Gymnasiereform - en studie om förändring

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

10 poäng

Gymnasiereform

- en studie om förändring

An educational reform

- a study into curricular change for 16-19 year olds

Therese Ingemansson

Caroline Vernersson

Lärarutbildningen, Skolutveckling och ledarskap 60p Höstterminen 2006

Examinator: Elisabeth Söderquist

Sammanfattning

Syftet med denna undersökning är att studera hur olika kategorier av lärare och skolledare upplever en stundande förändring, samt deras inställning till den förändring som regeringen med Gymnasiereformen 2007 har för avsikt att genomföra. I oktober 2004 tog den då sittande riksdagen beslut om en ny gymnasiereform. Syftet med Gy-07 var att vidareutveckla det nuvarande programgymnasiet. Undersökningen är baserad på enkätsvar från 100 lärare på fyra gymnasieskolor i Växjö kommun, samt intervjuer av skolledare på två av gymnasieskolorna. Väver man samman svaren vi fått av lärare respektive skolledare ser man tydliga skillnader på deras inställning till förändringar av gymnasieskolan. I undersökningen tittar vi också på lärarens intresse i att försöka påverka reformen. Gemensamt för skolledare och lärare är den övergripande positiva inställningen till samverkan mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.3 Syfte och frågeställning... 5

1.3.1 Frågeställning ... 5

2. Litteratur... 6

2.5.1 Motstånd mot eller välkomnande av förändringar……... 9

2.6 Förändringsbenägen organisation ... 10 2.7 Organisationskultur ... 11 2.8 Utvecklingsarbete skolan ... 11

3. Metod... 13

3.6 Etiska aspekter ... 16

4. Resultat ... 17

4.3.7 Fortsatt information om Gy-07 ... 24

4.4 Inställning till samverkan ... 24

4.4.1 Samverkan över ämnesgränserna... 24

4.4.2 Gynnad kunskapsinhämtning ... 25

4.4.3 Bättre förutsättningar i arbetslivet... 25

4.4.4 Gynnade högskolestudier ... 26

4.4.5 Övergripande inställning till Gy-07 ... 27

4.5 Resultatet av intervjuerna ... 28

4.6 Sammanfattande resultat ... 29

5. Analys och diskussion ... 31

5.1 Övergripande resonemang... 31

5.1.1 Inhämtning av information ... 32

5.1.2 Aktivitet kring reformförslag... 34

5.1.3 Elevkonsekvenser ... 34

5.1.4 Inställning ... 35

5.2 Slutsats... 36

5.3 Framtidens gymnasieskola ... 36

Bilaga 1: Lärarenkät

1. Inledning

När det för drygt två år sedan började talas om en ny gymnasiereform som skulle träda i kraft 2007 ställde sig flera lärare och skolledare frågande till denna. Ingen visste då vad det skulle innebära och inte heller vad reformen hade för syfte. Vi är två lärare som arbetar på var sitt nationellt, yrkesförberedande program i Växjö. Båda undervisar i karaktärsämnen. Den nya reformen kommer naturligtvis att beröra oss precis som alla andra lärare som undervisar på gymnasiet. Vi är båda positiva till förändringar men vet inte riktigt vad den nya reformen kommer att innebära för oss och våra kollegor. Efter många egna funderingar och brist på information om gymnasiereformen, kände vi tidigt att detta var ett ämne vi ville undersöka djupare. Vi insåg att mycket tid skulle få avsättas på våra skolor gällande reformen och vi såg examensarbetet som en möjlighet att fördjupa oss i arbetet i ett tidigt stadium. Vi hoppades att vår studie skulle kunna ge skolledningen en bild av lärarnas inställning samt kunskaper inför gymnasiereformen 2007.

Regeringspropositionen, Gymnasieskolan 2007, som vidare i arbetet förkortas Gy-07 bygger sitt innehåll till stor del på ”Läroplan för de frivilliga skolformerna”, som förkortas Lpf94 (Utbildningsdepartementet, 2003). Ett av syftena med den nya gymnasiereformen är att det måste ske en större samverkan mellan karaktärsämnen och kärnämnen. Vi som arbetar som lärare i karaktärsämnen välkomnar och ser positivt på en reform som ger nya möjligheter till samverkan över ämnesgränserna. Dessutom anser vi att fler elever än nu måste nå betyget godkänt. Genom enkäter och intervjuer skall vi försöka ta reda på lärares och skolledares inställning till en ny reform. Vi är dessutom intresserade av hur lärare och skolledare fått information om reformenoch om de anser att den har varit tillräcklig.

När vi talar med kollegor ser vi att det fortfarande finns många oklarheter kring Gy-07. Då lärare sinsemellan talar om den tänkta gymnasiereformen leder detta inte alltid till positiva diskussioner. Vi funderar på om de negativa åsikterna har med reformen i sig att göra, eller om det kan vara rädslan inför en kommande förändring. Många lärare känner också en stor ovisshet kring de nya kriterierna och framförallt det nya betygssystemet som ska börja användas från och med augusti 2007. Naturligtvis väcks då ett intresse i att se närmare på hur väl förberedda lärare och skolledare är inför en ny gymnasiereform. Att få ta del av hur kollegors inställning till samverkan över ämnesgränserna som Gy-07 förespråkar, känns i dessa tider högaktuellt.

Den 11 oktober 2006 beslutade den nytillsatta regeringen att arbetet med den tänkta gymnasiereformen ska upphöra. Anledningen är att den nya regeringen har för avsikt att totalreformera hela gymnasiet. Detta arbete har dock för avsikt att grunda sig på Gy-07 och den nya reformen kommer därför inte att behandlas.

1.2 Bakgrund

1.2.1 Gymnasieskolan idag

Enligt Skollagen kap.5 § 5 är alla kommuner i Sverige skyldiga att erbjuda alla elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Vidare i Skollagen kap.5 kan man läsa att gymnasieskolan är en avgiftsfri och frivillig skolform. Efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande har alla ungdomar rätt att påbörja en gymnasieutbildning till och med det första kalenderåret det år eleven fyller 20 år. Efter det finns möjlighet att genomgå en gymnasial vuxenutbildning. Gymnasieskolan i Sverige skall ge grundläggande kunskaper för vidare studier samt för yrkes- och samhällsliv.

1.2.2 Styrdokument

Den senaste läroplanen (Lpf 94) för gymnasieskolan och de övriga frivilliga skolformerna trädde i kraft den 1 juli 1994. I Skollagen anges skolans grundläggande uppdrag om de övergripande målen för skolans verksamhet. Läroplanen anger skolans värdegrund och grundläggande riktlinjer och mål. De styrdokument som anger kraven i utbildningen är programmål, kursplaner och betygskriterier. Varje kommun ska fastställa en skolplan. Enligt Skolverkets faktablad ”Gymnasieskolan” finns det från år 2000, 17 olika nationella program, samtliga är treåriga. Specialutformade program kan utformas genom att sätta samman karaktärsämnen från olika program med kärnämnen för att tillgodose lokala behov, samt individuellt för en elev, allt för att tag hänsyn till den specifika elevens behov av kunskaper. Vidare i faktabladet beskrivs hur gymnasieskolans ämnen är indelade i kurser. Kurserna omfattar 50, 100, 150 eller 200 poäng. I läroplanen ges eleverna stor möjlighet att påverka upplägg och innehållet i kurserna samt inflytande över skolsituationen i övrigt. Inom varje nationellt program finns också ett utrymme för valbara kurser. Det är olika stort i olika program. Betyg sätts efter varje avslutad kurs. Efter avslutad gymnasieutbildning tilldelas varje elev ett slutbetyg som omfattar samliga betyg från valt programs kurser.

1.2.3 Skolans uppdrag

Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och att skapa förutsättningar för att tillägna och utveckla kunskaper. Utbildningen ska gynna eleverna utveckling till att bli ansvarskännande människor som deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Skolan ska förmedla lärdom och förbereda eleverna för yrkesliv och samhället. Uppdraget omfattar också att utveckla elevernas kritiska tänkande samt kunskap att granska fakta och analysera konsekvenserna av sina val. Studierna ska ge eleverna grunden för att livslångt lärande. Skolan ska ge eleven möjlighet att utveckla förmågan att ta initiativ och ansvar samt lösa problem både självständigt och i grupp. Skolan ska utveckla elevernas sociala kompetens, uppmärksamma livsstilsfrågor samt ge förutsättningar för fysiska aktiviteter (Lpf94).

1.2.4 Lärarens roll

Skolans moderna historia har dominerats av en kunskapssyn i vilken kunskap är förutbestämd av vetenskapen eller infogad i det kulturella arvet. Läroplaner och kursplaner har varit utformade så att eleverna har hämtat kunskap för att få betyg och examen. I skolans förmedlingspedagogiska tradition är lärarens uppgift att förmedla faktakunskap. Här framhålls det färdiga alstret. De som genom tiderna försökt att förändra skolan med reformpedagogiska signaler, har lagt vikten vid elevernas intresse, behov och förutsättningar. Läraren blir här mer av en handledare och ledsagare. De två kunskapstraditionerna är ideligen diskuterade i frågor om skolans utveckling (SOU 1992:94).

1.2.5 De elva stegen

Thomas Östros skriver ”Med de förändringar i gymnasieskolan som nu läggs fram tas viktiga

steg för att ytterligare modernisera gymnasieskolan, och för att ge alla unga människor möjlighet till en utbildning av hög kvalitet” (Utbildningsdepartementet, 2004, s.3). Utifrån det

nya ställningstagandet från Utbildningsdepartementet har läroplan, programmål och kursplaner utarbetats. Viktiga faktorer fanns att ta hänsyn till i utvecklingsarbetet: Tydligare mål- och resultatstyrning med krav på kvalitetshöjning av framför allt de yrkesförberedande programmens kursutformning av verksamheten för att säkra flexibilitet dels avseende den individuella elevens kunskapsutveckling. Avseendet att alla elever måste få möjlighet att nå målen genom den redovisande kunskapssynen i form av fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet.

Utbildningsdepartementet tillsattes år 2000 en kommitté som hade i uppgift att arbeta fram ett förslag till den framtida utformningen av gymnasieskolan. Förslaget mynnade ut i en proposition som var färdig år 2004 och kallades ”Kunskap och kvalitet – elva steg för utveckling av gymnasieskolan”. I oktober samma år tog riksdagen beslut om den nya gymnasieskolan. Beslutet som togs innebar att grundstrukturen som formats 1994 och 2000 för gymnasieskolan ligger fast. Gy-07 har till syfte att vidareutveckla det nuvarande programgymnasiet. Förändringarna skolverket har gjort innebär att utbildningarnas helheter skall framträda starkare och tydligare. ”Gymnasieskolan behöver emellertid utvecklas och

kvaliteten höjas, så att fler elever når de gemensamma målen och därmed får de kunskaper som krävs för personlig utveckling, aktivt medborgarskap, ett utvecklande arbetsliv, vidare studier och ett livslångt lärande” (Utbildningsdepartementet, 2004, s.4). Vidare skriver utbildningsdepartementet att var fjärde elev lämnar gymnasieskolan utan slutbetyg. En stor del av de elever som inte fullföljer sin gymnasieutbildning går antingen på ett yrkesförberedande program eller på ett individuellt program. Utbildningsdepartementet anser att det är just på de yrkesförberedande och individuella programmen kvaliteten måste stärkas.

Skolverket har valt att kalla förändringen för ”De elva stegen”. Dessa steg behandlar betyg, enskilda ämnen samt hur ansökan till gymnasiet ska få utföras. Ändringar har även gjorts enskilt för de yrkesinriktade programmen där förberedelser inför arbetslivet ska vara en del i utbildningen. Kärnämnen ska nu mer än tidigare präglas av utbildningens inriktning. Detta innebär att kunskapsmålen skall vara lika för alla elever oavsett vilket program de går på, men vägen till dessa mål bör varieras för olika elever, med utgång ifrån vilket program eleven läser på. Utbildningsdepartementet föreslår i sin prop. 2003/04:140 att ett sätt att nå bättre resultat i kärnämnena kan vara att undervisningen i dessa kurser präglas av den utbildning som eleven går, så kallad infärgning. För att möta kravet på ämnessamverkan ökar behovet av pedagogiska och metodiska diskussioner på skolorna så att nya arbetssätt kan utvecklas. I och med att ämnena kan integreras från årskurs ett för att skapa en tydligare profil på vardera program, bör kärnämnena få en jämnare fördelning över de tre åren jämfört med idag.

1.2.6 Framtidens gymnasieskola

Framtidens gymnasieskola måste svara bättre mot de krav som det moderna samhället ställer på såväl breda kunskaper som hög specialisering. En yrkesutbildning med hög kvalitet är nödvändig för att möta samhällets behov. Kvalitén behöver öka och Gy-07 strävar mot att öka samarbetet med arbetslivet. Alla krafter behöver samverka för att utveckla utbildningen (Prop

2003/04:140). Utöver de övergripande perspektiv som anges i Lpf 94 – ett etiskt perspektiv, ett miljöperspektiv, ett internationellt perspektiv samt ett historiskt perspektiv- är även ett naturvetenskapligt perspektiv, ett genusperspektiv samt ett entreprenörsperspektiv beaktat i utformningen av kursplanerna. Gymnasieskolan ska vara en kunskapsskola och får då inte vara alltför fragmentiserad. För att motverka splittring och ge bättre förutsättningar för fördjupning kommer många 50-poängskurser förlängas och integreras. Detta i kombination med införande av ämnesbetyg tror Utbildningsdepartementet kommer att bidra till att stressen kring provtillfällen minskar och koncentration ökar. Idéerna med Gy-07 är att förändringarna ska modernisera gymnasieskolan och ge alla unga människor möjlighet till en utbildning av hög kvalitet.

1.3 Syfte och frågeställning

Syftet med denna undersökning är att studera hur olika karaktärs- och kärnämneslärare samt skolledare upplever en stundande förändring. Vilken inställning har de till den förändring som regeringen med gymnasiereformen 2007 har för avsikt att genomföra?

1.3.1 Frågeställning

Följande frågeställningar är aktuella i vår undersökning:

• Hur är lärarnas och skolledarnas inställning till en reform?

• Hur har lärare och skolledare fått information om den nya gymnasiereformen?

• Anser lärare och skolledare att informationen om den nya gymnasiereformen varit tillräcklig?

• Har man aktivt försökt påverka innehållet i reformen? • Vilka konsekvenser kan en reform innebära för eleverna?

2. Litteratur

Vi har valt att göra litteraturstudier som senare används för att belysa resultatet av undersökningen. Vi har valt att fokusera på kommunikation och information, gruppsykologi samt utveckling och ledarskap i skolan.

2.1 Kommunikation

Ordet kommunikation kommer från latinets ”communicare” som betyder att något blir gemensamt. Två eller flera människor som gör något gemensamt, delar med sig av tankar, känslor, upplevelser, handlingar och värderingar (Nilsson, 1993). Vidare skriver Nilsson att förmågan till kommunikation och samspel kan nyttjades för att närma sig och möta någon annan, att skapa närhet och gemenskap. Men man kan också använda den till att stöta bort människor och skapa avstånd. Larsson (2001) beskriver information och kommunikation som två grundbegrepp. Kommunikation är ett brett begrepp som behöver preciseras, särskilt i förhållande till begreppet information. En kort samlad definition av de två begreppen är social samverkan med hjälp av meddelande, där vi tillåter oss att tolka meddelande som information i vid mening.

Kommunikation kan beskrivas som processen för människors kontakt med varandra. De kan definieras på två sätt. Den första bygger på uppfattningen att det gäller förmedling i form av budskap, attityder och känslor mellan sändare och mottagare. I den andra betraktas kommunikation som en gemensam aktivitet mellan dem som ingår i den. Man talar om deltagare. Kommunikation blir med denna syn en process där deltagarna tillsammans skapar och delar information i syfte att nå ömsesidig förståelse. Om kommunikation innebär processen för interaktionen mellan människor står informationen för innehållet i denna process. Information är det som utbyts i kommunikationsprocessen. Begreppet information är svårt att definiera då det kan ses ur många vinklar, men att dess centrala egenskap förmodligen är förmågan att reducera osäkerhet för aktörerna (Larsson, 2001).

Hård af Segerstad (2002) menar att kommunikation har olika beståndsdelar och förklarar kommunikationens funktioner med sex punkter: Känsloutveckling, relationsskapande, psykoterapi samt identitetsutveckling dessa delar sammanfattas med två viktiga substanser, känslor och värderingar. Enligt Hård af Segerstads uppräkning är informationsöverföring och kunskapsutveckling de viktigaste delarna. Vidare menar Hård af Segerstedt att

kommunikation kan i detta sammanhang ses som det som görs och delas gemensamt såsom erfarenheter, reflektioner och tankar. Information är sedan enligt författaren det som faktiskt utväxlas under kommunikationen. Kommunikation ser författaren som den sociala process som är nödvändig för att överföra informationen, där informationen i sin essens är en social artefakt, alltså en av människor konstgjord företeelse eller objekt. Hård af Segerstad är mycket tydlig i sin förklaring av begreppet information att det inte kan skiljas från begreppet kunskap, då de är delar av samma nödvändiga process. Den grundläggande skillnaden enligt Nilsson (1993) finns i en kommunikation mellan ett par individer och en grupp. I gruppen pågår hela tiden dynamiken och deltagarna har olika roller och uppgifter. Den formelle ledaren har en viktig roll och den enskilde individen har mindre tid att tala själv och följaktligen mer tid att lyssna på det som avhandlas. Ju större grupp man är desto mindre tid får varje individ.

2.2 Tolkningar

Kommunikation pågår ständigt mellan människor av olika ålder, kön och kulturell tillhörighet och den förändrar sig ständigt vilket gör att den kan kallas för en process. För att klara av att hantera all kommunikation måste vi tyda vad budskapet egentligen innebär. Att vi ser det vi har behov av att se, är väl dokumenterat i undersökningar. Varje perception eller tolkning av en händelse gör vi utifrån en kombination av historiska erfarenheter och de drag som gör sig gällande i den episod som vi deltar i. Genom att det vi uppfattar alltid är en blandning av det vi ser och det som sker inne i oss, uppfattar inte två människor samma sak eller samma situation lika. Vi gör sällan någon skillnad mellan vad vi uppfattat och vad vi tror den andre menat. Kommunikation går inte att upprepa, den är oåterkallelig och går inte att radera ut. Varje gång och varje tillfälle är en ny situation, ett nytt samspel och en ny tid (Nilsson, Waldemarsson, 1995).

2.3 Information

”När information blir överskådlig, vilket gäller inom allt fler fält, uppkommer också den intressanta frågan om hur man kommer från information till kunskap...//... Hur väljer, värderar och organiserar man informationen för att göra den relevant för olika sammanhang?” (Säljö, 2000, s.242). Säljö (2000) funderar vidare över hur man skapar

sammanhang mellan oförenliga informationsbitar så att resultatet blir användbart och produktivt i en social praktik. Författaren menar att utvecklingen kommer att ställa större krav på översikt och strukturering samt att det ska finnas personer med erfarenhet av specifika

verksamheter att tillgå. Motivet för människor att söka information, enligt forskare, är att de upplever ett behov av att veta något. Informationsbehovet uppfattas som den företeelse som utlöser en informationssökningsprocess och som i stor omfattning styr hur denna process går till. Människors frågor är skälet till all informationssökning och att dessa frågor har sitt ursprung i att man upplever en störande brist på kunskap utvecklar Limberg (2002). När en förändring ska påbörjas är tydliga och pedagogisk faktaförmedling viktiga. Lenéer- Axelsson- Thylefors (2005) beskriver att det är nödvändigt att medarbetarna förstår syftet med förändringen och att den första introduktionen utgör starten för medarbetarnas delaktighet. Information och kommunikation kommer att ha stor betydelse under hela förändringsprocessen.

Bristfällig och felaktig information utgör ett hinder för det goda förändringsarbetet. Informationsmakt bygger på att tillgång till information är efterfrågad och värdefull för andra. Att undanhålla information för varandra är ett sätt att få mer makt och inflytande (Thylefors 1996). Att få höra om en kommande förändring i andra hand eller genom rykten påverkar engagemanget negativt. Riklig och direkt information om förändringen leder till förståelse och en positiv syn. Långa besluts- och informationskedjor i en organisation medverkar till att information förvrids. Rykten uppstår ofta genom att ett budskap misstolkas. Missförståndet kan bero på skillnader mellan det utsända meddelandet och det avlästa dvs hur det tyds och tolkas menar Angelöw (1991).

2.4 Mångsidig process

Granér (1994), redogör att det finns två sätt att kommunicera på, envägs- och tvåvägskommunikation. Envägskommunikation innebär att det inte förekommer något gensvar från sändaren. Ett typiskt exempel på envägskommunikation är den som förmedlas via massmedia eller genom böcker. I tvåvägskommunikation sker en ömsesidig dialog, där man rättar till eventuella oklarheter. Falsk tvåvägskommunikation kan uppstå när två parter kommunicerar och den ena parten inte kan eller vågar ge ett äkta gensvar. Exempel på detta är den auktoritära chefen.

Kommunikation mellan människor är en mångsidig process och ett samspel. Den har en innehållsmässig och en relationsmässig sida och vi kan tala om öppen och dold kommunikation (Stensaasen, Sletta, 1997). Nilsson (1993) skriver att ett budskap har två nivåer – vad som sägs och hur det sägs. Vad som sägs gäller oftast det bokstavliga innehållet

och det är kommunikatören medveten om men hur det sägs är oftast omedvetet och oavsiktligt. Eftersom man är mindre medveten eller helt omedveten om ”hurnivån” censureras det budskapet mindre. Enligt Argyle, (1994) avslöjar kroppsspråket vårt omedvetna språk, och om det är stor skillnad mellan det man säger och vad man känner, skickar man olika budskap och det skapar stor förvirring hos mottagaren.

Initiativ till förändringar kan komma från olika håll. Då krav på förändring kommer utifrån kan det handla om ny lagstiftning, nya forskningsresultat eller krav från organisationer. Krav ovanifrån kan komma ifrån politiska beslut nya statliga direktiv eller från chefer eller styrelser. Krav på förändring nerifrån kommer från medarbetarna själva. En vanlig orsak till förändringar är höjda kvalitetskrav, budgetrestriktioner eller politiska beslut. (Lennéer Axelsson & Thylefors 2005)

2.5 Motstånd

Lennéer Axelsson, Thylefors (2005) skriver att när gamla traditioner hotas uppstår ofta ett motstånd. Om utfallet är oklart och om den egna vinningen inte är tydlig får människan naturligt en motvilja till engagemang. De starkaste hindren mot förändringar som påbörjas ovanifrån finns inom organisationens mindre enheter. Ett förändringsarbete blir mer inspirerande om arbetet förankras i gruppens egna behov.

Carnall har beskrivit ett mönster för individer och gruppers motstånd och att detta ofta följer ett visst förlopp.

1. Förändringen avvisas.

2. Man försvarar redan existerande lösningar.

3. Motståndslinjen lämnas, man börjar anpassa sig efter förändringen och läroprocesser vidtar. 4. Förändringen uppfattas som en naturlig del i arbetet.

2.5.1 Motstånd mot eller välkomnande av förändringar

I en organisation som skall förändras och anpassas till en ny tid har ledaren ett stort ansvar och ett svårt uppdrag att få alla medarbeta att känna sig trygga. De ledare som lyckas bäst är nog de som ser motståndet som något naturligt (Wahlström, 2005). Åtskilliga av de förändringar som vi möter kan vara både utmanande och utvecklande men de innebär också påfrestningar. Angelöw (1991) räknar i sin bok upp ett antal orsaker till varför anställda antingen väljer att göra motstånd eller välkomnar en förändring. En orsak till varför det kan

vara svårt att driva igenom en förändring är att de anställda inte har någon motivation till förändring. Man inser inte behovet eller nödvändigheten av förändringar. Om däremot den anställde har en hög förändringsvilja finns det en positiv inställning till förändringar. Om den personal som berörs av förändringarna inte får vara delaktiga i utformningen och genomförandet av förändringen kan det leda till motstånd. Många tycker det är svårt när beslut fattas över huvudet på dem eller om man beordrar dem att göra en förändring som de inte inser värdet av. Om däremot den person som berörs av förändringen får möjlighet att vara delaktig och påverka förändringsarbetet med sina kunskaper och erfarenheter känner man sig delaktig och blir positivt inställd till förändringen. Håkansson (1995) undersökte en rad förändringsprojekt på cirka 300 arbetsplatser. Han fann att endast tio procent av projekten var startade av personalen, tjugotre procent av närmaste arbetsledningen. Majoriteten av förändringsprojekten har alltså ingångsatts på initiativ från ledningsnivån.

2.6 Förändringsbenägen organisation

Det finns flera teorier om gruppers utveckling inom socialpsykologin. William Schutz skapade 1989 teorin ”Fundamental Interpersonal Relationship Orientation”, FIRO. Schutz studerade olika gruppers effektivitet ombord på amerikanska flottans stridsfartyg och fann därigenom att en grupp genomgår tre huvudfaser. Tillhörandefasen börjar med att medlemmar i gruppen granskar varandra. Ledaren i gruppen granskas särskilt och det förväntas att ledaren ska utöva den traditionella makten och visa var ”skåpet ska stå”. Frågor som ”Får jag komma ombord?” ställs. När medlemmarna accepterats och funnit sin plats går gruppen in i mellanstadiet ”gemyt”. Efter ”gemyt” går gruppen in i rollsökningsfasen. Denna fas är den svåraste och tar oftast längst tid. Frågor om makt, hierarki och ledarskap behandlas. I denna fas är det viktigt att förhandla om vilken roll man ska ha i gruppen, ansvar ska fördelas och konflikter bearbetas. Efter denna fas behöver gruppen vila och känna trygghet. En mellanfas uppstår som kallas ”idyll”. En ”vi-känsla” skapas. Rollerna i gruppen utformas nu ytterligare och maktfrågor hamnar i bakgrunden för samhörighet. Nästa fas är samhörighet. Gruppen litar på ledarens auktoritet, gruppen upplever befrielse och tillfredställelse eftersom de större konflikterna verkar lösta (Lennéer Axelsson, Thylefors, 2005). När en grupp har fått mogna är medlemmarna medvetna om sina egna och andras tillgångar när det gäller att verka för gruppens uppgifter. Dessa individuella skillnader accepteras i gruppen. En väl fungerande grupp tar beslut via rationella diskussioner och minoritetsåsikter uppmärksammas och uppmuntras. Medlemmarna är medvetna om gruppens dynamik och sin egen roll i den. En effektiv arbetsgrupp befinner sig aldrig i ett stillastående och lättgående tillstånd. Den

påverkas ständigt av en turbulent omgivning, av individer som utvecklas och som kommer och går. Gruppens mognad är däremot avgörande för hur den möter, utnyttjar och arbetar sig igenom olika stadier. Ledarens roll i den mogna och relativt självgående gruppen är att hålla sig i bakgrunden som en ständig bakjour, beredd att rycka in vid behov (Lennéer Axelsson, Thylefors, 2005). Svedberg (2003) poängterar att en organisation är ett socialt fenomen som växer fram ur relationerna mellan människor som finns i organisationen. En förändrad organisation innebär därför förändrade relationer.

2.7 Organisationskultur

Olika typer av organisationer ger olika förutsättningar för ledarskap, samarbetsrelationer och måldiskussioner. Många kritiserar den offentliga organisationen för att den har svårt att klara sina uppgifter på ett effektivt sätt (Svedberg 2003). Men i den offentliga sektorn bedrivs arbetet under specifika förutsättningar avseende på styrning, mål och ramar. Uppgifterna innebär en belastning som balanseras av struktur, arbetsorganisation och ledningsform. Det tar lång tid att förändra beteenden förankrade i grundläggande värderingar och attityder enligt Thylefors (1996). Vidare framhåller Thylefors (1996) Lennart Forsells tankar kring att arbeta inom den offentliga sektorn där vi har till uppgift att göra habila lirare och medspelare av alla. Även de som inte fötts med de rätta förutsättningarna ska ha samma möjlighet att lyckas. Det är ett faktum att vi inte kan resa land och rike runt för att handplocka de bästa skoleleverna eller de mest väluppfostrade barnen så som en lagledare i Tre Kronor eller Göteborgskamraterna.

Angelöw (1991) skriver om individers inställning till lönearbete. Han hänvisar till undersökningar gjorda av Bergman och Helgesson 1983, och Korpi 1980, som visar att ju större påverkansmöjligheter och självständighet man har i sitt arbete desto positivare inställning har man också till arbetet. Den amerikanske forskaren Kroes 1981, har genomfört ett par studier som visade att anställningstrygghet, socialt stöd från överordnade och hög utbildningsnivå hade högt samband med graden av arbetstillfredsställelse.

2.8 Utvecklingsarbete i skolan

Det krävs mycket av en skolledare. Han eller hon bör vara pådrivaren i en dialog om läroplanen men också leda arbetet med skolutvecklingen. Skolledare har en stor fördel framför lärare i arbetet i skolan. De har möjligheter till överblick av hela skolans verksamhet

och kan därigenom se sammanhang som inte upptäcks av den enskilde läraren. Skolledaren kan då också mycket lättare än läraren se vad som är viktigt att prioritera (Persson 2004).

3. Metod

Syftet med denna undersökning är att studera hur olika karaktärs- och kärnämneslärare samt skolledare upplever en stundande förändring. Vilken inställning har de till den förändring som regeringen med gymnasiereformen 2007 har för avsikt att genomföra?

I en kvalitativ undersökning vill forskaren studera hur människor upplever sin värld. Man placerar individens livsvärld i centrum för undersökningen och uppgiften blir att försöka förstå hur människan upplever sin situation. Den kvalitativa metoden bygger oftast på material inhämtat vid observationer eller intervjuer. I en kvantitativ undersökning vill man ta reda på hur många eller mycket det finns av något. En kvantitativ undersökning syftar, till skillnad till den kvalitativa, till att mäta en eller flera egenskaper för att sedan ta reda på om det finns något samband, därför är en kvantitativ undersökningsmetod lämplig i en undersökning med ett större antal människor (Hartman, 2004).

Metod är den hantverksmässiga sidan av hur den vetenskapliga undersökningen ska utformas, det vill säga läran om de instrument som kan användas för att samla information, bearbeta informationen och ge ett resultat. Metod är ett systematiserande av det undersökta utifrån den verklighet som har studerats. Det forskaren strävar efter är att finna olikheter och likheter i det som studeras. Genom att använda en viss metod kan forskaren förbättra och skärpa sin förmåga att finna orsaker bakom olika studerade händelser, eller åsikter som har betydelse för bakomliggande faktorer. Detta för att forskaren ska kunna strukturera åsikter och handlingar. Den metod som väljs skall ses som ett hjälpmedel och inget mål i sig för undersökningen (Halvorsen 1992).

3.1 Metodval

I följande kapitel redogörs av val för undersökningsmetoder, hur själva undersökningen har genomförts och urval. Därefter redovisas undersökningens trovärdighet och tillförlitlighet. Målet med undersökningen styrs av det övergripande syftet för studien.

3.1.1 Enkätundersökning

I vår studie valde vi att använda enkät som metod. Trost (2001) beskriver två olika typer av enkäter, kvantitativa och kvalitativa. Kvantitativa enkäter används då man vill ha svar på frågor som hur ofta, hur många eller hur vanligt någonting är. Kvalitativa enkäter ger däremot

svar på frågor som är uttömmande, sammansatta och innehållsrika. Syftet med vår enkätundersökning var att särskilja varierade åsikter, därför valde vi att jobba med en kvantitativ enkät.

3.1.2 Intervju

Vi har även använt oss av intervju som metod i vår studie. När vi undersökte inställningen till Gy-07 hos skolledningen ville vi få en så innehållsrik intervju som möjligt, där den intervjuade fritt kunde förklara sina tankegångar. Utifrån det valde vi att göra en kvalitativ intervju. En kvalitativ intervju ger dessutom intervjuaren chansen att fördjupa sig ytterligare om någon särskilt intressant vinkling uppdagas. Då finns det alltid möjligheter att ställa följdfrågor. Förutom detta är chansen till sanningsenliga svar högre då den som intervjuas inte styrs av fasta svarsalternativ där det kanske inte finns något svar som egentligen motsvarar den utfrågades åsikt (Holme & Solvang 1997).

3.2 Urval

Inga exklusionskriterier eller inklusionskriterier har sammanställts inför enkätstudien eller intervjun. Enkäten delades ut på fyra skolor. Syftet med detta var inte att jämföra skolorna utan att få ett bredare resultat. Med hjälp av administratörer på skolorna kontaktades lärarlag bestående av både karaktärs- och kärnämneslärare. Dessa fick förfrågan om de ville vara med i studien. De tillfrågade skolorna var: en kommunal skola med yrkesinriktade program och med en lärarkår på 192 personer, en kommunal skola med yrkesinriktade program och studieförberedande program och en lärarkår på 130 personer. Dessutom valde vi en friskola med yrkesförberedande program och en lärarkår på 30 personer, och en friskola med studieförberedande program och en lärarkår på 27 personer.

3.3 Genomförande

3.3.1 Enkätutformning

Enkäten sammanställdes enligt Trost (2001) anvisningar för hur enkäter ställs samman. Enkäten bestod av 19 frågor som delades upp i Allmänna frågor, Kunskap om gymnasiereformen 2007, Inhämtning av information samt Inställning till samverkan. Svarsalternativen var förutbestämda med minst tre valmöjligheter. Enkäten testades av två lärarkollegor som gav sina kommentarer och förslag på förbättring. Förändringar gjordes och

därefter granskades enkäten även av vår handledare. Enkäten godkändes och en datainsamling kunde utföras (bilaga 1).

3.3.2 Enkätutlämning

Datainsamlingen skedde på fyra olika gymnasieskolor i Växjö, under augusti månad 2006. Tjugofem lärare på vardera skolan fick besvara enkäten. Totalt deltog 100 lärare i undersökningen. Vi valde att till största delen jobba med bundna svar för att det senare skulle finnas möjlighet att statistiskt bearbeta enkätsvaren (Ejvegård 2003). Vi presenterade personligen enkäten på de två skolor i Växjö. Lärarna fyllde i enkäten och lämnade den till oss i ett förseglat kuvert. Till de två andra skolorna sändes e-post till administratörerna. Dessa vidarebefordrade informationen till tjugofem lärare med frågan om intresse fanns att delta i undersökningen. De ansåg att intresse fanns. Datum och tid bestämdes för besök på skolorna och utlämnade av enkäten. Undersökarna samlade personligen in data vid samtliga tillfällen. Vi valde att göra lärarundersökningen anonym och förklarade detta för de deltagande innan enkäten delades ut.

3.3.3 Intervjuer

Intervjuerna genomfördes i oktober 2006. Fyra rektorer kontaktades via telefon och till dem ställdes frågan om de ville medverka i en intervju om Gy-07. Rektorerna tillhörde de skolor där lärarna tillfrågats. Två av rektorerna avböjde medverkan och hänvisade till att arbetet upphört och att diskussionen inte längre var aktuell för dem. De andra två rektorerna tackade ja till medverkan. Tid och plats för intervjun bestämdes efter rektorernas önskemål (Bell 2000). Vi använde oss av standardiserade frågor. (bilaga 2) Frågor och svar utvecklades efterhand med följdfrågor. Vi valde att föra intervjujournal istället för inspelning på band. Rektorerna var positivt inställda till intervju och området vi valt för vår undersökning ansågs intressant. Någon fråga kunde inte besvaras vid tillfället och vi fick svaret i efterhand via e-post.

3.4 Bearbetning av data

Om man skall kunna utnyttja den information som samlats in för att få svar på frågeställningarna, måste informationen göras om på något sätt. Informationsmaterialet får inte vara för stort eftersom man då förlorar översikten. En fördel med kvalitativa metoder är att man har tekniker som gör det möjligt att på ett enkelt sätt sammanställa och strukturera sitt material. Efter att sammanställningen gjorts har grafiska beskrivningar på data gjorts. Detta

har vi valt att göra för att man snabbt skall få en uppfattning av hur enheterna fördelar sig på de värden variabeln har (Holme & Solvang 1997). Vi har granskat materialet för att hitta mönster och samband för att få svar på våra frågor. Svaren från intervjuerna sammanställdes med hjälp av intervjujournalerna och svaren analyserades och jämfördes gemensamt.

3.5 Tillförlitlighet

Vi anser att validiteten och giltigheten är tillfredställande då svaren från enkäten var väl ifyllda och med många varierade svar på frågorna. Av de 100 lärarna som deltog i undersökningen var gensvaret positivt, alla besvarade enkäten och vi fick inget bortfall. Vi har även varit noga med att formulera våra frågor så att de inte skall missuppfattas precis som Trost (1994) tar upp. För att reliabiliteten eller tillförlitligheten skall vara hög är det viktigt att enkätfrågorna inte missuppfattas. Enkäten gjordes innan regeringens beslut kom om att avblåsa det fortsatta arbetet med reformen. Svaren är därför baserade på att reformen ska genomföras. När det gällde intervjuerna tog det lång tid att få möjlighet att intervjua rektorerna. Detta ledde till att regeringen hann avbryta planeringen inför den tänkta reformen. Samtalen med rektorerna skedde i positiv anda. Dock var inte intresset så stort som undersökarna hoppats på, vilket delvis kunde bero på att arbetet med Gy-07 upphört.

3.6 Etiska aspekter

De som deltog i enkätstudien och i intervjuerna fick information om studiens syfte. De fick lämna sitt muntliga samtycke till att medverka. Enkäterna var ej kodade och uppgiftslämnaren är därför ej möjlig att spåra. Intervjuerna var personliga och de intervjuade rektorerna fick information om att de när som helst kunde avbryta sin medverkan. Även om rektorernas namn inte uppges i studien är dessa inte helt anonyma vilket de är medvetna om.

4. Resultat

Nedan presenteras de resultat som vi urskilt utifrån enkätundersökningen. (bilaga 3)Vi kommer att presentera resultatet i form av diagram med redovisande text. Vi har valt att redovisa enkätresultatet under fyra rubriker: Allmänna frågor, där vi fått svar på antalet år som undervisande lärare, behörighet, och undervisningsområde, Kunskap om Gymnasiereformen 2007, där deltagarna fått svara på frågor vad det gäller kursplan, lärlingssystem och betygsbedömning i den tänkta reformen. Under rubriken: Inhämtning av information har deltagarna fått svara på frågor som berör deras informationsinhämtning kring reformen. Den sista rubriken är: Inställning till samverkan. Här har de fått svara på frågor om samverkan över ämnesgränser, gynnad kunskapsinhämtning, förutsättningar i arbetslivet, gynnade högskolestudier och inställning till Gy-07. Därefter följer en sammanställning av resultatet av de intervjuer vi genomfört med rektorer i beskrivande text med citat.

4.1 Allmänna frågor

Alla de lärare som deltog i enkätundersökningen fick uppge hur många år de arbetat som lärare. Det visade sig att trettien procent av de tillfrågade hade arbetat som lärare i tre år eller mindre. Därefter var det en jämn spridning med en differens på tjugofem procent, som undervisat mer än tjugo år.

31 15 12 17 25 0 5 10 15 20 25 30 35 mindre än 3 år 4-7 år 8-12 år 13-20 år fler än 20 år

Tio procent av de tillfrågade lärarna hade inte lärarbehörighet och var inte heller under utbildning, medan nio procent av dem som deltog i undersökningen läste på lärarhögskolan. Resterande, drygt åttio procent, var behöriga lärare. De lärare som svarat att de inte var behöriga eller under utbildning förekom främst i gruppen lärare som arbetat tre år eller mindre med undervisning. 9 81 10 0 20 40 60 80 100

under utbildning ja nej

Är du behörig lärare ?

Av de deltagande lärarna var fördelningen jämn mellan att undervisa i allmänna ämnen, yrkesinriktade ämnen samt både allmänna och yrkesinriktade ämnen. Samtliga lärare som inte var behöriga undervisade i yrkesinriktade ämnen, även de lärare som uppger att de var under utbildning undervisade i dessa ämnen.

43 45 12 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Allmänna ämnen Yrkes- inriktade ämnen Både allmänna och yrkesinriktade ämnen Vad undervisar du i ?

4.2 Kunskap om Gymnasiereformen 2007

4.2.1 Kursplan

Femton procent av de tillfrågade ansåg att de fått tillräckligt mycket information om den nya gymnasieskolans kursplaner och fler än hälften av dessa hade undervisat i skolan mer än tjugo år. Majoriteten av deltagarna ansåg sig osäkra på de nya kursplanerna och tyckte sig inte ha fått tillräckligt med information för att klara den nya gymnasiereformens krav. Resterande deltagare har svarat ”vet ej”.

15 52 33 0 10 20 30 40 50 60

Ja, jag har fått tillräckligt med information

Nej, jag behöver mer information för

att känna mig säker

Vet ej

Känner du att du fått tillräckligt med information gällande den nya gymnasieskolans kursplaner?

4.2.2 Lärlingssystemet

I stort sett alla deltagare i undersökningen med undantag av sex procent ansåg sig inte ha tillräckligt med information om den nya gymnasiereformens lärlingssystem. De lärare som tyckte att de hade tillräcklig med kunskap om det nya lärlingssystem undervisade både i allmänna och yrkesinriktade ämnen.

6 58 36 0 10 20 30 40 50 60

Ja, jag har fått tillräckligt med information

Nej, jag behöver mer information för

att känna mig säker

Vet ej

Känner du att du fått tillräckligt med information gällande den nya gymnasieskolans lärlingsystem ?

4.2.3 Betygsbedömning

Mer än sextio procent av de tillfrågade ansåg att de inte hade tillfredsställande kunskap gällande nya gymnasieskolans betygsbedömning. Alla lärare som svarat att de undervisat tre år eller färre hade även svarat att de inte hade tillräckligt med information gällande den nya gymnasieskolans betygsbedömning. Åtta procent ansåg sig ha tillräckligt med information inför betygsbedömningen i Gy-07. I stort sett var det samma personer, som i undersökningen, svarade att de hade fått tillräckligt mycket information på de tre frågor som berörde kunskap om Gy-07. 8 61 31 0 20 40 60 80

Ja, jag har fått tillräckligt med information

Nej, jag behöver mer information för att känna mig

säker

Vet ej

Känner du att du fått tillräckligt med information gällande den nya gymnasieskolans betygsbedömning ?

4.3 Inhämtning av information

4.3.1 Information från skolledningen

En fråga i vår undersökning handlade om hur de personer som svarat på enkäten uppfattat informationsmängden från skolledningen angående Gy-07. Svaren varierade. Något mer än hälften ansåg att de hade fått information från skolledningen, men bara tio procent ansåg att de hade fått tillräckligt med information. Resterande lärare hade inte fått någon information från skolledningen eller hade valt att kryssa för svaret: Vet ej. Fördjupade man sig i frågan och tittade på vilka som ansåg sig ha fått tillräcklig med information, fann man dem i gruppen bland de lärare som hade undervisat i mer än tjugo år. Största delen av dem som ansåg att de inte fått någon information alls från skolledningen fann man bland dem som undervisat i tre år eller mindre. 10 41 35 14 0 10 20 30 40 50 Ja Ja, men inte tillräckligt Nej Vet ej

Har skolledningen information om Gy07?

4.3.2 Aktiv sökning

Vi har i vår lärarenkät också valt att ställa frågan om de tillfrågade själva valt att aktivt söka information om Gy-07. Det visade sig att ca åttio procent av de lärare som svarade på enkäten hade sökt information på egen hand och att flertalet var nöjda med den information de hade hittat.

63 17 20 0 10 20 30 40 50 60 70

Ja, och hittat information

Ja, men inte hittat information

Nej

Har du själv aktivt sökt information om Gy-07?

4.3.3 Information från skolverket

På frågan om lärarna som deltog i undersökningen hade fått information angående Gy-07 via skolverket, hade ungefär sextio procent svarat att de fått information på det sättet. Vi hade också valt att fråga dem om de ansåg att informationen från skolverket varit tillräcklig. Hälften av dem, som hade fått information via skolverket, ansåg att den var tillräcklig, medan den andra halvan tyckte att informationen hade varit bristfällig. Då vi tittade närmare på den grupp som ansåg att de fått tillräckligt med information från skolverket fanns det största antalet bland de lärare som undervisat i tjugo år eller fler.

30 31 ₂₈ 11 0 5 10 15 20 25 30 35

Ja Ja, men inte tillräckligt

Nej Vet ej

Har du fått information via Skolverket?

4.3.4 Skolverkets diskussionsforum

Åtta procent av de tillfrågade hade aktivt försökt att påverka reformen genom att medverka på skolverkets diskussionsforum. Dessa åtta procent visade sig till största del vara lärare som undervisade i yrkesförberedande ämnen. Antalet år som undervisande lärare visade sig i detta fall inte ha någon betydelse. De åtta procenten som medverkat i diskussionsforumet fanns

representerade i alla grupperna, från tre eller färre års undervisningserfarenhet till 20 eller fler års erfarenhet av undervisning. 8 92 0 20 40 60 80 100 Ja Nej

Har du aktivt påverkat reformen genom att medverka på Skolverkets diskussionsforum?

4.3.5 Lärarlagsmöten

På frågan om de tillfrågande hade bytt information gällande Gy-07 med kollegor på till exempel lärarlagsmöte, svarade sjuttiofyra procent att de hade utbytt information med kollegor angående Gy-07.

74 21 5 0 20 40 60 80 Ja Nej Vet ej

Har du utbytt information gällande Gy-07 med kollegor på tex. lärarlagsmöte?

4.3.6 Kunskapsinhämtning från annat håll

Vi bad de tillfrågade berätta om de hade inhämtat kunskaper gällande Gy-07 på annat sätt. Det visade sig att de tillfrågade hade fått information från en rad olika håll. Bland annat hade de inhämtat kunskaper från lärarkollegor. Skolverket nämndes i flera av de tillfrågades enkäter. Pressen, fackförbundstidningar och andra branschtidningar hade också bidragit till information angående Gy-07. Några av de tillfrågade hade varit på konferenser och fått information, medan andra hade deltagit i nätverksgrupper på Internet där det hade utbytts information och kunskaper om Gy-07. Internet hade enligt flera deltagare varit en källa för

kunskapsinhämtning när det gäller Gy-07. Två personer av de nio, som var under utbildning nämnde att de fått information via lärarhögskolan. Flera lärare berättade att de hade diskuterat ämnet med andra lärare, både på den egna skolan och på andra.

4.3.7 Fortsatt information om Gy-07

I vår undersökning ställde vi också frågan om hur de ville inhämta mer information om Gy-07. Frågan var formad så att de som deltog i undersökningen hade möjlighet att välja mer än ett alternativ. Sextiotre procent av de tillfrågade ville få mer information genom organiserade föreläsningar anordnade av skolledningen. Vi valde också att fråga om det skulle avsättas tid så att den tillfrågade själv kunde söka den information som behövdes. Det ställde sig trettio procent positiva till. Ett annat alternativ, som vi föreslog, för att få mer information om Gy-07 var workshops där man till exempel i lärarlaget sökte information och utbildningsvägar för Gy-07. Fyrtio procent av dem som svarade på enkäten tyckte att det var ett bra alternativ för att inhämta mer kunskaper gällande den nya gymnasiereformen. Två av de lärare som deltog i undersökningen ansåg att de inte behövde någon mer information rörande Gy-07. Den ena läraren undervisade i allmänna ämnen och hade gjort det i tjugo år eller mer. Den andre var en lärare som undervisade i både allmänna och yrkesinriktade ämnen och hade gjort det mellan åtta och tolv år.

4.4 Inställning till samverkan

4.4.1 Samverkan över ämnesgränser

Enligt Gy-07 krävs det en större samverkan mellan de allmänna och de yrkesinriktade ämnena. I enkäten valde vi att fråga om lärarens inställning till kravet på denna samverkan. Tre av dem som deltog i undersökningen svarade att de var negativt inställda till kravet på samverkan, fyra svarade ”Vet ej” på frågan och resterande ställde sig positiva till kravet på samverkan mellan de allmänna och de yrkesinriktade ämnena. Tittade vi närmare på gruppen som svarade ”Vet ej” och ”Nej” till kravet på samverkan mellan ämnena, fann vi både yrkeslärare och lärare som undervisade i allmänna ämnen. Antalet år som undervisande lärare varierade allt mellan tre år eller färre, till tjugo eller fler år. Ingen av dem som svarade ”Vet ej” eller ”Nej” på frågan hade aktivt påverkat reformen genom att besöka skolverkets diskussionsforum och endast en av dem ansåg sig ha fått information från skolverket, men inte tillräckligt.

93 3 4 0 20 40 60 80 100 Jag är positivt inställning till samverkan Jag är negativt inställd till samverkan Vet ej

Gy-07 kräver att de allmänna och yrkesinriktade ämnena ska samverka, vad har du för inställning till detta krav?

4.4.2 Gynnad kunskapsinhämtning

På enkäten ställde vi frågan om den tillfrågade trodde att den nya gymnasiereformen kommer att gynna elevens kunskapsinhämtning. På den frågan hade fyrtio procent valt att svara ja. Femtio procent hade svarat att de inte vet om den nya reformen kommer att gynna elevens kunskapsinhämtning. Resterande tio procent valde att svara nej på frågan. Tittade vi närmare på gruppen som inte trodde att Gy-07 skulle gynna kunskapsinhämtningen fann vi både lärare som undervisade i allmänna ämnen och lärare som undervisade i yrkesinriktade ämnen, den sistnämnda gruppen var något fler till antalet. Antalet år som undervisande lärare varierade också. Allt från tre år eller färre, till tjugo år eller fler fanns representerade i gruppen som inte trodde att elevens kunskapsinhämtning gynnades av den nya gymnasiereformen.

40 10 50 0 10 20 30 40 50 Ja Nej Vet ej

Tror du att den nya gymnasieförordningen kommer att gynna elevernas kunskapsinhämtning?

4.4.3 Bättre förutsättningar i arbetslivet

På frågan om Gy-07 kommer att ge gymnasieeleverna bättre förutsättningar att lyckas i arbetslivet svarade trettiotre procent av de tillfrågade ja. De trettiotre procenten svarade också ja på frågan som vi tidigare ställt om Gy-07 gynnade elevens kunskapsinhämtning. Sextio

procent av dem som deltog i undersökningen valde att svara ”Vet ej” på frågan. Sju procent svarade att de inte trodde att den nya gymnasieskolan skulle ge eleverna bättre förutsättningar att lyckas i arbetslivet. Bland de sju procenten fanns både behöriga och obehöriga lärare med varierande antal år som undervisande lärare.

33 7 60 0 10 20 30 40 50 60 Ja Nej Vet ej

Anser du att Gy-07 kommer att ge gymnasieeleverna godare förutsättningar att lyckas i arbetslivet?

4.4.4 Gynnade högskolestudier

Tjugosex procent av lärarna som deltog i enkätundersökningen, svarade att de tror att Gy-07 skulle gynna elever som vill påbörja högskolestudier efter gymnasietiden. Femtionio procent ansåg att de inte visste om Gy-07 kommer att gynna elever som ville läsa vidare. Resterande femton procent trodde inte att den nya reformen kommer att gynna fortsatta studier. De som hade tillkommit som nejsägare i denna grupp var framför allt lärare under utbildning eller lärare utan behörighet. Antalet lärare som undervisade i allmänna ämnen och i yrkesinriktade ämnen var jämnt fördelade bland dem som sa nej till att den nya gymnasiereformen skulle gynna elever som vill påbörja högskolestudier efter gymnasietiden.

26 15 59 0 10 20 30 40 50 60 Ja Nej Vet ej

Tror du att Gy-07 gynnar elever som vill påbörja högskolestudier efter gymnasietiden?

4.4.5 Övergripande inställning till Gy-07

Vår sista fråga på enkäten handlade om den svarandes övergripande inställning till Gy-07. Femtiofyra procent svarade att de var positivt inställda till förändringen med en ny gymnasiereform. Fortsättningsvis svarade fyrtiotvå procent att de inte visste vilken deras övergripande inställning till Gy-07 var och resterande fyra procent svarade att de var negativt inställda till förändringen med en ny gymnasiereform. De fyra procenten som svarade att de var negativt inställda till Gy-07 hade tidigare också svarat att de inte trodde att den nya gymnasiereformen skulle gynna elevens kunskapsinhämtning. De trodde inte heller att Gy-07 skulle ge gymnasieeleven bättre förutsättningar att lyckas i arbetslivet, och inte på att de elever som ville påbörja högskolestudier skulle gynnas av den nya reformen. Fler än hälften av de som svarat att de var negativa till förändringen, var däremot positiva till samverkan över ämnesgränserna. 54 4 42 0 10 20 30 40 50 60

Jag är positiv till förändringen

Jag är negativ till förändringen

Vet ej

Vilken är din övergripande inställning till Gy-07?

4.5 Resultatet av intervjuer

Nedan redovisas resultatet av intervjuerna med rektorerna och deras inställning till Gy-07. Rektorerna ansåg att de fått tillräckligt med information för att kunna arbeta efter Gy-07. De hade följt regeringens och skolverkets arbete med Gy-07. Rektorerna menade att informationen som behövts för att klara av en organisationsförändring har varit deras ansvar att skaffa. Den ena rektorn ansåg att direktkontakt med skolverket var viktigt för att kunna ta ställning till frågor man inte hade någon uppfattning om. En av rektorerna ansåg att som chef är det fel inställning att säga att man inte har tillräcklig information. Ingen information har varit hemlig men en del beslut tas så sent att det kan vara svårt att genomföra första året med god kvalitet.

Båda rektorerna trodde att elevernas kunskapsinhämtning skulle gynnas om skolorna arbetade efter de intentioner som angetts i Gy-07 och att det skulle leda till en mer flexibel gymnasieskola. Gällande inställningen till om Gy-07 skulle ge eleverna bättre förutsättningar att lyckas i arbetslivet var rektorerna oense. Den ena rektorn svarade att Gy-07 kommer att bidra till bättre anpassning till arbetslivet och de krav som ställs idag. Kanske också med de möjligheter som lärlingsutbildningen kan ge genom att fler ungdomar då skulle ta sig igenom en gymnasieutbildning. Den andra rektorn menade att detta inte var självklart. Det fanns så många andra parametrar att ta hänsyn till. Rektorerna trodde inte att Gy-07 skulle gynnar elever som ville påbörja högskolestudier efter gymnasiet mer än idag samt att det var oklart med tillträdesbestämmelserna.

Gällande den övergripande inställningen till Gy-07 svarade rektorerna olika. Båda rektorerna var i stort positiva. Den ena rektorn svarade att reformen var positiv och innebar större flexibilitet, flera utmaningar för den kommunala nivån, ökad samverkan mellan kärn- och karaktärsämnen och en bättre anpassning till samhällets och arbetslivets utveckling. Den andra rektorn menade att det var bra tankegångar men att det förfuskades av ett antal kompromisser i de politiska besluten. Att samverka/integrera ämnen/kurser är inget nytt men eftersom många skolor inte kommit igång ens med denna process var det bra att detta område särskilt skulle ges utrymme under Gy-07. På frågan om Gy-07 kommer att leda till större samverkan mellan karaktärs- och kärnämnen, svarade en av rektorerna: ”Ja, det är en av utgångspunkterna en utveckling av kärnämnena mot en samverkan och att möta yrkesinriktningen som programmet är inriktad emot.” Rektorerna var överens om att Gy-07 skulle leda till större samverkan mellan karaktärs- och kärnämnen. Båda skolorna hade tydliga

planer för att implementera och utbilda lärare för att möta Gy-07s krav. På den ena skolan ansåg rektorn att samverkan mellan karaktärs- och kärnämnen fungerade bra, men däremot fanns det anledning att gå in och styra upp samverkan, så alla hittade en bra form för denna.

Ingen av skolorna hade avsatta pengar i skolans budget för utbildning i Gy07 förutom den budget som redan fanns för kompetensutveckling. Däremot svarar en av rektorerna att ”Sen behövs det extrapengar när man skall sjösätta en ny reform”.

Rektorerna ansåg att informationen på Skolverkets hemsida varit bra. Allt som bestämts har legat ute på hemsidan. De var överens om att problemet inte hade varit hemsidan utan tveksamheterna hade gällt kursplaner, programmål och förordningar samt att det dröjt innan politiska beslut tagits. Skolledningen på båda skolorna hade fått mer information angående Gy-07 än den som finns hos Skolverkets hemsida. En av rektorerna svarade: ”Själv var jag på en konferens i Göteborg kring yrkesprogrammen där jag fick tillfälle och ställa frågor och få svar på en del viktiga resonemang som jag tyckte var otydliga. Frågeställningarna och svaren har jag fört tillbaka till vår organisation och de är så vi jobbar att information och kunskaper ska in och ut i en organisation”.

4.6 Sammanfattande resultat

Sammanfattningsvis visade resultaten från enkäterna och intervjuerna att lärare och skolledare var positivt inställda till en ny gymnasiereform. De trodde att förändringarna framför allt skulle innebära en större samverkan mellan lärare över ämnesgränserna. Konsekvenserna med en ny reform, enligt dem som deltagit i undersökning och intervjuer, tros bli att elevernas kunskapsinhämtning kommer att gynnas tack vare den tänkta reformen. Detta var skolledarna överens om tillsammans med fyrtio procent av lärarna. Eleverna kommer att lyckas bättre i arbetslivet tack vare en ny reform var något mer ovisst. Eleverna som läser enligt de nya kursmålen som Gy-07 innebär skulle ha bättre förutsättningar i de kommande fortsatta studierna på högskolor och universitet var ovisst enligt flertalet av dem som deltagit i undersökning.

Väver man samman svaren vi fått av lärare respektive skolledare ser man tydliga skillnader på deras kunskaper i Gy-07. Lärarna vill ha mer information medan skolledarna anser att de har tillräckliga kunskaper om reformen. Man ser också att både skolledare och lärare är övergripande positiva till samverkan mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare.

Skolledare och lärare är enligt resultaten på intervjuerna och enkäterna redo för en reform, men har inte tillräckligt med kunskap om Gy-07 i dagsläget.

5. Analys och diskussion

Syftet med denna undersökning var att studera hur olika karaktärs- och kärnämneslärare samt skolledare upplever en stundande förändring. Vilken inställning hade de till den förändring som regeringen med gymnasiereformen 2007 hade för avsikt att genomföra?

De frågeställningar som berör vårt arbete är

• Hur har lärare och skolledare fått information om den nya gymnasiereformen?

• Anser lärare och skolledare att informationen om den nya gymnasiereformen varit tillräcklig?

• Har man aktivt försökt påverka innehållet i reformen? • Vilka konsekvenser kan en reform innebära för eleverna? • Hur är lärarnas och skolledarnas inställning till en reform?

I diskussionen kommer vi att svara på frågorna och försöka koppla dem samman till de litteraturstudier, enkätundersökningen samt intervjuer vi har gjort. Vi inleder diskussionen med ett resonemang kring frågor vi har ställt oss, och fortsätter med ett övergripande resonemang med tankar och förslag på vad man kan ha i åtanke vid kommande gymnasiereformer.

5.1 Övergripande resonemang

I undersökningen finns det yrkes- och kärnämneslärare som undervisat i allt från mindre än tre år till mer än 20 år. Det betyder att vi lyckats få med de flesta lärarkategorier vad gäller ålder i vår undersökning. Vår uppfattning är att den lärarkår som har minst antal undervisande år till större delen finns representerad på de friskolor vi har låtit delta i enkätundersökningen, medan de som arbetat i tjugo år eller fler finns till största delen på de kommunala gymnasieskolorna. Naturligtvis är det flest antal behöriga lärare som deltagit i undersökningen, men vi har även lyckats få med ett antal obehöriga lärare och lärare som är under utbildning. De sistnämnda finns till största delen bland de lärare som undervisat i tre år eller färre känns naturligt. De obehöriga lärarna var yrkeslärare var inte någon större överraskning och inte heller det att de lärare som var under utbildning, var yrkeslärare. SÄL-utbildningarna som bedrivs på lärarhögskolorna runt om i Sverige är till för just de yrkeslärare som har anställning som lärare, men som saknar en lärarutbildning.

5.1.1 Inhämtning av information

På frågan hur lärare och skolledare har fått sin information om den nya gymnasieskolan visade undersökningen att ungefär åttio procent av de tillfrågade hade sökt information om tänkta gymnasiereformen på egen hand. De var nöjda med den information de hittat. Siffran visar att flertalet lärare har intresserat sig för denna reform. De har själva velat söka information för att känna sig tillfredställda med sitt eget kunnande om Gy-07.

Motivet för människor att söka information, enligt forskare, är att de upplever ett behov av att få kunskap om något. Informationsbehovet uppfattas som det fenomen som utlöser en informationssökningsprocess och som i hög grad styr hur detta förlopp går till. Människors frågor är drivkraften i all informationssökning och att dessa frågor har sitt ursprung i att man upplever en störande brist på kunskap (Limberg 2002). Mer än sextio procent har fått information från skolverket om Gy-07. Den information de tillfrågade har funnit på skolverkets sidor, anser flera ha varit bristfällig. Vi har själva kontinuerligt besökt sidan och vi är benägna att hålla med om att skolverkets informationssida till en början var bristfällig. Sidan har varit under uppbyggnad och fortlöpande utvecklats för att slutligen vara en riktigt bra källa för information gällande Gy-07.

Vi har vidare kommit fram till att de flesta skolor och program har fungerande lärarlag där flertalet lärare har möjlighet att ventilera sina åsikter och fråga kollegor om den nya gymnasiereformen. Lennéer Axelsson, Thylefors (2005) skriver att en väl fungerande grupp förstår meningen med att ta beslut via rationella diskussioner och att minoritetsintressen uppmärksammas. I enkäten finns också en mer öppen fråga där de svarande haft möjlighet att berätta var de har fått sina kunskaper gällande Gy-07 ifrån. Det visar sig bland annat att flera lärare har varit med i nätverksgrupper där de har diskuterat Gy-07. Andra viktiga källor visar sig vara press, facktidningar och andra branschtidningar. Granér (1994) skriver att envägskommunikation är information vi får via massmedia och press. En tvåvägskommunikation blir en ömsesidig dialog där man rättar till eventuella oklarheter. Redan nu skriver företrädare för yrkesbranscherna om reformen i fackpressen och visar stort intresse för den kommande förändringen. Det tar ju trots allt ytterligare tre år innan eleverna är ute i arbetslivet. Tanken är dock att en större samverkan mellan skolan och yrkesbranscherna skall träda i kraft, och detta har förmodligen branschen anammat och blivit positivt inställd till. Hur informationsprocessen startas är oerhört viktigt. Fler än häften att de tillfrågade har fått information från skolledningen, men bara tio procent anser att de har fått

tillräcklig med information. Får människor höra om en kommande förändring i andra hand eller genom rykten påverkar engagemanget negativt. Riklig och direkt information om förändringar leder till förståelse och en positiv syn (Angelöw 1991). Skolledarna har fått information om den nya gymnasieskola från skolverket. De har också deltagit i skolverkets anordnade informationsdagar. Skolledningen har en viktig roll att genom regelbundna möten på ett intressant sätt förmedla den nya reformen, allt för att locka de anställda till att själva söka ytterligare information om tankarna kring en ny gymnasieskola. De som anser sig ha fått mest information från skolledningen finns i gruppen ”tjugo år eller fler som undervisande lärare” tolkar vi som att man känner trygghet i sin roll som lärare och trygghet i gruppen. Agnelöw (1991) skriver om att anställningstrygghet och socialt stöd från överordnade och hög utbildningsnivå har ett högt samband med graden av arbetstillfredsställelse. De flesta av dessa lärare återfinns på de kommunala skolorna. De som inte har fått någon information alls finns till största delen representerad i gruppen bland dem som undervisat i tre år eller färre. Den grupp finns, som vi tidigare påpekat i större utsträckning på friskolorna. Vi anser att skolledningen kunde varit bättre på att informera om kommande förändringar på kommunala skolor.

Vår undersökning visar att det är endast femton procent som anser att de har fått tillräckligt med information vad det gäller Gy-07s kursplaner. Det största antalet lärare fanns representerade bland dem som har undervisat i tjugo år eller fler. Dessa lärare upplevt reformer tidigare och har kanske förmågan att ta reda på och ta till sig viktig information vad det gäller nya reformer. De har säkert också lärt sig att det tar tid att anpassa sig efter en ny reform och ett nytt tänkande och börjar därför i god tid, till skillnad från många lärare som väntar in i det sista med att skaffa den nödvändigaste informationen. Vi anser också att siffran för dem som inte ansåg sig ha fått tillräckligt med information var oroväckande hög. De lärare som undervisat i tjugo år eller fler anser sig ha tillräckliga kunskaper vad det gäller Gy-07. Kanske känner de att det behövs förändring i den svenska gymnasieskolan efter dessa tolv år som den nuvarande reformen funnits. Lärarna är därför positiva och intresserade av den nya tänkta reformen. Som vi har nämnt vid ett flertal tillfällen så har Gy-07 många likheter med nuvarande gymnasiereform Lpf94. Som skolledare ser man kanske likheterna tydligare och har varit delaktig i flera av gymnasiereformerna innan. Skolledare har en stor fördel framför lärare i arbetet i skolan. De har möjligheter till överblick över hela skolans verksamhet och kan därigenom se sammanhang som inte upptäcks av den enskilde läraren (Persson 2004). I den offentliga sektorn bedrivs arbetet under specifika förutsättningar avseende på styrning