• Kommunstyrelsen överlämnar bilaga 1 till § 121 till Täby kommun som yttrande över samråd angående detaljplan för del av fastigheten 8:1, och 8:17, Hagby.
Anna Myrhed (C) yrkar enligt yttrande i bifogad protokollsanteckning (bilaga 2).
Proposition
Ordförande Douglas Lithborn (M) ställer sitt yrkande mot Anna Myrhed (C) yrkande. Kommunstyrelsen bifaller Douglas (M) yrkande.
SOLLENTUNA KOMMUN
SammanträdesprotokollArbetsutskottets beslut
• Kommunstyrelsen överlämnar bilaga 1 till § 121 till Täby kommun som yttrande över samråd angående detaljplan för del av fastigheten 8:1, 8:16 och Hagby.
Protokollsanteckning
Anna Myrhed (C) lämnar protokollsanteckning (bilaga 2).
Beslutsexpediering:
Akt
Miljö- och vattensamordnare Ponzio Täby
Sammanträdesdatum 2014-06-04
Sidan 53 av 70
Sign. Ordf. Justerare Exp. datum Sign.
SOLLENTUNA K O M M U N
Kommunstyrelsen
§121
2014-06-04 Sidan 1 av 4
Dnr 2014/0221 KS-3 Diariekod: 203
Yttrande om detaljplan Hagby, Täby kommun
Sollentuna har en detaljplan för yttrande från Täby
Samrådstiden är förlängd till 30 maj, men kommunen har fått anstånd med svar tills ärendet kan hanteras av KS den 4 juni.
uppförandet av en kraftvärmeanläggning. Den totala produktionen bedöms kunna bli 880 GWh värme och 280 GWh el vid fullt utbyggd anläggning. E-on ska driva anläggningen som ska producera fjärrvärme till Täby kommun och på sikt även Österåker och Vallentuna kommuner. Parallellt med detta byggs ett ut i Täby.
Anläggningen planeras för att byggas i två etapper. I den första etappen byggs avfallspannan för verksamhetsavfall och oljeeldade spets- och
reservpannor. I etapp 2 byggs en biobränsleeldad panna. Planområdet ligger i anslutning till SÖRABs avfallsanläggning och verksamhetsavfall från SÖRAB ska användas som bränsle i den första etappen.
Sollentuna kommun har tidigare haft att yttra sig i det samordnade programsamrådet och samrådet om E-ons tillståndsansökan men avvaktade då med synpunkter på gestaltning och miljö tills detaljplanen skulle komma på samråd.
Gestaltning
Anläggningen kommer att innebära ett dominerande landmärke i det relativt flacka och öppna landskapet särskilt längs Norrortsleden. På längre avstånd, blir den visuella påverkan i som över Fjäturen och från högre belägna platser.
Väsjöområdet ligger på ca 2,5 km avstånd från den planerade anläggningen och då stora delar av bebyggelsen är planerad att ligga högre i landskapet så är utformningen och det visuella intrycket från dessa platser viktigt att beakta.
Att Hagby kraftvärmeverk blir ett påtagligt landmärke i landskapet är i sig ingen nackdel om verket ges en högklassig arkitektonisk utformning som samspelar med landskapet i övrigt. Att försöka dölja eller på annat sätt försöka ta bort betydelsen av en anläggning av denna storlek är sällan en varken möjlig eller framgångsrik utformningsmetod. Då kraftvärmeverket kommer att ligga solitärt är det viktigt att ha en offensiv hållning i
gestaltningsfrågorna och visa upp en utformning som uppskattas av alla som dagligen kommer att beröras. Givetvis kommer anläggningens att styra upplevelsen på många sätt och där kan bara gestaltningen påverka en anläggning som i grunden är uppskattad.
§121
2014-06-04
Dnr. 2014/0221 KS-3 Sidan 2 av 4
Utformningen på nära håll kommer att upplevas av alla trafikanter som passerar strax intill på Norrortsleden. Den disponering av
byggnadsvolymerna som visas är bra, med den första etappens något lägre byggnader närmast trafikleden och senare högre utbyggnad bakom. Av stor vikt är att de enskilda byggnadsvolymerna kan sina arkitektoniska uttryck i ett inbördes samspel, mer kopplade till plats och landskap än traditionell industriarkitektur. Lutande transportband och liknande måste hållas dolda från trafikleden. För att minska upplevelsen av anläggningens påverkan på nära håll är det viktigt att landskapsplaneringen mellan anläggningen och Norrortsleden ger sken av att anläggningen är helt inbakad i grönskan. Stora
markytor som behövs för driften ska alltså döljas av grönskan.
De stora teknikinvesteringar som kommer att handlas upp i senare skede gör att byggnadens arkitektur inte kan preciseras mer ingående nu.
En arkitekttävling om utformningen är i detta skede den bästa garanten som kan ges för en bra arkitektur.
Miljö
Den planerade verksamheten antas enligt förordning §3 medföra
betydande En har tagits fram
som behandlar de miljöaspekter som är relevanta. De miljöaspekter som skulle kunna påverka boende i Sollentuna kommun såsom buller, ökade transporter, luftföroreningar, partiklar och förorening av vatten har undersökts och hanterats i planprocessen. E-on kommer parallellt med samrådet om detaljplanen att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för anläggande och drift av anläggningen i Hagby från Mark- och
miljödomstolen. Då kommer villkor att fastställas för att begränsa miljöpåverkan från verksamheten.
De som har belysts utifrån detaljplanens intentioner är:
• Påverkan på riksintresse för
• Påverkan på landskapsbilden
• Påverkan på
• Eventuella föroreningar i mark och grundvatten i tidigare verksamhetsområden
• Påverkan på utsläpp till luft inklusive innehållande av ökvalitetsnormer
• Lukt och damning
• Påverkan från utsläpp till vatten, dagvatten och
processavloppsvatten, på recipienten inklusive innehållande av milj ökvalitetsnormer
• Påverkan från restprodukter som bildas vid förbränning
• Klimatpåverkan
• Miljörisker inklusive
• Påverkan under byggtid
• Uppfyllelse av miljömål - lokala, regionala och nationella
Bilaga 1 till § 121
2014-06-04
Dnr. 2014/0221 KS-3 Sidan 3 av 4
Synpunkter på miljöaspekter - påverkan på Sollentuna
Att Täby kommun ska övergå till fjärrvärme ses som positivt ur ett regionalt och globalt perspektiv särskilt då bränslet är verksamhetsavfall, som tidigare körts till andra förbränningsanläggningar och genererat transporter, samt biobränsle. Lokala uppvärmningsformer som elvärme och oljepannor kan ersättas med fjärrvärme.
Spridningsberäkningar för utsläpp av partiklar, svaveldioxid och
kväveoxider till luft visar att för luft kommer att hållas med marginal. Den dominerande vindriktningen från sydväst tyder på att Sollentuna inte är särskilt utsatt. Partikelutsläpp kommer att förekomma men jämfört med halterna från Norrortsleden som passerar utanför så är ökningen marginell. Inledningsvis kommer transporterna till anläggningen att minska men på sikt kommer transporterna att öka (beräknat 220
fordon/dygn) då biobränsle ska köras till anläggningen och aska ska köras därifrån. Transporterna till och från området kommer att ske på
Norrortsleden och företrädesvis norrifrån.
Dagvatten och processvatten från området kommer att tas inne på planområdet för att sedan pumpas till en anslutningspunkt i Täbys
dagvattennät, slutrecipient är Stora Värtan. För Sollentuna kommuns del är det positivt att det inte sker någon påverkan på Hagbyån som redan idag är starkt påverkad av övergödning och som mynnar i Norrviken. Norrviken uppnår inte god ekologisk status idag.
En del naturliga biotoper kommer att försvinna inom planområdet och det är viktigt att dessa kompenseras med liknande ekologiska funktioner eller med det som saknas i landskapet för att arter ska ha en möjlighet att sprida sig och hitta rätt livsmiljöer. Undersökningar har nyligen gjorts i Rösjökilen kring detta.
Övriga synpunkter
Sollentuna kommun biträder förslaget under förutsättning av:
Att den föreslagna lokaliseringen inte inverkar menligt på SÖRABs verksamhet i Hagby vare sig på kort och lång sikt
2. Att kraftledningar från och till anläggningen inte lokaliseras så att kraftförsörjningen riskeras (oljecisterner)
3. Att den föreslagna lokaliseringen och omfattningen är optimal ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Dvs tar hänsyn till det långsiktiga behovet av kraftvärme och transporter till anläggningen i relation till målen att minska avfallsmängderna och reducera miljö- och
klimatpåverkan.
Kommunen vill även framhålla att eventuella tankar om att knyta ihop har fördelar men också bör beakta att en mycket stor del av Sollentunas flerbostadshus och redan är anslutna till fjärrvärme som i dagsläget endast till ca 2% består av fossila bränslen.
§121
2014-06-04
Dnr. 2014/0221 KS-3 Sidan 4 av 4
Utbyggnadsområdet Väsjön ansluts de närmaste åren till det av kommunens energibolag SEABs ägda ärrvärmenätet.