Översikt av artiklar till resultat

Författare (år), land.

Studiens syfte Typ av studie Deltagare (antal bortfall) Metod/Datainsamling/ Analys Huvudresultat Studie- kvalitet Carlbo et al. (2018), Sverige.

Att beskriva sjuksköterskans upplevelse, inklusive personlig motivation, för att använda fysisk aktivitet som kompletterande behandling hos patienter med

schizofreni. Kval. 12 sjuksköterskor (1). Kvalitativ studie. Intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys.

Sjuksköterskor rapporterade positivt patientsvar, d.v.s. mindre ångest och bättre sömnkvalitet, det övergripande resultatet var en osäkerhet kring fördelarna. Sjuksköterskor diskuterade vikten av att interagera och bygga relationer vilket leder till en känsla av normalisering för patienterna.

Medel-hög

Cheng et al. (2012), Taiwan.

Att utforska påverkande faktorer i substantiv teori om hemvård för personer med schizofreni i Taiwan. Kval. 29 sjuksköterskor, 16 patienter och 16 vårdare. Grundade teori. Intervjuer. Konstant jämförande analys.

Fyra kategorier och 12 underkategorier av påverkande faktorer identifierades; dessa faktorer har både positiva och negativa effekter på omvårdnadsroller och funktioner hos sjuksköterskor som tillhandahåller hembesök.

Medel-hög Dearing (2004), USA. Att förstå de sociala

processerna som används av sjuksköterskor i psykiatrisk öppenvård för att utveckla en sjuksköterska-patient relation som främjar compliance i behandling för patienter med schizofreni.

Kval. Fem sjuksköterskor och 15 patienter. Grundad teori. Observationer och intervjuer. Konstant jämförande analys.

De grundläggande sociala processerna som används av sjuksköterskor för att främja compliance av behandling för patienter med schizofreni beskrivs med teorin "Få det, tillsammans." Att känna till patienten är kärn-kategorin och hänför sig till sjuksköterskan som har en historia av att interagera med patienten, sjuksköterskor har också kunskap och förståelse för patienten i flera olika

sammanhang. Socialisering, normalisering och firande är kategorier som är direkt relaterade till kärn-kategorin.

Medel-hög

Graneheim et al. (2015), Sverige.

Att belysa interaktionen mellan en kvinna med schizofreni, demens och utmanande beteende och hennes professionella vårdgivare. Kval. Fem sjuksköterskor och två sjuksköterske- assistenter. Beskrivande studie. Observationer och intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys.

Resultaten visade att samspelet mellan patienten och hennes vårdgivare upplevdes som svävande mellan himmel och helvete. Patienten kämpade för att få ordning i sin kaotiska livsvärld genom att splittra sig själv och andra, hennes vårdgivare kämpade för att skydda henne och sin egen värdighet genom att begränsa hennes utmanande beteende. De strävade också efter att förstå sitt eget och patientens beteende.

Hög

Hellzén (2004), Sverige.

Att tolka sjuksköterskors tankar och reflektioner om de faktorer som påverkar deras beslut som rör sjuksköterskans tid eller icke tid tillsammans med patienter med långvarig psykisk sjukdom. Kval. Fyra sjuksköterskor och 28 psykiatri- sjuksköterskor. Kvalitativ naturalistisk design. Intervjuer. Innehållsanalys.

Den viktigaste faktorn för sjuksköterska/patient tid tillsammans och icke tid förknippades med två specifika ämnen; nämligen, frågan om sjuksköterskan gillade eller ogillade den enskilda personen.

Medel-hög Hellzén et al. (2003), Sverige. Att undersöka om sjuksköterskans förhållningssätt kan förklaras i termer av den kliniska bilden eller det faktum att patienten hade diagnosen schizofreni. Kvant. 93 sjuksköterskor (18), varav 12 sjuksköterskor och 63 psykiatri- sjuksköterskor. Undersökningsstudie. Frågeformulär. Beskrivande statistik.

Huvudfynden var att sjuksköterskor med lång erfarenhet blev mindre känsliga i sitt förhållande till patienter med schizofreni än mindre erfarna sjuksköterskor. Det verkade finnas ett samband mellan en lång arbetslivserfarenhet och en negativ effekt på sjuksköterskans attityder gentemot patienterna. Medel-hög Hellzén et al. (2004), Sverige. Att undersöka om sjuksköterskornas tillvägagångssätt kunde förklaras i termer av den kliniska bilden eller det faktum att patienten hade en diagnos.

Kval. 93 sjuksköterskor (27).

Undersökningsstudie. Frågeformulär med öppen frågor i slutet av större undersökning. Kvalitativ

innehållsanalys.

48 stycken av de svarande betonade vikten av att mötas inom ramen för verkligheten och vikten av att som sjuksköterska fokusera på "här och nu" när de

kommunicerar med patienten. 18 stycken betonade vikten av att träffas inom ramen för en personcentrerad

inställning. Sjuksköterskors strategi kan sammanfattas med hjälp av fem kategorier: en liv och död situation,

förändring leder till försämring, struktur leder till

Medel-hög

förbättring, återuppbyggnad av identitet och sjuksköterskors eget deltagande i processen. Hsiao et al.

(2015), Taiwan.

Att undersöka faktorer som påverkar psykiatri-

sjuksköterskors attityder mot personer med psykisk ohälsa. Kvant. 206 sjuksköterskor (26). Beskrivande korrelationsdesign. Frågeformulär. Beskrivande statistik, Pearsons korrelation, Student t-test, envägs ANOVA och hierarkisk multipel

regressionsanalys.

Negativa attityder hittades bland psykiatrisjuksköterskor. Psykiatrisjuksköterskor som var äldre och hade mer erfarenhet inom psykiatri uttryckte mer positiva attityder mot personer med psykisk ohälsa. Psykiatrisjuksköterskor som arbetar inom akutpsykiatrin uppvisade mer negativa attityder till psykisk ohälsa jämfört med dem som arbetar inom psykiatrisk rehabilitering och öppenvårdsenheter.

Hög

Huang et al. (2008a), Taiwan.

Att förstå omvårdnads- roller och funktioner för sjuksköterskor i Taiwan och de faktorer som påverkar detta hos sjuksköterskor som tillhandahåller hembesök inom psykiatrisk vård. Kval. 29 sjuksköterskor, 16 patienter och 16 vårdare. Grundad teori Intervjuer och observationer. Konstant jämförande analys.

Fjorton omvårdnadsroller identifierade: bedömare, stödjare, utbildare, konsulterande, rådgivare, förhandlare, harmoniserare, kollaboratör, förespråkare,

placeringskoordinator, resurs leverantör, vårdgivare, case manager och case finder.

Hög

Huang et al. (2008b), Taiwan.

Att utveckla en teori som kan användas för att vägleda sjuksköterskor i att hjälpa patienter med schizofreni och de som bryr sig om dem.

Kval. 29 sjuksköterskor, 16 patienter och 16 vårdare. Grundad teori. Intervjuer och observationer. Konstant jämförande analys.

Sjuksköterskan har en central roll i att hjälpa patienter och vårdare att förbättra livet och prognosen. Underkategorier: individuella egenskaper, psykiatriska kunskaper och färdigheter och arbetsprestationer, interaktion med patient, interaktion med sjuksköterska, att stötta, interaktion och egenvårds förbättring, känsla av att stöd saknas, interaktion och egenvård förbättras inte.

Hög

Jones (2005), Storbritan-nien.

Att beskriva hur psykiatrisk vårdpersonal genomgick processen att utveckla och implementera en vårdväg för personer som Kval. 11 vårdpersonal, inkluderar sjuksköterskor, psykologer, psykiatriker, “Action research”. Intervjuer och observationer. Tematisk analys.

Teman som framkom inkluderar värdet placerat på att veta hur patienten kommer att reagera på vård och behandling och vikten av en terapeutisk relation som en psykiatrisk intervention.

Medel-hög

diagnostiserats med schizofreni på sjukhusavdelningar. socialarbetare och arbetsterapeuter. Kaew-prom et al. (2011), Thailand.

Att utforska sjuksköterskors åsikter om återhämtning från schizofreni, inklusive betydelsen och kännetecknen för återhämtning, de faktorer som är involverade i

återhämtning och nuvarande sjuksköterskepraxis som främjar återhämtning.

Kval. 24 sjuksköterskor. Beskrivande kvalitativ design.

Intervjuer. Tematisk analys.

Denna studie avslöjade att sjuksköterskorna såg

återhämtning från schizofreni som stabilisering av symtom och återställande av psykosocial funktion. Deras åsikter om återhämtning kännetecknas av fokus på klinisk och funktionell förbättring, såsom symtom remission, en förmåga att utföra dagliga aktiviteter och återvända till arbetet eller studier. Vad gäller de faktorer som är involverade i återhämtning identifierades fyra teman: personliga underlättare, miljö underlättare, personliga hinder och miljö hinder.

Medel-hög Katakura et al. (2010), Japan.

Att identifiera attityder hos sjuksköterskor med

hembesök hos patienter med schizofreni som leder till effektiv vård och positiva resultat för patienter med schizofreni, och att utveckla en ram för att förstå hur sjuksköterskor förvärvar attityder som leder till sådana bestämmelser.

Kval. Sju specialist sjuksköterskor inom hemsjukvård (0). Fenomenologisk sociologi. Intervjuer. Kvalitativ analys genom fenomenologisk reduktion.

Det centrala temat var att skapa jämlikhet med klienten. En effektiv attityd förvärvades genom att erkänna sina egna förutfattade meningar av patienter med schizofreni genom två steg: möta oväntade klientbeteenden och bli medveten om personens problematiska vård. Medel-hög Kukulu & Ergün. (2007), Turkiet.

Att utvärdera attityderna och åsikter från

sjuksköterskor som arbetar på psykiatriska avdelningar i Turkiet beträffande

individer som har diagnosen schizofreni. Kvant. 693 sjuksköterskor (150). En enkätundersökning. Frågeformulär. Spss-11 packet dataprogram, redovisas i procent.

Majoriteten av sjuksköterskorna uppgav att schizofreni orsakas av sociala problem, att de skulle kunna arbeta med någon som har schizofreni, att de inte skulle kunna gifta sig med någon med schizofreni, att de inte skulle störas av att ha en granne med schizofreni, schizofreni går inte helt att bota men kan förbättras med psykoterapi, schizofreni patienter är aggressiva och mediciner som används för att

Medel- hög

behandla schizofreni har en allvarliga biverkningar och är beroendeframkallande. Linden & Kavanagh (2012), Irland.

Att jämföra psykiatri-sjuksköterskestudenters och psykiatrisjuksköterskors attityder till patienter med schizofreni.

Kvant. 95 studenter som läser till psykiatri-sjuksköterska (29) och 177 psykiatrisjuk-sköterskor (56). En oberoende grupp design. Enkätunder-sökning. Beskrivande och inferentiell statistik med SPSS. Multivariat analys av variation (MANOVA).

Sjuksköterskor anställda i öppen psykiatrisk vård hade mer positiva attityder, jämfört med kollegor som arbetade i slutenvårdsmiljö. Sjuksköterskor som arbetade i

slutenvårdsmiljö hade mer socialt begränsande attityder som indikerade att de tyckte att individer med schizofreni var farliga och borde undvikas.

Hög

McCann (2002), Australien.

Att förklara de processer som psykiatrisjuksköterskor använder för att göra det möjligt för patienter med psykotisk sjukdom att ha hopp för framtiden.

Kval. 24 psykiatri- sjuksköterskor, nio patienter, sju föräldrar och en partner. Grundad teori. Intervjuer och observationer. Konstant jämförande analys.

Öppen, axiell och selektiv kodning.

Sjuksköterskor använde två huvudstrategier för att upptäcka hopp: förbättra motivation och utveckla vägar till välbefinnande. Dessa aktiviteter måste ses i samband med goda sjuksköterska- patientrelationer, främja patientens självbestämmande, utbildning och planering för framtiden. Resultaten belyser vikten av hopp för patienter med schizofreni och hur sjuksköterskor kan möjliggöra processen. Medel-hög McCann & Clark. (2004a), Australien.

Att rapportera de processer som sjuksköterskor inom psykiatrisk vård använder för att främja patientens självbestämmande inom ramen för återhämtning från en akut episod av psykotisk sjukdom.

Kval. 24 psykiatri- Sjuksköterskor och nio patienter.

Grundad teori. Intervjuer och observationer. Öppen, axiell och selektiv kodning.

Främjandet av självbestämmande är beroende av att sjuksköterskor utbildar patienter om sin sjukdom och sitt välbefinnande och främjar självkontroll. Utvecklingen av en ömsesidig relation eller allians mellan sjuksköterskor och patienter är en förutsättning för att främja

självbestämmande.

Hög

O’Brien (2000), Australien.

Att konstruera en tolkning av upplevelsen av sjuksköterska-patient relationen inom ramen för öppen psykiatrisk omvårdnad.

Kval. Fem psykiatri- sjuksköterskor och fem patienter (fyra med schizofreni och en bipolär). Hermeneutisk fenomenologi. Intervjuer.

Dataanalys i syfte att tolka innebörden av

Teman "Att vara där", "Att vara bekymrad", "Att skapa förtroende" och "Att underlätta övergången" identifierades. Tematisk struktur användes för att belysa det centrala i sjuksköterska-patient relationen och för att formulera färdigheter som är involverade i att etablera och

upprätthålla relationen till patienter med psykisk sjukdom. Hög

upplevelsen för sjuksköterskan. van Meijel et al. (2009), Neder- länderna.

Att beskriva erfarenheter från vårdgivare med Interaction Skills Training Program och att utvärdera de träningseffekter som vårdgivare observerat. Kval. del. 17 vårdgivare varav tio sjuksköterskor, Sex psyko-terapeuter och en arbetsterapeut. Kvalitativ forskningsdesign. Intervjuer. Beskrivande analys med winMAX, ett program för kvalitativ textanalys.

Forskningsresultaten bekräftar tydligt programmets värde. Positiva effekter av utbildning rapporterades i termer av: (a) medvetenhet och insiktsfullhet; (b) vårdgivarnas inställning; (c) kvaliteten på den terapeutiska alliansen; och (d) jobb uppfattning.

Medel-hög