F ÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL ESTETISKA OCH MULTIMODALA LÄRPROCESSER I ÄMNET SVENSKA

och multimodala lärprocesser. Utifrån intervjuerna är det möjligt att ringa in läroplanens betydelse gällande estetiska och multimodala lärprocesser, omfattningen av estetiska och multimodala lärprocesser inom ämnet svenska samt en rad olika fördelar och nackdelar med estetiska och multimodala lärprocesser. Det intressanta med detta område är just läroplanen och vikten av att vissa delar finns med, så som estetiska och multimodala lärprocesser. Inte bara inom de estetiska ämnena så som bild, slöjd och musik utan också i andra ämnen, som svenska, som detta arbete grundar sig i. Tre av lärarna lyfter problematiken med att estetiska och multimodala lärprocesser inte tydligare specificeras i läroplanen. När de tre lärarna nämner läroplanens betydelse leds de automatiskt in på lärarutbildningen och vi kan tydligt se hur läroplanens innehåll präglar lärarutbildningen. Detta är också något som Asplund Carlsson m.fl. (2008, s. 43–45) påpekar då deras forskning tyder på att det saknas kompetensutveckling kring området och likaså tillgodoses inte estetiska och multimodala lärprocesser i lärarutbildningen, vilket det bör för att öka kunskapen och tryggheten kring ämnet hos lärarna. Utifrån avsaknaden av estetiska och multimodala lärprocesser i läroplanen så uppkommer också en avsaknad av detta även i utbildningen. L7 utbildade sig före Lgr 11 utgavs och menar att den utbildningen hen gick präglades betydligt mer av estetiska och multimodala lärprocesser än vad dagens utbildning gör. Då är min fråga vad detta grundar sig i och varför det förändrats? Under del 1.3.1 kunde vi läsa om läroplanens innehåll där Dahlbäck och Lyngfelt (2007, s. 165–167) förklarade skillnaden mellan Lpo 94 och Lgr 11 utifrån ämnet svenska och estetiska och multimodala lärprocesser. De menade att skriftspråket och estetiska uttrycksformer stod skrivna i Lpo 94 för att vara ett hjälpmedel till det uttryckta språket, vilket helt är borttaget i Lgr 11 och där det svenska språket istället ses som ett färdighetsämne. L3 nämner främst en avsaknad av drama som hen menar inte alls står framskrivet i Lgr 11. Det som står och som skulle kunna härledas till drama är teater som däremot står skrivet i det centrala innehållet (Skolverket 2019, s. 258–259). Tre av lärarna hade en förhoppning om att estetiska och multimodala lärprocesser en dag ska framträda i läroplanen vilket även jag vill slå ett slag för det och tror också att det gör att fler lärare vågar arbeta mer estetiskt och multimodalt.

Sett till fördelar och nackdelar som uppdagats efter de åtta intervjuer som gjordes så kunde några specifika lyftas fram för att diskuteras djupare. Flera av lärarna kopplade begreppet estetiska och multimodala lärprocesser till digitala hjälpmedel, så som datorer och ipads då det kan vara ett sätt att arbeta multimodalt. Precis som flera av lärarna nämnde i intervjuerna så krävs då vissa resurser. Det ultimata anses vara om alla elever fick tillgång till var sin dator/ipad vilket få skolor idag kan erbjuda då det blir en ekonomisk fråga. Finns däremot en fullständig uppsättning av digitala hjälpmedel så krävs det, i de flesta fall, också att eleverna innehar viss förkunskap för att lärarna ska kunna utföra den planerade undervisningen utan några större avbrott. Avbrott skulle i de fall där eleverna inte innehar förkunskaper kunna vara att hjälpa dessa vilket i sin tur tar tid från den övriga undervisningen och de elever som redan är införstådda i uppgifterna. Det blir en utmaning för dig som ensam lärare att kunna hantera när problemen uppstår.

Tre lärare nämner också en gemensam nackdel som de kan se med att arbeta estetiskt och multimodalt vilket är lärarnas brist på tid och resurser idag. L2 menade att klasslärare har många uppgifter på deras axlar, både från vårdnadshavare, rektorer och Skolverket. Precis som L2 så tror jag att detta kan vara en orsak till varför estetiska och multimodala lärprocesser i undervisningen väljs bort då det i många fall krävs en mer omfattande planering. Likaså sett till resurserna så är inte alla klasser försedda med t.ex.

fler lärare samtidigt vilket kan göra det mer komplext att utföra en lektion som innefattar drama eller liknande lärprocesser. L8 påpekade detta och menade att det var anledningen till att hen inte planerar in lika mycket estetiskt och multimodalt som andra lärare eventuellt gör. L8 var rädd för att det skulle ”bli kaos” om hen på egenhand skulle utföra en lektion estetiskt och multimodalt. Detta förespråkar även Hansson-Stenhammar (2015, s. 134–139) i hennes studie där hon lyfte vikten av att fler lärare, tillsammans, arbetar i klasserna för att underlätta både för sig själva och för eleverna.

Sett till fördelar kunde jag utifrån intervjuerna se hur lärarna ansåg att estetiska och multimodala lärprocesser gynnade elevernas förmåga att befästa kunskapen enklare. L2 menade att vissa elever är i större behov av estetiska och multimodala lärprocesser i undervisningen än andra då hen uttryckte att kunskapen enklare befästs om den kan utövas genom kroppen. Både Thavenius (2004, s. 229–230) och Lundberg Bouquelon (2014, s. 170–171 & 509) styrker detta då de menar att när flera sinnen används i undervisningen så leder det till en djupare förståelse. Dessutom menar L2 att trots det att hen kan se att vissa elever är i större behov av det än andra, så menar hen också att det inte är någon som missgynnas av det och kan därför ses som en väsentlig fördel och dessutom nås ett av skolans uppdrag om en likvärdig utbildning.

6.3 Sätt att arbeta med estetiska och multimodala lärprocesser i svenskundervisningen

Utifrån intervjuerna som gjorts kan vi konstatera att majoriteten av de intervjuade lärarna planerar och undervisar inslag av estetiska och multimodala lärprocesser i undervisningen, men att det infinner sig en viss osäkerhet kring begreppets faktiska betydelse. Däremot krävdes en hel del reflektion innan lärarna kunde specificera hur de arbetade estetiskt och multimodalt inom ämnet svenska. Utifrån intervjuernas resultat kan vi tydligt utläsa att lärarna menar att det är enklare att arbeta estetiskt och multimodalt i de lägre årskurserna, förskoleklass till åk 1 än årskurs 2 till 3. Fyra av lärarna exemplifierade hur de arbetade estetiskt och multimodalt och leddes alla fyra in på bokstavsarbetet som utförs i de lägre stadierna. Till exempel fick eleverna forma bokstäverna med kroppen, skriva dem i sand eller ris, smaka på bokstaven (C som i Citron, då fick de smaka på en citron), para ihop rätt bild med rätt bokstav, lyssna med lur, rimma, skriva dem med fingrarna på en kamrats rygg, sjunga och dansa bokstäverna osv. Detta kan kopplas samman med McLennans (2010, s. 81–83) forskning där det förespråkas att eleverna får använda sina sinnen i undervisningen genom att smaka, känna, lukta, se, höra och avskilja ting, så kallad konstnärlig exploatering. Detta menar McLennan ska gynna eleverna i deras problemlösningsprocess.

Det intressanta i det ovan nämnda är också lärarnas känsla av att det är enklare att arbeta estetiskt och multimodalt i de lägre årskurserna än i de lite högre, årskurs 2 – 3. Jag reflekterar över detta och dras direkt till L6 kommentar om vuxnas syn på barns fantasi idag. L6 menade att hen upplevt att vuxna påstår att barns fantasi är så mycket sämre nu för tiden. Kan det vara så att lärarna väljer att avstå från estetiskt och multimodalt lärande ju längre upp i årskurserna de kommer då de känner att eleverna saknar fantasi? Vygotskij (1995, s. 54) menade att elevers fantasi utvecklas när de får möjlighet att koppla samman teori med verklighet. Med en rik fantasi kan eleverna avläsa sina känslor och tolka sina erfarenheter. Utifrån L6 påstående och Vygotskijs teori blir det trovärdigt att vi med hjälp av estetiska och multimodala lärprocesser i undervisningen både kan utmana och utveckla elevernas kunskap och fantasi betydligt mer än vid traditionell ”bänkundervisning”.

L7 däremot nämner hur hen arbetar estetiskt och multimodalt i ämnet svenska i både årskurs 1, 2 och 3 och inleder med bokstavsarbetet i årskurs 1, precis som ovan nämnt. I årskurs 2 nämner hen sagoskrivandet och hur de dramatiserar innehållet och i årskurs 3 hur de praktiskt arbetar med ordklasser genom att dansa, sjunga och med hjälp av plockmaterial. L7 gav, till skillnad mot flera av de andra lärarna, exempel på hur man kan arbeta estetiskt och multimodalt även i de äldre årskurserna. Under intervjuerna visade det sig att många lärare kan känna en viss osäkerhet över om eleverna verkligen kommer att anamma estetiska och multimodala lärprocesser då det kan krävas en viss fantasi hos eleverna. Dock bör inte att lärarna oroa sig över det. Utifrån den forskning som detta arbete genererat i, samt den erfarenhet jag har av undervisning även i de lite äldre årskurserna, så har eleverna uppskattat estetiska och multimodala lärprocesser då det genererat lust att lära, vilket även Skolverket (2019, s. 5) benämner under skolans värdegrund och uppdrag – grundläggande värden.

Andra områden inom svenskundervisningen som lärarna berättade under intervjuerna att de arbetade estetiskt och multimodalt med var vid sagoskrivning, veckans ord (ords betydelse) och när eleverna skulle få testa på olika genrer. Både sagoskrivandet, veckans ord och genrearbetet tematiserades där det dramatiserades, konkretiserades och elevernas fantasi fick utmanas. Detta kan paralleller dras med John Deweys teori, Learning by doing, där han menar att undervisningen ska kunna kopplas till elevernas erfarenheter (Säljö 2020, s. 264).

Slutord

Utifrån studien som gjorts påvisar lärarna till stor del medvetenhet om estetiska och multimodala lärprocesser men att det finns en otydlighet vad gäller begreppens betydelse och skillnaden mellan lärprocesserna, både bland de intervjuade lärarna samt forskarna. Jag kan därför se att majoriteten av lärarna efterfrågar djupare kunskap om begreppet och tydligare riktlinjer i läroplanen. Största anledningen till att många av lärarna väljer bort att använda sig av estetiska och multimodala lärprocesser i ämnet svenska tror jag är på grund av styrdokumentens oklarhet och tolkningsbarhet. Det är svårt att bedöma något som inte står skrivet i läroplanen som också efterföljs av det prestationsfokuserade samhället som vi lever i. Denna teori grundar jag bland annat i det flera av lärarna nämnde under intervjuerna gällande påtryckningarna från både elever, vårdnadshavare och rektorer. Jag vill påstå att samhällets påtryckningar på lärarnas arbete kan ses som ett hinder för att estetiska och multimodala lärprocesser ska realiseras. Läroplanen medger ett spelrum där lärarna själva kan välja att implementera estetiska och multimodala lärprocesser i undervisningen. För att vi på bästa möjliga sätt ska kunna utnyttja detta bör lärarutbildningen utbilda lärarna så att estetiska och multimodala lärprocesser präntas in i det medvetna. Av den anledningen är det av avgörande roll att forskning kring estetiska och multimodala lärprocesser i ämnet svenska, men också i allmänhet, i framtiden bedrivs.

Därför bör lärarutbildningen ta ett större ansvar så lärarna görs medvetna om begreppets innebörd för att därefter kunna verkställa begreppets mening i praktiken, som i sin tur gynnar elevernas kunskapsinlärning. Även de lärare som har mer erfarenhet är till stor hjälp genom att bevittna om vikten av att arbeta estetiskt och multimodalt inom svenskämnet. I läroplanen nämns det att eleverna ska få möjlighet till att gestalta lärandet på olika sätt men då krävs också att lärarna besitter en viss kompetens och medvetenhet kring just estetiska och multimodala lärprocesser. Det krävs även ett engagemang från läraren, fantasi och kreativitet, resurser och planeringsmöjligheter för att estetiska och multimodala lärprocesser ska kunna utföras på bästa möjliga sätt. Jag vill också utifrån denna studie tro att både lärare och övrig personal runt om på skolorna skulle gynnas av fortbildning inom estetiska och multimodala lärprocesser. Som jag tidigare också nämnt i studien fanns en hel del forskning kring elevers utveckling med hjälp av estetiska och multimodala lärprocesser men färre studier som den här.

Därför hoppas jag på att jag i framtiden kommer att kunna ta del av mer forskning kring lärares syn på estetiska och multimodala lärprocesser inom ämnet svenska, årskurs 1–3.

Referenser

Andersson, M (2014). Berättandets möjligheter [Elektronisk resurs] multimodala berättelser och estetiska lärprocesser. Diss. Luleå : Luleå tekniska univ.

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-25733 [2021-03-02]

Carlsson, M., Pramling, N & Pramling Samuelsson, I (2008). Från görande till lärande och förståelse. En studie av lärares lärande inom estetik. Nordisk barnehageforskning.

https://doi.org/10.7577/nbf.240 [2021-03-02]

Aulin-Gråhamn, L (2004). Estetiska traditioner i skolan. I Aulin-Gråhamn, Lena, Persson, Magnus &

Thavenius, Jan. Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur, ss. 30-31.

Boberg, K & Högberg, A (2014). Estetiska lärprocesser. I Burman, Anders. Konst och lärande:

essäer om estetiska lärprocesser. Huddinge: Södertörns högskola, ss. 77 & 80-88.

Borgfeldt, E (2017). ”Det kan vara svårt att förklara på rader” [Elektronisk resurs] perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3. Diss. (sammanfattning) Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17655 [2021-03-02]

Burman, A (2014). Konst och lärande: essäer om estetiska lärprocesser. Huddinge:

Södertörns högskola.

Dahlbäck, K & Lyngfelt, A (2017). Estetiska dimensioner i svenskämnets kursplaner från Lgr 69 till Lgr 11. I Qvarsebo, Jonas & Lyngfelt, Anna (red.). Educare 2017:1 Tema:

flerspråkighet i svenskämnet. Malmö: Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle, ss. 158-159 och 165-167. Doi: https://doi.org/10.24834/educare.2017.1.8 Dewey, J (1897). My pedagogic creed. New York & Chicago: E. L. Kellogg & co. Tillgänglig på

internet: https://acurriculumjourney.files.wordpress.com/2014/04/dewey-1897-my-pedagogic-creed.pdf [2021-04-04]

Dovemark, M (2007). Uppsatsen - examensarbetet. I Björkdahl Ordell, Susanne, Dimenäs, Jörgen &

Davidsson, Birgitta. Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss. 232.

Glassman, M (2001). Dewey and Vygotsky: Society, Experience, and Inquiry in Educational Practice. Educational Researcher. Doi: https://doi.org/10.3102/0013189x030004003 Hansson Stenhammar, M-L (2015). En avestetiserad skol- och lärandekultur. En studie om

lärprocessers estetiska dimensioner. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, vid Högskolan för scen och musik - konstnärliga fakulteten. Tillgänglig på internet:

https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/38364 [2021-03-26]

Hjertström Lappalainen, J (2014). Innan erfarenheten. I Burman, Anders. Konst och lärande:

essäer om estetiska lärprocesser. Huddinge: Södertörns högskola, ss. 43-44.

Kvale, S & Brinkmann, S (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Tredje [reviderade]

upplagan Lund: Studentlitteratur

Kihlström, S (2007). Etnografi som forskningsansats. I Björkdahl Ordell, Susanne, Dimenäs, Jörgen &

Davidsson, Birgitta. Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt

förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss. 150-151.

Lindgren, M (2006). Att skapa ordning för det estetiska i skolan: diskursiva positioneringar i samtal med lärare och skolledare. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.

http://hdl.handle.net/2077/16773 [2021-03-29]

Lundberg Bouquelon, P (2014). Att bli berörd till handling. I Burman, Anders. Konst och lärande:

essäer om estetiska lärprocesser. Huddinge: Södertörns högskola, ss. 170-171.

Marner, A & Örtegren, H (2003). En kulturskola för alla - estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv [Elektronisk resurs]. Myndigheten för skolutveckling, Liber. Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-13648 [2021-05-20]

McLennan, P. D. M (2010). Process or Product? The Argument for Aesthetic Exploration in the Early Years. Early Childhood Educ J (2010) 38:81–85. Doi: 10.1007/s10643-010- 0411-3

Nilson, E (2018). Estetisk läsning av skönlitteratur. I Parmenius Swärd, Suzanne & Larsson, Nils (red.) Svenska: ett estetiskt ämne. Stockholm: Svensklärarföreningen, ss. 61.

Patel, R & Davidson, B (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Femte upplagan Lund: Studentlitteratur.

Prop. 1999/2000:135. En förnyad lärarutbildning. Utbildnings- och kulturdepartementet.

Tillgänglig på internet:

https://www.regeringen.se/49b72c/contentassets/88d2a7b82c834a3790ee8d0751f65487/en -fornyad-lararutbildning [2021-03-02]

Skolverket, 2017. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017.

Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=3813 [2021-03-19]

Sotriropoulou-Zormpala, M (2012). Reflections on Aesthetic Teaching. Art Education 65.1 (Jan 2012):

6-10. Doi:https://doi.org/10.1080/00043125.2012.11519154

Stukát, S (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund:

Studentlitteratur

Säljö, R (2020). Den lärande människan. I Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline. Lärande, skola, bildning. Femte utgåvan [Stockholm]: Natur & Kultur, ss. 264-267 & 275-278.

Thavenius, J (2004). Konstens arv. I Aulin-Gråhamn, Lena, Persson, Magnus & Thavenius, Jan. Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur, ss. 229-230.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på internet:

https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskningsetis ka_principer_VR_2002.pdf [2021-02-16]

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet. Tillgänglig på internet:

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/ God- forskningssed_VR_2017.pdf [2021-06-06]

Vygotskij, L S (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos

Öfverström, C (2006). Upplevelse, inlevelse och reflektion - drama som en aktiv metod i lärandet:

en teoretisk analys och en empirisk undersökning av hur lärare tänker när de använder drama som metod. Lic.-avh. Linköping universitet. Tillgänglig på internet:

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:23431/FULLTEXT01.pdf [2021-03-30]

Bilaga 1. Informationsbrev

Hej igen, hoppas allt är bra med dig!

Nu har jag kommit såpass långt i min studie att det börjar närma sig intervjun. Jag har tidigare varit i kontakt med dig ang. deltagande och hoppas att du fortfarande vill ställa upp.

Studien handlar om estetiska och multimodala lärprocesser, inom årskurs 1-3, vilket är ett begrepp du redan nu kan börja fundera lite över. Det är ett tiotal frågor som kommer att ställas och jag beräknar att vi behöver sätta av en timme för själva intervjun. Intervjuerna kommer att ske anonymt och pga. den rådande pandemin kommer intervjun att ske via zoom (du kommer att få en länk samma dag som intervjun äger rum). Om du samtycker kommer jag även att spela in samtalet i syftet att kunna transkribera och gå igenom materialet en gång till, för att sen radera inspelningen. Du ska också vara medveten om att du när som helst kan välja att avbryta deltagandet.

När skulle det passa dig? Helst under vecka 12 eller 13.

Vid eventuella frågor nås jag enklast här på mail eller mobil 0730-xxxxxx.

Mvh

Johanna Ekelund

Bilaga 2. Intervjufrågor

• Har du kommit i kontakt med begreppet estetiska och multimodala lärprocesser i yrkeslivet alternativt under din utbildning?

• Vad associerar du begreppet estetiska och multimodala lärprocesser med?

• Vad har du för förhållningssätt till begreppet?

• Är det ett begrepp som du aktivt förhåller dig till i din undervisning? I så fall hur?

• Hur arbetar du med estetiska och multimodala lärprocesser inom svenskundervisningen?

• Gör ni uppgifter som involverar flera sinnen och skapar estetisk erfarenhet?

• Är din bild att estetiska och multimodala lärprocesser används i motsvarande utsträckning inom svenskan som inom andra ämnen? Mer/mindre? Varför?

• I läroplanen för ämnet svenska framgår inte estetiska och multimodala lärprocesser tydligt. Kan det vara en anledning till att det inte används lika frekvent som i övriga ämnen, som tex. Bild och slöjd där det är konkreta mål? Förklara.

• Vilka eventuella hinder eller möjligheter kan du se med att införa estetiska och multimodala lärprocesser i svenskundervisningen?

• Hur skulle man kunna få in mer estetiska och multimodala lärprocesser i svenskundervisningen?

• Kan du ge några exempel på undervisningsmetoder som kan användas inom svenskämnet, estetiskt och multimodalt.