av 47 En öppen debatt inom organisationen är inget som nämns i texterna förutom att H Erf föreslår

att man ska publicera sina lärdomar i exempelvis Försvarsmaktens personaltidning, Försvarets Forum.88 Huruvida extern kritik vävs in i debatten är oklart och även det utanför texternas omfattning.

MSS målbild att möjliggöra för djupare analyser av erfarenheterna och därmed finns det risk att tidsramen för lärdomar blir längre men att de slutsatser som dras av erfarenheterna är mer grundade. Dock så nämner de att de erfarenheter som är lämpliga för kortare tidsramar ska få mindre fokus, något som kan göra att det upplevs som mindre viktigt att lämna in dessa. Även kopplat till erfarenhetsmedvetenheten tidigare i texten är det av vikt att de högre nivåerna i organisationen fattar beslut och tydliggör var erfarenheternas ursprung för att tidsramen ska uppfattas som rimlig.89 Det medför att indikatorn delvis motverkas.

Processen för att en upplevelse ska valideras som en lärdom innefattas bland annat av att det ska finnas ”grindvakter”, erfarenhetspersonal, på förbanden som sållar bristfälliga erfarenhetsrapporter, därefter så granskar erfarenhetshanteraren vid MSS erfarenheten för att kontrollera ifall det är värt att fortsätt arbete.90 Därefter kan MSS välja att granska ytterligare med exempelvis analysgrupper från olika tjänstegrenar.91 MSS belyser även bristen av civila operationsanalytiker på stridsskolor för att kunna analysera erfarenheter med externa experter.92

Kunskapstransformering är delvis uppfylld då majoriteten av förutsättningarna är uppfyllda men förutsättning för utforskning och kreativitet motverkas och flertalet förutsättningar förekommer inte i texten, vilket kräver ytterligare forskning för att besvara om dessa finns i organisationen.

88 _{Försvarsmakten, H Erf. 53}

89 _{Agder, Analys Av Arméns Erfarenhetshantering, 23. 14,18} 90 _{Ibid 17}

91 _{Agder, Analys Av Arméns Erfarenhetshantering, Bilaga 1, 29. 6–10} 92 _{Ibid 22}

Sida 35 av 47

KUNSKAPSTRANSFORMERING UPPFYLLD

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UTFORSKNING OCH KREATIVITET Delvis motverkad OFFICERSUTBILDNING LEDER TILL KRITISKT TÄNKANDE OCH INTELLEKTUELL

NYFIKENHET Ja

MENTORERING, COACHING SAMT RÅDGIVNING Förekommer

ej

ÖPPEN KOMMUNIKATION Ja

STOR TOLERANS FÖR MISSTAG Ja

PERSONAL DRAR NYTTA AV LÄRDOMAR Motverkas

delvis KONSTRUKTIV KRITIK ÄR EN NATURLIG DEL AV ORGANISATIONEN Ja

EN ÖPPEN INOMORGANISATORISK DEBATT MÖJLIGGÖRS Ja, delvis EXTERN KRITIK VÄVS IN I DEN INOMORGANISATORISKA DEBATTEN Förekommer

ej BESLUT FÖR ANPASSNING TILL LÄRDOMAR FATTAS INOM LÄMPLIG

TIDSRAM Ja, delvis

VALIDERINGSPROCESS FÖR LÄRDOMAR Ja

ANALYSGRUPP FRÅN OLIKA TJÄNSTEGRENAR Ja

ARBETAR MED EXTERNA EXPERTER Ja, Delvis

4.4 S

Att arméns arbete med erfarenhetshantering är i ett tidigt skede framgår tydligt i texten, vilket till del illustreras med hjälp av Dysons förutsättningar. Arbetet är inriktat mot att skapa förutsättningar som enligt Dyson bygger ett fungerande erfarenhetshantering, även om det finns ett antal förutsättningar som behöver revideras och få mer fokus. H Erf motarbetar delvis MSS arbete, framför allt kopplat till IT-baserade erfarenhetssystem, för att skapa denna förutsättning måste Försvarsmakten öppna upp för ett IT-system som är gemensamt för alla vapenslag. Erfarenhetsmedvetenheten på högre nivåer inom organisationen är också bristande. För att fastställa huruvida det finns förutsättning för kunskapstransformering behöver ytterligare forskning genomföras på framförallt kreativitet och experimentsvilja men även om mentorering, coaching och rådgivning är en del av organisationskulturen.

Sida 36 av 47

4.5

J

KUNSKAPSFÖRVÄRV

Armén har i dagsläget lagt om fokus från passiv insamling till aktiv insamling till skillnad från ISAF-insatsen då den aktiva insamlingen motverkades. Passiv insamling kommer troligtvis fortfarande vara en del av erfarenhetshanteringen då MSS ser att det finns engagemang på lägre nivåer att samla in erfarenheter. Den negativa spiral som den bristande erfarenhetsmedvetenheten under ISAF-insatsen bidrog till avser MSS att vända och skapa en erfarenhetsmedvetenhet som bidrar till att skapa ett positiv syn på erfarenheter och den nytta det gör både för individen och organisationen. Under ISAF-insatsen genomfördes AAR och det var huvudsakligen så erfarenheter samlades in. I den nationella kontexten så ligger mindre fokus på AAR, även om det kommer finnas kvar efter exempelvis stora övningar och nationella insatser. Reaktiv insamling var en del i ISAF-insatsen, och skedde efter exempelvis stridskontakter, vilket inte går att återfinna i MSS erfarenhetsarbete. Erfarenhetsmöten är något som förekom under ISAF och kommer att fortsätta i den nationella kontexten för arméns del. Dock så skulle dessa behöva utökas ytterligare för att bli en förutsättning enligt Dyson. Analysen visar inte ifall ISAF använde sig av utom-organisatoriska lärdomar, det finns dock indikatorer på att MSS kommer applicera dessa i det nya erfarenhetssystemet.

Kunskapsförvärv ISAF ARMÉN

Passiv insamling Ja, delvis Ja

Reaktiv insamling Ja Förekommer ej

Aktiv Insamling Motverkas Ja

AFTER-ACTION REVIEWS Ja Ja, delvis

Erfarenhetsmedvetenhet Motverkas Ja på lägre nivåer, motverkas på högre nivåer

Erfarenhetsmöten inom tjänstegren Ja, Delvis Ja, delvis Erfarenhetsmöten mellan

tjänstegrenar Ja, Delvis Ja, delvis

Undersöker lärdomar utanför organisation

Förekommer

ej Ja, delvis

Sida 37 av 47

KUNSKAPSHANTERING

MSS arbetar fram ett IT-system för erfarenhetshantering, det är dock enbart för armén och något som Försvarsmakten inte avser att sprida till resten av organisationen. Under ISAF fanns inget sådant system, utan det gick att fylla i rapporter på papper eller via AAR. MSS arbetar för att systemet ska ha undergrupper på varje regemente. I och med att det helt har saknats erfarenhetssystem under ISAF-insatsen så fanns det inte heller undergrupper för tjänstegrenar, system som var anpassat efter användarna eller använde sig av framsteg inom hård och mjukvara. MSS:s beskriver inte heller ifall de anpassat efter användarna eller använde sig av framsteg inom hård och mjukvara. Precisionen i erfarenhetsrapporter motverkades under ISAF, där det snarare var hemställan efter ny utrustning än erfarenheter som rapporterades. MSS och arméns inriktning är att skapa precision i rapporterna genom den valideringsprocess som sker för erfarenheter och utbilda erfarenhetspersonal. ISAF:s erfarenhetspersonal saknade utbildning inom ämnet, till del togs även funktionen som var ansvarig för erfarenheter bort under insatsen. Kunskapen organiserades inte på ett logiskt sätt under ISAF, ville man hitta information var man tvungen att sålla igenom olika typer av rapporter. MSS använder sig i huvudsak av en metod som är fallbaserad, medan metod inte återfinns i rapporterna från ISAF- insatsen.

Kunskapshantering ISAF ARMÈN

IT-baserat erfarenhetssystem Förekomm

er ej

Ja, inom armén, Motverkad i FM

Subgrupper för tjänstegren MOTSV Ja, delvis Ja, delvis System anpassat efter användarna Förekomm

er ej Förekommer ej Precision i erfarenhetsrapporter Förekomm

er ej Ja

Lämplig metod för analys (Fallbaserad) Ja Ja

Möjlighet till anonymitet Förekomm

er ej Förekommer ej Erfarenhetspersonal får kunskapshöjande

utbildning

Förekomm

er ej Ja

Använda sig av framsteg inom hård- och mjukvara

Förekomm

er ej Förekommer ej Kunskap ska organiseras på ett för

användarna logiskt sätt

Förekomm er ej

Ja, delvis inom MSS, Motverkas inom FM

Sida 38 av 47

KUNSKAPSSPRIDNING

ISAF-insatsen har haft svårigheter med att sprida sin information där den enda förutsättningen som uppnåtts är aktiv delgivning och då enbart delvis. MSS har troligtvis dragit lärdomar från detta och uppfyller samtliga förutsättningar. Det finns ingen spårbarhet i texterna mellan ISAF- insatsen och arméns erfarenhetshantering vilket gör att det inte går att säga ifall lärdomarna kommer från ISAF.

Kunskapsspridning ISAF ARMÈN

Passiv spridning Förekommer ej Ja

Broadcasting Förekommer ej Ja

Erfarenhetspersonal som delger erfarenheter på lägre nivå Förekommer ej Ja

Aktiv delgivning Ja, delvis Ja

KUNSKAPSTRANSFORMERING

Tidsramen för omsättning av lärdomar var ett problem under ISAF-insatsen och är enligt MSS rapport troligtvis ett kvarstående problem, framförallt då det är svårt att spåra lärdomar till beslut. Då blir det även svårt för personalen att dra nytta av lärdomar, även om det kan göras omedvetet. Det var även ett problem under ISAF.

I MSS arbete har det tillkommit en valideringsprocess som saknades under ISAF-insatsen, vilket troligtvis medför att korrekta lärdomar dras av anställdas erfarenheter. Dock så saknas är det begränsat med yttre experter som analyserar lärdomarna på förbanden i armén i dagsläget, vilket är samma läge som ISAF-insatsen.

Med hänsyn till ISAF-insatsen rotationssystem har det inte framkommit ifall det har funnits förutsättningar för utforskning och kreativitet, mentorering, öppen kommunikation eller tolerans för misstag. Mentorering förekommer inte heller som en del av MSS arbete i dagsläget. Förutsättning för utforskning och kreativitet motverkas dock till del, något som kan hämna arbetet. I organisationen finns en målbild för öppen kommunikation och stor tolerans för misstag. Den öppna inomorganisatoriska debatten verkar också ha ökat sedan ISAF-insatsen och det finns nu möjlighet att i Försvarets forum debattera problem och lärdomar.

Sida 39 av 47