Alla respondenter uttryckte ett behov av att skapa sig mer erfarenhet inför arbetslivet än den de hämtat från utbildningen. Att söka sig till ett arbete under studietiden kan vara ett uttryck för denna ambition. Dock uttryckte alla studenter att det fanns vissa moment de hade önskat utbildningen innehöll för att lättare kunna införskaffa den erfarenheten. Samtliga
respondenter ansåg det viktigt att skapa sig ytterligare erfarenhet för att känna sig redo inför arbetslivet. Vid intervjutillfällena kände ingen av studenterna sig helt redo för arbetslivet.
För att känna sig mer säker inför sitt framtida arbete så ansåg respondent #1 och #4 att utbildningen behövde vara mer direkt kopplad till arbetslivet. Respondent #1 berättade att denne läser en dubbel kandidatexamen för att därmed förbereda sig för arbetsmarknaden och vara mer attraktiv för arbetsgivare. Respondent #2 valde att åka utomlands ett år, till
Singapore, för att läsa internationella kurser och skapa sig mer erfarenhet på det viset.
Respondent #4 valde att engagera sig i föreningar för att skapa en bättre inblick i arbetslivet
25
och knyta kontakter. Respondent #3 läst flera kurser utanför sitt program för att skapa mer erfarenhet. Fyra respondenter gjorde aktiva val att införskaffa sig ytterligare erfarenhet utanför sin utbildning.
När frågan ställdes om det fanns något studenterna hade velat förändra med sin utbildning så hade respondent #5 en önskan om mer praktiskt arbete. Respondent #5 går ett program där det ingår praktik men ansåg att praktiken var en väldigt liten del av studierna och ägde rum i slutet av utbildningen.
”Den [praktiken] är för långt in i utbildningen . Tänk om man inte trivs med att
undervisa? Då har jag ”slösat” 1,5 år på utbildningen innan jag förstår att detta inte var för mig.” #5, gymnasielärare & lärare.
Respondent #6 uttryckte en önskan om tydligare koppling mellan utbildning och arbetsliv.
Inom dennes utbildning så har studenterna en möjlighet att göra sitt examensarbete på plats hos ett företag sista året. #6 upplever att examensarbetet har stor betydelse för vilka
möjligheter som presenterar sig efter avslutade studier. Men det kändes även svårt att finnaföretag som tog emot studenter för ett examensarbete och #6 upplevde att platserna behövde vara mer tillgängligt för studenterna.
”Det borde finnas kurser man kan söka där man kan göra praktik och vara ute hos företag.
Det gör det så mycket lättare att finna sin väg in i arbetslivet. ” #6, geovetenskap &
restaurang.
Respondent #4 tyckte att utbildningen kunde använda sig av mer arbetsuppgifter som behandlar verkliga händelser. Detta kunde förekomma i dagens läge men var då inte direkt kopplade till studenternas program utan ansågs handla om andra arbetsgrupper. Respondenten ansåg då att uppgifterna inte kändes helt relevanta och blev ointressanta.
Alla respondenter nämnde i viss mån behovet av gästföreläsare. Vissa av dem hade redan många gästföreläsare men kunde då istället känna att föreläsningen inte alltid var relaterat till utbildningen. Gästföreläsare behövs enligt respondent #1 men de får inte uppfattas som reklam för företaget utan bör istället vara en utbildningsmöjlighet. Samma respondent tyckte att lärarledda föreläsningar alltid bör vara obligatoriska för att skapa en bättre gemenskap.
”Obligatoriska föreläsningar tror jag är en bra idé, så att fler går” #1, systemvetenskap &
restaurang.
Avslutningsvis tycker respondent #4 att universitetet har ett långsamt tempo i jämförelse med arbetslivet. Att arbeta samtidigt som studierna känns som en nödvändighet för att ha en chans på marknaden.
”Universitetet behöver ställa mer krav [på studenterna], för arbetslivet ställer mycket mer krav på en. Det är galet att man måste tänka på sitt cv redan när man börjar skolan och att
26
alla elever tävlar med varandra för jobb redan innan man är halvvägs.” #4, personalvetare & rekrytering.
27 5.3.1 Analys
Samtliga respondenter anser att de aktivt behöver söka sig mer möjligheter till utveckling utanför sina studier. Utvecklingen kan komma från utomstående kurser, nationer eller
arbetslivet. Vid intervjutillfällena ansåg ingen av respondenterna att de var redo för att arbeta inom det fält de studerat. Hur detta kunde förändras hade de olika förslag på: #1 och #4 ville att deras utbildning skulle vara mer direkt kopplad till det kommande arbetslivet. Det kan vara genom att inkludera studieuppgifter som reflekterar arbetsuppgifter eller att tydligare visa kopplingen mellan studierna och arbetslivet. Som tidigare nämnt verkar det viktigt att visa varför vissa studieuppgifter är viktiga för att skapa en vilja att prestera.
Respondenterna har alla olika metoder att söka sig ytterligare erfarenhet och man kan se att det finns olika typer av behov. Det som är gemensamt är att all erfarenhet på något vis är kopplat till deras studieområde. Respondent #4 menar att utbildningens koppling till arbetslivet är indirekt och tycker att tydligare riktlinjer bör implementeras i studierna. Att uppgifter borde spegla verkliga händelser inom arbetsområdet för att förbereda studenterna inför arbetslivet. För yrkesutbildningar är det viktigt att de speglar just yrket. Respondent #6 går ett program som är direkt kopplat till arbetet och anser att de praktiska momenten
uppkommer väldigt sent i programmet. Respondenten önskade att de praktiska momenten var fler för att ge en tydligare koppling till arbetet och att de kom tidigare under programmet. #6 tror att det är viktigt för studenterna att få en försmak på hur arbetet kan se ut så att de lättare kan förbereda sig. Precis som citatet från #6 berättar så tror respondenten att det praktiska arbetet tydligt visar om arbetet är som studenten tänkt sig.
Gemenskapen bör ge utrymme för samtliga medlemmar att påverka den menar Wenger (1998). En CoP formas och utvecklas i takt med sina medlemmar. Detta skulle betyda att utbildningens CoP kan komma att utvecklas och förändras om studenterna får utrymme att påverka. Vid denna förhandling, som Wenger kallar det, så skulle respondenterna kunna uttrycka sin oro inför arbetslivet och möjligen anpassa studierna. Men eftersom denna studie inte studerar flera studenter inom samma ämnesområde kan den inte uttala sig om alla studenter inom området delar respondenternas åsikter. Utvecklingen skulle kunna se olika ut beroende på årskurs och individerna inom denna CoP (Wenger 1998).
Respondent #2 uttrycker en önskan om att närvaro vid föreläsningar bör vara obligatoriskt.
Fokus för #2 var att flera studenter skulle gå på föreläsningarna då. Detta kan indikera en önskan om en tydligare gemenskap där samtliga medlemmar aktivt deltar på föreläsningarna.
Dock kräver det som Wenger (1998) säger att studenterna också aktivt engagerar sig i föreläsningen väl på plats. obligatoriska moment bidrar dock till fler tillfällen för
medlemmarna att skapa relationer till varandra och gemensamma erfarenheter. Som nämnts tidigare i avsnittet är intresset en stor del av prestationen och intresset kan ha kopplingar till det sociala livet. Vid en starkare gemenskap är det lättare för medlemmarna att berätta om sina erfarenheter och det leder enligt Wenger till en bättre arbetsmiljö.
28
5.4 Slutsatser
Respondenterna uttrycker att de söker sig till utbildningen efter att det uppstått ett intresse.
Vid ansökan så har de vissa förväntningar på vad utbildningen kommer att innehålla och hur den kommer att te sig. Det verkar även här finnas en koppling mellan förväntningar och prestation (McKown 2008 & Glanzer & Robinson 2016). När förväntningar blir uppfyllda ökar prestationen och när förväntningar inte stämmer överens så minskar intresset.
Respondenterna #1, #4, #5 och #6 önskade en tydligare direkt koppling mellan utbildning och arbetsliv. Möjligtvis kan det finnas en fördel för utbildningen, men även arbetet, att tidigt etablera vilka förväntningar studenterna har. Kunskap om förväntningar kan främja
utformningen och underlätta utvecklingen för både organisationen och studenten. Problemet kan tänkas ligga i att studenterna anser det till viss del vara utbildningens ansvar att utveckla deras intresse. Å andra sidan kan utbildningen anse att studenterna bör utveckla sitt intresse på egen hand. Kanske kan den sociala aspekten som respondent #3 nämner hjälpa till att utveckla intresset.
Samtliga respondenter kan studeras inom två CoP, arbetet och utbildningen, och deras erfarenheter kan påverka hur de ser dessa gemenskaper (Wenger, 1998). Det kollektiva lärandet kopplas ofta till den sociala aspekten. En gemenskap med starka sociala förbindelser underlättar det kollektiva lärandet. Det kan skapa en bättre lärande miljö (SFS 2013). För att främja den lärande miljön behöver det enligt Wenger (1998) finnas många möjligheter för att utveckla dess CoP. När en organisation utesluter sociala möjligheter kan det komma att påverka dynamiken. Exempelvis berättar respondent #1 att bristen på lärarledda moment inom utbildningen minskar intresset och reducerar möjligheterna till gemenskapens utveckling.
Enligt dessa respondenter existerar det inte i dagens läge något samarbete mellan utbildningen och arbetslivet. Det finns dock ett indirekt samarbete i form av gästföreläsningar som har kopplingar till vissa arbetsplatser på marknaden. Denna förstudie visar att det finns ett fenomen som är värt att forska vidare kring. Det går dock inte att dra direkta slutsatser kring fenomenet genom denna förstudie. Det går dock att uttala sig kring att dessa utvalda
respondenter menar att intresset är viktigast för att kunna engagera sig. Enligt Wenger (1998) är engagemanget nödvändigt för att kunna utveckla en CoP och ett kollektivt lärande.
29
6.0 Diskussion
I resultatet presenteras det insamlade materialet i relation till frågeställningarna och studiens teoretiska utgångspunkt. Diskussionsavsnittet presenterar istället resultatet i relation till den tidigare forskningen.
Respondent #1, #4 och #5 berättar att deras förväntningar på utbildningen inte verkade bli uppfyllda. Det verkade enligt respondent #2 och #6 inte existera något samarbete mellan utbildningen och arbetslivet vilket var deras förväntning. Dock fick respondent #6 uppfattningen att gästföreläsningarna var en chans för företagen att uttrycka viljan om ett samarbete med studenterna. Granberg (2010) anser att utbildningarna utvecklas till att bli mer direkt kopplade till arbetslivet och att dess upplägg mer och mer påminner om hur arbetslivet ser ut. Denna uppfattning delades inte av tidigare nämnda respondenter. Snarare verkade Gunnarssons (2014) teori, om lärande i övergångar, stämma bättre överens: att studenterna behövde skapa sina egna erfarenheter av arbetslivet för att få en uppfattning om vad som förväntades av dem. Vilka erfarenheter som studenterna behöver inför arbetslivet uppfattas olika av respondenterna. Däremot har samtliga respondenter i det här fallet en sysselsättning utanför studierna som kan bidra med vissa erfarenheter.
Gunnarsson (2014) menar att det kan vara problematiskt att inhämta erfarenhet från flera sysselsättningar samtidigt. Det kan leda till att studenterna har svårt att separera sitt liv från sitt arbete och studier. Vidare kan det leda till att studenten ser kunskap som likställt med hur attraktiv man är på arbetsmarknaden och som synonymt med sitt egenvärde. Möjligtvis kunde behovet av att söka sig erfarenhet minskas om utbildningen var mer direkt kopplad till
arbetet. Om informationen känns relevant inom utbildningen kan den leva upp till
studenternas önskemål om en utbildning mer anpassad för arbetsmarknaden. Dock finns det en problematik med att enbart låta utbildningen vara direkt kopplad till arbetet. Då skulle Gunnarssons (2014) tanke om egenvärde som synonymt med arbetsvärde bli verklighet. Om utbildningen istället är indirekt kopplad till arbetet eller fristående så kan den fokusera på kunskap som värdefullt för individen.
Att inhämta studenternas förväntningar och tydligt förmedla lärarnas förväntningar skulle enligt McKown (2008) kunna underlätta utbildningen. Genom tydligt förmedlade
förväntningar kan utbildningen, och arbetet, utvecklas som gemenskap. Annars är risken att situationen blir som respondent #4 befarar, att studenten ifrågasätter sitt val och kan ångra sig.
Utbildningen är i det här fallet utgångspunkten för tillgång till kunskap. Utbildningens
lärande miljö behöver enligt Gunnarsson (2014) vara intressant och ha tydliga arbetsuppgifter som är uppnåeliga. Otydliga förväntningar och mål kan enligt McKown (2008) vara en anledning till att studenter väljer att leta kunskap utanför utbildningen. Att införskaffa
kunskap utanför den formella utbildningen är det som Ellströms (1996) kallar vardagslärande.
Detta kan skapa en situation där studenter utbildar sig för att få ett formellt betyg men inhämtar mycket av sin kunskap från andra källor. Detta kan antingen vara en fördelaktig komplettering men kan också visa att utbildningen inte uppfyller förväntningarna.
30
Studien har talat med sex studenter från olika typer av utbildningar med olika utformningar.
Vissa utbildningar är mer direkt kopplade till arbetet och andra är mer fristående. Det är viktigt att poängtera att inte alla utbildningar behöver vara sammanfogade med arbetslivet.
Dock uttrycker respondent #4 att det är precis det de har saknat i sitt utbildningsprogram.
Även i denna förstudie kan det ses att respondent #4 som utbildar sig till personalvetare och respondent #5 som utbildar sig till gymnasielärare båda anser att kopplingarna med arbetslivet är svaga, trots båda utbildningarna kan betraktas som yrkesutbildningar.