Inom området övergripande överväganden vid möten med nya uppdrag belyser empirin respondenternas beskrivning av situationer där mötet gjort att de har fått stanna upp för att tänka efter hur de ska agera.
Bakgrundsfaktorer och allmänt om uppdragen
R4 uttrycker sin inställning till nya uppdrag genom att uttrycka sig så här:
”Givetvis följer jag nya uppdragsbeskrivningar men på olika nivåer och i olika takt beroende på hur väl de stämmer överens med det behov eleverna har på min skola. Jag är kaxigare nu på grund av att jag de senaste åren har fått mycket bekräftelse på att det jag gör är bra och min självkänsla har ökat. Jag är barnens ambassadör och jag ska företräda eleven i mötena med rektor, kollegor och vårdnadshavare. Ibland har det inneburit obehag för mig personligen eftersom kollegor ogillat mitt agerande men det är det värt och belöningen har alltid varit elevernas framsteg.”
37
R4 berättar vidare om hens förklaring till hens agerande i vissa situationer när det som bestämts inte har varit så eftersträvansvärt:
” Varje människa är fri att ha sin egen åsikt men ingår du i en skola måste du anamma de grundläggande riktlinjerna. Samtidigt som ovan sagt så har min erfarenhet lärt mig att det är bättre att vara tyst men jag tänker och gör som jag vill under vissa förutsättningar förståss. Jag grundar mitt ställningstagande på att min erfarenhet har gett mig; arbetslivserfarenheter, gett mig en viss pondus som pedagog och människa och att min chef vet att det brukar gå bra när jag arbetar så jag har ett stort friutrymme. Sen kan man göra saker på flera olika sätt och det blir lika bra.”
Respondent 2, 4 och 5 beskriver att de upplever att förändringar måste få ta tid att genomföra. R2 menar att förändringarna inte hinner genomföras ordentligt och säger så här: ” Skolan lider av att nya idéer införs men fullföljs aldrig förrän nästa koncept ska implementeras. Ge saker lite tid och låt de utvecklas i lugn och ro! Ge det ett par år så att vi kan fullfölja något!”R4 uttrycker sig så här: ”Skolan lider av en ”sjuka” där det kommer en
massa nytt men man hinner aldrig ute på skolorna att fullfölja eller utvärdera innan det kommer ytterligare något nytt.” R5 beskriver sin synvinkel på detta vis:
”När det kommer nya uppdrag så ger jag alltid dem en chans men märker jag efter att ha gett dessa tid att de inte är optimala så kör jag det gamla parallellt med det nya för att få en bra situation för mig och eleverna. Jag tycker att den svenska skolan måste förändras men inte så ofta! när man jobbar med mjuka värden dvs. elever så måste saker få ta tid och stötas och blötas innan de förkastas. Det känns som att skolan jojo-bantar dvs. att det påbörja något och sen är det det som gäller tills orken och motivationen tar slut och något nytt mer spännande prövas.”
R3 är positiv till de olika uppdragen och säger:
”Jag tycker att de uppdrag vi har pratat om har varit i linje med det jag tror på men jag har implementerat i olika grader där det inte varit lika lätt att genomföra i skolans verklighet som det låter på papper. Det är viktigt att blanda från olika riktlinjer för att hitta ett bra sätt att nå eleverna.”
Analys av – Bakgrundsfaktorer och allmänt om nya uppdrag
Resultatet visar att ingen av respondenterna officiellt gör stort motstånd men även att de väljer att aktivt nyttja sitt handlingsutrymme och ”verka i det tysta”. Detta grundar det på t.ex. sin egen erfarenhet och attityd. Lipsky betonar även, som tidigare nämnt, att gatubyråkrater kan arbeta ostört och oupptäckt om de inte själv väljer att synliggöra sitt agerande eller sin reaktion. (Lipsky, 1980)
Slutsatser jag drar av resultatet listar jag här:
o Verksamhet med flexibel mix av implementeringsgrad av uppdrag medför ett stort handlingsutrymme, en hög förbättringsgrad och en, av respondenterna, acceptabel nivå av implementeringsgrad.
38
o De täta frekvenserna av nya uppdrag kombinerat med avsaknad av dess utvärdering och uppföljning kan leda till olika scenarier, exempelvis:
- Handlingsutrymmet blir stort eftersom personalen tar det god tid på sig att implementera eftersom de är skeptiska till direktivens uthållighet. Bland annat den ökade skepticismen tar Lipsky upp i sin uppdatering av sin bok. Han menar att i dagens samhälle är fler skeptiska mot centrala direktiv. (Lipsky, 2010) Då blir försämringsgraden stor eftersom det, även vid oengagemang, tar viktig tid från annat i anspråk. Implementeringsgraden blir obefintlig. - Handlingsutrymmet blir litet då krav på snabb införlivning av nya riktlinjer och uppdragsbeskrivningar ställs och det ”gamla” ska förkastas. Försämringsgraden blir stor då det känns naturligt att anta att flera ger upp sin tilltro till ovanifrån kommande beslut. Därmed blir även här försämringsgraden stor på samma grunder som ovanstående punkt. Implementeringsgraden blir då stor på ”pappret” men uppnår liten effekt i verksamheten. Sammanfattande analys - överväganden
Resultatet gör gällande att respondenterna anser att stort handlingsutrymme och hög känsla av förbättringsgrad leder till en god verksamhet för alla inom skolans värld. Därmed inte sagt att implementeringsgraden automatiskt kommer att vara hög. Däremot kommer en ny policy som respondenterna i detta examensarbete anser sig vara nöjda med.
För att sammanfatta och förtydliga mitt resonemang har jag gjort en översiktstabell som finns på nästa sida.
39 Implementering
av uppdrag Påverkan
Dokumentation Lgr11 Inkludering Speclär/specped Elevhälsan
Diskussion kring uppdraget
Mellan Stor Mellan
Obefintlig pga. oviktig för respondenter Stor troligtvis för andra t.ex. nyutbildade och Universitet Obefintlig pga. obehövlig för respondenter Stor troligtvis för andra t.ex. de som
ej har implementerat Handlingsutrym
mets storlek
Stort om resurser och aktiva t.ex.
spec.ped Liten om resursbrist Litet Stort gällande kapitel 2 Beroende på ledningens inställning Stort Stort om struktur Mindre om ostrukturerat Förbättringsgrad Hög om resurser och aktiva t.ex. spec.ped. Liten om resursbrist Hög för lärare Låg för eleverna Hög om kombinerad med handlingsutrymme Låg om inte kombinerad Hög om båda yrkesgrupperna fördelar uppdrag inom verksamheten Hög om struktur Lägre om ostrukturerat Försämringsgrad Låg om resurser och aktiva t.ex. spec.ped
Stor om resursbrist Låg för lärare Hög för eleverna Hög om inkludering sker för inkluderingens skull Låg om båda yrkesgrupperna fördelar uppdrag inom verksamheten Ingen (Rexgård, 2017)
40
Diskussion
Resultatet visar att respondenterna har upplevt möte med implementering av de utvalda uppdragen relativt friktionsfritt överlag. Vilket visar att de anser att flertalet av de utvalda uppdragen fungerat som en god förbättring av deras verksamheter. För att tydliggöra differensen i förbättringsgrad diskuterar jag varje uppdrags område. Inledningsvis separat för att avsluta med ett försök till en sammanfattande tabell kring resultatet.
Gällande dokumentationsuppdraget visar resultatet att respondenterna nyttjat sitt handlingsutrymme aktivt och medvetet för att möjliggöra uppdragets förbättrande potential. Nämnas igen bör att även skolvärdar kan ta aktivt större ansvar, naturligtvis, för dokumentationsarbetet. Samtliga respondenter är överens om att en tydlig dokumentation är en starkt förbättrande faktor. Helt friktionsfritt kan ingen som aktivt följer media säga att implementering av olika typer av dokumentation har varit överlag men enligt respondenterna har de överbryggat påvisade svårigheter med att agera aktivt inom sitt handlingsutrymme. Motsatsförhållandet kan dock råda om verksamhetens resursbrister är så stora att personal ”flyr” och att de som är kvar inte mäktar med utan kanske istället fyller dokumentationen med ”tomma ord” för att det ska se bra ut uppåt i leden.
Införandet av Lgr11 var inte utan friktioner i mötet anser respondenterna. Resultatet visar att implementeringen både verkar förbättrande och försämrande men på olika nivåer. Sammantaget så anser respondenterna att lärarna har fått en ökad tydlighet gällande vad som krävs av dem och eleverna och detta innebär en klar förbättring för lärarna. Däremot råder det motsatta för eleverna då de beskrivs uppleva otydlighet gällande kunskapskrav, betyg och begrepp. Likaså är samtliga respondenter överens om att elever i behov av särskilt stöd har svårare att nå betyg i och med implementeringen av Lgr11. Här visar resultatet att för eleverna har implementeringen av Lgr11 medfört en försämring för eleverna. Respondenterna påtalar även att deras möjligheter att påverka Lgr11 är starkt begränsad beroende på att denna tydligt är kopplad till skollagen som bland annat säger att skolan SKA vara likvärdig. Detta innebär att handlingsutrymmet för respondenterna är litet. Nämnas igen bör dock att kapitel 2, de övergripande målen och uppdragsbeskrivningarna, i Lgr11 kan ses som starkt
41
förbättrande samtidigt som handlingsutrymmet upplevs stort och implementeringsgraden hög. Detta eftersom de grundläggande värderingarna inte upplevs som något som ifrågasätts utan mer ses som ett främjande ramverk kring arbetet.
Inkludering är ett område som resultatet visar är intressant för respondenterna. Det finns ingen bindande skyldighet att inkludering ska ske och resultatet visar att på grund av begreppets otydlighet ser synen på inkludering olika ut inom verksamheterna. Klart står dock att samtliga respondenter önskar stort handlingsutrymme, i samspel med berörda parter, för att finna lämplig grad av inkludering för enskilda elever. Resultatet påvisar att handlingsutrymmets storlek beror på ledningens inställning till inkluderingsbegreppet. Slutsatsen av resultat här är att får respondenten i samspel ett stort handlingsutrymme kommer med största säkerhet inkludering ske i någon form som förbättrande effekt. Krymps handlingsutrymmet och ledningen kräver inkludering trots respondents rekommendation om en annan lösning så kan inkluderingen fungera som en försämrande faktor. Upplevs verksamheten som oflexibel och gatubyråkrater tar sig an ett farligt stort handlingsutrymme för att BÅDE ”lyda” ledningen OCH hjälpa eleverna, även om dessa grupper inte tycker samma sak, så innebär detta ett stort handlingsutrymme som medför förbättring men implementeringsgraden blir låg i ”verkligheten”.
Vikten av att särskilja speciallärares uppdrag från specialpedagogernas visar resultatet vara nästintill ointressant för respondenterna. Samtliga respondenter anser att de har ett stort handlingsutrymme att utforma och fördela de specialpedagogiska arbetsuppgifterna inom sina nuvarande verksamheter i och med att det inte är tydligt vilka skiljelinjerna är för många inom skolans värld. Resultatet visar, då frågan inte upplevs intressant, att uppdragets område kan ha en förbättrande effekt eftersom friheten att fördela det specialpedagogiska arbetet utefter egna preferenser ökar tjänsternas attraktivitet. Slutsatsen blir att om implementeringsgraden blir låg så ökar friheten, handlingsutrymmet och förbättringspotentialen. Resultatet förvånar mig och jag funderar vad denna för mig oväntade samstämmighet beror på. Jag tänker att antalet respondenter är för få för att få variation, beror det på att det är specialpedagoger med längre arbetslivserfarenhet som jag vänt mig till eller är det så att det är en icke-fråga då båda yrkesgrupperna arbetar med specialpedagogik… Jag tror att resultatet hade blivit annorlunda om jag hade intervjuat helt nyutbildade specialpedagoger då de inför sin utbildning tog ett aktivt ställningstagande nyligen. Det behöver dock inte betyda att de
42
hade ansett att skiljelinjerna var mer intressanta än respondenterna i detta examensarbete.
Resultatet visar även att specialpedagogisk kompetens numera lagstadgade insats var ett tämligen ointressant område då samtliga respondenter berättar att de alltid varit delaktiga i liknande konstellationer. Slutsatsen är att denna implementering är klart förbättrande för de skolor och därmed specialpedagoger som inte har infört delaktighet i elevhälsan ännu. För respondenterna visade det sig dock vara en icke-fråga. Resultatet visar att handlingsutrymmet är stort i och med att samtliga respondenter är med i respektive verksamhets elevhälsa. Samtidigt poängterar två respondenter att graden av handlingsutrymme och elevhälsans effektivitet är beroende av strukturerade möten. Men det går inte att dra slutsatsen att lagändringen skulle vara av försämrande karaktär. Istället är det förbättringsgraden som kan variera.
Gällande respondenternas exempel på överväganden de har gjort vid möten med olika uppdrag överlag så vill jag diskutera analyserna jag har gjort vidare. Respondenterna refererar tillbaka till det de har lärt sig genom erfarenhet. Deras förförståelse har fått de att ta de ställningstagande de kanske inte gjorde för tio år sedan. Jag drar slutsatsen att ingen av respondenterna motsäger sig centrala direktiv eller implementering av dessa. Däremot kan deras missnöje visa sig på olika sätt i handling. Troligtvis kommer inte någon på organisationsnivå eller högre upp att se hur dessa gatubyråkrater verkar då smidighet i reaktion och aktion verkar komma med erfarenheten. Jag är övertygad om att det är på gatubyråkratsnivå som policys skapas. Det går inte att implementera något som inte gatubyråkraterna har bjudits möjlighet att påverka under processens gång. Jag har fått bekräftat genom respondenters utsagor att uppdragen kan uppfattas som för många, för täta och väldigt sällan fullföljda eller ens utvärderade av fler än jag.
Avslutningsvis så anser jag att detta examensarbete har förändrat min förförståelse och det är jag tacksam för. Jag har förstärkt t.ex. min åsikt om föregående exempel samtidigt som jag har omvärderat t.ex. min inställning till vikten av en tydlig yrkesdistinktion mellan speciallärare och specialpedagoger. Nu ser jag fram emot att få ”informell utbildning” av mina kommande specialpedagogskollegor och speciallärarkollegor med flera.
43