5.1. Allmänt
Förordad dagvattenhantering baseras på de förutsättningar som ges i samband med att detaljplaner i området förverkligas och de dagvattenflöden som anges i föregående kapitel uppstår. På grund av områdets topografi är naturlig infiltration begränsad och några större fördröjningsmagasin utöver våtmarken är svårt att få till utan att ta detaljplanelagd industrimark i anspråk.
Stora delar av den ytavrinning som tillförs vid exploatering är tänkt att gå mot väst och anslutas med ledningen som går via Sjöstensvägen (område A). Då kapaciteten i dag-vattenledningen mot Gnosjösjön redan idag ligger under det teoretiska maxflöde vid 20-års regn antas någon typ av fördröjning bli nödvändig eller en ökning av dimensionen av ledningen i Sjöstensvägen och vidare mot Gnosjösjön.
Dagvatten från de övriga delområdena (område B, C & D) leds ner till våtmarken – Lidssjön. Förslagsvis ska så stora delar som möjligt (område B) ledas om mot den östra delen av våtmarken eftersom den västra delen delvis avses fyllas ut med minskad utjämningskapacitet som följd.
I samband med fortsatt exploatering kommer marken att behöva jämnas ut i vissa delar.
Det är då viktigt att vid detaljprojektering höjdsätta området så att vattnet ytledes vid mer extrema nederbördsituationer har en möjlighet att ta sig ner mot våtmarken och inte ansamlas på instängda platser.
Avledning av dagvatten i slutna system (rör) från större områden utan fördröjning eller infiltration är otidsenlig och utgör en onödig belastning på miljön och medför ofta ökade kostnader. Fördröjning och infiltration kan ske inom olika kategorier, beroende på vart i systemet åtgärder sätts in, se figur 13.
Figur 13. Illustration av olika kategorier av öppna dagvattenlösningar (Svenskt Vatten, P110)
Tidigare tillämpades huvudsakligen LOD, vilket enbart fokuserade på infiltration av dagvatten. LOD visade sig vara ett alltför begränsat synsätt. Tekniken för hållbar
dagvattenhantering fokuserar snarare på att fördröja då infiltration ofta är otillräckligt för kraftigare regn. Exempel på tekniska lösningar inom respektive kategori redovisas i tabell 10.
Tabell 10 Exempel på tekniska lösningar inom de olika kategorierna (bearbetad från Svenskt Vatten, P105)
Kategori Exempel på teknisk utformning
Lokalt omhändertagande
(Privat mark) Gröna tak
Infiltration på gräsytor Genomsläppliga beläggningar
Infiltration och fördröjning i gräs-, grus och makadamfyllning.
Perkolation Dammar
Uppsamling av takvatten Fördröjning nära källan
(Allmän platsmark) Genomsläppliga beläggningar Infiltration på gräsytor
Infiltration och fördröjning i gräs-, grus och makadamfyllning.
Tillfällig uppdämning av dagvatten på speciellt anlagda översvämningsytor
(Allmän platsmark) Bäckar och diken Dammar
Hårdgörandegraden inom planområdet blir hög och en majoritet av de hårdgjorda ytorna kommer att utgöras av trafikerade ytor vilka medför ett dagvatten med relativt hög halt av föroreningar. För att inte öka belastningen till recipienten krävs att åtminstone dagvatten från tillkommande hårdgjorda ytor inom planområdet genomgår någon form av renande åtgärd och inte bara utjämning.
Förslag till dagvattenhantering omfattar följande dagvattenlösningar:
• Infiltration och fördröjning i gräs-, grus och makadamfyllning.
• Tillfällig uppdämning av dagvatten på speciellt anlagda översvämningsytor.
• Svackdiken
• Dammar
• Våtmarksområden
5.2. Infiltration och fördröjning i gräs-, grus och makadamfyllning.
Vid planering av industrimark ska målsättningen vara att placera byggnader högt och att luta angränsande ytor ut mot fastighetsgränsen. I figur 14 visas två industrifastigheter där markytan getts en lutning ut från byggnaden mot fastighetsgränsen. Vid fastighetsgränsen anläggs en uppsamlande infiltrations- och fördröjningsstråk, som dimensioneras för att ta emot och magasinera en viss nederbörd samtidigt som magasinet töms med ett bestämt flöde.
Figur 14 Två industrifastigheter avgränsade av ett dränområde. Hämtad från Svenskt Vatten P105.
I figur 15 visas en sektion där fastigheten ligger högre än gatan. Avrinningen sker ytledes fram till dräneringsstråken i anslutning till gatan. Gatuvattnet hindras genom
höjdförhållandena att tränga sig in på fastigheten. I figur 16 visas att även om fastigheten är lägre än gatan är det möjligt att anordna ytavrinning och avledning i dräneringsstråk genom ändamålsenlig höjdsättning.
Figur 15 Dagvattenhantering på industrifastighet där fastigheten ligger högre än gatan.
Hämtad från Svenskt Vatten P105.
Figur 16 Dagvattenhantering på industrifastighet där fastigheten ligger lägre än gatan.
Hämtad från Svenskt Vatten P105.
Det är viktigt att utforma och anpassa dagvattenlösningen till verksamheten och med hänsyn till de risker som kan uppstå vid utsläpp av farliga vätskor eller släckvatten vid brand. Det förorenade vattnet tas om hand i infiltrationsstråken, som då kan saneras.
Se figur 17 för exempel på utformning.
Figur 17 Exempel på utformning av infiltrationsstråk. Hämtad från Svenskt vatten P105.
5.3. Tillfällig uppdämning av dagvatten på speciellt anlagda översvämningsytor.
Som nämnt ovan i kap 4.6, så bör fastigheterna utformas så att regnvatten inte rinner på så sätt att byggnader o.d. kan skadas i samband med höga flöden.
Ett sätt att undvika detta är att anlägga speciella översvämningsytor. Dessa ytor är lätta att anlägga genom att man skapar lokala försänkningar i de hårdgjorda ytorna där dagvattnet kan fördröjas. Dessa ytor kan exempelvis vara uppställningsytor för lastbilar/ containrar eller parkeringsplatser för personal. Ytorna förses med strypta utlopp och relativt snart efter ett regn kan ytorna åter användas. Maximala dämningsnivån får ses till ytans funktion samt kommunalt dagvattensystem och kan variera från fastighet till fastighet.
5.4. Svackdiken
Längs större transportvägar inom området rekommenderas att svackdiken anläggs för att omhänderta överskottsvolymer i händelse av skyfall. Grönstråket föreslås utformas med lokala lågstråk med permeabelt ytskikt och underliggande dränering vilken ansluts till dagvattennätet. Vägbanan utformas med enkelsidigt tvärfall mot lågstråket. Rening sker primärt vid översilning genom gräsbeklädda slänter. Ett vägdike enligt principsektionen i figur 18 klarar att rena och omhänderta ca 0,6 m3/m. Dock försämras kapaciteten ju större lutning som ansätts diket.
Figur 18. Exempel med principsektion vägbana inkl. svackdike.
5.5. Dammar
Det nya dagvattensystemet kommer med största sannolikhet att överbelasta den befintliga dagvattenledningen under Järnvägsgatan när det är fullt utbyggt om inga ytterligare åtgärder vidtas. På grund av områdets topografi och detaljplaner lämpar sig området dock mindre bra för anläggning av någon större konventionell damm. Möjligen går att anordna mindre dammar på planlagd industrimark eller vid anslutningspunkt mot Ällingabäcken men det är mycket osäkert.
Det strypta flödet bestäms utefter tåligheten i nedströms liggande dagvattensystem, bäck eller recipient. För att inte dammen och dess jordvallar ska skadas vid större nederbörd än den som dammen är dimensionerad för, måste det finnas erosionståliga bräddavlopp i dammen. Observera att det flöde som måste kunna rinna ut från dammen ska vara lika stort som tillrinningen när magasinet är fullt.
Med hänsyn av områdets karaktär, där farligt gods hanteras frekvent, bör möjligheten att stänga utloppet i händelse av olycka med farligt gods beaktas.
I anslutning till inloppet utformas dammen med en fördjupad del där sand och annat sedimentbart material kommer att samlas. Hänsyn bör också tas till att fordon måste kunna komma fram och transportera bort det sedimenterade materialet.
För att binda föroreningar kan dammen förses med lämpliga växter. Växterna tar även upp näringsämnen och kan därmed konkurrera med algerna om näringen varmed algblomning motverkas.
5.6. Våtmarksområden
Våtmark är en mark där vatten till stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan samt vegetationstäckta vattenområden. Begreppet innefattar olika naturtyper såsom myrar, stränder, kärr och mossar. Dessa baserar sig på vattnets ursprung och om marken är torvbildande eller ej.
Våtmarker lämpar sig mycket väl till rening och fördröjning av dagvatten. Hur effektivt en våtmark är från reningssynpunkt beror på vattenomsättning, strömningsförhållanden och reningsprocessen, det vill säga sedimentation, växtupptag och denitrifikation.
Vattenomsättningen och strömningsförhållanden påverkas bland annat av våtmarkens längd- /breddförhållanden, form och variation i djup. En lång uppehållstid i våtmarken medför en ökad rening, både genom sedimentering och genom mikrobiell rening.
Inom det aktuella utredningsområdet finns idag ett större sammanhängande
våtmarksområde i Lidsjön. Som nämnts ovan utgör våtmarken redan idag en utjämnande och renande resurs för dagvatten från omkringliggande industrimark. Mycket pekar på att det finns kapacitet för att omhänderta ytterligare tillfört dagvatten. Den västra
våtmarksdelen av Lidsjön planeras till viss del fyllas ut och läggas igen i samband med utbyggnad av PO Janssons metallindustri. Resterande delar av våtmarksområdet och den östra delen bör dock bevaras ur ett dagvattenperspektiv. Förutsättningar finns för fortsatt utfyllnad för PO Jansson, men utbyggnaden bör utföras med en korrekt höjdsättning av angränsande industrimark/-byggnader, se kap 4.6 och kap 5.1 ovan.
Figur 19 Foto våtmarksområde i öster om Lidsjövägen.
5.7. Påverkan på aktuella miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer för vatten förväntas påverkas mer ju mer av området som
exploateras. När området bebyggs och stora delar av markytorna hårdgörs, kommer den öppna marken i motsvarande grad att minska vilket leder till att dagvattenmängden ökar.
Avvattningen i området kan komma att påverkas av exploateringen.
Införandet av miljökvalitetsnormer i svensk lagstiftning har inneburit en målsättning att alla måste bidra till att statusen i vattenförekomsterna förbättras, eller i alla fall inte försämras.
Med hjälp av att ovan föreslagen dagvattenhantering med rening i diken, dammar och våtmarker anammas och dimensioneras efter framtida förhållanden kan påverkan minimeras. Detta under förutsättning att ovanstående förslag dimensioneras och utformas enligt vedertagna metoder för att uppnå god rening. De ska dessutom skötas regelbundet för att upprätthålla god funktion.