Syftet med studien har varit att undersöka hur verksamma lärare och pedagoger i fritidshemmet resonerar kring begreppen fysisk aktivitet och motivation, vilket arbetssätt de anser sig använda samt hur lärarna resonerar kring sin roll i relation till den fysiska aktiviteten. Studiens resultat visar att alla lärare/pedagoger i de undersökta fritidshemmen anser sig arbeta med att strukturera elevernas fysiska aktiviteter. I de undersökta fritidshemmen resonerar lärarna/pedagogerna att den fysiska aktiviteten sker ute och då oftast genom fri lek eller genom att eleverna blir erbjudna att gå till idrottshallen där den fysiska aktiviteten var strukturerad. Resultatet tyder på att lärarna/pedagogerna i de undersökta fritidshemmen motiverar eleverna genom att erbjuda dem att prova på olika aktiviteter och med stort fokus på att det ska vara roligt. En fritidshemslärare ansåg däremot, i motsats till övriga respondenter, att tävlingar är en metod som kan används för att motivera eleverna till att delta i fysiska aktiviteter. Alla lärare/pedagoger hade en enhetlig bild av att läraren är en stor motivationskapare för eleverna till att få dem att delta i de fysiska aktiviteterna. Likaså ansåg lärarna/pedagogerna att eleverna har möjlighet att påverka valet av de fysiska aktiviteterna genom att erbjuda dem att delta i fritidsråd.
6.2
Diskussion
Utifrån studiens resultat kan det urskiljas olika perspektiv på hur elevernas fysiska aktivitet och motivation till att delta i den organiseras. Citatet ”alla kanske inte tycker det är jättekul att springa runt och leka” som Anton sa i sin intervju när han skulle beskriva hur de organiserar aktiviteterna i fritidshemmet är därför mycket aktuellt. Citatet beskriver elevernas skilda intressen och att alla barn ser olika på vad som är kul, enligt vår tolkning. I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11 (Skolverket, 2018) står det skrivet att undervisningen ska vara likvärdig och utgå från elevernas behov och intressen. Utifrån respondenternas svar kan det diskuteras om
undervisningen inom området fysisk aktivitet är likvärdig i de undersökta fritidshemmen. Lärarna/pedagogerna i denna undersökning tycktes ha en likartad grundsyn men samtidigt uppgav de olika svar kring innebörden av vad fysisk aktivitet är. Det skulle vara intressant att diskutera hur elever i de olika fritidshemmen tänker kring fysisk aktivitet, beroende på om de har Cecilia eller Anna som lärare i fritidshemmet. Cecilia ansåg att pärla var en fysisk aktivitet och Anna menade att fysisk aktivitet var när eleverna fick upp pulsen. Respondenternas resonemang ovan skiljer sig drastiskt från varandra och undervisningen i de två olika fritidshemmen kan därmed få olika effekt för eleven eftersom innebörden av begreppet fysisk aktivitet tolkas olika. Att innebörden av fysisk aktivitet tolkas olika kan medföra olika förutsättningar för eleven att delta i fysiska aktiviteter. De båda lärarna anser att de arbetar utifrån läroplanen men kan tyckas göra det genom olika arbetssätt. Hur kan vi som lärare tillgodose elever likvärdig undervisning i fritidshemmet?
I fritidshemmets kapitel i läroplanen (Skolverket, 2018) framgår det att fritidshemmet ska skapa förutsättningar för eleverna att delta i lekar och fysiska aktiviteter. Genom den fysiska aktiviteten ska eleverna få uppleva rörelseglädje och motivation. Studiens resultat tyder på att i alla de undersökta fritidshemmen erbjuder de verksamma lärarna/pedagogerna eleverna att delta i fysiska aktiviteter. Likt Jaakkolas et. al (2008) resonemang, är skolan och fritidshemmet en plats där eleverna har en chans att få vara med om positiva upplevelser av fysiska aktiviteter. Resonemanget ovan var något som samtliga lärare/pedagoger i de undersökta fritidshemmen var överens om. Lärarnas resonemang styrks av Engströms (2008), Haglunds (2009) och Isbergs (2009) forskning som visar att barn som testar på flera olika fysiska aktiviteter ökar möjligheterna till att bli motiverade att skapa nya fritidsintressen och fortsätta vara fysiskt aktiva resten av livet.
Lärarna/pedagogerna i de undersökta fritidshemmen strukturerade någon gång under veckan fysiska aktiviteter men eleverna fick även leka fritt. Men som Anton uttryckte det kanske inte alla tycker det är ”jättekul att springa runt och leka”. Engströms (2004) studie tar fasta på att hur en aktivitet organiseras påverkar elevernas motivation till att delta. Utifrån studiens resultat framkommer det att lärarna/pedagogerna i de undersökta fritidshemmen skiljer sig från varandra i frågan om valfrihet för eleverna. Anton menade att eleverna inte hade någon valfrihet utan sker det en strukturerad aktivitet var samtliga elever tvungna att delta. Sebastian menade istället att eleverna får välja om de vill vara
med men förutsätter då att eleverna har motivation till delta på förhand. I deras resonemang kan vi urskilja de båda lärarnas olika syn på motivation vilket kan påverka den motivation de förmedlar till eleverna. Elevernas motivation påverkas även av lärarens engagemang visar en studie gjord av Isberg (2009) samt en studie gjord av Finn, Yan och Mclnnis (2015). Något som synliggörs i resultatet av den här studien, som samtliga lärare och pedagoger som intervjuades nämnde är att läraren bör ha en aktiv roll i de fysiska aktiviteterna. Däremot uppger Cecilia en problematik kring att få eleverna att vilja delta i fritidsrådet där eleverna får möjlighet till inflytande i valet av de fysiska aktiviteterna. Utifrån läsning i läroplanen (Skolverket, 2018) går det att urskilja att det är Cecilias uppdrag att motivera eleverna till att delta. Enligt vår tolkning uppger hon däremot att det är elevernas eget bekymmer om de inte vill lämna förslag därför synliggörs det en skillnad mellan lärarnas resonemang angående lärarens roll till att motivera eleverna.
Skillnaderna kring synen på motivation, som framkommit under vår studie, och hur lärarna resonerar kring elevernas motivation till att delta i fysiska aktiviteter, får oss att tro att det är en viktig diskussion som hade varit nödvändig i det pedagogiska arbetslaget att lyfta. Genom att föra en diskussion kring fysisk aktivitet och framförallt motivation inom arbetslaget hade en större medvetenhet och samsyn inom lärarlaget kunnat skapas vilket möjligen hade gynnat eleverna i betydelsen av likvärdig undervisning. Vår studie stärks också av Skolinspektionens (2018a) kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa årskurs 7–9, som ger uttryck för att eleverna uppmärksammar läraren som en viktig motivationsskapare och att läraren bör vara engagerad samt inspirera eleverna till att delta i fysiska aktiviteter. En av lärarna i vår studie menade även att tävlingar med småpriser kan användas för att motivera eleverna till att delta i fysiska aktiviteter och poängterade att det fungerade i deras fritidshem. En forskning gjord av Vallerand (2012) visar däremot att yttre motivation i form av belöningar till att utföra en uppgift minskar den inre motivationen hos individen. Vidare visar även forskning av Arntsen och Kobbeltvedt (2012) att barn är mer intresserade av att delta i organiserade aktiviteter om syftet inte är att prestera i aktiviteten. Forskningen av Vallerand (2012) och Arnsten och Kobbeltvedt (2012) skiljer sig därför gentemot lärarens agerande för att motivera eleverna till att delta i fysiska aktiviteter.
I de undersökta fritidshemmen erbjuder lärarna möjlighet för eleverna att delta i beslut gällande fritidshemmet. Under fritidsråd får eleverna komma med förslag på vad de vill
fritidshemmet till vara på elevernas intresse samt låter dem vara delaktiga i besluten. En studie gjord av Marttinen och Fredrick (2017) där man granskat metoden R.E.A.C.H, som använder sig av barnens intresse, framhålls det att barns motivation ökar om eleverna är delaktiga i valet av aktiviteter. Kvalitetsgranskningen gjord av Skolinspektionen (2018a) tyder på att skolan måste anpassa undervisningen mer utifrån varje enskild elevs förutsättningar och intresse för att skapa en motiverande lärandemiljö. Att elevernas intresse och behov ska tillgodoses står det även skrivet under fritidshemmets kapitel i läroplanen, Lgr11 (Skolverket, 2018) vilket var något som lärarna/pedagogerna i de undersökta fritidshemmen i den här studien anser sig göra. Lärarnas resonemang bör läsas med åtanke att de har blivit intervjuade i rollen som lärare inom fritidshemmet i studien och de frångår sitt uppdrag från läroplanen om de inte uppger att de arbetar utifrån skolans styrdokument.
6.3
Metoddiskussion
Genom att granska hur det empiriska materialet samlats in, går det att urskilja vad som fungerat bra respektive mindre bra vid insamling av data. Efter genomförd studie är en reflektion att det kunnat medföra en fördel för studien att intervjua fritidshemslärare/pedagoger som har ansvar för fysisk aktivitet i fritidshemmet. Ett sådant metodval hade kunnat möjliggöra för en bredare och djupare inblick i hur de undersökta fritidshemslärare/pedagoger anser att de arbeta med fysisk aktivitet och motivation i fritidshemmet. Vidare hade det kanske varit till studiens fördel om respondenterna mottagit intervjufrågorna någon dag innan så att de haft en förförståelse för vad som förväntades av dem i intervjun. Samtidigt hade det kunnat innebära att respondenternas svar blivit vinklade så att de visat en önskad bild av hur fritidshemslärare/pedagogerna resonerar kring hur de arbetar med fysisk aktivitet och motivation i fritidshemmet. En viktig reflektion och aspekt att ha i åtanke är att personerna har blivit intervjuade i rollen som lärare/pedagog i fritidshemmet vilket innebär att en del frågor var de begränsade till i rollen som lärare. Det innebär att personerna inte hade möjlighet att ge ett annat svar eftersom det går emot deras uppdrag som lärare. Personerna var tvungna att utgå ifrån sitt uppdrag när intervjun gjordes och kunde på så vis inte tillägga egna värderingar i svaren eftersom de intervjuades i rollen som lärare och inte privatperson. Problemet ovan tillhör en av de stora begränsningarna inom intervjumetoden. En fördel när intervjuerna genomfördes var att vi hade delat upp vem som var ledande i varje intervju. Den som inte var ledande i intervjun utan lyssnade mer, var även den som transkriberade i efterhand.
Uppdelningen medförde att rollerna under intervjun blev tydliga vilket underlättade för oss men även respondenten. Det gav respondenterna en säkerhet i intervjun och medförde att de visste vem de skulle rikta sina svar mot.
Studien hade även kunnat få ett annat resultat, om en annan metod använts för att samla in det empiriska materialet. Utifrån ett längre tidsperspektiv hade möjligtvis en kvantitativ metod i form av enkäter skapat en bredare inblick i hur lärare/pedagoger resonerar kring fysisk aktivitet och motivation i fritidshemmet. Det hade kunnat varit till studiens fördel om syftet hade varit att nå ut till en större del av populationen för att synliggöra ett representativt och generaliserbart resultat. Studien hade även kunnat använda sig av observationer som metod för att undersöka hur lärare och pedagoger faktiskt arbetar och agerar i praktiken. Med nya dataskyddsförordningen GDPR innebär det ett ökad skydd för människors anonymitet och behandling av personuppgifter. Valet av vilken personlig information som var nödvändig för framställning av studien övervägdes noga för att inte riskera att respondenternas identitet och personuppgifter avslöjas.
6.4
Framtida forskning
Den genomförda studien skiljer sig från tidigare forskningar eftersom den har behandlat fysisk aktivitet och motivation i fritidshemmets verksamhet i Sverige, till skillnad från många andra studier som behandlar samma ämne men inom ämnet idrott och hälsa i skolan. Studien har därmed tillfört ett perspektiv på hur några lärare och pedagoger inom fritidshemmet resonerar kring fysisk aktivitet och motivation. Genom att granska studiens resultat och analys har vi identifierat att det hade varit intressant för framtida forskning att undersöka fysisk aktivitet och motivation i fritidshemmet utifrån de yngre elevernas perspektiv i årskurs 1–6. Utifrån tidigare forskning, vår genomförda studie och med utgångspunkt i Skolinspektionens (2018a) kvalitetsgranskning i ämnet idrott och hälsa årskurs 7–9, hade det varit intresseväckande att djupare undersöka fysisk aktivitet och motivation utifrån barnens perspektiv i fritidshemmet.
Referensförteckning
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber.
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Annerstedt, Claes (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare.
Arntsen, Camilla & Kobbeltvedt, Therese (2012). Training motivation and physical activity among young people: Differences between active and inactive children / Treningsmotivasjon og fysisk aktivitet blant unge: Forskjeller mellom aktive og inaktive barn, Nordisk Tidsskrift for Helseforskning, (2), p. 45. Tillgänglig på Internet:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db =edssmd&AN=edssmd.127213&lang=sv&site=eds-live Hämtad: 2019-01-04
Bjørndal, Cato R. P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Stockholm: Liber. Engström, Lars-Magnus (2004). Social change and physical activity, Scandinavian Journal of Nutrition, 48(3), pp. 108–113. Tillgänglig på Internet:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db =s3h&AN=14573348&lang=sv&site=eds-live Hämtad: 2019-01-04
Engström, Lars-Magnus. (2008). Who is physically active? Cultural capital and sports participation from adolescence to middle age—a 38-year follow-up study. Physical Education and Sport Pedagogy, 13, 319–343. Tillgänglig på Internet:
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/17408980802400510 Hämtad: 2019-01- 04
Engström, Lars-Magnus (2014). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. 2. uppl. Stockholm: Liber.
Ericsson, Ingegerd (2017). Betydelsen av fysisk aktivitet och motorisk kompetens för lärande. I: Faskunger, Johan & Sjöblom, Paul (Red.), Idrottens samhällsnytta – En vetenskaplig översikt av idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle, s. 67–81. Riksidrottsförbundet, Stockholm. Tillgänglig på Internet:
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/idrottens-
samhallsnytta/idrottens-samhallsnytta_betydelsen-av-fysisk-aktivitet-och-motorisk- kompetens-for-larande.pdf Hämtad: 2019-01-07
Finn, Kevin, Yan, Zi and McInnis, Kyle (2015). ‘“Active Science”: Integrating Physical Activity and Science Learning into the Afterschool Environment’, American Journal of Health Education, 46(6), pp. 323–328. Tillgänglig på internet: https://search-ebscohost- com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1081120&site=ehost-live
Hämtad: 2019-01-07
Gagné, Marylene & Deci, Edward (2005). Self-determination theory and work motivation, Journal of Organizational Behavior, Vol. 26, pp. 331-362.
Guldager, Julie. Dalgaard, Andersen, Paul Thomas, Von Seelen, Jesper and Leppin, Anja. (2018). Physical activity school intervention: context matters, Health Ecucation Research, 33(3), pp. 232–242. doi: 10,1093/her/cyy012. Tillgänglig på Internet:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db =edswss&AN=000434050000004&lang=sv&site=eds-live Hämtad: 2019-01-04 Haglund, Björn (2009). Fritid som diskurs och innehåll: En problematisering av
verksamheten vid afterschool programs och fritidshem. Pedagogisk Forskning i Sverige, 14 (1), p. 22–44 Göteborg: Göteborg universitet. Tillgänglig på internet:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db =edsswe&AN=edsswe.oai.services.scigloo.org.96233&lang=sv&site=eds-live Hämtad: 2019-01-07
Hasssandra, Maria, Goudas, Marios. & Chroni, Stiliani. (2003). Examining factors associated with intrinsic motivation in physical education: a qualitative approach. Psychology of sport and exercise, 4, 211–223. Tillgänglig på Internet:
https://pdfs.semanticscholar.org/fe07/5280f21149576fff2452c1e9442c88a37796.pdf
Isberg, Jenny (2009). Viljan till fysisk aktivitet - en intervention avsedd att stimulera ungdomar att bli fysiskt aktiva. 147 s. Örebro: Örebro universitet. Örebro Studies in Sport Sciences, 1654–7535; 6. Tillgänglig på Internet: http://du.diva-
portal.org/smash/get/diva2:562364/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2019-01-11
Jaakkola,Timo, Liukkonen, Jarmo & Ommundsen, Yngvar (2008). The relationship between situational and contextual self-determined motivation and physical activity intensity as measured by heart rates during ninth grade students’ physical education classes. European Physical Education Review, 1, 13–31. Tillgänglig på Internet:
https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/1356336X07085707 Hämtad: 2019-01-07 Jacobsson, Katarina (2008). Den svårfångade kvaliteten. I: Katarina Sjöberg & David Wästerfors (red.), Uppdrag forskning: Konsten att genomföra kvalitativa studier. Malmö: Liber, s. 162–183.
Kärrby, Guni & Lundström, Marita (2004). Pedagogisk integration och en förändrad praktik. Pedagogisk Forskning i Sverige 2004 år 9 nr 3 s 189–204. Tillgänglig på Internet: https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1253/1098 Hämtad: 2019-01-04 Lindstedt, Inger (2017). Forskningens hantverk. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur. Lundvall, Sussane & Brun Sundblad, Gunilla (2017). Polarisering av ungas idrottande, i Dartsch, C, Norberg, J. & Pihlblad, J (red.) (2017). De aktiva och de inaktiva: om ungas rörelse i skola och på fritid. Stockholm: Centrum för idrottsforskning. (s45-75).
Tillgänglig på Internet: https://centrumforidrottsforskning.se/wp-
content/uploads/2017/06/De-aktiva-och-de-inaktiva_komp.pdf Hämtad: 2019-01-07 Løndal, Knut, Lund, Siv och Bergsjø, Carl-Henrik. (2016). Tilrettelegging for fysisk aktivitet i skolefritidsordningen i Oslo, Tidsskriftet FoU i praksis, 10(1), pp. 43–61. Tillgänglig på Internet:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db =afh&AN=116232149&lang=sv&site=eds-live Hämtad: 2019-01-04
Marttinen, Risto and Fredrick, Ray N (2017). ‘R.E.A.C.H.: An After-School Approach to Physical Education’, Strategies: A Journal for Physical and Sport Educators, 30(1), pp. 8–14. Tillgänglig på internet: https://search-ebscohost-
com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1125401&site=ehost-live
Hämtad: 2019-01-04
Miklánková, Ludmila, Rechtik, Zdenëk, Klimensova, Iva and Gorny, Miroslav (2016). Physical activity of children primary school aged in the context their BMI, Journal of Education, Health and Sport, Vol 6, Iss 13, Pp 157-168 (2016), (13), p. 157. doi: 10.5281/zenodo.243644. Tillgänglig på Internet:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db =edsdoj&AN=edsdoj.7c2973480b42ea81e08d0823a20c82&lang=sv&site=eds-live
Hämtad: 2019-01-04
Nationalencyklopedin (u.å) motivation. Tillgänglig på internet:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/motivation Hämtad: 2019-02-04 Nyberg, Gisella (2017). Få unga rör på sig tillräckligt. I: C. Dartsch, J.R. Norberg & J. Pihlblad (Red.), De aktiva och De inaktiva. Om ungas rörelse i skola och på fritid, s. 27–42. Rapport 2017:2. Centrum för Idrottsforskning, Stockholm. Tillgänglig på Internet: https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2017/06/De-aktiva- och-de-inaktiva_komp.pdf Hämtad: 2019-01-07
Redelius, Karin (2004). Vilka är vinnare och förlorare i ämnet idrott och hälsa? Svensk idrottsforskning, 4 (4), 42–46. Tillgänglig på Internet:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db =edsswe&AN=edsswe.oai.DiVA.org.gih.216&lang=sv&site=eds-live Hämtad: 2019- 01-04
Regeringskansliet (2017). Samling för daglig rörelse. Tillgänglig på internet:
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/05/samling-for-daglig-rorelse/
Hämtad: 2019-02-07
Ryan, Richard. M. & Deci, Edward L. (2000). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. American Psychologist, 55, 68–78. Tillgänglig på Internet:
https://selfdeterminationtheory.org/SDT/documents/2000_RyanDeci_SDT.pdf Hämtad: 2019-03-07
SBU, (2007). Metoder för att främja fysisk aktivitet. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2007. SBU-rapport nr 181. ISBN 978-91-85413-12-6.
Skolinspektionen (2018a). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9 Tillgänglig på Internet: https://www.skolinspektionen.se/idrott-och-halsa Hämtad: 2019-01-15
Skolinspektionen (2018b). Krav på legitimation i fritidshemmet. Tillgänglig på Internet:
https://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/Lagar-och-regler/aktuella- regelandringar/krav-pa-legitimation-i-fritidshemmet/ Hämtad: 2018-01-24
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018. Femte upplagan. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3975 Hämtad: 2019-01-04
Specialpedagogiska institutionen (2016). Trovärdighet/Validitet & Reliabilitet. Stockholmsuniversitet. Tillgänglig på Internet:
https://www.specped.su.se/sj%C3%A4lvst%C3%A4ndigt-arbete/uppsatsens-olika- delar/trov%C3%A4rdighet-validitet-reliabilitet Hämtad: 2019-03-07
Telama, Risto, Yang, Xiaolin & Raitakari, Olli (2005). Physical Activity from Childhood to Adulthood. A 21-year Tracking study. American Journal of Preventive Medicine, 28, 267-273. Tillgänglig på Internet:
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0749379704003393?via%3Dihub
Hämtad: 2019-01-04
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan & Hultåker, Oscar (2016). Enkätboken. (5., [moderniserade och rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vallerand, Robert. J. (2012). From motivation to passion: in search of the motivational processes involved in a meaningful life. Canadian Psychology, 53, 42–52 Tillgänglig på Internet: https://www.lrcs.uqam.ca/wp-content/uploads/2017/04/From-motivation-to- passion.pdf Hämtad: 2019-01-17
Vetenskapsrådet (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. (17 s.) Tillgänglighet på
Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Hämtad: 2019-01-04
Åström, Peter (2013). Included yet excluded? conditions for inclusive teaching in physical education and health. Diss. 57 s. Umeå: Umeå universitet, 2013. Tillgänglig på Internet:https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct= true&db=edsswe&AN=edsswe.oai.DiVA.org.umu.79552&lang=sv&site=eds-live