Övergripande resonemang

I undersökningen finns det yrkes- och kärnämneslärare som undervisat i allt från mindre än tre år till mer än 20 år. Det betyder att vi lyckats få med de flesta lärarkategorier vad gäller ålder i vår undersökning. Vår uppfattning är att den lärarkår som har minst antal undervisande år till större delen finns representerad på de friskolor vi har låtit delta i enkätundersökningen, medan de som arbetat i tjugo år eller fler finns till största delen på de kommunala gymnasieskolorna. Naturligtvis är det flest antal behöriga lärare som deltagit i undersökningen, men vi har även lyckats få med ett antal obehöriga lärare och lärare som är under utbildning. De sistnämnda finns till största delen bland de lärare som undervisat i tre år eller färre känns naturligt. De obehöriga lärarna var yrkeslärare var inte någon större överraskning och inte heller det att de lärare som var under utbildning, var yrkeslärare. SÄL- utbildningarna som bedrivs på lärarhögskolorna runt om i Sverige är till för just de yrkeslärare som har anställning som lärare, men som saknar en lärarutbildning.

5.1.1 Inhämtning av information

På frågan hur lärare och skolledare har fått sin information om den nya gymnasieskolan visade undersökningen att ungefär åttio procent av de tillfrågade hade sökt information om tänkta gymnasiereformen på egen hand. De var nöjda med den information de hittat. Siffran visar att flertalet lärare har intresserat sig för denna reform. De har själva velat söka information för att känna sig tillfredställda med sitt eget kunnande om Gy-07.

Motivet för människor att söka information, enligt forskare, är att de upplever ett behov av att få kunskap om något. Informationsbehovet uppfattas som det fenomen som utlöser en informationssökningsprocess och som i hög grad styr hur detta förlopp går till. Människors frågor är drivkraften i all informationssökning och att dessa frågor har sitt ursprung i att man upplever en störande brist på kunskap (Limberg 2002). Mer än sextio procent har fått information från skolverket om Gy-07. Den information de tillfrågade har funnit på skolverkets sidor, anser flera ha varit bristfällig. Vi har själva kontinuerligt besökt sidan och vi är benägna att hålla med om att skolverkets informationssida till en början var bristfällig. Sidan har varit under uppbyggnad och fortlöpande utvecklats för att slutligen vara en riktigt bra källa för information gällande Gy-07.

Vi har vidare kommit fram till att de flesta skolor och program har fungerande lärarlag där flertalet lärare har möjlighet att ventilera sina åsikter och fråga kollegor om den nya gymnasiereformen. Lennéer Axelsson, Thylefors (2005) skriver att en väl fungerande grupp förstår meningen med att ta beslut via rationella diskussioner och att minoritetsintressen uppmärksammas. I enkäten finns också en mer öppen fråga där de svarande haft möjlighet att berätta var de har fått sina kunskaper gällande Gy-07 ifrån. Det visar sig bland annat att flera lärare har varit med i nätverksgrupper där de har diskuterat Gy-07. Andra viktiga källor visar sig vara press, facktidningar och andra branschtidningar. Granér (1994) skriver att envägskommunikation är information vi får via massmedia och press. En tvåvägskommunikation blir en ömsesidig dialog där man rättar till eventuella oklarheter. Redan nu skriver företrädare för yrkesbranscherna om reformen i fackpressen och visar stort intresse för den kommande förändringen. Det tar ju trots allt ytterligare tre år innan eleverna är ute i arbetslivet. Tanken är dock att en större samverkan mellan skolan och yrkesbranscherna skall träda i kraft, och detta har förmodligen branschen anammat och blivit positivt inställd till. Hur informationsprocessen startas är oerhört viktigt. Fler än häften att de tillfrågade har fått information från skolledningen, men bara tio procent anser att de har fått

tillräcklig med information. Får människor höra om en kommande förändring i andra hand eller genom rykten påverkar engagemanget negativt. Riklig och direkt information om förändringar leder till förståelse och en positiv syn (Angelöw 1991). Skolledarna har fått information om den nya gymnasieskola från skolverket. De har också deltagit i skolverkets anordnade informationsdagar. Skolledningen har en viktig roll att genom regelbundna möten på ett intressant sätt förmedla den nya reformen, allt för att locka de anställda till att själva söka ytterligare information om tankarna kring en ny gymnasieskola. De som anser sig ha fått mest information från skolledningen finns i gruppen ”tjugo år eller fler som undervisande lärare” tolkar vi som att man känner trygghet i sin roll som lärare och trygghet i gruppen. Agnelöw (1991) skriver om att anställningstrygghet och socialt stöd från överordnade och hög utbildningsnivå har ett högt samband med graden av arbetstillfredsställelse. De flesta av dessa lärare återfinns på de kommunala skolorna. De som inte har fått någon information alls finns till största delen representerad i gruppen bland dem som undervisat i tre år eller färre. Den grupp finns, som vi tidigare påpekat i större utsträckning på friskolorna. Vi anser att skolledningen kunde varit bättre på att informera om kommande förändringar på kommunala skolor.

Vår undersökning visar att det är endast femton procent som anser att de har fått tillräckligt med information vad det gäller Gy-07s kursplaner. Det största antalet lärare fanns representerade bland dem som har undervisat i tjugo år eller fler. Dessa lärare upplevt reformer tidigare och har kanske förmågan att ta reda på och ta till sig viktig information vad det gäller nya reformer. De har säkert också lärt sig att det tar tid att anpassa sig efter en ny reform och ett nytt tänkande och börjar därför i god tid, till skillnad från många lärare som väntar in i det sista med att skaffa den nödvändigaste informationen. Vi anser också att siffran för dem som inte ansåg sig ha fått tillräckligt med information var oroväckande hög. De lärare som undervisat i tjugo år eller fler anser sig ha tillräckliga kunskaper vad det gäller Gy-07. Kanske känner de att det behövs förändring i den svenska gymnasieskolan efter dessa tolv år som den nuvarande reformen funnits. Lärarna är därför positiva och intresserade av den nya tänkta reformen. Som vi har nämnt vid ett flertal tillfällen så har Gy-07 många likheter med nuvarande gymnasiereform Lpf94. Som skolledare ser man kanske likheterna tydligare och har varit delaktig i flera av gymnasiereformerna innan. Skolledare har en stor fördel framför lärare i arbetet i skolan. De har möjligheter till överblick över hela skolans verksamhet och kan därigenom se sammanhang som inte upptäcks av den enskilde läraren (Persson 2004). I den offentliga sektorn bedrivs arbetet under specifika förutsättningar avseende på styrning

mål och ramar (Thylefors 1996). Pengar för olika ändamål avsätt i årsbudget och treårsbudget och avser då verksamhet för nästkommande år och verksamhet flera år längre fram. Ingen av skolorna har avsatt pengar i budgeten för utbildning i Gy-07. Vi anser att det borde finnas öronmärkta pengar till ett så pass stort förändringsprojekt som ett reformbyte innebär.

5.1.2 Aktivitet kring reformförslag

En dyster siffra att ta del av i enkätundersökningen är den, att endast åtta procent har försökt att påverka reformen genom att delta i de diskussioner som förekommit på skolverkets hemsida. Angelöw (1996) beskriver att om den person som berörs av förändringarna får möjlighet att vara inblandad och påverka förändringsarbetet med sin erfarenhet och kunskap känner sig delaktig och blir positivt inställd till förändringen. Här har lärare sin chans att fråga, diskutera och påverka innan regeringen tar beslut om reformer. De lärare som svarat att de har deltagit i diskussionerna är till största delen lärare som undervisar i yrkesförberedande ämnen. Anledningen till att det är yrkeslärare som varit mest aktiva i skolverkets diskussionsforum kan bero på att de på något sätt månar om sitt tidigare yrke och ser möjligheter att skapa en bra skola med goda förutsättningar för eleven att lyckas i det kommande arbetslivet. Ett förändringsarbete blir mer inspirerande om arbetet förankras i gruppens egna behov (Lennéer Axelsson, Thylefors 2005).

5.1.3 Elevkonsekvenser

När vi ställer frågan om gynnad kunskapsinhämtning vad det gäller Gy-07, svarar hälften av de tillfrågade att de inte vet om elevernas kunskapsinhämtning kommer att gynnas. Flertalet tycker nog att det är svårt att ta ställning till denna typ av frågor eftersom de inte har tillräckligt med kunskaper kring den nya gymnasiereformen. Vi frågar också om Gy-07 kommer ge gymnasieeleverna bättre förutsättningar i det kommande arbetslivet, och här är osäkerheten ännu större. Tanken med den nya gymnasiereformen är att en större samverkan mellan branschen och skolan skall leda till mer och bättre förberedda elever som skall ut i arbetslivet.

Intressantast är svaret vi får på vår sista fråga, nämligen den att endast fyra procent är negativa till den förändring som det kommer att innebära med en ny gymnasiereform. Lennéer Axelsson, Thylefors (2005) skriver om individer och gruppers motstånd till förändringar, ofta beror motståndet på osäkerhet inför vad en förändring kommer att innebära för individen, och för individens roll i den större organisationen. Även Svedberg (2003) tar

upp ämnet om förändringar och då bland annat att man på en arbetsplats fortsätter i samma anda men med mindre justeringar. Resterande nittiosex procent är med andra ord positivt inställda eller har inte tagit ställning till en ny gymnasieskola. Något måste göras för att skapa en bättre gymnasieskola är därmed tydligt. Rektorernas syn på gynnade kunskapsinhämtning för eleverna i Gy-07 är att reformen innebär en positiv utveckling. Det är av stor vikt att skolledare ser entusiastiskt på detta för att få med sig lärarkåren i samma tankebana. Skolledarna har ett informationsövertag. Thylefors (1996) menar att informationsmakt bygger på tillgång till information som är efterfrågad och värdefull för andra. Lärarna som deltagit i vår undersökning har i stor utsträckning känt sig osäkra gällande frågan om elevernas kunskapsinhämtning. Vår personliga inställning sammanfaller med rektorernas och vi tror att eleverna kommer att få en bättre helhetsbild av sin utbildning och det är detta rektorerna också ser.

5.1.4 Inställning

I den offentliga sektorn bedrivs arbetet under specifika förutsättningar avseende på styrning, mål och ramar. Uppgifterna innebär en belastning som balanseras av struktur, arbetsorganisation och ledningsform. Det tar lång tid att förändra beteende förankrade i grundläggande värderingar och attityder (Thylefors1996). Vi ser många tecken på att skolledare och lärare är villiga att arbeta mot nya mål och en ny gymnasieskola. Men vi ser också en stor osäkerhet hos kollegor hurvida Gy-07 verkligen är den rätta reformen. Många människor som står inför förändringar känner sig ofta osäkra och olustiga (Lennéer Axelsson, Thylefors 2005). Skolledningen är positiv till en samverkan mellan ämnen och lärare, men kanske skulle vissa lärare behöva en fortbildning i att samverka. Enligt Gy-07 skall en samverkan mellan allmänna och yrkesinriktade ämnen vara av stor betydelse i den nya reformen. De flesta av de tillfrågade är positiva till detta. Möjligheten att få arbeta med ämnesövergripande projekt stärker, enligt oss, både eleven, synen på programmålet och ett lärarlagens samhörighet. Eleven får se att vi alla arbetar mot samma mål, oavsett om det är på en kärnämneslektion eller en karaktärsämneslektion har naturligtvis stor betydelse för helhetsbilden av programmålen. Det är viktigt att vi får eleverna att förstå att vi alla jobbar mot ett gemensamt mål där den enskilde eleven skall stå i centrum. Endast tre procent av dem som deltar i undersökningen svarar att de var negativa till en samverkan över ämnesgränserna!

Rektorernas övergripande inställning till Gy-07 överensstämmer med lärarnas. Rektorerna är överens om att Gy-07 kommer att leda till större samverkan mellan karaktärs- och kärnämnen. Skolledningen har en plan för implementeringen av den nya gymnasiereformen, det viktiga är att den förankras i lärarkåren och att arbetet kommer igång så fort som möjligt. Lennéer Axelsson,Thylefors (2005) beskriver den formelle ledarens viktiga roll när en förändring ska genomföras. Klar och pedagogisk faktaförmedling är mycket viktig samt att jobba mot tydliga mål känns betydligt lättare än att treva sig fram. Många har svarat ”vet ej” på frågan om övergripande inställning till GY-07. Att antalet är så stort beror naturligtvis på att de känner sig osäkra på vad hela reformen kommer att innebära för dem själva. Det har varit svårt att hitta information om hur själva lärarrollen kommer att förändras, allt har kretsat runt eleverna och deras studier. På våra skolor har vi börjat arbeta inför reformskiftet men vi tror att skolledningen i sin plan kommer att avsätta kommande studiedagar för Gy-07.