Författare, år, land
Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet
Björk
Syftet var att utforska patienters, personer med svår psykisk sjukdom En pågående kontakt med psykiatrisk öppenvård;
psykiatrisk diagnos av bipolär sjukdom typ I eller II, psykos eller schizofreni, kontakt under föregående 12 månader med primär eller specialiserad vård för en somatisk sjukdom.
Närstående skulle vara förälder, vuxet barn, syskon, make/maka eller sambo till en person med allvarlig psykisk sjukdom.
Exklusionskriterier
Psykiatrisk slutenvård under de föregående 12 månader;
pågående utredning av patientens klagomål av patientnämnden.
Antal deltagare
50 personer varav 14 patienter, 15 närstående och 21 kliniker.
Det största hindret var klyftan mellan sjukvårdens organisation och patienternas vårdbehov. De främsta facilitatorerna var länkarna mellan patienterna med svår psykisk sjukdom och vårdavdelningarna.
Att undersöka hur vuxna Två kvantitativa datakällor användes (strukturerade patientintervjuer och medicinska
diagramabstraktioner) och en
Inklusionskriterier
Aktiva patienter på kliniken, 18 år eller äldre, identifierade sig som latinamerikaner som talade engelska eller spanska,
diagnostiserad allvarlig psykisk sjukdom definierad som en psykisk störning samt minst en kardiovaskulär riskfaktor.
Deltagarna rapporterade en kombination av upplevd
diskriminering och stigmatisering när de fick medicinsk vård. De bedömde kvaliteten på
kronisk sjukvård som dålig och rapporterade låga nivåer av självförmåga och
patientaktivering. Dessa
Medelhög
38
kvalitativ metod (patientfokusgrupper).
Dataanalys
Frekvenser, centralmått, Oberoende t-test samt Mann Whitney U-test för
kvantitativa data.
Kvalitativa data analyserades med konstant jämförande metod härledd från grundad teori.
Etik
Godkänd av institutionella granskningsnämnder.
Exklusionskriterier
Behov av avgiftning och/eller akut risk för självmordsbeteende eller mordbeteende vid
rekryteringstidpunkten
samt de som misslyckades med samtyckesformuläret eller var kognitivt nedsatta enligt Mini-Cog-Undersökning.
Antal deltagare
40 patienter i studien. 24 personer av dessa deltog i fokusgruppsdiskussioner.
indikatorer var associerade med hur patienter betraktade sina relationer med vårdgivare inom primärvården.
Syftet med denna studie var att förstå patienters och
Kvalitativ studie med explorativ och induktiv ansats.
Godkänd av institutionell granskningsnämnd.
Inklusionskriterier
Diagnostiserats med en komplex humörsjukdom antingen bipolär sjukdom eller
behandlingsresistent depression.
Exklusionskriterier Framkom ej.
Antal deltagare
15 personer, fem läkare, fyra legitimerade sjuksköterskor och sex patienter.
Patienter rapporterade hinder som stigmatisering, att inte känna sig lyssnade på, bristande
försäkringsskydd, tillhörande ekonomiska kostnader för specialvård samt att behöva resa till en annan klinik vid remiss.
Patienterna kände oro för kvaliteten på primärvården, inklusive problem med att stanna på ineffektiv medicinering, önskan av mer intensiv vård eller att kliniker kunde spendera mer tid att lyssna. Patienterna ville också ha större tillgång till psykosocial vård men att dessa tjänster vanligtvis inte
tillhandahölls i primärvården.
Medelhög
Syftet med denna studie var att undersöka
Design
Kvalitativ intervjustudie.
Inklusionskriterier
En sjuksköterska hade bokat patienten (≥ 18 år) till en
Patienter var aktiva medel som hade sin egen avsikt att träffa en psykolog när de kontaktade
Medelhög
39 triagering gjord av sjuksköterska direkt till en psykolog för bedömning.
Godkänd av etisk granskningsnämnd.
psykologbedömning och patienten hade inte bokats till en annan professionell för
primärvården. Hjälp för psykisk ohälsa söktes under en kritisk tidsperiod där patienterna behövde bygga upp styrka före kontakt. Därför uppskattades den enkla tillgången till psykolog.
Sjuksköterskan sågs som omtänksam, icke-dömande och gav energi till att fortsätta vårdprocessen. Den strukturerade bedömningen av psykolog kolliderade ibland och förenades ibland med patienternas
förväntningar.
Syftet med studien var att undersöka patienters
erfarenheter av vård med integrerad
Godkänd av institutionell granskningsnämnd.
Inklusionskriterier
Vuxna patienter som vårdats med integrerad vård på någon av vårdinrättningarna de senaste 3 månaderna. Några patienter valdes ut som inte vårdats med integrerad vård för jämförelse.
Exklusionskriterier Framkom ej.
Antal deltagare 24 personer.
Tillgången till och engagemang med integrerade tjänster främjades av fysisk närhet samt kontinuitet och
förtroenderelationer med vårdpersonalen. Bristande kontinuitet, obalans mellan patient och vårdpersonal samt kostnadshinder gjorde det svårt för patienter att engagera sig i och upprätthålla integrerad vård.
Patienters erfarenheter baserat på inom vilken vårdinrättning vården gavs (primärvårdsklinik eller CMHC) var mer lika än olika.
Syftet med studien var att undersöka den sociala processen för engagemang i primärvårdsbehan dling ur perspektiv av personer med
Design
Grundad teorimetod i en
Inklusionskriterier
18 år och äldre med någon svår och bestående psykisk sjukdom, förmågan att tala engelska, samt adekvat kognitiv organisation.
Exklusionskriterier
Personer som inte bedömdes kognitivt intakta eller
Deltagarna tyckte några faktorer var viktiga för att engagera sig i primärvården. Dessa var att vara av betydelse för vårdaren, uppfattas som trovärdig och kapabel samt att arbeta tillsammans med vårdaren.
Hög
40
svår och bestående psykisk sjukdom.
trestegs kodningsprocess och konstant jämförande.
Etik
Godkänd av institutionella granskningsnämnder.
Syftet med studien var att utforska hinder till primärvård för personer med svår psykisk sjukdom (SMI) och lösningar på dessa.
Design
Induktiv kvalitativ studie.
Datainsamlingsmetod
Godkänd av institutionell granskningsnämnd.
Inklusionskriterier
Vuxna öppenvårdspatienter med allvarlig psykisk sjukdom som vårdades vid det aktuella samhällsbaserade centret för mental hälsa
Exklusionskriterier Framkom ej.
Antal deltagare 10 patienter
10 psykiatriska vårdgivare och 10 medicinska vårdgivare
Alla grupper rapporterade betydande hinder för att få tillgång till sjukvårds- och icke-medicinska vårdtjänster.
Begränsad finansiering på sjukhusnivå, otillräckligt försäkringsskydd och direkta kostnader för patienter, överbokade kliniker och långa väntetider beskrevs som hinder.
Bristande tillgång till primärvård i tid ledde till högre besök på akutmottagningen. Det var även svårt att få psykiatrisk remiss pga.
personalbrist och begränsningar när det gällde att få psykiatrisk vård vid anläggningens CMHC (Samhällsbaserad vårdmiljö för mental hälsa).
Syftet var att identifiera attityd- depression samt att utforska patienters följt av kvalitativa semistrukturerade
engelsktalande män och kvinnor i åldern 25–64 år som
rapporterade om en historia av depression hos sig själv eller hos en nära vän eller släkting.
Exklusionskriterier Framkom inte.
Antal deltagare
146 deltog i frågeformulär och
Deltagare var tveksamma till primärvårdsläkares förmåga att tillgodose deras psykiska hälsobehov. Hinder inkluderade problem med läkarnas kompetens, öppenhet för psykosociala problem och patient-läkare-förtroende. Många reflekterade även positivt över
primärvårdserfarenheter.
Organisatoriska barriärer som togs upp var svårigheter med tillgång till vård och att
Medelhög
41
Godkänd av institutionella granskningsnämnder.
116 deltog i fokusgrupp. upprätthålla kontinuitet med en enda läkare.
Syftet var att utforska perspektiv från patienter med en historia av missbruk på deras relationer med vårdgivare inom primärvården samt vad de tycker är viktigt i relationen.
Design
Godkänd av Institutionella granskningsnämnd.
Inklusionskriterier
Självidentifierat nuvarande eller tidigare missbruk som påverkat livet betydligt samt haft minst två besök på
primärvårdskliniken där rekryteringen till studien gjordes.
Exklusionskriterier Framkom inte.
Antal deltagare
18 patienter av 24 tillfrågade.
Viktiga aspekter för patienterna var att vårdgivare skulle ha kunskap om missbruk, känna ansvar för att behandla patienten, betona den allmänna hälsan och engagera patienten i sin egen vård. Dessutom betonade patienterna att de inte behövde behandling endast för sjukdom utan också för den emotionella skada som orsakas av missbruk.
Patientegenskaper som påverkade relationen var patientens egen lust/motivation till vård och även logistiska (t.ex. transport och försäkring) samt psykologiska hinder (t.ex. desorganisering).
Medelhög quality of care for common
Studien syftade till att utforska de upplevda behoven, ur kliniker- och patientperspektiv.
Miles och Hubermans cykliska process för datareduktion, datavisning, slutsats och verifiering.
Etik
Godkänd av institutionella forskningsetiska kommittéer.
Inklusionskriterier
För patienter var: 1) ≥ 18 år, 2) förekomst av en kronisk sjukdom; 3) depression eller ångestsyndrom under de senaste 2 åren; 4) goda kunskaper i franska eller engelska; 5) har en husläkare i en av de tre
klinikerna där urvalet gjordes.
Exklusionskriterier
För patienter var oförmågan att ge samtycke, kognitiv svikt, en historia av maniska episoder eller en psykotisk störning.
Antal deltagare
18 kliniker och 10 patienter.
Huvudförslag var att underlätta kommunikation och samarbete mellan primärvårdspersonal, öka tillgången till psykoterapi och underlätta interaktioner med specialiserade tjänster. Patienter bekräftade många av de hinder och lösningar som nämndes av vårdpersonalen. Bland särskilda utmaningar i psykisk hälsovård för patienter med kroniska sjukdomar var omfattande vård och polyfarmaci. Vissa patienter rapporterade att de kände sig stigmatiserade av vårdgivare, vilket orsakade ångest och kunde påverka deras avslöjande av symtom och behandlingsval.
Medelhög
42
Syftet med denna studie var att identifiera de mekanismer som ligger till grund för dålig tillgång till primärvård för
Granskad och godkänd av en forskningsetisk nämnd.
Inklusionskriterier 18 år eller äldre, kunde tillräckligt flytande engelska samt ha självidentifierad allvarlig psykisk ohälsa och/eller missbruksproblem.
Exklusionskriterier Framkom ej.
Antal deltagare
85 patienter och 17 vårdgivare deltog i studien.
Patientfaktorer, inklusive socioekonomiska och
psykologiska hinder, gjorde det svårt för dem att få tillgång till primärvård, passa möten, och prioritera sin egen vård.
Vårdgivarfaktorer, inklusive kunskap och personliga värderingar om mental hälsa och droganvändning, avgjorde i vilken utsträckning patienterna upplevde att deras specifika behov uppfylldes.
Hälsosystemsfaktorer, såsom modeller för leverans av primärvård, avgjorde
sammanhanget inom vilket både patient- och vårdgivarfaktorer verkade. hälsovård liksom de hinder och
övertygelser som kan bidra till otillräcklig vård.
Design Tematisk analys för kvalitativa data.
Frekvenser för kvantitativa data.
Etik
Godkänd av etisk kommitté.
Inklusionskriterier
Patienterna var ≥19 år och hade en av följande störningar:
schizofrenispektrumsyndrom, bipolär/affektiv psykos, depression eller ångest.
Exklusionskriterier Diagnoser förknippade med allvarlig kognitiv eller
utvecklingsstörning, eller om de inte bedömdes kunna ge informerat samtycke.
Antal deltagare Patientintervjuer och patientenkät: 163 deltagare.
Formande läkarintervjuer:
30 deltagare. Läkarenkät:
249 deltagare.
Läkare beskrev lägre intresse för förebyggande åtgärder än vad patienterna gjorde själva. Detta beroende av olika orsaker till exempel tron att patienterna med psykisk sjukdom inte har tillräckligt intresse eller förmåga att fullfölja rekommendationerna och brist på tid. Patienterna beskrev också brist på tid och ett behov av mer stöd i
livsstilsförändringar.
Medelhög
43 psykisk ohälsa stör uppnåendet av
Godkänd av etisk kommitté.
Inklusionskriterier
Patienterna var berättigade om de var minst 19 år gamla och hade en eller flera av följande typer av diagnoser:
schizofrenispektrumstörningar, bipolär sjukdom/affektiva psykoser, egentlig depression eller ångestsyndrom.
Exklusionskriterier Individer uteslöts från
deltagande om de var kognitivt nedsatta och därför inte kunde ge samtycke.
Antal deltagare 163 deltagare.
Studien beskrev patienternas perspektiv på hinder för att göra hälsosamma livsstilsförändringar.
Att tänka på att göra livsstilsförändringar var
överväldigande för individer som redan hanterade bördor av psykiska sjukdomar. Depression gjorde det svårt att bry sig om en hälsosam framtid. När psykiska symtom inte behandlades tillräckligt var det osannolikt att ohälsosamma beteenden som gav lindring skulle avbrytas.
Medelhög