I studiens resultat framgår det att den kemirelaterade aktiviteten filtrering förekommer i en mindre utsträckning i den planerade undervisningen. Utifrån detta vore det intressant att undersöka förskollärarens uppfattningar om den aktuella aktiviteten i förskolan. Med hjälp av förskollärarens tankar kring innehållet hade man kunnat synliggöra om det finns någon anledning till att just aktiviteten filtrering väljs bort i undervisningen. Ett annat problemom-råde som fångat vårt intresse under undersökningens gång är i vilken ut-sträckning kemi integreras över lag i den planerade undervisningen i relation till andra ämnen. Tidigare forskning visar ju på att ämnet kemi integreras i
24
lägre grad än andra naturvetenskapliga ämnen. Det hade därför varit intres-sant att ta del av en studie som undersöker hur ämnet kemi i relation till exempelvis matematik eller språk integreras i utbildningen.
25
REFERENSER
Adbo, K. & Carulla, C. V. (2019). Designing play-based learning chemistry activities in the preschool environment. Chemistry Education Research and Practice, 20(3). doi: 10.1039/C8RP00306H
Andersson, K. & Gullberg, A. (2014). What is science in preschool and what do teachers have to know to empower children?. Cultural studies of science education, 9(2). doi:10.1007/s11422-012-9439-6
Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2018). Varför vetenskap?: om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. (4 uppl.). Studentlitteratur.
Björling, M. (2016). Kemi för de yngre åren. Ämnesdidaktiska utmaningar inom matematik, naturvetenskap och teknik (diva-portal.org)
Charles, F. (2014). Discovering the Worlds of Life Sciences, Objects and Material in Nursery Schools: Teaching Practices and Training Propo-sals. Athens Journal of Education, 1(3). https://doi.org/10.30958/aje.1-3-3
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärar-studenter. (1. uppl.). Studentlitteratur.
Dahlbeck, P. & Nilsson, K. (2018). Inledning. I Förskolans arbete med naturvetenskap och teknik (ss. 11 - 27). (1 uppl.). Studentlitteratur.
Due, K., Tellgren, B., Areljung, S., Ottander, C. & Sundberg, B. (2018). Inte som i skolan – pedagoger positionerar naturvetenskap i förskolan.
NorDiNa, 14(4). https://doi.org/10.5617/nordina.4106
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner-Godée. (2014). Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. (2 uppl.).
Liber.
Engdahl, I. (2017). Att möta toddlare som medmänniskor och med respekt. I Pramling Samuelsson, I., Pramling Samuelsson, I. & Jonsson, A. Förskolans yngsta barn: perspektiv på omsorg, lärande och lek (ss.
225 – 245). (1 uppl.). Liber.
Engdahl, I. (2011a). Toddler interaction during play in the Swedish pre-school. Early Child Development and Care, 181(10).
http://dx.doi.org/10.1080/03004430.2010.533269
Engdahl, I. (2011b). Toddlers as social actors in the Swedish pre-school (Doctoral dissertation, Department of Child and Youth Studies.
26
Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2015). Att bli förskollärare: mångfacet-terad komplexitet. (red.) (1. uppl.). Liber.
Fridberg. M., Jonsson, A., Redfors, A. & Thulin, S. (2019) Teaching chemi-stry and physics in preschool: a matter of establishing intersub-jectivity. International journal of science education, 41(17).
https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1080/09500693.2019.1689585
Gustavsson, L. & Thulin, S. (2017). Lärares uppfattningar av undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet. NorDiNa:
Nordic Studies in Science Education, 13(1).
https://doi.org/10.5617/nordina.2549
Hansson, L., Löfgren, L. & Pendrill, A. M. (2014). Att utgå från frågor och situationer i förskolans vardag: Vilket naturvetenskapligt innehåll kan det leda till?. NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, 10(1).
https://doi.org/10.5617/nordina.634
Haugen, S., Løkken, G. & Röthle, M (2006). Hur kommer småbarnspedago-giken till?. I G. Løkken, G., Haugen, S. & Röthle, M. (red). Småbarns-pedagogik: fenomenologiska och estetiska förhållningssätt (ss.13 – 26).
(1. uppl.). Liber.
Ivarson Alm, E. (2013). Ledarskap i förskolan. (1. uppl.). Studentlitteratur.
Jonsson, A. (2011). Nuets didaktik: förskolans lärare talar om läroplan för de yngsta. Licentiatavhandling Kristianstad.
Jonsson, A. (2013). Att skapa läroplan för de yngsta barnen i förskolan:
Barns perspektiv och nuets didaktik (Doctoral dissertation, Acta Uni-versitatis Gothoburgensis).
Karlstads universitet (2021). GDPR för studenter.
https://www.kau.se/student/ar-student/it-stod/hjalp/gdpr/gdpr-studenter Jonsson, A., Williams, P., & Pramling Samuelsson, I. (2017). Undervisnings-begreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om undervisning och lärande, 5(1).
Larsson, J. (2017). Ljud som fysikaliskt fenomen med de yngsta. I Pramling Samuelsson, I., Pramling Samuelsson, I. & Jonsson, A. Förskolans yngsta barn: perspektiv på omsorg, lärande och lek (ss. 139 – 158). (1 uppl.). Liber.
Löfdahl & Pérez Prieto, (2014). Förskolans dokument. I Löfdahl Hultman, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori (ss. 166 - 173). (1. uppl.). Liber.
27
Pendrill, A-M., Hansson, L. & Löfgren, L. (2014). Att utgå från frågor och situationer i förskolans vardag: Vilket naturvetenskapligt innehåll kan det leda till? NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, 10(1).
https://doi.org/10.5617/nordina.634
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. [Stockholm]: Skolver-ket.
SOU 2010:800. Skollag. Utbildningsdepartementet.
Sundberg, B., Areljung, S., Due, K., Ottander, C. & Tellgren, B.
(2016). Förskolans naturvetenskap i praktiken. (1. uppl.). Gleerup.
Sundberg, B. (2016). Verksamhetsperspektiv på förskolans naturvetenskap. I Thulin, S. (red.) Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lä-randeprocesser (ss. 31 - 47). (1. uppl.). Gleerups Utbildning AB.
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. (1.
uppl.). Gleerup.
Thornberg & Fejes. (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). Handbok i kvalitativ analys (ss. 273 – 295). (3 uppl.). Liber.
Thulin,S. (2011). Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskola. (Gothenburg Studies in Educat-ional Sciences 309) Doktorsavhandling.
Thulin, S. (2010). Barns frågor under en naturvetenskaplig aktivitet i försko-lan. Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning, 3(1).
https://doi.org/10.7577/nbf.255
Thulin, S. (2015). Göra naturvetenskap i förskolan - med fokus på kommuni-kation. (1. uppl.). Liber.
Utbildningsdepartementet. (2010). Förskola i utveckling [Elektronisk re-surs]: bakgrund till ändringar i förskolans läroplan. Utbildningsdepar-tementet.
Widén, P. (2019). Kvalitativ textanalys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red).
Handbok i kvalitativ analys. (3. uppl.) (ss.193 – 210). Liber.
28
BILAGOR
Bilaga 1
Information om studien: [Kemi för de yngsta barnen i förskolan, sker det?]
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare integrerar ämnet kemi i den planerade undervisningen för de yngsta barnen i förskolan.
På grund av rådande omständigheter gällande Covid-19 pandemin som härjar i vårt samhälle kommer undersökningen att ske utifrån olika förskolors dokumenterade utvärderingar gällande projekt och verksamhetsaktiviteter.
Empirin kommer att samlas in genom förfrågningar om material från försko-lor i Mellansverige samt från nätet, där många utvärderingar ligger offentligt.
Kontaktuppgifter
Student: Amanda Fransson & Veronica Prims E-mail: xxx@student.kau.se
Handledare: Torodd Lunde, Universitetsadjunkt E-mail: xxx@kau.se