27
Titel:
“It’s up to me”: the experience of patients at high risk of cardiovascular disease of lifestyle change Författare:
Lönnberg L, Damberg M och Revenäs Å.
Tidskrift: Scandinavian Journal of Primary Health Care hos deltagare med hög risk för CVD som deltagit i strukturerat livsstilsrådgivning sprogram som pågått under ett år. Syftet var också att lyfta fram? de
Kvalitativ innehållsanalys med en explorativ design. Abduktiv analysmetod användes.
16 deltagare. Sverige.
Inklusionskriterier: hypertoni eller diabetes typ 2 och hade deltagit i ett års
livsstilsrådgivningsprogram 2015. Deltagarna kontaktades 2018. Använde
halvstrukturerade intervjuer.
Att ha kunskap om hälsomätningar och att följa dem över tid var stöttande vid livsstilsförändringar (var motiverande o uppmuntrande). Även att ha kunskap om tex kost o motion ökade motivationen. Mest användbart var tips om små förändringar vid rutinförändringar kring kost o motion. Att ssk bekräftade hälsosamma vanor var vägledande för deltagaren gällande livsstilsförändringar.
Även extern belöning var underlättande när uppsatta mål hade uppnåtts.
Att kunna se återfall som en del av förändringen ökar motivationen till att åter engagera sig i tidigare hälsosamma beteenden. Det var också motiverande att känna förbättringen i hälsan vid förändring och att självförtroendet ökade. Att sätta mål och ge löften till sig själv (och inte ssk) var bra verktyg för att höja motivationen och det tydliggjorde också det egna ansvaret.
Faktorer som ökande motivationen till livsstilsförändring var att få fortsätta leva ett kvalitativt liv med familjen, rädsla att möta samma öde som tex en förälder som också hade haft samma sjukdom, sjukdomen i sig vad motiverande (att inte bli sämre i sjukdomen) och att kunna undvika medicinering.
Stödet från vårdspersonal och betydande andra (tex make, vän) var viktigt för att öka själveffektiviteten och motivera livsstilsförändringar. Känslan att ”vara övervakad” gav vägledning till hälsosammare val.
Rådgivningssessioner med ssk gav individerna möjlighet att reflektera över nuvarande o framtida livsstilsvanor.
10 (hög nivå)
Titel:
“I’ve made this my lifestyle now”: a prospective qualitative study of motivation for lifestyle change among people with newly diagnosed type two diabetes mellitus
Författare:
Sebire, S.J, Toumpakari, Z., Turner, K.M., Cooper, A.R., Page, A.S., Malpass, A., Andrews, R.C.
Tidskrift:
BMC Public Health Årtal:
Hur patienter med Diabetes typ 2 formulerar och
Kvalitativ. Sekundär analys av halvstrukturerade intervjuer.
30 st deltagare. England.
Inklusionskriterier: nyligen fått diagnos diabetes typ 2, tidigare deltagit i Early ACTID-studie (Early Activity in Diabetes).
Deduktiv riktad innehållsanalys utfördes.
Underlättande faktorer vid livsstilsförändring var känslan av att vara
”övervakad”, kroppsmätningar och att inte bli försämrad i sjukdomen. Det var viktigt att förändringarna skedde gradvis, att tidpunkten för förändring var rätt och att de gick att kombinera med övriga livet såsom sociala kontakter. Faktorer som ökade motivationen till livsstilsförändring och därmed var underlättande var de förväntade hälsofördelarna som det medförde såsom känna sig bättre, friskare, få förbättrad livskvalitet och välbefinnande. Det var också motiverande att fortsätta få leva och kunna umgås med familjen, undvika den ohälsa som släktingar med samma sjukdom har upplevt och att ta ett vårdansvar över sig själv för att undvika negativa konsekvenser för familjen. Diagnosen i sig var hos vissa den starkaste motivationen till att göra livsstilsförändring.
Återfall i beteende försvårade också livsstilsförändringen.
Deltagarna uttryckte ett behov av att få fortsatt stöd gällande motivation och att vara ”övervakad” genom tex olika kroppsmätningar efter att livsstilsförändringsprogrammet var klart.
10 (hög nivå)
28
2018
Land: England
Titel: Patients`experiences of lifestyle discussions based on motivational
interviewing: a qualitative study.
Att beskriva hur patienter i
Kvalitativ innehållsanalys med beskrivande design.
16 deltagare. Sverige.
Deltagarna hade träffat sjuksköterska för
livsstilsdiskussioner 3-flera ggr under fyra år. Data samlades in med öppen, kvalitativ intervju i form av en dialog. Inledande fråga var vad patienten ville ändra i sin livsstil. Sedan ombads de att prata om sina erfarenheter av
livsstilsdiskussioner med ssk gällande tre områden: kontakt, framsteg och
möjlighet/barriärer.
Livsstilsdiskussionerna mellan ssk och patient krävde vissa villkor för att upplevas som meningsfulla för patienten och för att leda till ev
livsstilsförändringar:
Det var nödvändigt med ömsesidig interaktion där patienten kände att ssk var närvarande, engagerad och lyssnade på ett genuint sätt. I ett nära samarbete kände patienten att hon kunde vara ärlig och öppen. Patienten tyckte inte det var nödvändigt med långa och komplicerade diskussioner, utan det viktigaste var att ssk visade engagemang.
Patienten ansåg att ssk behövde förstå hens tankar om
livsstilsförändringen, veta vad som funkade bäst för just henne, och ha insikt om att alla inte vill eller kan göra förändringen på samma sätt.
En framgångsrik livsstilsdiskussion skapade en känsla av välbefinnande hos patienten vilket var viktigt för en positiv livsförändringsprocess.
Viktigt var också att personen inte upplevde skuldkänslor vid diskussionen.
När patienten upplevde stöd fr ssk hjälpte det till att inte känna ensamhet om sitt problem. Det upplevdes som stor fördel att ha stöd från
utomstående (ssk) istället för familj eller vänner eftersom de ibland hade orealistiska krav och blev besvikna om personen inte lyckades.
Diskussionerna med ssk fick patienten att känna glädje och motivation och det ökade hennes självbestämmande under förändringen.
Viktigt för personen att få bekräftelse på att hon var på rätt väg i processen. Personerna upplevde bekräftelse då de möttes med respekt istället för pekpinnar. Upplevde även respekt från ssk vid misslyckanden.
10 (hög nivå)
Titel:
Patient experiences of a theory-based lifestyle-focused group treatment in the prevention of
cardiovascular diseases and type 2 diabetes.
Författare:
Att undersöka hur patienter upplever en teoribaserad livsstilsfokuserad guppbehandling för att förebygga
hjärt-kärlsjukdomar
Deltagarna var patienter som deltog i, eller nyligen hade avslutat, en teoribaserad livsstilsfokuserad gruppbehandling vid en beteendemedicinsk klinik.
Norra Sverige. 19 deltagare.
Inklutionskriterier var BMI> 30, riskerade att utveckla, eller hade
Nya insikter i den personliga utvecklingen innebar för flera deltagare att börja prioritera sina egna mål i livet. Vissa hade också fått en mer balanserad syn på hur man kan genomföra och upprätthålla en långsiktig livsstilsförändring.
Genom att lära sig självreflektion, självövervakning och processen för beteendeförändring kunde deltagarna reflektera över tidigare beteenden och planera framtida förhållningssätt.
10 (hög nivå)
29
utvecklat typ 2-diabetes och / eller hjärt-kärlsjukdom.
Kvalitativa intervjuer utfördes med en semistrukturerad ämnesguide som bara användes som stöd.
Stegräknare och måltidsplaneringsformer, upplevdes som enkelt att använda för att mäta förbättringar, förbättra motivationen och förstärka känslan av kontroll.
Personalen vara en viktig del av behandlingen, genom sin yrkesroll och på grund av sin attityd och personlighet.
Ökade känslor av självförtroende och behärskning uttrycktes.
Insikter om personligt ansvar fick deltagarna att inse att de själva kunde förbättra sin hälsa men visade sig också kunna innebära skamkänslor.
Delaktigheten i grupp upplevdes viktigt i behandlingen. En stödjande öppenhet gjorde det lättare att dela erfarenheter, identifiera sig med andra och skapa avstånd till egna problem. Att vara en heterogen grupp upplevdes ha fler fördelar än nackdelar.
Artikel:
A case study approach to the examination of a telephone-based health coaching intervention in facilitating behaviour change for adults with Type 2 diabetes Författare:
H.McGloin, F.Timmins, V.Coates and J.Boore.
Tidsskrift:
Journal of Clinical Nursing År: 2014
10 deltagare inledningsvis men bara 9 fullföljde alla 8 coaching tillfällena.
Fallstudie med longitudinell blandad metod. Ett
tillvägagångssätt med flera steg gav helhetsförståelse.
Steg 1: Insamling av fysiologiska data.
Steg 2: 12-veckors telefonbaserad coaching.
Fas 3: Deltagarundersökning månad 3, 6 och 12.
Fas 4: Intervjuer med deltagarna.
Att personen som gjorde telefonuppföljningarna upplevdes som engagerad var centralt för deltagaren för att kunna göra livsstilsförändring. Även uppmuntran upplevdes som centralt för livsstilsförändring. Detta var även viktigt när mål inte hade uppnåtts. Med detta förhållningssätt kände deltagarna att de kunde vara ärliga mot coachen vilket gjorde att de kunde övervinna hinder för att uppnå uppsatta mål. Närvaron av empati från coachen sågs som positivt i livsstilsförändringsprocessen.
9 (hög nivå)
Titel:
Type 2 diabetes patients’
perspectives on lifestyle counselling and weight management in general practice: a qualitative study Författare: diabetes typ 2.
Kvalitativ design med berättande intervjuteknik.
Intervjuerna inleddes med öppen fråga och därefter uppföljningsfrågor som bland annat hänvisade till läkare-patient-förhållandet och källor till stöd i diabetesvården.
Personerna noterade att en frånvaro av smärta och obehag relaterat till diabetes var en ett stort hinder för självförvaltning och livsstilsförändring gällande kost. De kände sig inte sjuka och upplevde heller inte några begränsningar som påminde dem om deras sjukdom.
Vissa personer uppskattade en ganska drastisk form av kommunikation med läkaren såsom till exempel tillrättavisning. Även dramatiska bilder kunde ses som hjälpsamma av deltagarna men en del upplevde dem också som förolämpande. De personer som insisterade på självansvar men hade
9 (hög nivå)
30
Wermeling M, Thiele-Manjali U, Koschack J, Lucius-Hoene G and Himmel W.
Tidskrift:
BMC Family Practice Årtal: 2014
Land: Tyskland
I studien användes en stor databas med patientupplevelser som utgjorde grunden för webbplatsen
http://www.krankheitserfahrung en.de. 35 deltagare.
Exlutionskriterier var allvarliga kognitiva
funktionsnedsättningar.
svårt att kontrollera kroppen vikt, var dem som främst värderade tydliga ord när det gäller viktminskning.
För många personer var konkreta råd och ett förtroendefullt förhållande hos läkare förutsättningen för att den raka och ärliga kommunikationen hos läkaren skulle uppskattas.
Personerna förväntade sig att läkaren skulle erkänna deras svåra situation och deras strävan.
Personer som haft ett långvarigt förhållande med sina läkare uppskattade när han eller hon pratade om viktminskning. Patienter som tidigare angett att de har problem med egenhantering rapporterade behov av detaljerad information om diet.
Titel:
Patient and Provider Dilemmas of Type 2 Diabetes Self-Management:
A Qualitative Study in Socioeconomically
Disadvantaged Communities in Stockholm
Författare:
Aweko J, De Man J, Absetz P, Östenson C-G, Swartling Peterson S, Mölsted Alvesson H and Daivadanam H Tidskrift:
International Journal of Environmental Research and Public Health
Årtal: 2018 Land: Sverige
Att belysa det patient- och
Kvalitativ design med
individuella och gruppintervjuer för att utforska patient- och leverantörsuppfattningar och erfarenheter av
T2D-självhantering. En intervjuguide med öppna frågor användes.
Tre typer av deltagare var inblandade: patienter, vårdgivare och
vårdcentralchefer. 12 deltagare var patienter.
Data för denna studie samlades in från juli 2015 till oktober 2016, som en del av de formativa studierna av ett fyraårigt forskningsprojekt (SMART2D).
Alla patienter rapporterade att det var lätt att tolka diabeteskontroll genom siffror. Förmågan att ändra siffrorna genom att gå eller springa gav dem också en känsla av kontroll över blodsockret.
Deltagarna upplevde familjemedlemmar (främst makar och barn) som sitt viktigaste stöd i dagliga självhanteringsuppgifter såsom val av livsmedel, utföra fysiska aktiviteter och följa dem på sjukhusbesök. Patienterna insåg också att vänner, arbetskollegor och kamrater kunde vara till hjälp för att motivera dem att vara fysiskt aktiva genom att utföra gemensamma fysiska aktiviteter.
10 (hög nivå)
Titel:
To take charge of one's life - group-based education for patients with type 2 diabetes in primary care - a lifeworld approach.
Deltagare: Tolv patienter med T2D i västra Sverige på två vårdcentraler.
Inklusionskriterier:
Diabetessdiagnosen skulle inte var äldre än tre år och inte mindre än tre månader.
Exklutionskriterier:
Processen att dela erfarenheter och lära av varandra genom att lyssna på andras erfarenheter och utmana varandra att förändras; skapade reflektion, nyfikenhet och en önskan att förstå. Den ökade förståelsen och
självmedvetenheten motiverar förändringar i levnadsvanor och uppnåendet av egna mål. Detta gav mycket kunskap, men också en känsla att inte vara ensam i situationen.
Erfarenheten av den gruppbaserade utbildningen med att ta ansvar för ens liv med T2D-modellen ökade självmedvetenheten. Förverkligandet av en
9 (hög nivå)
31
Kjellsdotter A, Berglund M, Jebens E, Kvick J,
Andersson S.
Tidsskrift:
Int J Qual Stud Health Well-being. 2020
Cerebrovaskulär sjukdom eller annan svår sjukdom, känt drogmissbruk och / eller svårigheter att förstå eller skriva det svenska språket.
5 gruppsessioner med fokus på olika ämnen. Deltagarna reflekterade kring erfarenheter och lärande i en personlig reflektionsbok.
Efter utbildningen genomfördes individuella telefonintervjuer med öppna frågor.
egen situation som delades med andra i gruppen gav dem inte bara självinsikt utan också en ökad förståelse för att leva med diabetes var annorlunda för alla. Deltagaren beskrev hur de insåg att sjukdomen påverkade deras livssituation och utmanade dem att göra förändringar. Det ökade också medvetenheten om att sjukdomen kan få negativa
hälsokonsekvenser om den inte togs på allvar och att de tog ansvar för sin hälsa.
Titel:
The comparative experiences of women in control: diabetes self-management education in a virtual world
Författare:
Mitchell SE, Mako M, Sadikova E, Barnes L, Stone A, Rosal MC, Wiecha J.
Tidskrift:
J Diabetes Sci Technol.
Årtal: 2014 internet resp face to face
Kvantitativ, randomiserad kontrollpilotstudie.
Deltagarna var afroamerikanska kvinnor som tidigare deltagit i tidigare studie “women in controll RCT”
4 fokusgrupper, 2 internet, 2 face to face, 8 st i varje grupp.
Intervjuguide användes för att bedöma specifika aspekter av deltagarnas erfarenheter i studien. Man använde öppna, halvstrukturerade
frågor.
Båda grupperna rapporterade att de hade fått värdefull information om hur man hanterar diabetes och nya perspektiv på förmågan att lära sig. VW-deltagarna beskrev den nätbaserade modellen som lika bra som traditionell face to face-modell i syfte att lära sig om DSM.
Båda grupperna ansåg att studieformatet främjade DSM-attityder och beteendefärdigheter.
VW-interventionsformatet gav ett lika intimt kamratstöd som F2F-interaktioner och deltagarna i VWgruppen uppskattade bekvämligheten och anonymiteten att delta i programmet hemifrån.
Kamratstödet i båda grupperna gav deltagarna en medkännande attityd - genom att inte vara ensamma i sin kamp - vilket ledde till att de ville delta mer helhjärtat.
9 (hög nivå)
32