F ÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING

Både intervjupersonerna från Areal och Bergvik Skog ansåg att en lösning på problematiken kring ersättningen vid skapandet av biotopskyddsområden för staten skulle kunna vara att an-vända sig av bytesmark. Detta skulle kunna vara ett frö till fortsatta studier. Nämligen att un-dersöka möjligheterna för ett sådant förfarande där skogsägaren inte får ekonomisk ersättning utan istället kompenseras för ingreppet med ny skogsmark. Detta tillvägagångsätt vid statliga ingrepp skulle kunna minska problemen som de intervjuade personerna i denna studie upplever.

7.3 Kritisk reflektion

Resultatet och behovet av Johansson och Runstens formel (nuvärdesformeln, formel 2) i denna studie kan ifrågasättas. Detta då svaren från formel 3 med de beräknade nuvärdena från formel 2 ger nästintill likande svar. Detta beror troligtvis på att förräntningskravet är lågt satt med motivationen som framgår av avsnitt 2.4.2. Ett exempel med förräntningskravet satt till 3

% i avsnitt 4.2.1 visade återigen på ett nästintill liknade svar. Att jämföra dessa resultat med högre förräntningskrav som andra alternativa investeringsalternativ skulle kunna ge kan resul-tera i ett mer varierat resultat.

Källförteckning

Aliff Abdul Majid, M,. Othman, M,. Fatimah Mohamad, S,. Abdul Halim Lim, S,. och Yusof, A., (2017) Piloting for Interviews in Qualitative Research: Operationalization and Lessons Learnt. International Journal of Academic Research in Business and Social Sciences. 7 (4) 1073-1080.

Andrén, N., Eriksson, T., & Hansson, S., (2015) Finansiering. Stockholm: Liber AB Antonsson, J., och Rydin, U., (2015). Skatt på skog-Enskild näringsverksamhet. Göteborg:

Tholin & Larsson förlag.

Areal (2019) Hämtad 2019-05-17 Kl 21:40 Från: https://areal.se/om-areal/

Artdatabasen 2019. Vad är rödlistning?

Hämtad 2019-05-14 Kl 10:48 Från: https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/rodlistning/

Bergvik Skog (2019) Hämtad 2019-05-17 Kl 21:38 Från: https://www.bergviks-kog.se/hem/om-bergvik-skog/

Burke Johnson, R., & Onwuegbuzie, A. J., (2004) Mixed methods research: A research para-digm whose times has come. Educational Researcher.

Creswell, J-W,. Plano Clark, V-L,. (2017) Designing and conducting Mixed Metodes Re-search. Los Angeles: SAGE

Enander, K. G. (2007). Skogsbruk på samhällets villkor (No. 1). Sveriges Lantbruksuniversi-tet (SLU) Umeå

Eriksson, L,. Gullberg, T,. Och Woxblom, L,. (2008) Skogsbruksmetoder för privatskogsbruk-aren.(Nr. 10) Institutionen för skogens produkter (SLU) Uppsala

Fraser-Sampson, G. (2011). Alternative assets: Investments for a post-crisis world.

John Wiley & Sons Ltd: United Kingdom

FSC (2019) Om FSC Hämtad 2019-04-10 Kl 18:53 Från:

https://se.fsc.org/se-se/om-fsc

Greene, J. C. (2006). Toward a methodology of mixed methods social inquiry. Research in the Schools, 13(1), 93-98.

Greve, J., (2016) Modeller för finansiell planering och analys. Lund: Studentlitteratur.

Gustafsson, L., & Hannerz, M. (2018). 20 års forskning om nyckelbiotoper – Här är resulta-ten. Institutionen för ekologi. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU): Uppsala. 134 s.

Hallberg Sramek, I (2018). Nyckelbiotoper i allmänhetens blickfång: en analys av svensk me-dierapportering 1991-2018. Examensarbete. Umeå: Institutionen för skogsekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet. Hämtad 2019-04-02 Kl 20:56 Från:

https://stud.epsi-lon.slu.se/13785/7/hallberg_sramek_i_180928.pdf

Isaksson, M. (2010). Skatterättens betydelse vid generationsskifte av skogsbruksfastigheter.

(Magisteruppsats). Jönköping: Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping.

Hämtad 2019-13-20 Kl 08:22 Från: http://www.diva-portal.org/smash/re-cord.jsf?pid=diva2%3A327054&dswid=2914

Johansson, S-E,. & Runsten, M. (2013). Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt: Mål, samband och mätmetoder. Lund: Studentlitteratur.

Johnson, R. B., Onwuegbuzie, A. J., & Turner, L. A. (2007). Toward a Definition of Mixed Methods Research. Journal of Mixed Methods Research, 1(2), 112-133.

Karlsson, E,. (2005) Äganderättens tre grundläggande dimensioner, Äganderättens konse-kvenser och grunder. Hjalmarsson och Högberg Bokförlag: Stockholm.

Ljung, B,. & Högberg, O,. (1996) Investeringsbedömning: en introduktion. Malmö: Liber.

LRF Konsult (2019). Hämtad 2019-05-17 Kl 21:37 Från: https://www.lrfkonsult.se/om-oss/

LRF Konsult (2019). Att bli skogsägare är att vara företagare.

Hämtad 2019-06-03 Kl:17:05 Från: https://www.lrfkonsult.se/driva-foretag/starta-foretag/bli-fastighetsagare/#in-page-anchor-skogsagare-foretagare

Mellanskog (2019). Koll på de vanligaste skogstermerna?

Hämtad 2019-03-19 Kl 14:41 Från: https://www.mellanskog.se/Skogsskolan/Ordlista/

Mellanskog (2019). Snabbfakta om Mellanskog.

Hämtad 2019-05-17 Kl 21:35 Från: https://www.mellanskog.se/om-mellanskog/det-har-ar-vi/snabbfakta/#/

Myndigheten för Tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (2016) Den svenska bioekono-mins utveckling- Statisk och analys. Östersund: Myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.

Nationalencyklopedin (2019). Markberedning och Avverkning Hämtad 2019-04-04 Kl 15:02 Från: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/markberedning

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/avverkning

Nationalencyklopedin (2019). Intrång.

Hämtad 2019-04-10 Kl 16:10 Från:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/intrång

Nationalencyklopedin (2019). Skogsbruk.

Hämtad 2019-04-02 Kl 15:25 Från: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/skogs-bruk

Nationalencyklopedin (2019). Arrondering.

Hämtad 2019-04-30 Kl 15:21 Från:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/arrondering

Naturvårdsverket. (2019). Biotopskyddsområden.

Hämtad 2019-03-19 Kl 14:56 Från: https://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Skyddad-na-tur/Biotopskyddsomraden/

PEFC (2019). Om svenska PEFC. Hämtad 2019-02-04. Kl 17:07 Från: https://pefc.se/om-svenska-pefc/

Regeringen (2018). Statens budget 2019, Rambeslutet. Hämtad 2019-05-17 Kl 21:28 Från:

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/statens-budget-2019-rambe-slutet_H601FiU1/html

Regeringskansliet (2010). Ersättning vid expropriation, Faktablad av justitiedepartementet.

Hämtad 2019-06-03 Kl 19:34 Från: https://www.regeringen.se/49bb7e/contentas-sets/a38c3c86c63947a2a83d52b9814e952e/ersattning-vid-expropriation

Riksgälden (2019). Insättningsgarantin. Hämtad 2019-06-03 Kl 08:01 Från:

https://www.riksgalden.se/sv/Insattningsgarantin/Insattningsgarantin/

Riksbanken (2019). Reporäntan, In- och Utlåningsränta. Hämtad 2019-06-03 Kl 20:34 Från:

https://www.riksbank.se/sv/statistik/sok-rantor--valutakurser/reporanta-in--och-utlanings-ranta/

Rönshammar, M. (2019). Ny minister tar sikte på skogen. Skogseko, (nr 1), 8-10.

Skatteverket. (2019). Företag och organisationer, lantbruksfastigheter och skogsbruksfastig-heter. Hämtad 2019-01-30 Kl 16:01 Från:

https://skatteverket.se/foretagochorganisat- ioner/startaochdrivaforetag/enskildnaringsverksamhet/jordochskogsbruksfastighet/vadarenjor-dellerskogsbruksfastighet.4.361dc8c15312eff6fd37482.html kl 20:10

SLU, Institutionen för skoglig resurshushållning. (2018) Skogsdata 2018: Sveriges officiella statistik. Umeå: SLU

Sohlberg, P., & Sohlberg B. M., (2013). Kunskapens former: Vetenskapsteori och forsknings-metod. Stockholm: Liber.

Skogskunskap (2019) Förräntningskrav Hämtad 2019-04-29 Kl 12:41 Från:

https://www.skogskunskap.se/rakna-med-verktyg/ekonomi/forrantningskrav/

Skogskunskap (2019) Skoglig kapitalavkastning- så funkar det. Hämtad 2019-06-03 Kl 13:19 Från: https://www.skogskunskap.se/aga-skog/vara-skogsagare/skoglig-kapitalavkastning-sa-funkar-det/

Skogsstyrelsen (2017). Biotopskyddsområde. Hämtad 2019-02-05 Kl 20:56 Från:

https://www.skogsstyrelsen.se/aga-skog/skydda-skog/biotopskydd/

Skogsstyrelsen (2017). Strukturstatistik: Statistik om skogsägare 2017. Hämtad 2019-04-30 Kl 13:57 Från https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/om-oss/publikationer/2018/rapport-2018-12-strukturstatistik-statistik-om-skogsagande-2017.pdf

Skogsstyrelsen (2019). Inventering av nyckelbiotoper. Hämtad 2019-04-05 Kl 12:04 Från:

https://www.skogsstyrelsen.se/om-oss/var-verksamhet/regeringsuppdrag/inventering-av-nyck-elbiotoper/

Skogsstyrelsen (2019) Sveriges officiella statistik Statistiska meddelande JO1402 SM1901:

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2018. Hämtad 2019-01-30 Kl 14:38 Från: https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/statistik/statistiska-meddelanden/biotop- skydd-och-naturvardsavtal-jo1402/2018-statistiska-meddelanden-biotopskydd-och-natur-vardsavtal.pdf

Sveaskog (2019) Vad är svenskt skogsbruk? Hämtad: 2019-03-18 Kl 16:38 Från:

https://www.sveaskog.se/forestrytheswedishway/korta-fakta/korta-fakta-1/

Svefa (2019) Hämtad 2019-05-17 Kl 21:39 Från: https://www.svefa.se/om-oss/

Åhman, K. (2000) Egendomsskyddet: Äganderätten enligt artikel 1 första tilläggsprotokollet till den Europeiska konventionen om de mänskliga fri- och rättigheterna. Uppsala: Iustus För-lag.

Statistikmyndigheten SCB (2018) Aktuell statistik från företagsregistret Hämtat 2019-06-03 Kl 17:26 Från:

https://www.scb.se/vara-tjanster/foretagsregistret/

Bilagor

Bilaga 1.

Exempel Dina värden Alternativkostnad för kapital, % a) 5,5 f) ak

Skattesats för alternativkostnaden, % b)

30 sa

Alternativkostnad för kapital efter skatt, %

3,85 Räknas ut: aks=ak*(1-sa/100)

Korrektion för riskspridning, % c) 1 g) kr Alternativkostnad efter skatt och

risk-korrektion, %

2,82 Räknas ut, om aks>=kr:

aksr=((1+aks/100)/(1+kr/100)-1)*100 Om aks<kr:

aksr=kr-aks

aksr=((1+aks/100)*(1+abs(kr)/100)-1)*100

Korrektion för skillnad i inflation, % d)

1 h) Ki

Skogligt förräntningskrav e) 1,80 Räknas ut, om aksr>=ki:

aksri=((1+aksr/100)/(1+ki/100)-1)*100 Om aksr<ki:

aksri=ki-aksr

aksri=-(1+abs(ki)/100)/((1+aksr/100)-1)*100

Definitioner till Bilaga 1.

a) Alternativkostnad för kapital, % a)

Intäkterna från till exempel en avverkning eller ersättningen från ett biotopskydd kan placeras i alternativa tillgångar. Exempelvis på ett bankkonto med ränta.

I studiens uträkning har räntan från ett skogslikvidkonto räknats med, som för närva-rande (2019-04-29, Kl 16:55) ligger på 0,65 % enligt Handelsbanken.

b) Skattesats för alternativkostnaden, % b)

Den skattesats som är på den alternativa placeringen, skattesatsen på ett bankkonto är 30 %.

c) Korrektion för riskspridning, % c)

Om skogsägarens tro är att skogsmarken som placering innebär en lägre ekonomisk risk jämfört med andra placeringar (alternativplaceringarna) så anges korrelationen som ett positivt värde i procent, detta är de absolut vanligaste och även det som denna studie antar. Skulle skogsägaren anse att skogen som placering innebär en högre eko-nomisk risk skall korrelationen anges i ett negativ värde.

d) Korrektion för skillnad i inflation, % d)

Inflationen måste tas med i beaktandet, om skogsägaren anser att skogens nettoin-komst ökar mer än inflationen tror hen att skogen har en real värdeökning.

Personlig kommunikation

• 2019-04-29

Mats Hannerz, Jägmästare, skoglig doktor (i skogsgenetik) och skoglig licentiat (i floravård)

• 2019-03-19

Johan Åberg, Processförvaltare vid Skogsstyrelsen

Personlig kommunikation, intervjuer:

• 2019-04-15

Skogsekonom vid LRF-konsult

• 2019-04-15

Chefsbefattning vid Bergvik Skog

• 2019-04-16

Jägmästare, Reg. Fastighetsmäklare vid Areal

• 2019-04-17

Skogsinspektor vid Areal

• 2019-04-23

Fastighetskonsult vid Svefa