Övergripande analys över vecka 40

Liselotte Ohlson (2007), Pedagogiskt ledarskap, menar att man som ledare alltid ska undvika att använda sig av ord som är nedvärderande och vokabulär som deltagarna själva anser är opassande.

Vi finner ovanstående självklart. I vår yrkesroll som pedagoger utgör vi förebilder för

barn/elever i skolan. Om vi i vår roll som pedagoger börja använda nedvärderande vokabulär mot varandra eller mot barn/elever, då visar vi för barnen/eleverna att detta är legitimt vilket gör att barnen/eleverna själva börja använda sig av nedvärderande vokabulär. Vi måste hela tiden tänka på att vi som pedagoger utgör förebild för hur det sociala samspelet ska vara mellan människor, inte bara inom skolans värld, utan generellt sett. I vår observation av Hjalmars möte med Robin blir det tydligt att Hjalmar inte känner gruppen tillräckligt då Hjalmar använder sig av ett vokabulär som Robin finner opassande. Hjalmar använder sig av ordet ”computergeak” och Robin tar illa vid sig.

Pedagoger är, som tidigare nämnts, förebilder för barn/elever i skolan. Det är därför viktigt att man i sin yrkesroll som pedagog tänker på att följa skolans regler och om man bryter mot någon/några regler ber om ursäkt för barnen/eleverna samt förklarar varför man gjorde det. Om man inte gör det riskerar man att som pedagog få ett sämre klassrumsklimat.

Jacobsen et al (2004) menar att varje klass har sin egen givna stämning men att pedagogen har en stor uppgift i att påverka och utveckla denna stämning.

31

Jörgen, klassens matematiklärare visar på att vilja assistera sina elever och vägleda dem. Vid en av våra observationer hjälper han t.ex. eleverna genom att redovisa en svår uppgift på tavlan. När Jörgen gick runt i klassrummet för att assistera sina elever upptäckte han att många gjorde fel på det här talet och därför bestämde han sig för att redovisa talet på tavlan. Löwenborg och Gislason (2003) menar på att den assisterande pedagogen finns alltid nära tillhands och är beredd på att vägleda sina elever.

Under vår observationsvecka noterade vi att eleverna ofta var trötta på eftermiddagarna. Berit visade ett välfungerande sätt att arbeta med eleverna en sen eftermiddag. Eleverna som är trötta efter en hel dag med många tunga ämnen och idrott behöver en tydlig struktur att arbeta utifrån. Berit ger då tydliga direktiv vilket elever oftast behöver då de är trötta.

Enligt Stensmo (2000) är den auktoritära ledare en ledare som tydligt bestämmer klassrummens regler och ser det som sin roll att uppfostra och tillrättavisa sina elever.

Ovan beskrivs den auktoritära ledarstilen och när den fungerar bäst. Det finns dock tillfällen då den demokratiska ledarstilen fungerar bäst. Hjalmar vill att eleverna ska förbereda en presentation på engelska. Hjalmar ger eleverna valmöjligheter genom att de kan arbeta ensamma eller två och två, de kan välja att presentera sig själva eller spela en roll och

presentera rollen. Hjalmar uppvisar då en demokratisk ledarstil. Han överlåter till eleverna att själva vara med och bestämma om hur de vill redovisa.

Jacobsen et al (2004) beskriver den demokratiska pedagogen som en pedagog som tar plats i undervisningen utan att blanda sig alltför mycket i själva utformningen av hur eleverna ska arbeta.

Vi anser att det viktigaste är att ledarstilen anpassas efter rådande situation och hur gruppen är. Det finns ingen ledarstil som fungerar i alla situationer utan varje pedagog måste själv reflektera över situationen och vilken ledarstil som passar bäst.

Nilsson (1993) menar att om en pedagog lyckas få en situation till att fungera bra så innebär det inte per automatik att pedagogen alltid kommer att lyckas i liknande situationer. En pedagog har ofta en blandning av alla fyra ledarstilarna, men i vissa situationer kännetecknar en stil mer än andra. Detta kan bero på situationen, men kan även bero på gruppkonstellation.

32

Det som är viktigt för en pedagog är att man måste kunna läsa av situationer snabbt och vara flexibel för att få en fungerande undervisning (Nilsson 1993).

33

5 Slutsats och diskussion

Med hjälp av detta examensarbete ville vi, framförallt, visa hur viktig pedagogens ledarstil är för klassrumsklimatet samt undersöka om pedagogens ledarstil förändras om gruppen

förändras.

Vi använde oss av en observationsmetod för att få svar på våra frågeställningar. Våra observationer visar att pedagoger ändrar sin ledarstil om gruppen förändras, t.ex. gick en pedagog från att vara auktoritär till att bli överlåtande. Våra observationer visade också att pedagogens ledarstil i allra högsta grad har betydelse för att skapa ett bra klassrumsklimat. Vi anser därför att det är av yttersta vikt att man som pedagog är medveten om detta och ständigt reflekterar över sin egen ledarstil och sin egen betydelse för att skapa ett bra klassrumsklimat.

Vi anser att det viktigaste för att skapa ett bra klassrumsklimat är att pedagogens ledarstil hela tiden är dynamisk, d.v.s. att pedagogen är auktoritär när det behövs, demokratisk när det fungerar, överlåtande när pedagogen anser att han/hon kan vara överlåtande samt assisterande när pedagogen anser att det behövs. Det viktiga är att ledarstilen inte är statisk och att

pedagogen hela tiden reflekterar över vilken ledarstil som är bäst lämpad för situationen.

Våra observationer visar också att pedagogerna påverkar klassrumsklimatet redan ute i korridoren. Pedagogernas bemötande av eleverna är av yttersta vikt. Detta bemötande sker inte endast i klassrummet utan det är således viktigt att tänka på att bemötandet påverkar även utanför klassrummets fyra väggar.

Vi följde en klass under en vecka när vi genomförde våra observationer. Det hade varit intressant att se om en pedagog förändrar sin ledarstil om det varit en annan. Ett exempel på hur man skulle kunna gå tillväga i en sådan undersökning är att istället för att observera en klass, observera tre parallella klasser som alla har samma pedagoger. Vi anser att det hade blivit än tydligare att en pedagog måste ändra sin ledarstil utifrån vad situationen och/eller gruppen kräver om vi hade observerat tre parallella klasser som alla har samma pedagog.

Vi anser att under vår utbildning till lärare borde betydelsen av pedagogernas ledarstil få mer uppmärksamhet. Det skulle t.ex. vara möjligt att ha olika rollspel under utbildningen. En blivande pedagog får olika scenario där han/hon får svara på hur han/hon skulle bemöta eleverna. Vi skulle få möjlighet att få reflektera över de olika ledarstilarna och vilken

34

betydelse de har för klassrumsklimatet. Det skulle även framgå att vi som pedagoger måste ändra vår ledarstil utifrån de förutsättningar som är aktuella. Ett scenario skulle kunna vara att en grupp studenter spelar trötta och omotiverade elever och en student spelar rollen som klasslärare för dessa elever. Uppgiften blir att få dessa trötta och omotiverade elever att bli mer intresserade av ämnet och få dem att arbeta med sina uppgifter. Här skulle den student som spelar klasslärare få reflektera över vilken ledarstil passar bäst just nu? Varför är den bäst? Vad händer om studenten väljer den överlåtande ledarstilen? Etc.

Vidare forskning angående betydelsen av pedagogens ledarstil behövs. Vi anser att det bl.a. behövs vidare forskning som skulle kunna besvara följande;

 I vilken omfattning påverkas elevernas inlärning (skolresultat) av ett sämre klassrumsklimat relaterat till pedagogens ledarstil?

 Om samma pedagog ändrar sin ledarstil efter rådande situation och förbättrar klassrumsklimatet, förbättras då även elevernas inlärning (skolresultat) eller är det enbart pedagogens didaktiska förmåga som avgör inlärningen (skolresultatet)? Det hade varit intressant att undersöka om dessa elevers skolresultat påverkas, och om det gör det, i hur stor omfattning påverkas resultatet? Det hade också varit intressant att

undersöka om elevernas inlärning (skolresultat) påverkas mest av pedagogens ledarstil som i sin tur påverkar klassrumsklimatet eller om elevernas inlärning (skolresultat) är kopplat till pedagogens didaktiska förmåga?

35

Källförteckning

Backman, Jarl (2008) Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur, Lund

Boström Lena (1998) Från undervisning till lärande. Brain Books AB, Jönköping

Einarsson, Charlotte, Hammar Chiriac, Eva (2002) Gruppobservationer; teori och praktik, Studentlitteratur, Lund

Granström Kjell (2007) Forskning om lärares arbete i klassrummet, Skolverket till Myndigheten för skolutveckling, Stockholm.

Jacobsen, Bo, Christiansen, Irene och Sand Jespersen, Christina, (2004), Möt eleven -

Lärarens väg till demokrati i klassen. Studentlitteratur, Lund

Löwenborg, Lars & Gislason, Björn (2003) Lärarens arbete. Liber, Stockholm

Nilsson, Björn (1993), Individ och grupp, En introduktion till gruppsykologi, Studentlitteratur, Lund

Ohlson, Liselotte (2007). Pedagogiskt ledarskap. Liber, Stockholm

Partanen, Petri (2007) Från Vygotskij till lärande samtal. Bonnier Utbildning, Stockholm

Patel, Runa och Davidson, Bo (2011) Forskningsmetodikens grunder – att planera,

genomföra och rapportera en undersökning, Studentlitteratur, Lund

Skolverket (2006) Rapport nr 282 – Lusten och möjligheten, Om lärarens betydelse,

arbetssituation och förutsättningar. Stockholm

Stensmo, Christer. (1997). Ledarskap i klassrummet, Studentlitteratur, Lund

Stensmo, Christer (2000). Ledarstilar i klassrummet, Studentlitteratur, Lund

Strandberg, Leif (2006) Vygotskij i praktiken – bland plugghästar och fusklappar. Nordstedts akademiska förlag, Finland

36

Sälsjö Roger (2008) Boken om pedagogerna, Liber, Stockholm

Thornberg, Robert. (2006) Det sociala livet i skolan – Socialpsykologi för lärare. Liber. Stockholm

37