I denna utredning har endast män intervjuats. Ett förslag till vidare forskning är att utreda om kvinnliga och manliga kredithandläggare skiljer sig åt i deras
kreditbedömning, om de ger olika vikt vid olika variabler.
Vi har intervjuat fyra respondenter för vår empiri och ser gärna att mer forskning görs kring om riskpriset ska ingå i modellen över kreditbedömning och eventuella
förändringar i riskpriset till följt av en höjd osäkerhet vid en slopad revisionsplikt.
Bruns mer detaljerade personbedömningsparametrar kan vara bättre lämpade för en undersökning med fokus på bankers personbedömning. Vi ser gärna att vidare forskning görs kring eventuella förändringar i personbedömningen vid en slopad revisionsplikt. Det då den parametern är av stor betydelse för bankernas
kreditgivning.
Vår utredning omfattar personer vilka arbetar i Stockholm- och Uppsalaområdet.
Kreditgivningen är centralt styrd genom exempelvis styrdokument, men vi är
intresserade om skillnader finns mellan storstadsområde och mindre orter samt om en slopad revisionsplikt får olika konsekvenser över landet.
Vi har intervjuat personer på två av de fyra storbankerna i Sverige och ser gärna att vidare utredning görs på de resterande två för se om handlingsmönster finns mellan bankerna vid ett slopande av revisionsobligatoriet.
K ÄLLFÖRTECKNING
A
RTIKLARBergqvist, J. & Carlson M., 2006-12-04, Småföretagen behöver råd inte revision, debattinlägg, Dagens Industri, (Hämtad från Mediearkivet)
Jensen, M. C. & Meckling, W. H., 1976, Theory of the Firm: Manegerieal behavioral agency costs and ownership structure, Journal of Financial Economics, s. 308,
(Hämtad från Science Direct)
Palutko Macéus, K., 2006-12-16, ”Slopad revisionsplikt riskerar att skapa ett B-lag”, Dagens Industri, (Hämtad från Mediearkivet)
FAR, Balans nr 4 2006, (Hämtad från FAR komplett)
Svenska Bankföreningen, Maj 2006, s 3, Bank- och finansstatistik 2005, (Hämtad från www.svenskabankforeningen.se)
Stiglitz, J. E. & Weiss, A., 1981, Credit rationing in Markets with Imperfect Information, The American Economic Review, Vol. 71, Nummer 3, s 393-410, (Hämtad från Jstor)
B
ÖCKERAltman, E., 1983, Corporate financial distress: A complete guide to predicting, avoiding and dealing with bankruptcy, John Wiley & Sons Inc, New York
Broomé, P., m.fl., 1998, Kreditgivning till företag, Femte upplagan, Studentlitteratur, Lund
Bryman, A, 2002, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber Ekonomi, Malmö Edenhammar, H. & Thorell, P., 2005, Företagens redovisning- Att förstå årsredovisningar, Femte upplagan, Istus förlag, Uppsala
Eriksson, L. T. & Wiedersheim-Paul, F., 2006, Att utreda forska och rapportera, Åttonde upplagan, Liber, Malmö
Hedman, P., 1994, Kreditanalys, Liber-Hermods, Malmö
Holme, I. M. & Solvang, B. K., 1997, Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder, Andra upplagan, Studentlitteratur, Lund
Hägg, I. & Wiedersheim-Paul, F., 1985, Att arbeta med modeller inom företagsekonomin, Femte upplagan, Liber, Uppsala
Kvales, 1996, Samhällsvetenskapliga metoder, s 306, Liber Ekonomi, Malmö
Trost, J., 2005, Kvalitativa intervjuer, Tredje upplagan, Studentlitteratur, Lund FAR 2006, Revision – En praktisk beskrivning, utgiven av FAR Förlag, hämtad från FAR Komplett
A
VHANDLINGAR OCH OCCASIONAL PAPERSBruns, V., 2004, Who receives bank loans? – A study of lending offificiers’
assessments of loans to growing small and medium-sized enterprises, JIBS Disseration Series No. 021, Jönköpings International Business School LTD, Jönköping
Lind, J., 1994, Creditor – Firm Relations_ an Interdisciplinary Analysis, Thesis No 451, Linköping Studies in Science and Technology, Linköpings Universitet,
Linköping
Svensson, B., 2003, Redovisningsinformation för bedömning av små och medelstora företags kreditvärdighet, Doctoral Thesis No. 103, Företagsekonomiska institutionen, Universitetstryckeriet, Uppsala Universitet
Svensson Kling, K., 1999, Credit Intelligence in Banks – Managing Credit Relationships with Small Firms, Doctoral Thesis, The Institute of Economics Research, Lund University
Toivonen & Cressy, 2000, Lazy Entrepreneurs or Dominant Banks? An Emperical Analysis of the Market for SME Loans in the UK, s 5-6, Occasional Paper, (Hämtad från Social Science Research Network)
U
TREDNINGAR,
RAPPORTER OCH ÅRSREDOVISNINGARThorell, P. & Norberg, C., 2005, Revisionsplikten i små aktiebolag, Svenskt näringsliv, Stockholm
Statens offentliga utredningar, Direktiv 2006:96, hämtad från Regeringskansliets rättsdatabas
Handelsbanken, Årsredovisning 2005, Svenska Handelsbanken AB, Stockholm SEB, Årsredovisning 2005, Skandinaviska Enskilda Banken AB, Stockholm
R
EGELVERKAktiebolagslagen (2005:551) EG:s fjärde direktiv (78/660/EEG)
I
NTERVJUERAlho, P., Företagsrådgivare, SEB, 2007-02-12, 14:00-15:00, SEB:s kontor Kungsängsgatan i Uppsala.
Bergström, G., Kreditgivningschef Regionbanken Mellansverige, Handelsbanken, 2007-02-05, 14:00-15:00 Handelsbankens huvudkontor på Kungträdgårdsgatan 2 i Stockholm
Dahlberg, L., Företagsmarknadschef SEB Sergelstorg, 2007-03-06, 09:30-10:20, SEB:s kontor, Sergels torg, Stockholm.
Ericsson, J., Kontorschef, Handelsbanken Uppsala city, 2007-02-13, 13:00-14:15, Handelsbankens kontor Vaksalagatan 8 Uppsala.
Thorngren, T., Företagsrådgivare, Handelsbanken Uppsala city, 2007-02-26 15:20-16:20, Handelsbankens kontor, Vaksalagatan 8 Uppsala.
Ö
VRIGTStatsrådsberedningen, 2004, Svarta listan – Ord och fraser som kan ersättas i författningsspråk, SB PM 2004:1, Regeringskansliet, Stockholm
Svenskt näringsliv, 2005-06-22, Begäran om översyn av revisionsplikten, Svenskt näringsliv, Stockholm
B ILAGOR
B
ILAGA1 I
NTERVJUGUIDENedanstående frågor avser små aktiebolag. Vi definierar små aktiebolag som ett företag som uppfyller två av tre följande kriterier: har en balansomslutning under 1,9 miljoner kronor, en nettoomsättning på högst 3,7 miljoner kronor och max 12
anställda på årsbasis.
1. Vill du kort beskriva dina nuvarande arbetsuppgifter?
2. Vilka tidigare arbetsuppgifter har du haft inom organisationen?
3. Kan du i stora drag beskriva hur kreditgivningsprocessen går till inom er organisation?
4. Klassificerar ni era företagsklienter efter storlek? Om ja, hur?
5. Har ni en bestämd kreditmodell som ni går efter vid bedömning av företagskrediter?
6. Hur stora befogenheter har era kredithandläggare?
7. Finns specifika beloppsgränser för era handläggare? Om ja, vad är normalt dessa gränser?
8. Hur följer ni upp/kontrollerar ni era låntagare?
9. Hur kommer fortlöpande kontroll/uppföljningen att ske vid slopad revisionsplikt
10. I vilken utsträckning begär ni annan redovisningsinformation av aktiebolagen, t.ex. Delårsrapporter, kvartalsrapport, prognoser, budgetar, omvärldsanalyser, markandsutsikter, känslighets/risk analyser?
11. Hur värderar ni informationen från årsredovisningen jämfört med a. strategisk information, t.ex. marknadsutsikter, prognoser, budgetar b. personbedömning, Vd: s kompetens och erfarenhet
c. annat
12. Skulle ni vid en slopad revisionsplikt titta mer på
a. strategisk information, t.ex. marknadsutsikter, prognoser, budgetar b. personbedömning, Vd: s kompetens och erfarenhet
c. annat
13. Vid en slopad revisionsplikt, skulle ni då kräva a. större ägarandel i investeringen eller bolaget b. högre säkerhet.
14. Skulle ni fortsätta kräva ett reviderat bokslut om revisionsplikten avskaffades?
15. Om svaret är JA på föregående fråga; i vilken utsträckning skulle ni då försöka styra val av revisor samt ge direktiv vad revisorn skulle inrikta sig på?
16. Betalar ni för externa utlåtanden, t.ex. som kreditupplysningar från upplysningscentralen, värderingar av fastigheter eller lager? Skulle ni vara villiga att betala för en revisors utlåtande vid en icke reviderad
årsredovisning?
17. Vad skulle kunna ersätta det reviderade materialet?
18. Är det tänkbart att banken själva gör en mer djupgående analys av räkenskaperna för att kompensera att inte någon oberoende (revisorn) granskat eller att banken själv anlitar en revisor?
19. Skulle kreditgivningen påverkas vid slopad revisionsplikt i form av a. förändrade kreditvillkor i stil med högre ränta etc.
b. färre lämnade krediter för de bolag som ej reviderat sitt material c. annat
20. Fungerar er kreditgivning på samma sätt i hela landet och inom alla branscher?
Skulle revisionspliktens avskaffande få olika betydelser för olika branscher eller i olika delar av landet?
21. Är ett reviderat bokslut av mest betydelse för en ny kund vid första låneansökan? Kommer vikten att minska efter ett antal år som låntagare i banken?
22. Skiljer sig kreditbedömningen beroende på vilken typ av lån som bedömningen gäller? Är det lån för operativt kapital eller för investeringar?
Spelar storleken på lånet roll för kreditbedömningen? Har revisionsplikten olika stor betydelse i dessa fall?
23. Vad anser du om revisionsplikten? bör den utifrån ert perspektiv som kreditgivare vara kvar även för små aktiebolag?
24. Om revisionsplikten skulle slopas, vad anser du vara en relevant gräns med avseende på omsättning och antal anställda?
25. Tror du att redovisningsinformationen skulle vara tillgänglig till er snabbare vid en slopad revisionsplikt?
26. Finns det utifrån er synvinkel några fördelar med en slopad revisionsplikt?
B
ILAGA2 I
NTERVJUGUIDE TILLP
ILOTINTERVJUNedanstående frågor avser små aktiebolag. Vi definierar små aktiebolag som ett företag som uppfyller två av tre följande kriterier: har en balansomslutning under 1,9 miljoner kronor, en nettoomsättning på högst 3,7 miljoner kronor och max 12
anställda på årsbasis.
1. Kan ni i stora drag beskriva hur kreditgivningsprocessen går till inom er organisation?
2. Klassificerar ni era företagsklienter efter storlek? Om ja, i så fall hur?
3. Har ni en bestämd kreditmodell som ni går efter vid bedömning av företagskrediter?
4. Hur implementeras er kreditgivningspolicy inom organisationen?
5. Hur stora befogenheter har era kredithandläggare?
6. Finns specifika beloppsgränser för era handläggare? Om ja, vad är då dessa gränser?
7. Hur följer ni upp/kontrollerar ni era låntagare?
8. Hur kommer fortlöpande kontroll/uppföljningen att ske vid slopad revisionsplikt
9. Hur vanligt är det att ni införskaffar årsredovisningar vid kreditbedömning av aktiebolag?
10. I vilken utsträckning begär ni annan redovisningsinformation av aktiebolagen, t.ex. Delårsrapporter, kvartalsrapport, prognoser, budgetar, omvärldsanalyser, markandsutsikter, känslighets eller riskanalyser.
11. Hur värderar ni olika de olika typer av information som inhämtas från företagen. Var god rangordna följande;
a. Resultaträkning
g. Omvärldsanalyser, markandsutsikter, känslighets/risk analyser h. Annat, ange vad.
12. Betalar ni för externa utlåtanden, t.ex. som kreditupplysningar från
upplysningscentralen eller värderingar av fastigheter eller lager? Skulle ni vara villiga att betala för en revisorns utlåtande om en icke reviderad
årsredovisning?
13. Händer det idag att ni vänder er till revisorn direkt med frågor om årsredovisning och framtidsprognoser?
14. Vilken roll fyller det reviderade materialet vid kreditgivningsprocessen?
Vilken information skulle ni gå miste om vid en slopad revisionsplikt?
15. Hur kan denna information ersättas?
16. Skulle ni fortsätta kräva att kräva ett reviderat bokslut om revisionsplikten avskaffades?
17. Vad skulle kunna ersätta reviderat bokslut?
18. Finns det i dagsläget särskilda kreditvillkor för små aktiebolag?
19. Kommer kreditvillkoren förändras vid slopad revisionsplikt? Ändrade krav på säkerhet?
20. Finns variation i kreditgivningsdirektiv eller normer för era kontor i olika delar av landet eller i olika branscher? Skulle en avskaffad revisionsplikt kunna få olika konsekvenser för kreditprövning i olika delar av landet eller i olika branscher?
21. Är ett reviderat bokslut av mest betydelse för en ny kund vid första låneansökan? Kommer vikten att minska efter ett antal år som låntagare i banken?
22. Skiljer sig kreditbedömningen beroende på vilken typ av lån som
bedömningen gäller? Är det lån för operativt kapital eller för investeringar?
Spelar storleken på lånet roll för kreditbedömningen? Har revisionsplikten olika stor betydelse i dessa fall?
23. Tror ni att den ”kreativa” bokföringen skulle öka med en slopad
revisionsplikt? T.ex. avsättningar till reservfonder, ändrade avskrivningsplaner och uppskjutna skatteskulder.
24. Vad anser ni om revisionsplikten, bör den utifrån ert perspektiv som kreditgivare vara kvar även för små aktiebolag?
25. Finns det utifrån er synvinkel några fördelar med en slopad revisionsplikt?
26. Tror ni att redovisningsinformationen skulle vara tillgänglig till er snabbare vid en slopad revisionsplikt