppna upp” eleverna för lärande.
Vad händer med elevernas intresse och nyfikenhet när en interaktiv skrivtavla används av samtliga lärare och därmed blir vardag i
undervisningen. Kommer deras intresse och koncentration att avta? Eller kommer eleverna och lärarna att hitta ytterligare arbetsformer som gynnar deras lärande? Jag tror att elevernas intresse kommer att mattas av lite grann. Men det kommer inte att avta helt. Vilken vardag tror du att de föredrar? En vardag med lärare och elever som skriver och kladdar på en traditionell skrivtavla eller en vardag med en levande och multimedial undervisning på en interaktiv skrivtavla?
Jag är helt övertygad om att det kommer att finnas interaktiva skrivtavlor i samtliga svenska skolor och kanske till och med i alla klassrum inom några år. Tekniken finns och är numera ganska billig, så varför är det inte en rättighet för både elever och lärare att ha tillgång till den? Men om lärarna ska kunna förbättra sin undervisning måste kommuner och skolor ta ett helhetsgrepp över lärarnas fortbildning. Lärarna måste både få tid och utbildning i att lära sig hantera tavlorna och programvarorna. Därefter bör de få möjlighet att träffa andra lärare och diskutera tavlornas möjligheter, begränsningar och risker. Jag hoppas att min studie kan ge lärare både kunskap om samt inspiration till att utnyttja en interaktiv skrivtavla för att utveckla sin undervisning. En interaktiv skrivtavla kan fungera som ett verktyg för att skapa en spännande, intresseväckande och lärorik undervisning som bygger på lärande via elevdelaktighet och kommunikation.
39
8 REFERENSER
8.1 Litteratur
Bennett, Sue & Lockyer, Lori. (2008). A study of teachers’ integration of
interactive whiteboards into four Australian primary school
classrooms. Learning, Media and Technology 33(4), 289–300, Faculty
of Education, University of Cambridge, Cambridge, UK
Davidsson, B. & Patel, R. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur: Lund
Engström, Arne m fl (1998). Matematik och reflektion. Studentlitteratur: Lund
Emanuelsson, Göran (red) m fl (1996). Matematik – ett
kommunikationsämne. Nämnaren Tema, NCM, Göteborg
Gustafsson, Patrik (2009a). Interaktiva skrivtavlor – en möjlighet till
ökad lust och lärande i matematik? Nämnaren (2), 39–44. NCM,
Göteborgs universitet.
Gustafsson, Patrik (2009b). Interaktiva skrivtavlor 2 – en möjlighet till
ökad lust och lärande i matematik? Nämnaren (3), 28–33. NCM,
Göteborgs universitet.
Gustafsson, Patrik (2010). Elevaktiva arbetsmetoder med IST. Biennaldokumentationen 2010. Tillgänglig 2010-09-05 på
http://matematikbiennalen.ncm.gu.se/media/biennal/dokumentatio n/2010/resources/file/403a.pdf
Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren
Hagland, K., Hedrén, R. & Taflin, E. (2005). Rika matematiska problem. Stockholm: Liber
Hansson, H. (2007). Utvärdering av interaktiva skrivytor –
Smartboard/Vinstagårdsskolan och ActiveBoard/Kvickenstorpsskolan.
Tillgänglig 2009-04-03 på
http://www.edu.stockholm.se/upload/Dokument/Utv%C3%A4rdering %20av%20interaktiva%20skrivytor.pdf
Kershner, Ruth & Warwick, Paul. (2008). Primary teachers’ understanding
of the interactive whiteboard as a tool for children’s collaborative learning and knowledge-building. Learning, Media and Technology
33 (4), 269–287, Faculty of Education, University of Cambridge, Cambridge, UK
40
Mohon, Elisabeth (2008). SMART moves? A case study of one teacher’s
pedagogical change through use of the interactive whiteboard.
Learning, Media and Technology 33(4), 301–312, Faculty of Education, University of Cambridge, Cambridge, UK
Moss, Gemma. Jewitt, Carey. Levaãiç, Ros. Armstrong, Vicky. Cardini, Alejandra & Castle, Frances. (2007) The Interactive Whiteboards,
Pedagogy and Pupil Performance Evaluation: An Evaluation of the Schools Whiteboard Expansion (SWE) Project: London Challenge.
Research Report RR816. School of Educational Foundations and Policy Studies, Institute of Education, University of London Myndigheten för skolutveckling. (2007). Effektivt användande av IT i
skolan – Analys av internationell forskning. Stockholm: Liber.
Skolverket (2005). Matematik, ämnesrapport till rapport 251 (NU-03). Stockholm
Skolverket (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik. Nationella
kvalitetsgranskningar 2001-2002. Rapport nr: 221. Stockholm.
Skolverket (2000). Grundskolans kursplaner och betygskriterier. Tillgängligt 2010-01-09 på
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3873/titl eId/MA1010%20-%20Matematik
Rosén, B. (1996). Funktionslära i skolmatematiken. Nämnaren 23(4), 44–47. NCM, Göteborgs universitet.
Rosén, B. Grønmo, L.S. (1997). Elevers uppfattningar av funktioner. Nämnaren 24 (1), 43–47. NCM, Göteborgs universitet.
Rosén, B. Grønmo, L.S. (1997). Funktioner i berg- och dalbana. Nämnaren 24 (2), 41–45. NCM, Göteborgs universitet.
Bergsten, C., Häggström, J. & Lindberg, L. (1997). Algebra för alla.
Nämnaren TEMA. Kungälv: NCM, Göteborgs universitet.
Silver Edward A. &. Smith, Margaret S. (2001). Samtalsmiljöer -
Att förverkliga reformer i klassrummet. Nämnaren 28 (4), 11–15.
NCM, Göteborgs universitet.
Silver Edward A. &. Smith, Margaret S. (2002). Samtalsmiljöer -
Att få elever att samtala om matematik. Nämnaren 29 (1), 49–52.
NCM, Göteborgs universitet.
Silver Edward A. &. Smith, Margaret S. (2002). Samtalsmiljöer -
Berikande problem. Nämnaren 29 (2), 39–43. NCM, Göteborgs
universitet.
Strandberg, Leif. (2006). Vygotskij i praktiken. Norstedts Akademiska förlag. Finland
8.2 Webbsidor
41
42
43
44