Författare Titel Årtal Syfte Metod Resultat Slutsats
Dahaghin, S., Bierma- Zeinstra, S., Reijman, M., Pols, H., Hazes, J., & Koes, B.
Prevalence and determi- nants of one month hand pain and hand related disability in the elderly (Rotterdam study)
2005 Syftet var att studera före- komsten av handsmärta och funktionshinder i händerna i en öppen befolkning och medverkande av deras po- tentiella bestämningsfakto- rer.
Metod: Prospektiv studie. Instrument som användes var HAQ (Health assess- ment questionnaire)
Har en person RA har den person stor risk att få smärta i händerna, och att inte kunna använda handen alls och detta förklaras bäst genom ålder och Parkinsons sjukdom. RA och OA (Osteoarthritis) i nå- gon led var stora anledningar till handsmärta i studien. Men dessa två sjukdomars tillförande till handsmärta kan vara överdrivna. Detta för det första för att diagno- sen troligtvis ställdes genom kon- sultation för handsmärta, vilket är den variabel som är intressant. För det andra var våra mätningar base- rade på deltagarna egna rapporter och patienterna kan ha missbedömt en annan typ av smärta som RA eller OA. Kvinnor hade i högre grad handsmärtor.
Handsmärtan visade nästan sam- ma samband till funktionshinder i händerna som till index för funk- tionshinder generellt. Detta kan möjligen förklaras av det faktum att handsmärta samexisterar starkt med smärta i andra leder eller kan det vara ett resultat av ett starkt samband mellan funktionshinder i händerna och indexet för funk- tionshinder generellt.
Eurenius, E., Biguet, G., & Stenström, C. H.
Attitudes toward physical activity among people with rheumatoid arthritis.
2003 Syftet med studien var att beskriva skillnader i attity- der till fysisk aktivitet hos en grupp personer med RA.
Kvalitativ studie. Data samlades in genom en semi- strukturerade intervjuer
Resultatet av studien blev att atti- tyderna till fysisk aktivitet inte gick att förstå utan att ta upp in- ställningen en person har till sjuk- domen och livet i allmänhet. Det identifierades två olika dimensio- ner av inställningar motivation och tillfredställelse. Inom dessa två dimensioner framkom fyra katego- rier rörande attityder till fysisk aktivitet: motiverade och nöjda, omotiverade och nöjda, motiverade
Attityden till fysisk aktivitet spelar en stor roll. Studien understryker vikten av att utveckla olika peda- gogiska insatser som tar itu med olika attityder till fysisk aktivitet för att kunna ge en hälsosam livs- stil för dessa personer.
och missnöjda och omotiverade och missnöjda. Attityder till fysisk aktivitet visade att attityden spela- de en stor roll till fysisk aktivitet, de personer som hade en positiv attityd och var motiverade hade det lättare att anpassa sig till det dagli- ga livet.
Hallert, E., Thyberg, I., Hass, U., Skargren, E., & Skogh, T.
Comparison between
women and men with recent onset rheumatoid arthritis of disease activ- ity and functional ability over two years (the TIRA project).
2003 Syftet med studien var att beskriva samband med sena- re debut av RA och jämföra konsekvenserna av sjukdo- men hos män och kvinnor.
Prospektiv studie mätt med Health Assess- ment Questionnaire, joint disease activity score.
En förbättring sågs inom alla vari- abler efter tre månader. Efter ett år hade funktionsförmågorna en ten- dens att försämras. Kvinnorna visade sig vara sämre efter ett och två år än men.
Sjukdomens förlopp var väll kon- trollerad men funktionsförmågan hos personen blev bättre första året och sedan hade de en tendens att förvärras långsamt. Funktionsför- mågan var sämre för kvinnor än hos män.
Häkkinen, A., Kautia- inen, H., Hannonen, P., Ylinen, J., Mäki- nen, H., & Sokka, T.
Muscle strength, pain, and disease activity ex- plain individual subdi- mensions of the Health Assessment Question- naire disability index, especially in women with rheumatoid arthritis.
2004 Syftet med studien var att undersöka utsträckningen av muskelstyrkan, utförandet, smärtan och sjukdomens aktivitet med Health Asses- ment questionaire (HAQ) samt funktionshindrets index hos manliga och kvinnliga personer med RA.
Jämförande kvantita- tiv studie mätt med Health Assessment Questionnaire.
Resultatet av studien visar att kvinnor har större funktionshinder än män i det stora hela. Kvinnors värden för styrka i händer, gång- förmåga, extension och flexion av bålen, knästyrka var längre än männens värden.
Sjukdomen och smärtans påverkan på aktivitet och muskelstyrkan har stor inverkan på funktionshindret och speciellt hos kvinnor
Karlsson, B., Berglin, E., & Wållberg- Jonsson, S.
Life satisfaction in early rheumatoid arthritis: A prospective study.
2006 Denna studies syfte var att beskriva de personers livs- stillfredställelse som hade tidig RA och undersöka dess korrelation med sjukdomens aktivitet.
Kvantitativ studie mätt med Life Satis- faction Questionnaire
De personerna med nydebuterad RA var i stort mindre nöjda med livet med tanke på sjukdomens uppkomst men detta höll i sig även efter två år och detta var en kohort av personer med långvarig sjuk- dom.
Personerna med nydebuterad RA rapporterade även låga nivåer av tillfredsställelse med att sköta om sig själv, arbetet samt sexuallivet.
Studien vill säga att det behövs ytterligare ansträngningar för att hjälpa personer för att kunna hjäl- pa dessa personer med knep för att kunna sköta sin personliga vård sexuallivet samt arbetet på ett bättre sätt.
nen. Efter två år visade sig en liten ökning gällande livsstillfredställel- sen. De konstaterades inget sam- band mellan variabler kopplade till sjukdomsaktivitet och tillfredsstäl- lelse med livet i stort. Vad som framkom var att positiva samband mellan sjukdom och tillfredsstäl- lelse gällande förhållanden samt familjeliv två år efter insjuknande Lundgren, S., Berg-
ström, G., Olausson, Å., Bergström, G., & Stenström, C.
Physical activity and pain among patients with rheumatoid arthritis -A cognitive approach.
2005 Studien ville beskriva för- hållandet mellan fysisk akti- vitet och övertygelse om smärta.
kvantitativ deskriptiv
studie, använde;
Physical Activity Index, Pain and Im- pairment Relationship Scale, Fear-avoidance Beliefs Questionnaire & Multidimensional- Health Locus of Con- trol Scales.
En föreställning om smärta i akti- vitet leder till rädsla hos personen med RA vilket leder till undvikan- de av aktivitet. Detta handlar om den inre självkontrollen i aktivitet. Resultatet av studien tyder på att smärta är sammankopplat med en övertygelse mellan smärta och funktion och en hög rädsla av und- vikande. Personer som trodde att smärta och aktivitetsutförande hängde ihop kände en högre grad av smärta och utvecklade en rädsla för att utföra en aktivitet.
Resultatet tyder inte på någon relation mellan fysisk aktivitet och de kognitiva faktorer som stude- rats. De kan finnas flera skäl till detta som de metoder och de be- dömningar som används. Mer forskning behövs inom detta om- råde. Det kan vara viktigt att iden- tifiera de som har denna typ av övertygelse om rädsla för smärta i aktivitet och utveckla kliniska strategier för att de ska minskas.
Minnock, P., Frtzge- rald, O., & Bresni- hang, B.
Quality of Life, Social Support, and Knowledge of Disease in Women With Rheumatoid Arthri- tis.
2003 Studiens syfte var att under- söka relationen mellan livs- kvaliteten (Quality och live) hos kvinnor med RA och deras sociala stöd samt vårdgivarens kunskap om RA och behandling. Kvantitativ studie mätt med Arthritis Impact Measurement Scales 2, Significant Others Scale A, The Significant Others Scale A & The Patient Knowledge Question- naire.
Resultatet från studien visar att stöd från familj och vänner kan vara en bidragande faktor till att klara av sin situation och dess påverkan på kroppen. I studien mättes livskvaliteten med instru- mentet Quality of life. Studiens hypotes var att med QoL och RA- personer försöka ta reda på vilken grad av stöd från familj, kvaliteten av detta stöd och om denna är influerad av vårdgivarens kunskap om sjukdomen och dess behand-
Kunskapen kring sjukdomen spe- lade ingen roll på (QoL) livskvali- teten. Studien kan vara påverkad i kombination av en relativt litet antal deltagare och inte tillräcklig variation hos vårdgivarnas kun- skap kring sjukdomen.
ling. Kunskapen kring sjukdomen visade sig inte spela någon stor roll med detta instrument. Smärtan indikerade på den sämsta hälsosta- tusen och den har en påverkan på all sorts aktivitet.
Neugebauer, A., & Katz, P.
Impact of Social Support on Valued Activity Dis- ability and Depressive Symptoms in Patients With Rheumatoid Arthri- tis.
2004 Studiens syfte var att under- söka effekterna av instru- mentellt och emotionellt stöd med hjälp av valued life activity disability and de- pressive.
Kvantitativ studie mätt med Valued life activity disability and depressive.
I studiens resultat framkom att instrumentellt stöd var vanligare bland de personer vars funktions- hinder inverkade på de aktiviteter som värderades högt i livet. Där- emot fanns det ett stort behov av emotionellt stöd bland dessa per- soner. Ofta var det även förknippat med en samtidig depression. Det fanns inget samband mellan emo- tionellt stöd och en depression som uppkom vid ett senare tillfälle. Dt finns ingen evidens för att emotio- nellt stöd minskade effekterna av funktionshinder som påverkar de högt värderade aktiviteterna gäl- lande depressiva symtom.
Resultatets belyser behovet av att bedöma olika typer av stöd och deras påverkan hos det kritiska fallet. Instrumentellt stöd stödjer bevarandet av värdefulla aktivite- ter och det är en avgörandet faktor i den psykologiska anpassningen för individer med RA. Emotionellt stöd har en signifikant kortsiktig effekt på depression, även om det kanske inte påverkar Valued life activity disability om framtida depressioner.
Nyman, A., & Larsson Lund, M.
Influences of the social environment on engage- ment in occupations: The experience of persons with rheumatoid arthritis.
2007 Syftet med studien var att beskriva och öka förståelsen över hur personer med RA upplever påverkan av den sociala miljön och om den påverkat deras engagemang i aktivitet.
Kvalitativ studie med ostrukturerad intervju.
Resultatet i studien visade att den sociala miljön påverkades i delta- gandet av aktiviteter. De kategori- serade den sociala påverkan i två delar, konstruktivt samarbete och otillräckligt samarbete. Dessa ka- tegorier hade åtgärder kopplade till agerandet hos personen och andra hjälpte till under samarbetet. När en annan person hjälpte till upp- muntrades engagemanget till akti- vitet och delaktighet. Brist på för- ståelse för självständighet hos personen med RA gör att den hjäl- pande personen lätt kan ta över den aktuella aktiviteten och det kan ge en negativ påverkan hos personen med RA.
Erfarenheter av personer med RA har gett en inblick över hur den sociala miljön kan påverka deras engagemang i aktivitet. Kunska- pen kan öka medvetenheten hos arbetsterapeuten att miljön runt om kan påverka engagemanget i akti- vitet och kan trolig använda denna kunskap med arbetet med andra RA personer och deras engage- mang i aktivitet.
Schneider, M., Mana- bile, E., & Tikly, M.
Social aspects of living with rheumatoid arthritis: a qualitative descriptive study in Soweto, South Africa – a low resource context.
2008 Studiens syfte var att beskri- va de svårigheter kvinnor med RA lever med i Soweto & Sydafrika.
Kvalitativ deskriptiv studie. Studien bygg- de på semistrukturera- de intervjuer
De viktiga faktorerna som fram- kom var att personer med RA får lära sig att leva med var smärta, muskelstelhet, svårigheter att göra olika aktiviteter såsom rörlighet, påklädning, tvättning. Deltagarna i studien beskrev svårigheter att röra sig, interagera sig socialt, uppfylla sociala roller, delta i samhället för att tjäna sitt leverbröd. Hinder i den fysiska miljön såsom transport, el och attityder påverkade själv- känslan och sitt oberoende av andra. Smärta och den sociala utslagningen var två av de vikti- gaste punkterna kvinnorna i studi- en tog upp som största påverkan på livet.
Att leva med RA i ett lågresurs land med fattigdom och brist på grundläggande tjänster förvärrar situationen. Social utslagning och smärta var något av de viktigaste kvinnorna fick lära sig att leva med. ICF ger en bra ram för att kunna förstå komplexiteten av dessa erfarenheter.
Strating, M., Suurmei- jer, T., & Van Schuur, W.
Disability, Social Sup- port, and Distress in Rheumatoid Arthritis: Results from a Thirteen- Year Prospective Study.
2006 Syftet med studien var att se relationen mellan funktions- nedsättning och socialt stöd både efter en kort tids sjuk- dom men också om det fort- farande spelade lika stor roll efter en längre tids sjukdom.
Prospektiv kvantitativ studie från material från en 13 årig studie. Gjordes Korrelations- och hierarkiska re- gressionsanalys.
Under sjukdomens skede kan per- soner lära sig att anpassa sig efter sin sjukdom och dess konsekvenser och kan då hålla en normal nivå av smärta. Effekten som sjukdomen har på den psykiska smärtan avtog med åren. Visst stöd för hypotesen om ”buffering av socialt stöd” fanns för dem som nyligen fått RA men inte för de som haft de en längre tid.
Studien bekräftade att från den patologiska till funktionshinder hos personer med nydebuterad RA och de som haft det en längre tid är tidig behandling att rekommen- dera. Resultatet stöttade inte riktigt för påverkan av ångest och socialt stöd. Framtida forskning bör inrik- ta sig på psykosociala variabler och dess eventuella dämpande effekter på handikappsprocessen. Mer kunskap om dessa effekter kan ha en viktig roll för insatser som syftar till att bromsa proces- sen.
Strating, M., Van Schuur, W., & Suur- meijer T.
Predictors of functional disability in rheumatoid arthritis: Results from a
2006 Syftet med studien var att undersöka stressens och det sociala stödets betydelse
Kvantitativ prospektiv studie.
Korrelations- och
Över hälften av personer med nydebuterad RA kunde förklara sina funktionshinder från tidigare
Resultaten bekräftar den viktigaste vägen från ett patologiskt funk- tionshinder då personen haft sin
study. tionshinder vid RA. sionsanalys personer som hade haft sjukdomen en längre tid. Viktigt att ta med var sjukdomens aktivitet och smärta. Gemensamt hos de personer i bör- jan och de som haft sjukdomen en längre tid var ömhet och smärta.
Resultaten visar också att de inte ger stöd till påverkan på stressen och det sociala stödet.
Thyberg, I., Hass, U., Nordenskiöld, U., Gerdle, B., & Skogh, T.
. Activity Limitation in Rheumatoid Arthritis Correlates With Reduced Grip Force Regardless of Sex: The Swedish TIRA Project.
2005 Syftet var att utvärdera akti- vitetsbegränsningar tre år efter diagnosen i relation till greppförmåga mellan män och kvinnor.
. Kvantitativ, mätnin- gar gjorda med Health Assessment Question- naire och Evaluation of Daily Activities Questionnaire
Resultatet av studien visade att de funktioner som mättes med Health Assesment Questionaire och Eva- luation of Daily Activities visade att kvinnor hade en sämre grepp- förmåga än män. Greppförmågan bidrog till den största aktivitetsbe- gränsningen och strax efter kom gångförmågan. Kvinnor i studien hade en signifikant större aktivi- tetsbegränsning än män av sjuk- domens uttalande.
Kvinnor har en större aktivitetsbe- gränsning än män som kanske kan förklaras med en lägre greppför- måga hos kvinnor.
Treharne, G., Kitas, G., Lyons, A., & Booth D.
Well-being in Rheuma- toid Arthritis: The Effects of Disease Duration and Psychosocial Factors.
2005 Studiens syfte var att till- handa hålla en integration av de första tre psykosociala faktorer som kan vara vikti- ga för välmående och under- söka om den påverkan på sjukdomens olika varaktig- hetspoäng. Kvantitativ tvärsnitt- studie gjord på självrapporteringsfrå- geformuläret och undersökning av aktu- ell smärta, trötthet och morgonstelhet.
I studien kom man fram till att den uppfattning av sjukdomen person har påverkan på välbefinnandet särskilt för nydiagnostiserade RA- personer. Personer som upplever att RA skulle ge allvarliga konse- kvenser rapporterades vara sämre i sin depression, ha sämre livstill- fredställelse, smärta, trötthet än andra har.
Detta förhållande var särskilt på- tagligt när de gäller psykologiska effekter hos de personer som be- fann sig i ett tidigt stadium av sjukdomen. Studien fann även att individuella skillnader var av vär- de. Optimism är relaterat med en mildare depression och bättre livs- tillfredställelse för alla deltagare.
Sammanfattningsvis belyser studi- en att det är viktigt att betrakta de psykosociala faktorerna tillsam- mans när man undersöker deras inverkan på välbefinnandet hos personer med RA. Den visar även skillnad av effekterna i de olika stadierna av sjukdomen. Särskilt fanns det hos personer med nyde- buterad RA än de som haft det en längre tid. Studien tyder på att det kan vara fördelaktigt att göra rik- tade interventioner beroende på i vilket stadium av sjukdomen per- sonen med RA befinner sig.
Dessutom ger optimismen mindre smärta hos dem som är i början samt i mellanliggande stadier av sjukdomen.