Resultatet från intervjuerna jämförs i detta kapitel med Skogsstyrelsens utbetalade ersättningar för biotopskyddsområden i Dalarnas län under 2018. En känslighetsanalys görs även för att visa hur känsligt nuvärdet av avkastningen och ersättningen är mot förändringar i dess vari-abler.
Utifrån Skogsstyrelsens (2019) statistik framgick det av beräkningen i avsnittet 4.1 att den stat-liga ersättningen per hektar skogsmark i Dalarnas län var 96 954 kronor. Resultatet från studi-ens fem intervjuer menar att avkastningen per hektar och år i Dalarnas län kunde uppskattas till mellan 800 till 1500 kronor och medelvärdet beräknas till 1140 kronor per hektar och år.
Ersättning biotopskyddsområde
Ersättningen för biotopskyddsområdet står sig alltså i 85,047 år gentemot en fortsatt drift och avkastning från skogsmarken.
Johansson och Runsten (2013), formel 2 visar på värdet av en tillgångs framtida avkastning.
Formeln används nu för att beräkna vad avkastningen från skogen är värd i framtiden, 𝑘= har i denna formel beräknats till 0,45 enligt bilaga 1.
Att 𝑉7 är beräknat till 786,20 kronor betyder att nuvärdet av alla framtida utdelningar uppgår till 786,20 kronor vilket avrundas till 786 kronor. För att kunna jämföra det framtida värdet av avkastningen från skogen måste även engångsersättningen från staten för skogsmarken som skogsägaren får, räknas om med hänsyn till formelns variabler. Nuvärdet av ersättningen be-räknas på detta vis fram med Johansson och Runstens (2013) formel.
𝑉7 = 8 96 954 (1 + 0,45)?
@
:A?
𝑉7 = 66 865 Formel 2
𝑉7 i fallet med den statliga ersättningen som beräknats till nuvärdet avrundas till summan 58 760 kronor. De båda nuvärdena, avkastningen (786 kronor) och ersättningen (66 865 kronor) sätts in i formeln 3 vilket gör att vi får fram att nuvärdet av ersättningen täcker en fortsatt av-kastning från skogen i 85,10 år.
66 865
786 = 𝟖𝟓, 𝟎𝟔𝟗 å𝒓 Formel 3
Skillnaden i hur länge ersättningen är representativ gentemot en fortsatt drift av skogen skiljer sig således inte så mycket vid en beräkning. Skillnaden mellan 85,047 år till 85,069 år är 0,022 vilket inte är så mycket i förhållande till talen i sig. De två beräkningarna ger alltså i stort sett samma resultat.
För att resultatet och den följande diskussionen skall ge en bild av hur investeringen står sig över tid om variablerna i Johansson och Runsten (2013) formel 2 varierar har nedanstående känslighetsanalys gjorts. Analysen torde vara viktigt då spridningen i intervjupersonernas svar om den uppskattningsvis beräknade avkastningen var relativt stor. Spridningen var mellan 800 kr till 1500 kr. Analysen visar hur resultatet av formel 2 varierar då formelns olika variabler ändras. Variablerna som formeln innehåller (𝑘=, Förräntningskravet, angivet i %) och (𝑈:, Av-kastningen, angivet i kronor) kan variera över tid och således är en analys av detta bra att ta med i beräkningen.
5.1 Känslighetsanalys
I en känslighetsanalys framgår det enligt Ljung och Högberg (1996) att kalkylresultat och där-med slutsatsers känslighet mot förändringar undersöks. En undersökning av det genomsnittliga avkastningsvärdet per hektar och år som baserats på intervjuerna torde vara bra för att ge resul-tatet och diskussionen en bättre trovärdighet. Vidare menar Ljung och Högberg (1996) att de övergripande förutsättningarna som undersöks är kalkylräntans storlek, tidshorisonten och lö-pande in och utbetalningar. I formeln som använts av Johansson och Runsten (2013) ingår för-räntningskrav istället för kalkylränta. Tidshorisonten har i formeln satts till oändligheten ef-tersom att ersättningen som utgår för ett biotopskyddsområde gäller för all framtid. De löpande inbetalningarna i analysen är beräknade enligt Johansson och Runstens (2013) formel.
Känslighetsanalys
- Visar hur 𝑉7 påverkas av förändringar i 𝑘= 𝑜𝑐ℎ 𝑈:
𝑈:,
Avkastning
Tiden = ¥ 0,45 0,65 0,85 1,05 3,0
800 552 485 432 390 200
1000 690 606 541 488 250
1200 828 727 649 585 300
1400 966 848 757 683 350
Tabell 4, Känslighetsanalys
Alla tal i tabellen är avrundade till närmaste heltal utan decimaler.
Genom tabellen av känslighetsanalysen framgår det att ju större förräntningskrav som används desto lägre blir nuvärdet av allframtidsutdelningen. Således kan det konstateras att differensen i förräntningskravet (𝑘=) inte påverkar nuvärdet (𝑉7) 𝑖 någon större grad. Från ett förräntnings-krav på 0,45% till 0,65% påverkar det endast 𝑉7 (𝑣𝑖𝑑 𝑈: = 1000 𝑘𝑟𝑜𝑛𝑜𝑟) från 690 till 606 kronor. Detta motsvarar en minskning med 84 kronor alltså minus 12,1 %.
Förräntningskrav, 𝑘= (angivet i %)
𝑈:, alltså avkastningen som beräknats per hektar skogsmark och år påverkar 𝑉7 något mer.
Om 𝑈: skulle öka från 1000 till 1200 kronor (som skulle kunna ske om exempelvis virkespriset gick upp) påverkar det i sin tur att 𝑉7 (vid 𝑘= = 0,45) ökar från 690 till 828 kronor. Denna skillnad är en ökning på 138 kronor, det vill säga en ökning av 𝑉7 med 20,0 %.
Förräntningskravet (𝑘=) mellan intervallet i känslighetsanalysen från 0,45 till 1,05 ger en skill-nad på 𝑉7 (𝑣𝑖𝑑 𝑈: = 1000 𝑘𝑟𝑜𝑛𝑜𝑟) på 202 kronor vilket motsvarar en procentuell förändring med minus 29,3 %. Avkastningen (𝑈:) mellan känslighetsanalysens intervall från 800 till 1400 kr ger en skillnad på 𝑉7 (vid 𝑘= = 0,65) på 363 kronor vilket motsvarar en procentuell föränd-ring med plus 45,4 %.
Sammanfattningsvis säger denna känslighetsanalys att avkastningen från skogen (𝑈:) påverkar nuvärdet mer än förräntningskravet (𝑘=) gör.
5.1.1 Högre förräntningskrav
Det framgår av Skogskunskap (2019) att vanligtvis är räntorna lägre i skogliga kalkyler än i mer kortsiktiga investeringar som i exempelvis industrin eller på börsen. Skogskunskap (2019) menar att ett förräntningskrav på 2 till 3 % är vanlig men nämner återigen att skogliga kalkyler ofta antar lägre räntor för att skogen som investering är långsiktig och ganska säker. För att visa på hur ett förräntningskrav på 3 % och då en ändrad riskspridning på den alternativa investe-ringen skulle ändra denna studies resultat har denna variabel lagts till i tabell 4 sista kolumn.
Resultatet av detta skall kortfattat diskuteras för att skapa en bättre förståelse för studien resultat och de val som gjorts i och med det låga förräntningskravet på 0,45 %.
Nuvärdet med förräntningskrav 3 % enligt formel 2 illustreras nedan:
𝑉7 = 8 𝑈: (1 + 3,0)?
@
:A?
Den statliga ersättningen per hektar skyddad skogsmark (formel 4) skulle anta nuvärde enligt följande:
𝑉7 = 8 96 954 (1 + 3,0)?
@
:A?
𝑉7 = 24 239
Medelvärdet från intervjuerna av den skogliga avkastningen per hektar och år (formel 5) skulle anta nuvärde enligt följande:
𝑉7 = 8 1140 (1 + 3,0)?
@
:A?
𝑉7= 285
De båda nuvärdena från ovanstående uträkningar sätts in i formel 3 vilket ger följande resultat:
24 239
285 = 85,049 å𝑟
Således skulle ett förräntningskrav som ovan beskrivits på 3,0 % ge nuvärden som gör att er-sättningen motsvarar en fortsatt drift av skogen i 85,049 år, vilket är något lägre än ningskravet på 0,45 % där ersättningen motsvarar en drift i 85, 069 år. Skillnaden i förränt-ningskraven ger en liten påverkan på resultatet, det skiljer 0,02 år mellan ett förräntningskrav på 3 % från 0,45 %.