Kemi för de yngsta barnen i förskolan, sker det?: Hur förskollärare integrerar ämnet kemi i den planerade undervisningen.

(1)

Kemi för de yngsta barnen i förskolan, sker det?

Hur förskollärare integrerar ämnet kemi i den planerade undervisningen

Chemistry for the youngest children in preschool, does it happen?

How preschool teachers integrate the subject of chemistry into the planned teaching

Amanda Fransson och Veronica Prims

Fakultet: Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Ämne/Utbildningsprogram: Förskollärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: 15 hp

Handledare: Torodd Lunde Examinator: Ami Cooper Datum: 2021-06-29

(2)

[Chemistry for the youngest children in preschool, does it happen?]

Ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet: Förskollärarprogrammet

http://kau.se

The author, Amanda Fransson & Veronica Prims, has made an online version of this work available under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.

http://diva-portal.org

Creative Commons-licensen: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/deed.sv

(3)

II

Abstract

Theaim of this study is to contribute with knowledge about how preschool teachers integrate the subject of chemistry into the planned teaching for the youngest preschool children. The data consists of project summaries from 21 preschools in Central Sweden. We have used a qualitative inductive docu- ment analysis to identify themes that were relevant to the issues. One conclu- sion from the study is that the planned teaching with a chemistry-related content is primarily about jointly examining the properties of materials as well as the phase transformations of water. That the youngest preschoolers are involved in the activities by being involved in the conduct of experi- ments, as well as exploring the learning object with all their senses. The results also show that the preschool teacher's approach is a contributing factor in whether or not the chemistry-related teaching for the youngest children would be meaningful.

Keywords

Chemistry, children, preschool, preschool teacher, teaching

(4)

III

Sammanfattning

Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om hur förskollärare integrerar ämnet kemi i den planerade undervisningen för de yngsta förskole- barnen. Dataunderlaget består av projektsammanställningar från 21 förskolor i Mellansverige. Vi har använt en kvalitativ induktiv dokumentanalys för att identifiera teman som var relevanta för frågeställningarna. En slutsats från undersökningen är att den planerade undervisningen med ett kemirelaterat innehåll främst handlar om att tillsammans undersöka materials egenskaper samt vattens fasomvandlingar. Att de yngsta förskolebarnen involveras i aktiviteterna genom att vara delaktiga i utförandet av experiment, samt att utforska lärandeobjektet med alla sina sinnen. Resultatet visar också att förskollärarens förhållningssätt är en bidragande faktor för om den kemirelaterade undervisningen för de yngsta barnen ska bli meningsfull eller inte.

Nyckelord

Barn, förskola, förskollärare, kemi, undervisning,

(5)

IV

Förord

Ett intresse för att undervisa de yngsta förskolebarnen är grunden till denna undersökning. Vi vill härmed rikta ett stort tack till er alla som på olika vis stöttat oss i detta självständiga arbete

Detta självständiga arbete är en parskrivning, där vi båda varit delaktiga i samtliga bitar i arbetet. Upplägget har sett lite olika ut, vissa delar har vi skrivit fram tillsammans medan andra avsnitt har vi skrivit var för sig. Ge- mensamt har vi genomgående sammanställt och bearbetat texten. Analyspro- cessen och resultatdiskussionen utfördes gemensamt från början till slut.

(6)

V

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 1

1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 1

1.2 BAKGRUND ... 2

1.2.1 Naturvetenskap i förskolan ... 2

1.2.2 Vad säger läroplanen? ... 2

1.2.3 De yngsta barnen i förskolan ... 3

1.2.4 Förskollärarens roll i den planerade undervisningen ... 3

2 LITTERATURGENOMGÅNG ... 4

2.1 VARFÖR NATURVETENSKAP I FÖRSKOLAN? ... 4

2.2 UNDERVISNING INOM ÄMNET NATURVETENSKAP I FÖRSKOLAN... 5

2.3 VIKTEN AV ÄMNESKUNSKAPER HOS FÖRSKOLLÄRARE ... 5

2.4 KOMMUNIKATIONENS BETYDELSE FÖR BARNS LÄRANDE... 6

3 TEORI ... 7

3.1 SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV ... 7

4 METOD ... 8

4.1 URVAL OCH DATAINSAMLINGSMETOD ... 8

4.2 DATABEARBETNING OCH ANALYSMETOD ... 10

4.3 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 11

4.4 VALIDITET, RELIABILITET OCH GENERALISERBARHET ... 12

4.4.1 Validitet ... 12

4.4.2 Reliabilitet ... 12

4.4.3 Generaliserbarhet ... 12

5 RESULTAT ... 14

5.1 VILKA KEMIRELATERADE AKTIVITETER FÖR DE YNGSTA FÖRSKOLEBARNEN FRAMTRÄDER I UTVÄRDERINGARNA? ... 14

5.2 HUR SKILDRAS BARNENS DELTAGANDE I AKTIVITETER MED ETT KEMIRELATERAT INNEHÅLL? ... 15 5.3 HUR BESKRIVS FÖRSKOLLÄRARENS ROLL I DE KEMIRELATERADE AKTIVITETERNA? 17

(7)

VI

6 DISKUSSION ... 19

6.1 RESULTATDISKUSSION ... 19

6.1.1 Olika kemirelaterade aktiviteter förekommer inom förskolan ... 19

6.1.2 Undervisning inom ämnet kemi i förskolan ... 20

6.1.3 Barnens och förskollärarens aktiva medverkan i den kemirelaterade undervisningen ... 21

6.2 METODDISKUSSION... 22

6.3 SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER FÖR VERKSAMHETEN... 23

6.4 FÖRSLAG PÅ VIDARE STUDIER ... 23

REFERENSER ... 25

BILAGOR ... 28

(8)

1

1 INLEDNING

Enligt förskolans läroplan ska utbildningen inom förskolan organiseras så att alla barn ges möjlighet att utveckla en förståelse för naturvetenskapliga begrepp. Barnen ska också ges förutsättningar att tillägna sig betydelsefull kunskap samt utveckla en förståelse för enkla kemiska processer (Skolverket, 2018). Med stöd i läroplanen och dess strävansmål gällande kunskapsinhämt- ning inom många olika områden innebär det att även de yngsta förskolebar- nen mellan ett och tre år, ska få möjlighet att komma i kontakt med kemirelaterade aktiviteter samt tillägna sig kunskaper som är meningsskapande och som kan ha betydelse för deras framtida lärande och utveckling. Dock upplever vi sedan tidigare erfarenheter att ämnet kemi förekommer i lägre grad med de allra yngsta barnen i förskolan. Enligt Larsson (2017) är kemi ett ämne som många gånger kan uppfattas som både utmanade och spännande och forskning visar att många förskollärare anser sig ha ett sämre självförtro- ende gällande att undervisa och leda aktiviteter med ett naturvetenskapligt innehåll (Andersson & Gullberg, 2014) vilket inkluderar ämnet kemi. Kemi är därför ett naturvetenskapligt ämne som många gånger får stå tillbaka till förmån för andra ämnen i undervisningen (Hansson m.fl., 2014). Utifrån tidigare forskning och våra egna upplevelser av ämnet har vi blivit intresserade av att undersöka på vilket sätt kemi förekommer i undervisningen för de yngsta förskolebarnen.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om hur förskollärare integrerar ämnet kemi i den planerade undervisningen för de yngsta för- skolebarnen. Frågeställningarna som studien utgår från är:

 Vilka aktiviteter med ett kemirelaterat innehåll för de yngsta försko- lebarnen framträder i utvärderingarna?

 Hur skildras barnens deltagande i aktiviteter med ett kemirelaterat in- nehåll?

 Hur beskrivs förskollärarens roll i de kemirelaterade aktiviteterna?

(9)

2

1.2 Bakgrund

Internationellt har den svenska förskolan uppmärksammats inom många olika områden. Dels för det höga barnantal som faktiskt är inskrivna i förskolan men också för den höga kvaliteten där pedagogik och omsorg går hand i hand inom utbildningen. Den svenska förskolan organiseras så att alla barn kan lära och utvecklas under lekfulla former och internationellt är detta unikt då många förskolor runt om i Europa använder sig av traditionell undervisning redan då barnen är runt tre år (Ivarsson Alm, 2013).

1.2.1 Naturvetenskap i förskolan

I förskolan finns det goda förutsättningar för att planera och arbeta med aktiviteter som omfattar naturvetenskap (Sundberg, 2016). Till skillnad från skolans värld har förskolan en större frihet då det kommer till att låta barn få utveckla och utforska sina egna teorier om ett visst område eller fenomen (Dahlbeck & Nilsson, 2018). I förskolan handlar naturvetenskap om att undersöka frågor eller situationer som barnen iakttagit på ett eller annat sätt (Sundberg m.fl., 2016). Genom det utforskande arbetssättet som råder i förskolan finns en mängd olika sätt att erbjuda barnen händelser med kopp- lingar till ämnet. Det kan handla om att utforska och samtala om olika material och dess egenskaper, om etiska aspekter exempelvis om vad man får och inte får göra i naturen. Det kan också handla om att bygga och konstruera eller att observera likheter och skillnader (Sundberg, 2016). Harlen & Qualter (2014, refererad till i Larsson, 2017) menar att det är viktigt att de yngsta barnen får använda många av sina sinnen när de ska arbeta med naturvetenskap i förskolan. Det är också viktigt att barnen får undersöka varierande objekt, material och händelser vid flera tillfällen. Detta för att de ska få möjlighet att utveckla en mångfald av erfarenheter och för att de ska förstå världen genom ett naturvetenskapligt perspektiv.

1.2.2 Vad säger läroplanen?

Enligt läroplanen för förskolan ska alla barn ges möjlighet att komma i kontakt med de naturvetenskapliga ämnena på ett eller annat sätt. Det innebär att barnen ska få möjlighet att utforska, upptäcka, samtala om och utveckla en förståelse för teknik, växter, djur, fysikaliska fenomen och enkla kemiska processer. Detta kan ske genom planerad undervisning. Undervisning innebär att pedagogerna planerar utbildningen utifrån läroplanens mål, där syftet med de planerade aktiviteterna är att utmana barnen och ge dem möjlighet att utvecklas och lära sig ny kunskap. Alla barn som vistas inom förskolan ska få möjlighet att komma i kontakt med undervisning (Skolverket, 2018). Det inkluderar även de yngsta barnen i utbildningen.

(10)

3

1.2.3 De yngsta barnen i förskolan

Små barn är fysiskt aktiva och de använder alla sina sinnen för att utforska miljön som finns runtomkring. Exempelvis så använder de sig av olika strategier när de vill göra sig förstådda eller för att få kamraters eller vuxnas uppmärksamhet (Engdahl, 2011b). När små barn kommunicerar och vill göra sig förstådda använder de oftast enordsmeningar och i många fall endast sin kropp som uttrycksmedel. Det kan exempelvis handla om att söka någons uppmärksamhet genom ett leende eller högt skratt eller genom att härma någon annan (Engdahl, 2011a; Løkken m.fl., 2006).

1.2.4 Förskollärarens roll i den planerade undervisningen

Det är förskollärarna som ansvarar för att det pedagogiska innehållet i undervisningen ger varje barn förutsättningar att utvecklas och erövra ny kunskap (Skolverket, 2018). Pedagogerna har därför en stor betydelse för barnens utveckling och lärande. Barnen märker av pedagogernas nyfikenhet och engagemang och genom att vara aktiva, observerande och lyhörda kan de få barnen intresserade och nyfikna på ett lärandeobjekt (Dahlbeck & Nilsson, 2018). Genom att som pedagog möta och låta barnen inspireras och utforska tillsammans ges barnen förutsättningar att utvecklas utifrån den kapacitet de har (Sundberg m.fl., 2016). Thulin (2015) lyfter vikten av att pedagogernas egna förkunskaper inom ett aktuellt område är betydelsefullt för barnens utveckling och lärande. Pedagogernas inställning till uppdraget är dock minst lika viktigt. Ytterligare en aspekt som anses viktig gällande pedagogernas roll i den planerade undervisningen är kommunikation och att bidra med relevant material. Vidare menar Thulin att genom att samtala, problematisera händel- ser och ställa frågor riktas barnens fokus åt olika håll och i och med det utmanas och tillägnar sig nya kunskaper och erfarenheter.

(11)

4

2 LITTERATURGENOMGÅNG

Naturvetenskap har under senare år fått en större plats inom förskolans utbildning. Tidigare forskning visar dock att lärare ofta prioriterar biologiäm- net inom naturvetenskap (Charles, 2014) och att kemi många gånger får stå tillbaka och lämna plats åt andra ämnen inom området (Hansson m.fl., 2014).

2.1 Varför naturvetenskap i förskolan?

Många förskollärare lyfter vikten av att arbeta med naturvetenskap i försko- lan (Due m.fl., 2018). Naturvetenskap som lärandeobjekt i förskolan handlar främst om att barn får kommunicera och diskutera sina erfarenheter och upptäckter med andra (Thulin, 2015). Det tar dock tid att utveckla kunskap inom det naturvetenskapliga området och enligt Björling (2016) är det därför viktigt att barnen får möta ämnet och dess metoder i tidig ålder. Yngre barn är mottagliga för det naturvetenskapliga tankesättet och att det är vanligt att barnen visar ett stort intresse för att undersöka varierande processer och material som finns i deras omgivning. Adbo & Vidal Carulla (2019) argu- menterar för att teoretisk kemi är en aktivitet som är lämplig redan i försko- lan och i deras studie framkommer det att yngre barn förstår kemins teoretiska grunder för de praktiska metoderna som genomförs i utbildningen. I studien framgår det också att de yngsta barnen i förskolan kan förstå enkla kemiska processer som exempelvis filtrering.

Det finns många fördelar med att låta barnen komma i kontakt med naturvetenskapliga ämnen redan i förskolan. Ett tidigt möte med naturvetenskap kan leda till att barnen utvecklar en positiv attityd till ämnet, vilket kan bidra till att barnen utvecklar ett intresse som gynnar det framtida samhället (Thulin, 2015). Detta är även något som synliggörs i Thulin (2010) studie där det framgår att organiserade aktiviteter eller lärandesituationer med ett naturvetenskapligt innehåll kan bidra till att väcka ett intresse hos barnen. Det finns också fler fördelar med en tidig introduktion av ämnet, då det naturvetenskapliga arbetssättet där barnen får genomföra varierande undersökningar och experiment kan leda till att barnen upplever att de har inflytande och kan styra över sitt eget lärande (Björling, 2016). Vetenskapliga aktiviteter i förskolan kan bidra till att barnen utvecklar en känsla av tillfredställelse och egenmakt. Barnen måste få ställa egna frågor och utföra egna undersökningar i utbildningen, i och med detta kan barnens självförtroende öka inom både det vetenskapliga samt andra ämnesområden i förskolan (Andersson &

Gullberg, 2014).

(12)

5

2.2 Undervisning inom ämnet naturvetenskap i förskolan

Det naturvetenskapliga ämnet integreras i relativt hög grad i förskolans undervisning (Sundberg, 2016). Den undervisning som barnen möter i förskolan ska ge dem möjlighet att utveckla en medvetenhet om sina egna förmågor och kunskaper. Barn utvecklas och lär sig ny kunskap genom att leka och därför bör undervisningen planeras och genomföras genom lekfulla former (Jonsson m.fl., 2017). Ämnen med naturvetenskapligt innehåll kate- goriseras som något kroppsligt, sinnligt och nära människan (Due m.fl., 2018) och det är vanligt att barnen får delta aktivt under aktiviteter när de ska utforska varierande områden inom ämnet. Charles (2014) menar dock att denna undervisningsmetod leder till att barnen får möjlighet att utveckla sina praktiska erfarenheter inom ämnet men den bidrar inte till en verklig intellek- tuell utveckling.

Tidigare studier lyfter vikten av pedagogernas förhållningssätt och deras aktiva medverkan vid undervisningen i förskolan (Adbo & Vidal Carulla, 2019; Fridberg m.fl., 2019). I studierna framgår det också att pedagogernas aktiva medverkan är avgörande för barnens ord och konceptuella utveckling.

Det är viktigt att pedagogerna är närvarande och aktiva genom att introducera vetenskapliga begrepp och att de använder ett spridningskraftigt språk i undervisningen. Detta för att främja det vetenskapliga innehållet i diskuss- ioner, minska variabler, behålla fokus och belysa viktiga detaljer inom området (Adbo & Vidal Carulla, 2019). Det är också viktigt att pedagogerna är engagerade och nyfikna under lärandesituationerna, detta eftersom det kan leda till att barnen deltar mer aktivt under aktiviteterna i förskolan (Dahlbeck

& Nilsson, 2018).

2.3 Vikten av ämneskunskaper hos förskollärare

Charles (2014) lyfter vikten av pedagogernas ämneskunskaper för att kunna utveckla bättre undervisningsmetoder inom det naturvetenskapliga området.

Av tidigare forskning framgår det att förskollärare har delade meningar då det kommer till att undervisa i naturvetenskapliga ämnen. Till skillnad från Andersson & Gullberg (2014) där förskollärare upplever ett sämre självför- troende gentemot att arbeta med och undervisa inom naturvetenskap, menar Due m.fl. (2018) att många förskollärare ger uttryck för ett gott självförtro- ende inför att undervisa inom ämnet. Förskollärarna stöttar sig mycket på det som anges i läroplanen för förskolan, men också på en förståelse för att aktiviteter och lärandesituationer med naturvetenskapligt innehåll kan skapas inom förskolans utbildning. Forskarna menar att detta kan bero på att den reviderade läroplanen uppfattas som relativt tolkningsbar och öppen. I och

(13)

6

med det ges förskollärarna makt över ämnet, då de själva kan definiera vad ämnet naturvetenskap är.

Verksamma förskollärare som har deltagit i Jonsson (2011) studie delger att de önskar mer kompetensutveckling inom det naturvetenskapliga ämnet.

Forskning visar att vikten av kompetensutveckling, förskollärares förhåll- ningssätt, deras didaktiska och pedagogiska kompetenser kan få betydelse för barnens kunskaps inhämtade och erfarenheter kring området som man senare kan bygga vidare på och utvecklas i (Andersson & Gullberg, 2014; Gustafs- son & Thulin, 2017; Jonsson, 2013). Brist på ämneskunskaper kan leda till att pedagoger undviker ämnet och istället arbetar med ett innehåll som de känner sig bekväma med (Jonsson, 2013). Det är viktigt att pedagogerna är pålästa och förberedda inför vad som komma skall och att de är medvetna om hur de använder sitt språk i lärandesituationerna (Gustafsson & Thulin, 2017).

2.4 Kommunikationens betydelse för barns lärande

Frågor och situationer med ett naturvetenskapligt innehåll kan både leda till och inte leda till lärandesituationer med naturvetenskapligt innehåll. Detta framkommer i Hansson m.fl. (2014) studie där förskollärare fick rapportera in frågor och situationer som de uppmärksammat inom förskolans utbildning.

Resultatet visar att det uppstår en rad olika frågor och situationer med ett naturvetenskapligt innehåll som kan leda till lärandesituationer och att förskollärare har förmågan att identifiera dessa frågor och situationer som uppkommer inom förskolans utbildning. Utifrån de frågor och situationer som förskollärare uppmärksammat hade ett relativt högt antal ett kemi- eller fysikrelaterat innehåll. I Thulin (2011) studie framkommer det att det är främst läraren som är aktiv och ställer frågor till barnen vid naturvetenskapliga situationer. Syftet med frågorna är då att utmana barnen vidare mot ett visst område inom ämnet.

När barn ställer frågor gör de det för att förmedla sin nyfikenhet, lust att lära och tillägna sig ny kunskap (Thulin, 2010). Frågorna som barnen uttrycker handlar ofta om ett innehåll eller redskap (Thulin, 2011), det är också vanligt att frågorna handlar om material och dess egenskaper samt om fasomvandlingar (Hansson m.fl., 2014). Thulin (2011) studie visar dock att det är vanligt att dessa frågor ignoreras av pedagogerna eller besvaras med en motfråga.

(14)

7

3 TEORI

Studien utgår från det sociokulturella perspektivet med anledning av att man inom perspektivet anser att barns utveckling och lärande sker i samspel och i sociala sammanhang. Teorin ligger till grund för att analysera studiens empiri samt för att svara på frågeställningar utifrån studiens syfte. Denna teoretiska utgångspunkt har relevans för studien då undersökningen fokuserar på undervisning i förskolan samt barnens delaktighet och förskollärarens roll i aktiviteterna.

3.1 Sociokulturellt perspektiv

Det sociokulturella perspektivet utgår från Lev Vygotskijs tankar om att utveckling och lärande är något som sker i ett kulturellt sammanhang och tillsammans med andra. Enligt Vygotskij är lärande något som sker hela tiden och det är något som människan inte kan undvika. Lärande kan ske i planerade aktiviteter men också i andra kulturella sammanhang. Inom perspektivet anser man att kunskap är något som existerar både inom och mellan individer. Enligt Vygotskij är människan beroende av den miljö som finns runt omkring. Han menar också att människan utvecklas och lär sig ny kunskap i samspel med andra barn och vuxna (Elfström m.fl., 2014). Säljö (2010, refererad till i Elfström m.fl., 2014) skriver att inom det sociokulturella perspektivet anser man att människan förstår och tolkar omvärlden i gemensamma mänskliga aktiviteter. Människan använder språket när de ska utforska sin omvärld, men också när de samspelar och kommunicera med andra individer (Säljö, 2015). Därför anses språket vara länken mellan människor och omgivningen. Med hjälp av kommunikation och samspel kan barnen bli delaktiga och utveckla en förståelse om hur andra människor uppfattar en situation. Genom språket och andra symboler kan människan delge sina tankar. Barn nyttjar det språk som de anser att de behöver i en viss situation eller sammanhang (Elfström m.fl., 2014). Det kan innebära att barnen kommunicerar genom att använda ett verbalt språk men också genom en icke verbal kommunikation där de uttrycker sig med hjälp av exempelvis sitt kroppsspråk och gester (Engdahl & Ärlemalm – Hagsér, 2015). Det är viktigt att barnen får möta kommunikativa utmaningar i utbildningen, detta för att de ska få möjlighet att utveckla sina begreppskunskaper (Elfström m.fl., 2014).

(15)

8

4 METOD

För att bidra med kunskaper om hur ämnet kemi integreras i den planerade undervisningen för de yngsta barnen i förskolan har vi valt att göra en kvalitativ dokumentanalys av förskolors projektsammanställningar/berättelser¹.

4.1 Urval och datainsamlingsmetod

Ett föreliggande intresse för projektsammanställningar gjorde att vi utifrån dessa ville undersöka hur ämnet kemi integreras i den planerade undervisningen för de yngsta förskolebarnen. Vi valde därför att söka fram och samla in en rad olika projektsammanställningar från internet. Internet är en stor källa som man enkelt kan använda sig av när man ska samla in empiri som ska användas vid kvalitativa studier (Christoffersen & Johannessen, 2015).

På grund av rådande omständigheter gällande Covid- 19 pandemin, vilket har orsakat en hög arbetsbelastning på förskolans personal, samt utifrån den begränsande tidsramen för undersökningen ansåg vi att metoden också var den mest lämpade att utgå ifrån för att inhämta kunskap om hur ämnet kemi integreras i den planerade undervisningen för de yngsta barnen i förskolan.

Datainsamlingen genomfördes utifrån dokumentanalys och utgår från sam- manlagt 21 projektsammanställningar från olika förskolor i Mellansverige.

En projektsammanställning är ett dokument som många förskolor använder då de dokumenterar och redovisar utbildningen. Projektsammanställningar kan utformas på olika sätt men idén med dessa dokument är att inspirera andra om hur ett projekt kan ta form. Vanligen skrivs dessa dokument avdel- ningsvis på förskolorna. Alla förskolor runt om i landet har ett ansvar att redovisa sina prestationer i utbildningen (Löfdahl & Pérez Prieto, 2014). I skollagen beskrivs hur man på kommunnivå är skyldig att kontinuerligt följa upp och utveckla förskolans utbildning och att det är rektorn på respektive förskola som har ansvar för att detta arbete utförs (Skollagen 2010:800, 2 kap

§8). Denna uppföljning av utbildningen innebär att förskolorna ska synlig- göra vad de har arbetat med och hur de har tillämpat olika områden inom utbildningen (Löfdahl & Pérez Prieto, 2014). Syftet med att utvärdera utbildningen är att synliggöra förskolans kvalitet (Skolverket, 2018). Kvaliteten i förskolan påverkas av i vilken utsträckning utbildningen arbetar utifrån förskolans styrdokument och läroplanens mål (Utbildningsdepartementet,

1 I arbetet kommer projektsammanställning/berättelse att benämnas projektsammanställning

(16)

9

2010). Med hjälp av de resultat som framkommer i utvärderingen kan pedagogerna uppmärksamma eventuella utvecklingsområden i utbildningen (Skolverket, 2018). Många av de dokument som finns tillgängliga i förskolan omfattas av offentlighetsprincipen, vilket innebär att personer som inte är verksamma inom utbildningen kan ta del av innehållet (Löfdahl & Pérez Prieto, 2014).

Studien kommer att genomföras med fokus på olika förskolors projektsam- manställningar där vi tittar på hur ämnet kemi integreras i den planerade undervisningen med de yngsta förskolebarnen. I undersökningen kommer vi också att titta på hur de yngsta barnen görs delaktiga i aktiviteterna samt förskollärarens roll i undervisningen. För att få ett bra urval med så likvärdigt material som möjligt valde vi att utgå från ett kriteriebaserat urval (Christof- fersen & Johannessen, 2015), där vi begränsade urvalet utifrån vissa kriterier.

För det första skulle dokumenten finnas offentligt på nätet. För det andra skulle dokumenten benämnas med projektsammanställning eller projektberät- telse och vara minst en A4 sida långt. Dokumenten skulle även innehålla information om den planerade undervisningen för de yngsta barnen i försko- lan.

Samtliga dokument kommer att sammanställas och senare redovisas i resultatdelen. I Tabell A nedan presenteras alla projektsammanställningar.

Tabell A. Översikt över projektsammanställningarna som har analyserats.

Projektsammanställning Barnens ålder

Organisationsform

1 1-3 år Kommunal förskola

(17)

10

13 3 år Fristående förskola

16 1-2 år Fristående förskola

4.2 Databearbetning och analysmetod

När datamaterialet var insamlat påbörjades processen med databearbetning utifrån kvalitativ textanalys som metodansats. Denna metodansats passar bra när man som forskare vill studera olika texter eller dokument (Widén, 2019).

Att analysera en text handlar om att läsa och analysera ett innehåll av olika slag och att man som forskare försöker skapa sig en bild av informationen som anges i texten (Christoffersen & Johannessen, 2015; Widén, 2019).

När man arbetar med en kvalitativ textanalys och försöker tolka och förstå en text arbetar man också efter några grundläggande dimensioner. Dessa dimensioner delas in i första, andra och tredje dimensionen och fokuserar på textens innebörder, innehåll och struktur (Widén, 2019). Då vår studie fokuserar på vilka kemirelaterade aktiviteter som integreras i den planerade undervisningen, hur de yngsta barnen i förskolan görs delaktiga i aktiviteter med ett kemirelaterat innehåll samt hur förskollärarens roll beskrivs i de kemirelaterade aktiviteterna ansåg vi att den andra dimensionen där fokus riktas mot textens innehåll bör ligga till grund för vår analys.

Analysprocessen genomfördes genom en systematisk analys av de insamlade projektsammanställningarna. Systematisk analys innebär att utvalda dokument analyseras på ett systematiskt och genomtänkt sätt och det är viktigt att alla dokument bearbetas på lika villkor (Löfdahl & Pérez Prieto, 2014). I ett första steg i analysprocessen lästes det insamlade materialet igenom. Detta

(18)

11

gjordes för att bidra med en förståelse för om dokumenten levde upp till de kriterier som vi hade samt för att skapa oss en första uppfattning kring dokumentens innehåll. När vi såg att kriterierna var uppfyllda och att innehål- let var relevant skrevs projektsammanställningarna ut i pappersform.

I ett andra steg markerades och färgkodades allt naturvetenskapligt innehåll som hittades i projektsammanställningarna. Anledningen till detta var för att få en tydligare bild av vad i dokumentet som var relaterat till ämnet kemi.

I det tredje steget i analysprocessen utgår arbetet från en så kallad induktiv ansats. Induktiv ansats innebär att forskaren kommer fram till och drar generella slutsatser utifrån ett antal enskilda fall (Fejes & Thornberg, 2015).

För att kunna genomföra kategorisering ramas den induktiva textanalysen som metodansats in av det sociokulturella perspektivet. Vi har då tittat på samspel och kommunikation mellan individer som har varit delaktiga i de kemirelaterade aktiviteterna. När allt naturvetenskapligt innehåll var markerat skrevs allt kemirelaterat innehåll ned på post-it lappar. Arbetsprocessen övergick sedan till att alla post-it lappar bearbetades för att se om vi kunde samla svar som var relevanta för vår frågeställning samt om vi kunde finna ett mönster i innehållet.

Som ett fjärde steg i analysprocessen sorterades de mönster och slutsatser som drogs utifrån empirin, i olika kategorier utifrån det sociokulturella perspektivet och utifrån de strävansmål som finns uppsatta i förskolans styrdokument.

I det femte steget i analysprocessen bearbetades alla kategorier och post-it lappar ännu en gång, anledningen till det var för att se om någon av lapparna möjligtvis placerats i fel kategori. När alla post-it lappar inte längre kunde bidra med nya mönster eller kategorier ansågs analysprocessen klar och kategorierna skrevs in i datorprogrammet Excell.

4.3 Etiska överväganden

Huvudregeln för studenter vid Karlstads universitet (2021) är att det inte är tillåtet att behandla känsliga personuppgifter vid självständiga arbeten. Enligt Vetenskapsrådet (2017) ska man inhämta samtycke från alla enskilda personer som kan identifieras innan de kan delta i en studie eller undersökning. Vi har tagit del av samtliga forskningsetiska krav som tagits fram av Veten- skapsrådet men eftersom den insamlade empirin i vår undersökning finns offentligt på nätet och inga enskilda personer kan identifieras i dokumenten behövs inget samtycke. Av etiska skäl valde vi att informera samtliga försko- lors rektorer om att deras projektsammanställningar har samlats in och ligger

(19)

12

till grund för vår undersökning. Alla rektorer fick också information gällande undersökningen i ett bifogat informationsbrev (Se Bilaga 1).

4.4 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

4.4.1 Validitet

Validitet är ett begrepp som i forskningssammanhang innebär i vilken omfattning studien undersöker det som den har för avsikt att undersöka. En studie anses vara av hög validitet då den utifrån studiens syfte undersöker det som den ämnar undersöka (Bjereld m.fl., 2018). För att försöka förstå det som var avsett med studien, alltså hur ämnet kemi integreras i den planerade undervisningen för de yngsta förskolebarnen anser vi att forskningsfrågorna är relevanta för att svara till studiens syfte. Citaten som är framskrivna i resultatdelen ger läsaren förutsättningar att skapa sig en förståelse för eller bedöma om texten är relevant eller ej. Ämnet är inte heller helt unikt då vi har tagit del av tidigare forskning där man uppmärksammat att ämnet kemi förekommer med de yngsta barnen i förskolan. Det finns även gott om forskning där vikten av barnens och pedagogernas delaktighet i undervisningen synliggörs. Utifrån detta samt den tydliga beskrivningen av hur arbetet har genomförts anser vi att studien omfattas av en hög validitet.

4.4.2 Reliabilitet

Till skillnad från validitet, som är beroende för vad som undersöks i en studie, är reliabilitet beroende av hur någonting undersöks. I korta drag handlar det om studiens trovärdighet och tillförlitlighet (Bjereld m.fl., 2018).

Reliabiliteten i en studie påverkas av vilken empiri som har används i under- sökningen, på vilket sätt empirin har samlats in och hur den har bearbetats.

En studie anses tillförlitlig om den kan genomföras av andra forskare på liknande sätt och att de då kommer fram till samma resultat (Christoffersen &

Johannessen, 2015). Utifrån vårt idoga arbete gällande att gå igenom och läsa alla projektsammanställningar tills att kategorierna inte längre förändrades samt utifrån tidigare forskning som har kommit fram till liknande resultat inom ämnet, anser vi att studien även är trovärdig och tillförlitlig.

4.4.3 Generaliserbarhet

Begreppet generalisering belyser i vilken omfattning ett resultat från en studie kan överföras på människor eller händelser som inte varit delaktiga i undersökningen (Thornberg & Fejes, 2019). Istället för generaliserbarhet kommer vi betona överförbarhet. Vårt resultat är inte generaliserbart, men vi tror att vi har hittat kategorier som många förskollärare kan känna igen sig i.

(20)

13

Detta eftersom vi har kommit fram till liknande resultat som tidigare forskning visar.

(21)

14

5 RESULTAT

Projektsammanställningarna som vi har analyserat varierade i både längd och innehåll. Några av dokumenten var endast en sida lång medan andra var upp till tio sidor långa. Innehållet i dokumenten såg olika ut, vissa projektsam- manställningar var mer detaljerade än i andra och vissa dokument priorite- rade bilder framför text. Resultatet i vår studie baseras på den analys som gjorts av samtliga projektsammanställningar samt av de mönster och kategorier som framkommit. Rubrikerna i resultatet bygger på de frågeställningar som studien utgår ifrån.

5.1 Vilka kemirelaterade aktiviteter för de yngsta förskolebarnen framträder i utvärderingarna?

Kulturella sammanhang och planerade aktiviteter är båda viktiga delar för barns lärande och utveckling. I analysen framkommer det tydliga mönster av återkommande kemirelaterade aktiviteter i den planerade undervisningen. Vi har identifierat fyra olika kategorier, dessa kategorier kommer att presenteras mer ingående nedan. Kategorierna som har framkommit i analysen tyder på att den kemirelaterade undervisningen sker under olika sammanhang och tillfällen.

Fasomvandlingar

I projektsammanställningarna framgår det att det är vanligt att barnen får arbeta med vattnets fasomvandlingar i den planerade undervisningen.

Fasomvandlingar är en kemisk process, där ett ämnes tillstånd övergår till ett annat. I förskolans värld handlar fasomvandlingar främst om att frysa vatten eller att smälta is. I några av dokumenten finns det exempel på hur barnen har fått arbeta med fasomvandlingar genom stelning och smältning, det finns dock ingen information om att barnen har fått möjlighet att utforska området genom att förånga eller kondensera vatten.

…fick barnen genom experiment konkret uppleva hur vatten kan övergå från en form till en annan (Projektsammanställning 19, s. 1).

Lösningar

Ett kemirelaterat innehåll som är vanligt i den planerade undervisningen med de yngsta barnen i förskolan är att blanda olika material och ingredienser med varandra. Detta synliggörs i fem av projektsammanställningarna, där det framgår att detta vanligtvis sker genom att barnen får blanda vatten med olika typer av färg. I fyra av dokumenten framgår det exempelvis att barnen har fått möjlighet att skapa en lösning genom att färga vatten med vattenfärg eller

(22)

15

karamellfärg. I ett annat dokument finns det information om att undervisningen har handlat om att smaksätta vatten med olika ingredienser.

Materials egenskaper

Ytterligare ett kemirelaterat område som i analysen framträder som vanligt förekommande i den planerade undervisningen är identifiering av olika material och dess egenskaper. En stor del av projektsammanställningarna som vi analyserat vittnar om att utforskande av material är något som förskol- lärare tillsammans och i samspel med barnen ägnar sig mycket åt. Ett exempel på detta är att en av projektsammanställningarna beskriver hur de identifierat och sorterat olika material. Den aktuella förskolan har då arbetat med området genom att besöka en återvinningsstation där barnen har fått möjlig- het att sortera och återvinna olika material utifrån deras egenskaper. Ett annat exempel är att barnen har fått utforska vattnets förmågor och ytspänning.

Ytterligare ett exempel är att barnen med hjälp av sinnet hörsel har fått lyssna på ljudet när de har blåst såpbubblor samt när de har hällt vanligt vatten och kolsyrat vatten i en skål.

När det var snö fick de teckna med vattenkannor och färgat vatten (Projekt- sammanställning 15, s. 1).

Barnen har med hjälp av sinnet hörsel fått lyssna på ljudet av när vi har blåst såpbubblor samt när vi har hällt vanligt vatten och kolsyrat vatten i en skål (Projektsammanställning 17, s. 1).

Separationsmetoder

Genom de olika sammanställningarna som vi har tagit del av kan vi se att separationsmetoder är ett område inom ämnet kemi som är mindre vanligt i den planerade undervisningen i förskolan. Av de 21 olika projektsamman- ställningarna som vi har läst och analyserat är det endast ett dokument som nämner det aktuella området. Tillsammans har man då arbetat med området genom att samla in och rena vatten.

…själva samla in och rena vatten. Det väckte frågor om vad som kan silas bort och vad som ändå finns kvar (projektsammanställning 19, s. 1).

5.2 Hur skildras barnens deltagande i aktiviteter med ett kemi- relaterat innehåll?

Barn lär i gemenskap och i samspel med andra. Analysen visar att barnen i hög grad är delaktiga på ett eller annat sätt i den kemirelaterade undervisningen och att den vanligtvis sker i samspel med andra barn och vuxna inom förskolans utbildning. När barnen görs delaktiga i aktiviteter som handlar om att undersöka enkla kemiska processer har det främst handlat om att genom

(23)

16

olika experiment konkret få uppleva vad det är som sker. Genom sina sinnen samt genom samtal och reflektioner har barnen getts förutsättningar att tillägna sig kunskaper som kan ha betydelse för deras utveckling och lärande.

Nedan presenterar vi resultatet mer ingående.

Konkreta upplevelser

Projektsammanställningarna synliggör hur de yngsta barnen görs delaktiga i de kemirelaterade aktiviteterna genom att utforska området med sina sinnen. I samtliga projektsammanställningar beskrivs det hur barnen getts förutsätt- ningar att konkret fått höra, se, känna, lukta och smaka för att skapa sig en förståelse kring lärandeobjektet eller lärandeområdet. I en av projektsamman- ställningarna beskrivs det hur barnen tillsammans med pedagogerna frusit in vattenfyllda vantar. När vantarna var frusna hängdes de sedan upp både ute och inne. På så vis fick barnen konkret känna skillnaden på vatten i flytande respektive fast form samt att de fick se vad som sker när is smälter.

I samband med att vi frös in vantar med barnen valde vi att hänga några vantar inne. De fick hänga och droppa ner på ett papper där kunde man se hur droppar ser ut när de har landat (Projektsammanställning 1, s. 12).

I många av projektsammanställningarna framkommer det hur barnen själva har fått tillsätta olika typer av färg eller smakämnen i vanligt vatten. Det beskrivs då hur barnen konkret fått se, lukta och i vissa fall smaka på vattnet för att erfara ny kunskap kring detta fenomen.

Samtal och reflektion

I många av projektsammanställningarna som analyserats framkommer det att när de yngsta förskolebarnen involveras i aktiviteter med ett kemirelaterat innehåll är det vanligt att barnen ges möjlighet att utforska sina hypoteser samt samtala och reflektera över det som sker. I en av projektsammanställ- ningarna beskrivs det hur barnen genom sina sinnen och utifrån gemensamma samtal och reflektioner konkret fick uppleva hur olika material agerar då det varit nedgrävt i jorden under en längre tid.

För att vidare studera olika materials egenskaper grävde vi ner en s.k. "skräpp- lanka" utanför vår gård. Den har vi grävt upp med jämna mellanrum för att se nedbrytningsprocessen. Barnens hypotes var att det skulle växa upp olika typer av träd på platsen, t ex päronträd, kaffeträd och godisträd (Projektsamman- ställning 11, s. 1).

En annan projektsammanställning beskriver hur barnen genom gemensamma samtal gavs möjlighet att dela sina kunskaper med varandra. Genom diskuss-

(24)

17

ioner och genom att få testa sina hypoteser gavs barnen möjlighet att utveckla en helhetsförståelse för hur vatten kan övergå från en form till en annan.

Experimentera

I analysen framkommer det att när det handlar om att utforska och undersöka enkla kemiska processer involveras barnen även genom att vara delaktiga i och utföra olika experiment. Tillgången till olika material ger barnen också möjlighet att utforska ett område som de visat intresse för. Genom att själva få experimentera och tillföra material eller separera olika ämnen från varandra får barnen konkret uppleva enkla kemiska processer. I några av projektsammanställningarna framkommer det att barnen varit delaktiga i experiment där de utforskat vattnets förmågor och egenskaper genom att använda sig av olika material.

5.3 Hur beskrivs förskollärarens roll i de kemirelaterade aktiviteterna?

Precis som vi har nämnt tidigare utvecklas och lär barn tillsammans och i samspel med andra och då också tillsammans med vuxna. I empirin framgår det att förskolläraren har en betydelsefull roll i den planerade undervisningen.

I våra analyser har vi identifierat tre kategorier som tydliggör på vilket sätt förskolläraren har varit aktiv i den planerade undervisningen med ett kemirelaterat innehåll. I kommande stycke kommer vi att presentera dessa mer ingående.

Samtal och reflektion

I analysen framgår det att det är vanligt att pedagogerna samtalar om eller reflekterar tillsammans med barnen när de arbetar med kemirelaterade aktiviteter i förskolan. I samtliga projektsammanställningar där det förekommer kemi finns det exempel på samtal eller reflektioner kring ett lärandeobjekt i utbildningen. En projektsammanställning nämner exempelvis hur de tillsammans med barnen har samtalat om vatten och droppar. En annan projektsam- manställning beskriver hur de under projektets gång har reflekterat tillsammans med barnen, vilket bidrog till att en reflektionsvägg med fotografier och annan dokumentation växte fram.

Vi pratade om vatten och droppar tillsammans med barnen (Projektsamman- ställning 1, s. 12).

Under projektets gång har vi reflekterat tillsammans med barnen och barnens reflektionsvägg växte fram med fotografier och dokumentationer (Projekt- sammanställning 15, s. 1).

(25)

18

Vi samtalade och reflekterade kring det vi hittat (Projektsammanställning 11, s. 1).

Ställa frågor

I det insamlade materialet synliggörs också att det är vanligt att pedagogerna ställer frågor till barnen när de arbetar med ämnet kemi i förskolan. Syftet med frågorna är vanligtvis att utmana barnen i deras lärande. I en av projekt- sammanställningarna framgår det exempelvis att förskollärarna ställer frågor för att tillvarata på barnens intresse och ge dem möjlighet att utforska ett lärandeobjekt med hela sin kropp. Den aktuella projektsammanställningen beskriver hur barnen fått erfara likheter och skillnader genom att använda olika kroppsdelar. I en annan projektsammanställning framgår det att syftet med frågorna är att barnen ska få möjlighet att reflektera kring ett lärandeob- jekt.

Är det någon skillnad om jag känner med handen eller foten? Vilka andra kroppsdelar kan jag använda? Hur känns kallt kontra varmt vatten mot de olika kroppsdelarna? (Projektsammanställning 17, s. 1).

Vi ställde frågor för att starta deras reflektioner kring dropparna på gården (Projektsammanställning 1, s. 11).

Tillföra material

I projektsammanställningarna framgår det att det är vanligt att förskollärarna är delaktiga i processen genom att tillföra varierande material i utbildningen.

I större delen av projektsammanställningarna där det förekommer kemirelaterade aktiviteter har förskollärarna tillfört material på något vis. I projektsam- manställningarna framgår det att syftet med materialet vanligtvis är att ge barnen möjlighet att utforska olika material och dess egenskaper. I en av projektsammanställningarna framgår det att förskollärarna har tillfört material genom attintroducera sopsamlarmonster. Introduktionen av monstren skedde i samband med en kemirelaterad aktivitet där barnen fick sortera material utifrån deras egenskaper. Ytterligare ett exempel från projektsammanställ- ningarna är att förskollärarna tillför material genom att organisera tillgängliga lärmiljöer. Ett exempel på detta är att förskollärarna har iordningställt en miljö med aluminiumfolie, vatten, pipetter, sprutor och hushållspapper när de tillsammans med barnen har utforskat vattnets ytspänning.

Vi riggade en miljö med aluminiumfolie, hushållspapper, ett vattenglas, pipetter och en spruta (Projektsammanställning 1, s. 12).

Vi hade även olika typer av material som låter i ateljén, så som bubbelplast, olika typer av prasselplast och tyg (Projektsammanställning 9, s. 4)

(26)

19

6 DISKUSSION

6.1 Resultatdiskussion

Innan vi börjar diskutera resultatet kommer vi att inleda stycket med en kort sammanfattning av resultatet.

Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om hur förskollärare integrerar ämnet kemi i den planerade undervisningen för de yngsta förskole- barnen. Sammanfattningsvis synliggör resultatet av undersökningen att fasomvandlingar, lösningar och materials egenskaper är kemirelaterade aktiviteter som är vanligt förekommande i den planerade undervisningen för de yngsta förskolebarnen. Vid dessa aktiviteter är det vanligt att barnen får frysa och smälta vatten, blanda olika typer av färg med vatten och utforska varierande material. I samtliga aktiviteter är det vanligt att barnen görs delaktiga genom att de konkret får utforska kemirelaterade lärandeobjekt, vilket innebär att de får använda sin kropp och många av sina sinnen i arbetet. Resultatet visar också att det är vanligt att barnen får delta aktivt i kemirelaterade aktiviteter genom samtal och reflektion. I resultatet framgår det att förskolläraren är aktiv i den planerade undervisningen genom att samtala, reflektera, ställa frågor och tillföra material. Syftet med förskollärarens aktiva medverkan i den kemirelaterade undervisningen är att utmana barnen i deras lärande och ge dem möjlighet att uppmärksamma ett lärandeobjekt.

6.1.1 Olika kemirelaterade aktiviteter förekommer inom förskolan

En del i vår undersökning var att bidra med kunskap om vilka kemirelaterade aktiviteter som förekommer inom förskolans utbildning, med de yngsta barnen involverade. Att barn utvecklas och lär under lekfulla former och att undervisningen därför bör planeras och genomföras utifrån detta är något som Jonsson m.fl. (2017) belyser i sin studie.

I likhet med det som Harlen & Qualter (2014, refererad till i Larsson, 2017) skriver, att det är viktigt att barnen får möjlighet att utforska olika objekt, material och händelser, tyder resultatet på att det är vanligt förekommande att den planerade undervisningen handlar om att utforska ett kemirelaterat område under flera tillfällen. Många av projektsammanställningarna som analyserats vittnar nämligen om att det är vanligt att arbeta med olika lös- ningar. Vid flera tillfällen har man då gemensamt undersökt och utforskat vad som sker när olika ämnen tillsätts i vatten.

Sundberg (2016) menar att det finns goda förutsättningar att arbeta med naturvetenskapliga ämnen inom förskolan och att det då kan handla om att

(27)

20

tillsammans utforska materials egenskaper samt att observera likheter och skillnader. En aktivitet med ett kemirelaterat innehåll som utifrån resultatet förekommer i mycket liten utsträckning inom undervisningen med de yngsta förskolebarnen är separationsmetoder. Endast en projektsammanställning beskriver hur de integrerat aktiviteten som har med det området att göra. Den planerade undervisningen har då handlat om att ta vara på barnens intressen kring att rena vatten.

Charles (2014) menar att undervisningsmetoder där barnen ges möjlighet att delta aktivt i utforskande aktiviteter kan leda till att barnen ges förutsättning- ar att utveckla praktiska erfarenheter inom området. I resultatet framkommer det hur lärarna genom att låta barnen vara aktiva och delaktiga i lärandesitu- ationer och experiment kunnat se hur barnen har utvecklats och tillägnat sig nya kunskaper inom området.

6.1.2 Undervisning inom ämnet kemi i förskolan

Resultatet visar att ämnet förekommer i den planerade undervisningen och även för de allra yngsta förskolebarnen. Enligt det sociokulturella perspektivet som har inspirerats av Vygotskijs tankar kring barns lärande kan planerade aktiviteter leda till att människan utvecklas och erövrar ny kunskap (Elfström m.fl., 2014). Att ämnet förekommer i den planerade undervisningen kan möjligen förstås som ett led i att förskollärarna har utvecklat ett större självförtroende gentemot att undervisa i de naturvetenskapliga ämnena. I och med den reviderade läroplanen, som anses relativt tolkningsbar menar Due m.fl. (2018) att förskollärare ges förutsättningar att själva definiera vad naturvetenskap är för något och på så vis få makt över ämnet.

I lärandesituationer med ett naturvetenskapligt innehåll pekar resultatet på att det främst handlar om att utforska olika materials egenskaper och fasomvandlingar. Detta är även något som framgår i Hansson m.fl. (2014) studie, då de undersökt vilka frågor som kan leda till lärandesituationer med ett naturvetenskapligt innehåll. Resultatet visar också att den undervisning som sker inom ämnet naturvetenskap sker i samspel med barnen och under lekfulla former. Inte i någon av de projektsammanställningar som analyserats beskrivs det att undervisningen handlat om att föreläsa och att barnen blir passiva i lärandesituationen. I samtliga sammanställningar beskrivs det istället hur barnen i aktiviteter med ett kemirelaterat innehåll fått möjlighet att gemensamt utforska ett lärandeobjekt. Genom att experimentera, undersöka, samtala om och reflektera över olika lärandeobjekt har barnen getts förutsättningar att tillägna sig kunskaper inom det aktuella området. Detta stämmer väl överens med det sociokulturella perspektivet där man anser att samspel mellan individer är avgörande för att barn och vuxna ska få möjlighet att erövra nya kunskaper och erfarenheter (Elfström m.fl., 2014).

(28)

21

6.1.3 Barnens och förskollärarens aktiva medverkan i den kemirelaterade undervisningen

En del av studiens syfte var att synliggöra hur de yngsta barnen i förskolan görs delaktiga i kemirelaterade aktiviteter samt belysa vilken roll förskollära- ren har i den planerade undervisningen. Som vi har nämnt tidigare så utgår studien ifrån ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att samspelet och kommunikationen som sker mellan människor anses betydelsefull när de ska utvecklas och lära sig ny kunskap. I resultatet framgår det att det är vanligt att både barn och förskollärare deltar aktivt i den planerade undervisningen genom olika former av samspel och kommunikation. Resultatet visar också att förskolläraren vanligtvis deltar aktivt under de kemirelaterade aktiviteterna genom att samtala, reflektera och ställa frågor till barnen. Precis som Thulin (2011) belyser är syftet med frågorna att utmana barnen i sitt lärande samt att ge dem möjlighet att uppmärksamma ett lärandeobjekt inom områ- det. Genom att arbeta nära barnen och samtala med dem kan förskolläraren introducera vetenskapliga begrepp i undervisningen, vilket har en stor betydelse för barnens konceptuella utveckling (Adbo & Vidal Carulla, 2019;

Fridberg m.fl., 2019).

I resultatet framgår det att barnen kommunicerar verbalt i den kemirelaterade undervisningen genom att samtala och reflektera, det finns dock ingen information om att barnen deltar aktivt genom att ställa frågor. Detta kan liknas med Thulin (2011) studie där det framgår att det vanligtvis är förskol- läraren som ställer frågor i kemirelaterade aktiviteter och att barnens frågor många gånger ignoreras. Tidigare studier synliggör att det är viktigt att barnen får möjlighet att ställa frågor i undervisningen, detta eftersom barnens frågor är avgörande för att de ska få möjlighet att utveckla ett gott självför- troende inom det aktuella ämnet (Andersson & Gullberg, 2014). Vi tror att en av anledningarna till att det saknas information om att barnen ställer frågor kan vara att vi har valt att fokusera på de yngsta barnen i förskolan. Detta eftersom de yngsta barnen många gånger kommunicerar genom att använda sin kropp (Løkken m.fl., 2006), och att detta kan vara svårt att synliggöra i text.

De yngsta barnen använder också sin kropp för att utforska omgivningen och i resultatet framgår det att det är vanligt att barnen får delta aktivt genom att använda sin kropp och sina sinnen när de arbetar med kemirelaterade aktiviteter i förskolan, detta är även något som andra har uppmärksammat (Due m.fl., 2018). Det sociokulturella perspektivet framhåller att den fysiska miljön också är betydelsefull för barns utveckling och kunskapsinhämtande (Elfström m.fl., 2014). I några av dokumenten fanns det information om att förskolläraren hade organiserat kemirelaterade miljöer genom att tillföra olika material. Dessa miljöer gav barnen möjlighet att återkomma till aktivi-

(29)

22

teter där de kunde utforska utvalda områden inom ämnet kemi vid flera tillfällen. Enligt Harlen & Qualter (2014, refererad till i Larsson, 2017) är detta avgörande för att barnen ska få möjlighet att erövra en mängd erfarenheter inom ämnet samt för att de ska kunna utveckla en förståelse om om- världen ur ett naturvetenskapligt perspektiv.

6.2 Metoddiskussion

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare integrerar ämnet kemi i den planerade undervisningen för de yngsta förskolebarnen. Utifrån detta anser vi att en kvalitativ textanalys är en lämplig metod för att samla in och analysera empiri. Denna metodansats är lämplig när man vill studera olika texter eller dokument (Widén, 2019). Analysprocessen utgår från en induktiv ansats, vilket innebär att forskaren kommer fram till och drar generella slutsatser utifrån enskilda fall (Fejes & Thornberg, 2015). Den valda metodansatsen var nödvändig för att kunna genomföra en kategorisering av den insamlade empirin. Dels för att kunna synliggöra vilken typ av kemi som förekommer med de yngsta barnen i förskolan men också för att synliggöra hur de yngsta barnen involveras samt förskollärarens roll i de kemirelaterade aktiviteterna.

Då studien vill bidra med kunskap om hur ämnet kemi integreras i den planerade undervisningen för de yngsta barnen i förskolan samt ett förelig- gande intresse för projektsammanställningar ansåg vi att kvalitativ induktiv textanalys var den mest intressanta metoden att använda oss av. Utifrån rådande omständigheter gällande Covid-19 pandemin ansåg vi också att metoden var den mest lämpliga att utgå från, detta för inte bidra med en ökad arbetsbelastning för förskolepersonalen och för att undvika personkontakt.

Vi har valt att analysera olika projektsammanställningar där förskolor synlig- gör hur de har arbetat i den planerade undervisningen. Eftersom projektsam- manställningarna synliggör förskolornas tidigare arbeten i utbildningen anser vi att dokumenten är relevanta för studiens syfte och frågeställning. Vi anser också att projektsammanställningarna är tillförlitliga då vi under utbildningen har fått till oss att lita på förskollärarens profession, vi förutsätter då att de skriver sanningsenligt i sammanställningarna. Om förutsättningarna hade sett annorlunda ut hade vi kunnat få fylligare empiri. Mer tid hade gett oss förut- sättningar att analysera fler projektsammanställningar. Mer tid hade också gett oss möjlighet att komplettera empirin med semistrukturerade intervjuer.

Verksamma förskollärare hade då kunnat svara på några få frågor gällande undersökningens frågeställningar och på så vis hade vi skapat oss en förstå- else för hur de integrerar ämnet kemi i den planerade undervisningen. Om samhället inte begränsats av den pandemi som nu råder hade vi också kunnat komplettera empirin genom att besöka olika förskolor och observera kemi-

(30)

23

relaterade aktiviteter. Genom att observera lärandesituationer med ett kemirelaterat innehåll, där både barn och vuxna är delaktiga hade vi kunnat få en tydlig bild av vilken typ av kemi som integreras i den planerade undervisningen samt hur alla inblandade involveras i de kemirelaterade aktiviteterna.

På så vis hade vi fått ett fylligare material och resultatet hade blivit mer generaliserbart. Eftersom vi endast har analyserat 21 projektsammanställ- ningar går det inte att generalisera resultatet, däremot tror vi att många förskollärare runt om i landet kan känna igen sig i undersökningens slutsatser.

6.3 Slutsats och rekommendationer för verksamheten

Sammantaget kan vi alltså utifrån resultatet av vår undersökning se att ämnet kemi förekommer i den planerade undervisningen med de yngsta barnen i förskolan. De kemirelaterade aktiviteter som då oftast förekommer handlar om materials egenskaper samt om vatten och dess fasomvandlingar. De yngsta barnen mellan ett och tre år involveras i de kemirelaterade aktiviteterna genom att konkret uppleva saker med alla sina sinnen. Förskollärarnas förhållningssätt och attityd till ämnet är betydelsefullt för undervisningen och för barnens lärande och utveckling. Undersökningens slutsatser och resultat kan därför bidra med kunskaper huruvida förskollärare kan integrera ämnet kemi i den planerade undervisningen för de yngsta förskolebarnen. De kategorier som framkommit av analysen kan ge förskollärare eller andra pedagoger inom förskolan möjlighet att skapa sig en uppfattning kring ämnet men också om sitt eget förhållningssätt till ämnet. Genom att ta till sig av den kunskap som studien bidrar med, kan få betydelse både vad gäller teoretiskt men också praktiskt inom förskolans utbildning. När barn och vuxna i samspel utforskar och samtalar om enkla kemiska processer, kan förskollärare bidra till att barnen ges ett reellt inflytande i utbildningen. Kunskapen som studien bidrar med kan också skapa förutsättningar för att ämnet kemi utvecklas och integreras i högre grad inom förskolans utbildning.

6.4 Förslag på vidare studier

I studiens resultat framgår det att den kemirelaterade aktiviteten filtrering förekommer i en mindre utsträckning i den planerade undervisningen. Utifrån detta vore det intressant att undersöka förskollärarens uppfattningar om den aktuella aktiviteten i förskolan. Med hjälp av förskollärarens tankar kring innehållet hade man kunnat synliggöra om det finns någon anledning till att just aktiviteten filtrering väljs bort i undervisningen. Ett annat problemom- råde som fångat vårt intresse under undersökningens gång är i vilken ut- sträckning kemi integreras över lag i den planerade undervisningen i relation till andra ämnen. Tidigare forskning visar ju på att ämnet kemi integreras i

(31)

24

lägre grad än andra naturvetenskapliga ämnen. Det hade därför varit intressant att ta del av en studie som undersöker hur ämnet kemi i relation till exempelvis matematik eller språk integreras i utbildningen.

(32)

25

REFERENSER

Adbo, K. & Carulla, C. V. (2019). Designing play-based learning chemistry activities in the preschool environment. Chemistry Education Research and Practice, 20(3). doi: 10.1039/C8RP00306H

Andersson, K. & Gullberg, A. (2014). What is science in preschool and what do teachers have to know to empower children?. Cultural studies of science education, 9(2). doi:10.1007/s11422-012-9439-6

Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2018). Varför vetenskap?: om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. (4 uppl.). Studentlitteratur.

Björling, M. (2016). Kemi för de yngre åren. Ämnesdidaktiska utmaningar inom matematik, naturvetenskap och teknik (diva-portal.org)

Charles, F. (2014). Discovering the Worlds of Life Sciences, Objects and Material in Nursery Schools: Teaching Practices and Training Propo- sals. Athens Journal of Education, 1(3). https://doi.org/10.30958/aje.1- 3-3

Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärar- studenter. (1. uppl.). Studentlitteratur.

Dahlbeck, P. & Nilsson, K. (2018). Inledning. I Förskolans arbete med naturvetenskap och teknik (ss. 11 - 27). (1 uppl.). Studentlitteratur.

Due, K., Tellgren, B., Areljung, S., Ottander, C. & Sundberg, B. (2018). Inte som i skolan – pedagoger positionerar naturvetenskap i förskolan.

NorDiNa, 14(4). https://doi.org/10.5617/nordina.4106

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner-Godée. (2014). Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. (2 uppl.).

Liber.

Engdahl, I. (2017). Att möta toddlare som medmänniskor och med respekt. I Pramling Samuelsson, I., Pramling Samuelsson, I. & Jonsson, A. Förskolans yngsta barn: perspektiv på omsorg, lärande och lek (ss.

225 – 245). (1 uppl.). Liber.

Engdahl, I. (2011a). Toddler interaction during play in the Swedish pre- school. Early Child Development and Care, 181(10).

http://dx.doi.org/10.1080/03004430.2010.533269

Engdahl, I. (2011b). Toddlers as social actors in the Swedish pre- school (Doctoral dissertation, Department of Child and Youth Studies.