Samspel i den här kategorin utmärks av synliggörandet av varandra, samt omtänksamheten och empatin däremellan. Enligt Michelsén (2004) sker samspel vanligtvis under likvärdiga kompromisser, där barnen ofta har samma inflytande och påverkan över en situation.
Följande observationsutdrag har tolkats som ett ömsesidigt samspel och utspelar sig i situationen vi valt att kalla ”Smaka”. Det sker mellan Rebecka (1 år) och Siri (3 år).
Rebecka står och iakttar de andra barnen som har fullt upp med att ”äta” och går sedan och lägger sig i en docksäng som är placerad bakom Siri. Siri vänder sig om till Rebecka och frågar om hon vill smaka och räcker fram en gaffel.
I sekvensen går det att tolka att det finns ett ömsesidigt samspel mellan Siri och Rebecka. Trots att Rebecka lägger sig i sängen bakom bordet, vänder sig Siri om för att fråga om hon vill smaka. Vid första anblick kan denna sekvens ses utifrån den aspekt att de andra barnen inte har kännedom om att Rebecka fortfarande är närvarande när hon lägger sig bortom synhåll från bordet, men ett tydligt tecken på motsatsen är när Siri tveklöst vänder sig om och tilltalar Rebecka. Det kan tolkas både som ett synliggörande och en känsla av omtänksamhet och empati.
32
Pia beskriver Siri och Rebeckas samspel och redogör för att trots att Rebecka är lite yngre bjuds även hon in i leken. ”Siri vänder sig om och frågar, och Rebecka svarar därpå”, säger Pia.
Följande observationsutdrag har tolkats som ett ömsesidigt samspel och utspelar sig i situationen vi valt att kalla ”Vuxenpall”. Det sker mellan Olle (3 år) och Julia (3 år).
Olle sitter vid ett bord med ett pussel framför sig och Julia står bredvid. Olle säger ”Jag sitter på din vuxenpall”, en pall med hjul. ”Det får du inte faktiskt, du kan ramla av och slå dig jättemycket. Kom Olle vi går”, säger Julia.
Trots att Julia i sekvensen inte tillåter Olle att sitta på pallen går det att se deras samspel som ett ömsesidigt sådant. Det går att tolka Julias sätt att agera som en omtänksam handling, då hon visar empati och omtanke genom att visa att hon är rädd att Olle ska skada sig. Utifrån ett annat perspektiv kan Julias sätt att agera på, bero på att hon möjligtvis ville ha stolen själv.
”Genom att Julia ”förbjuder” Olle att sitta på stolen, så visar hon empati och omtänksamhet, eftersom hon är rädd att han ska ramla”, säger Pia. ”Som pedagog är det viktigt att uppmuntra barnen att bry sig om varandra”, fortsätter Pia.
Följande observationsutdrag har tolkats som ett ömsesidigt samspel och utspelar sig i situationen vi valt att kalla ”Pyssel”. Det sker mellan Lisa (3 år) och Mimmi (1,5 år).
Några barn sitter vid ett bord och ritar och bygger med lera, medan några springer runt och leker. Plötsligt slutar Lisa att springa omkring med de andra barnen och går fram till Mimmi som sitter vid bordet med en penna i handen. Lisa tar tag i Mimmis stol som står en bit ifrån bordet och puttar in den till bordet. Hon lägger fram ett papper framför Mimmi och puttar in stolen ytterligare mot bordet. Lisa drar sedan ut en egen stol och börjar bygga med lera.
Sekvensen kan tolkas som ett tydligt ömsesidigt samspel mellan Lisa och Mimmi, då Lisa synligt visar empati för Mimmi genom att värna om att hon sitter nära bordet. Hon fortsätter med att lägga fram ett papper till Mimmi och ser ännu en gång till att Mimmi når fram till bordet och sitt papper. Vad det ömsesidiga samspelet beror på och varför Lisa väljer att lämna den lek hon till en början befinner sig i, kan tolkas utifrån ett åldersperspektiv, då Lisa vill värna om Mimmi eftersom hon är yngre. Sekvensen skulle utifrån ett annat perspektiv kunna ses utifrån vad Michelsén (2004) beskriver som ett
33
tredje samspel, som innefattar att vara omtänksam mot någon annan. Det kan vi tydligt
se att Lisa är mot Mimmi.
Pia beskriver Lisa som empatisk och att hon vill hjälpa till. Däremot poängterar Pia att det inte får gå till överdrift, något som Pia säger att det inte gör i situationen hon tittar på. Hade Lisa däremot stannat kvar och hela tiden försökt hjälpa Mimmi, säger Pia att hon som pedagog hade fått gå in i samspelet och fråga Lisa: ”vad vill du göra för någonting? Jättesnällt att du har hjälpt henne, men titta här, vad vill du göra nu?”, säger Pia. ”Samtidigt ska man ju uppmuntra att man bryr sig om varandra, men att man som pedagog får ha lite koll så att det varken hämmar den lilla eller den stora flickans utveckling”, uttrycker sig Pia. Pia säger att det är av vikt att uppmuntra barnen att visa omsorg genom att bry sig om varandra. Hon berättar att Lisa är en riktig ”storasyster” och att det är viktigt att den rollen inte får ta över, eftersom hon är storasyster även hemma. ”Det kan bli jobbigt för Lisa att ständigt behöva känna ansvar att behöva vara den där duktiga flickan”, säger hon. Förövrigt säger Pia att Lisa är en flicka som samspelar med många, är snabb och effektiv, och hinner göra väldigt många olika saker. Hon har en social kompetens och ett inkännande samt en hög status och är väldigt populär i gruppen. Ett barn med social kompetens har lättare att samspela med andra barn, menar Glover Gagnon, Huelsaman, Reichard, Kidder-Aschley, Swaim Griggs, Struby och Bollinger (2013).
5.5.1 Sammanfattning ömsesidigt samspel
Något som både Pia och Kerstin lyfte var att det inte är viktigt att alla leker med alla, men att alla har någon att leka med. Däremot säger de att det är viktigt att alla visar empati gentemot varandra. Det kan till exempel ses i situationen ovan.