Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Hur kan vi hjälpa dig?
En litteraturöversikt om stödinsatser vid
livsstilsförändringar hos individer med diabetes typ 2.
Författare Handledare
Lina Grahn Anja Saletti
Emily Ney
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Examinator
Fristående kurs på grundnivå Päivi Adolfsson
Höstterminen 2020
SAMMANFATTNING
Bakgrund: En obalanserad diabetes mellitus typ 2 leder till stigande blodsockervärden. För att uppnå balans i blodsockervärdena och minska risken för komplikationer är egenvård en viktig faktor. I egenvården har livsstilsförändring en central roll. Genom att hälso- och sjukvårdspersonalen är medveten om att människor är olika och använder ett personcentrerat förhållningssätt kan varje enskild individ stöttas i sin egenvård. Med ökad förståelse för vad som individer med diabetes mellitus typ 2 upplever som stödjande, kan hälso- och
sjukvårdspersonalen lättare stödja individen i egenvård och därmed minska risken för komplikationer.
Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vad individer med diabetes mellitus typ 2 upplevde stödjande vid livsstilsförändring.
Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design där 11 vetenskapliga artiklar inkluderades.
Samtliga studier kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall. Teman byggdes utifrån artiklarnas innehåll och därefter sammanställdes materialet till ett resultat.
Resultat: Resultatet visade att de underlättande faktorer som ansågs stödja vid
livsstilsförändring var hälso- och sjukvårdspersonalens förhållningssätt och attityder samt relationen mellan individen och hälso- och sjukvårdspersonalen. Även inre faktorer såsom personlig utveckling, inre motivation samt upplevelse av hälsa upplevdes som underlättande.
Yttre faktorer som underlättade vid livsstilsförändring var distanskontakt som komplement till traditionell fysisk kontakt, att ha kunskap och kontroll och stöd från omgivningen.
Slutsats: För att på bästa sätt stödja till livsstilsförändring behöver hälso- och
sjukvårdspersonalens attityder och förhållningssätt upplevas stödjande. Den personliga utvecklingen och upplevelsen av stöd kombinerat med att ha kunskap och känna kontroll över sin situation gynnar förändringsarbetet. Hälso- och sjukvårdspersonalens flexibilitet är viktigt för att möta varje individs enskilda behov.
Nyckelord: Diabetes mellitus typ 2, patientens erfarenhet, livsstilsförändring, patientutbildning, omvårdnad, stöd, egenvård och hälsobeteende.
ABSTRACT
Background: An unbalanced type 2 diabetes mellitus leads to rising blood sugar levels. To achieve balance in blood sugar values and reduce the risk of complications, self-care is an important factor. In self-care, lifestyle change has a central role. When health care
professionals are aware that people are different and uses a person-centered approach, each individual can be supported in their own care. With an increased understanding of what individuals with type 2 diabetes experience as supportive, health care professionals can more easily support the individual in self-care and thereby reduce the risk of complications.
Aim: The purpose of this literature review was to investigate what individuals with type 2 diabetes mellitus experienced as supportive of lifestyle change.
Method: Literature overview with descriptive design where 11 scientific articles were
included. All studies were quality audited using a review template. Themes were built based on the content of the articles and then the material was compiled into a result.
Results: The results showed that the facilitating factors that were considered to support lifestyle change were the health care professionals' approach and attitudes as well as the relationship between the individual and the health care staff. Internal factors such as personal development, internal motivation and experience of health were also perceived as facilitating.
External factors that facilitated lifestyle changes were distance contact as a complement to traditional physical contact, having knowledge and control and support from the environment.
Conclusion: In order to best support lifestyle change, the approach and attitudes of health
care staff need to be perceived as supportive. The personal development and experience of support combined with having knowledge and feeling control over their situation benefits the change work. The flexibility of care is important to meet each individual need.
Keywords: Diabetes mellitus 2, patient experience, lifestyle change, patient education, nursing, support, self care and health behavior
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION ... 1
Bakgrund ... 1
Komplikationer ... 1
Egenvård ... 1
Hälsolitteracitet och coping ... 2
Personcentrerat förhållningssätt ... 2
Sjuksköterskans roll ... 3
Definition av centrala begrepp ... 3
Teoretisk referensram ... 3
Problemformulering... 4
Syfte ... 4
METOD ... 5
Design ... 5
Sökstrategi ... 5
Tabell 1 ... 5
Bearbetning och analys ... 7
Kvalitetsanalys... 8
Resultatanalys ... 8
Forskningsetiska överväganden ... 8
RESULTAT ... 8
Förhållningssätt och attityder hos hälso- och sjukvårdspersonal som upplevs stödjande vid livsstilsförändring. ... 9
Hälso- och sjukvårdspersonalens förhållningssätt ... 9
Relationen mellan individen och hälso- och sjukvårdspersonalen ... 10
Inre faktorer som individer upplever påverka till livsstilsförändring ... 10
Personlig utveckling ... 10
Inre motivation ... 11
Upplevelse av hälsa ... 11
Yttre faktorer som individer upplever påverka till livsstilsförändring ... 11
Distanskontakt som komplement till traditionell fysisk kontakt ... 11
Kunskap och kontroll ... 12
Stöd från omgivningen ... 12
DISKUSSION ... 13
Resultatdiskussion ... 13
Hälso- och sjukvårdspersonalens förhållningssätt och relation till individen ... 13
Personlig utveckling och inre motivation ... 14
Upplevelse av hälsa ... 15
Distanskontakt ... 15
Kunskap och kontroll ... 15
Stöd från omgivningen ... 16
Metoddiskussion ... 17
Design ... 17
Urval ... 18
Kvalitetsanalys ... 19
Behov av vidare forskning inom området ... 19
SLUTSATS ... 20
REFERENSER ... 20
BILAGA 1 ... 25
BILAGA 2 ... 26
1 INTRODUKTION
Bakgrund
De 3 senaste decennierna har antalet människor i världen som drabbats av diabetes mellitus ökat kraftigt. Sjukdomen finns i alla världens länder och populationer (World Health Organization, 2019). I Sverige har cirka 5 procent av den vuxna befolkningen diabetes mellitus, varav cirka 90 % utgörs av diabetes mellitus typ 2 (Socialstyrelsen, 2018a). Diabetes mellitus typ 2 innebär en nedsatt insulinkänslighet och en gradvis avtagande betacellsfunktion som medför nedsatt och otillräckligt insulinsvar efter måltid (Berne & Fritz, 2018).
Dysfunktionen leder till stigande blodsockervärden (Johansson & Wredling, 2006) och en längre tid med höga blodsockervärden ökar risken för komplikationer (Socialstyrelsen, 2018a).
Komplikationer
Det övergripande målet vid behandling av diabetes mellitus typ 2 är att med bibehållen hög livskvalitet förhindra akuta och långsiktiga komplikationer (Berne & Fritz, 2018). Akuta komplikationer, som exempelvis hypoglykemi, låga blodsockervärden, kan leda till livshotande tillstånd och stort personligt lidande (Socialstyrelsen, 2018a). Långsiktiga komplikationer är skador på hjärta, blodkärl, ögon, njurar och nerver (World Health
Organization, 2019). Individen kan också få en negativ inställning och känsla av hopplöshet, vilket kan öka risken för nedstämdhet och depression (Rane, Wajngot, Wändell & Gåfvels, 2011). Risken att utveckla långsiktiga komplikationer ökar vid ett samband mellan förhöjt blodsocker och diabetesduration (Berne & Fritz, 2018). Effekten av komplikationerna kan innebära ett ökat behov av sjukvård och omvårdnad, vilket på samhällsnivå innebär ökade kostnader på grund av ökat behov av vård (Socialstyrelsen, 2018a). För att motverka
komplikationer är egenvården en viktig del i behandlingen och där har livsstilsförändringar, såsom fysisk aktivitet och förändringar i kosthållningen, en central roll (Johansson &
Wredling, 2006).
Egenvård
Egenvård innebär allt det som individen själv behöver göra för att behålla hälsa, trots närvaro av en livslång sjukdom. Individer med diabetes mellitus typ 2 en heterogen grupp och har olika förmåga att medverka i sin egenvård (Wikblad, 2006). Det är individen själv som genom egenvården kan ta kontroll över sjukdomen och hantera livsstilsförändringar kring kost och
2 motion (Gatlin, Serafica & Johnson, 2017). Livsstilsförändringarna syftar till att förändra beteende vid ohälsosamma levnadsvanor för att förhindra komplikationer (Socialstyrelsen, 2018b). Svårigheten med egenvård är att resultatet kommer först på lång sikt. Detta medför att det kan vara svårt för individen att hitta motivation att vara konsekvent i sin egenvård,
speciellt om ansträngningarna verkar vara större än fördelarna (Wikblad, 2006). Att utbilda och stötta i egenvård har en viktig roll i vården av individer med diabetes mellitus typ 2.
Målet med utbildning är att öka individens förutsättningar för en välfungerande egenvård, med god kontroll av riskfaktorer för ohälsa och en bibehållen god livskvalitet
(Socialstyrelsen, 2018a).
Hälsolitteracitet och coping
Människor till sig endast en bråkdel av all information som förmedlas (Wikblad, 2006). En orsak till informationsbortfallet kan vara individens hälsolitteracitet (Pilhammar, 2019).
Hälsolitteracitet handlar om att ha förmåga att förvärva, förstå, värdera och använda information för att bibehålla och främja hälsa (Pilhammar, 2019). Människor har enligt Wikblad (2006) också olika sätt att hantera information, så kallade coping-strategier.
Monitoring respektive blunting är två olika typer av coping-strategier. Monitorn vill ha all tänkbar information och oavsett hur mycket information hon får så vill hon ändå ha mer.
Bluntern däremot vill inte veta. Det är därför viktigt att vara medveten om att människor är olika vilket innebär att vården måste vara flexibel och använda ett personcentrerat
förhållningssätt (Wikblad, 2006).
Personcentrerat förhållningssätt
Ett personcentrerat förhållningssätt innebär att hälso- och sjukvårdspersonalen är inställd på att inte styra individen mot ett i förväg bestämt mål, utan istället utgår från individens situation (Klang Söderkvist, 2001). Det finns olika sätt att arbeta personcentrerat, ett sätt är förhållningssättet empowerment. Empowerment innebär att stärka individens kunskap, förmåga, inställning och självkännedom. Detta är nödvändigt för att individen ska kunna påverka sitt eget beteende i syfte att uppnå förbättring av sin livskvalitet (Scambler, Newton
& Asimakopoulou, 2014). Ett annat sätt att stärka individen genom ett personcentrerat förhållningssätt är rådgivningsstilen motiverande samtal (MI). De fyra nyckelbegreppen i MI är partnerskap, acceptans, medkänsla och framkallande. Utgångspunkten är att individen är expert på sig själv och stöttas till förändringsprat kring problem där individen upplever en ambivalens till förändring (Miller & Rollnick, 2013).
3 Sjuksköterskans roll
Sjuksköterskans undervisande, informerande och rådgivande funktion är framträdande i professionens beskrivning av yrkets innehåll och innebörd. Via sin grundutbildning är sjuksköterskan främst skolad att förmedla faktakunskaper och är sämre förberedd för ett individualiserat förhållningssätt. Detta är en utmaning, då fler faktorer än faktakunskaper påverkar förutsättningarna för att kunna förmedla kunskap gentemot varje individ utifrån dennes behov (Pilhammar, 2019).
Definition av centrala begrepp
Det finns många faktorer som kan påverka resultatet vid genomförande av
livsstilsförändringar, bland annat inre och yttre faktorer (Kostenius och Lindqvist, 2006). Inre faktorer påverkar individen inifrån, såsom exempelvis känslor och tidigare erfarenheter (Kostenius & Lindqvist, 2006; Coldwell & Callaghan, 2013). Yttre faktorer är det som
påverkar individen utifrån, vilket handlar om att individen kan känna press, få beröm, få hjälp från omgivningen eller att det finns ett ekonomiskt perspektiv (Kostenius & Lindqvist, 2006;
Coldwell & Callaghan, 2013).
Det finns olika begrepp och definitioner av hälsa. Den mest kända är World Health
Organizations (WHO) definition som säger att hälsa är "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och
funktionsnedsättning" (WHO, 1946). En annan beskrivning av begreppet hälsa är Erikssons (1989), som menar att begreppet hälsa kan hos individen utgöra ett tillstånd av sundhet (psykisk hälsa), friskhet (fysisk hälsa) och upplevt välbefinnande. Vid upplevd hälsa måste det inte tvunget infinna sig frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning (Eriksson, 1989).
Teoretisk referensram
I studien används Dorothea Orems egenvårdsteori som består av flera delteorier som tillsammans bildar en helhet, där målet är att uppnå egenvårdsbalans. Den första delen är enligt Orem (2001) egenvård, som rör en människas förmåga att ta hand om sig själv. Den andra delen är egenvårdsbrist, där olika faktorer kan försvåra förmågan till att utföra egenvård. Den tredje och sista delen är omvårdnadssystem, som beskriver individens
omvårdnadsbehov. Egenvårdsteorin syftar till att arbeta mot att lyfta individens förmåga och kapacitet att fatta egna beslut, och göra åtgärder som främjar den egna hälsan (Orem, 2001).
4 Orems antagande om egenvård (i Younas, 2017) är att det är grundläggande för hälsa,
utveckling och välbefinnande. Individen måste vara medveten om sina förutsättningar och svårigheter kopplade till det specifika tillståndet. För att egenvården ska bestå behöver individen kontinuitet och medvetet engagemang både från sig själv och från omgivningen (i Younas, 2017). Sjuksköterskans stödjande funktion, kan skapa förutsättning för att individen ska kunna hantera sin egenvård (Orem, 2001).
Problemformulering
Målet vid behandling av diabetes mellitus typ 2 är att förhindra akuta och långsiktiga komplikationer och samtidigt bibehålla livskvalitet. Förstahandsbehandling anses vara
livsstilsförändringar och för att klara detta behöver individen motivation för att kunna bedriva egenvård. En utmaning vid egenvård är att det kan minska komplikationer på lång sikt men inte lika mycket på kort sikt. Detta gör att det kan vara svårt för individen att behålla
motivationen till att bedriva egenvård. Individer med diabetes mellitus typ 2 är en heterogen grupp och har olika förmåga att medverka i sin egenvård. Genom att studera den forskning som gjorts kring upplevelser av stödinsatser vid livsstilsförändringar hos individer med diabetes mellitus typ 2 kan förståelsen om vad som stärker individen tydliggöras. Med ökad förståelse kan sjuksköterskan bättre stödja individen i sin egenvård och därmed reducera risken för komplikationer.
Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka vad individer med diabetes mellitus typ 2 upplever stödjande vid livsstilsförändring.
Frågeställningar:
1. Vilka förhållningssätt hos hälso- och sjukvårdspersonal upplevs som stödjande vid livsstilsförändring?
2. Vilka inre faktorer upplever individer påverka till livsstilsförändring?
3. Vilka yttre faktorer upplever individer påverka till livsstilsförändring?
5 METOD
Design
Studien har en deskriptiv design där metoden är en allmän litteraturöversikt (Friberg, 2017).
Sökstrategi
Artikelsökningen har skett i databaserna PubMed och CINAHL via Uppsala universitetsbibliotek.
Inklusions- och exklutionskriterier har använts enligt följande:
• Inklusionskriterer - artiklar som handlade om diabetes mellitus typ 2 samt livsstil och belyste individperspektivet. Minimiålder för deltagarna var 18 år. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska, vara originalartiklar och ha publicerats under de senaste 10 åren (2010 - 2020). Det skulle finnas ett tydligt etiskt resonemang alternativt att artiklarna var etiskt godkända. Endast kostnadsfria artiklar via Uppsala universitet inkluderades.
• Exklusionskriterier - Artiklar som innefattade prediabetes, samt artiklar som innefattade egenvård rörande medicinering.
Följande sökord har använts vid artikelsökningen: Diabetes mellitus typ 2, lifestyle change, patient experience, patient education, nurse, support, self care, health behavior
Nedan presenteras erhållna sökträffar gällande sökorden ovan. Presentationen sker i form av ett artikelsökningsschema, se tabell 1.
Tabell 1. Artikelsökningsschema
Informatio nskälla och
sökdatum
Söksträng Avgränsning ar
Antal träffa
r
Antal lästa abstract
Antal lästa artiklar
Antal utvalda artiklar för granskning Cinahl
21/2-21
MH ”diabetes mellitus, type 2”
AND
”patient experience*”
AND
År 2010 - 2020 Engelska All adult Peer reviewed
33 13 3 3
6
”lifestyle change*”
Cinahl 18/10-20
MH ”diabetes mellitus 2”
AND
”patient education”
AND
”lifestyle change*”
År 2010 - 2020 Engelska All adult Peer reviewed
20 2 1 0
Cinahl 18/10-20
MH ”diabetes mellitus 2”
AND
”lifestyle change*”
AND
”nurse*”
År 2010 - 2020 Engelska All adult Peer reviewed
8 2 0 0
Cinahl 18/10-20
MH ”diabetes mellitus 2”
AND
”lifestyle change*”
AND
”support*”
År 2010 - 2020 Engelska All adult Peer reviewed
55 10 6 3 (2
dubbletter)
Cinahl 22/10-20
MH ”diabetes mellitus 2”
AND
”self care*”
AND
”health behavior*”
AND
”patient experience*”
År 2010 - 2020 Engelska All adult Peer reviewed
1 1 1 1 (dubblett)
Cinahl 2/11-20
MH ”diabetes mellitus 2”
AND
”patient education*”
AND
”patient experience”
År 2010 - 2020 Engelska All adult Peer reviewed
3 2 2 2 (1
dubblett)
PubMed 26/11-20
diabetes mellitus 2 AND patient experience AND
År 2010 - 2020 Engelska All adult Free full text
27 9 5 3 (2 är
dubblett)
7 lifestyle
change AND support PubMed
26/11-20
Diabetes mellitus 2 AND Support AND self care AND lifestyle change AND patient experience
År 2010 - 2020 Engelska All adult Free full text
15 10 4 2 (1 är
dubblett)
PubMed 29/11-20
Diabetes mellitus 2 AND Health behavior AND Patient experience AND Support AND Patient education
År 2010 - 2020 Engelska All adult Free full text
36 18 4 3
Manuell sökning
Referens (Lönnberg, 2020)
1 1 1
Summa 198 67 27 11
Bearbetning och analys
Efter sökning i nämnda databaser lästes till en början titlar, och där titeln sågs som relevant gentemot studiens syfte, lästes även abstract igenom. De studier som därefter, utifrån lästa abstract, bedömdes relevanta, lästes i sin helhet. Sammanlagt lästes 54 abstract och 25 artiklar. Dubbletter togs bort. Artiklar som bedömdes vara relevanta gentemot studiens syfte och frågeställningar, samt förenliga med valda inklusions- och exklusionskriterier, genomgick en kvalitets- och resultatanalys. Resultat i antal valda artiklar blev tio stycken, se tabell 1.
Även en sekundärsökning genomfördes via referenslista, vilket resulterade att 1 artikel inkluderades, se tabell 1.
8 Kvalitetsanalys
Kvalitetsgranskning av utvalda artiklar gjordes utifrån en framtagen mall som baserades på Fribergs (2017) förslag på frågor gällande kvalitetsgranskning för kvalitativa och kvantitativa studier. Granskningsmallen presenteras i bilaga 1. Valda frågor till mallen anpassades för att kunna besvaras med Ja och Nej, där Ja gav ett poäng och Nej gav noll poäng. Maxpoäng var 10 poäng. Artiklarna bedömdes med betyget hög kvalitet vid totalpoäng mellan 8 - 10,
medelhög kvalitet vid totalpoäng 6 - 7 och låg kvalitet vid 0 - 5 totalpoäng. Alla valda artiklar uppnådde poäng för hög kvalitet och inkluderades därmed i studien.
Resultatanalys
Artiklarna analyserades enligt den modell som beskrivs av Friberg (2017). Till en början lästes artiklarna igenom flera gånger för att få en överblick om vad texterna handlar om.
Tillsammans gjordes sedan en sammanställning av varje artikels resultat. Likheter och
skillnader identifierades. Material med likheter fördes samman för att skapa nya övergripande teman och resultatet strukturerades sedan in under 3 frågeställningar. Även material med skillnader fördes in under respektive övergripande tema. Detta för att kunna jämföra likheterna och skillnaderna. Samarbetet skedde via telefon och Teams (digital mötesplats) samt via ett gemensamt arbetsdokument i Google Drive.
Forskningsetiska överväganden
Enligt Forsberg och Wengström (2016) skall etiska överväganden göras beträffande urval och presentation av resultat. Detta innebär att alla inkluderade artiklar ska vara godkända av etisk kommitté alternativt har ett etiskt resonemang. Vidare ska samtliga artiklar som inkluderats i studien redovisas och samtliga resultat, oavsett utfall, presenteras. Denna litteraturöversikt utgår från dessa forskningsetiska förhållningssätt.
RESULTAT
Totalt inkluderades 11 artiklar till resultatet. Tio av studierna var gjorda i Europa, varav fem i Sverige. En studie var från USA. Majoriteten var kvalitativa studier, en mixed-metod och en kvantitativ studie. Valda artiklar framgår i översiktstabellen, bilaga 2. Samtliga artiklar bedömdes vara av hög kvalitet.
9 Resultatet presenteras utifrån de tre valda frågeställningarna.
➢ Hälso- och sjukvårdens förhållningssätt
➢ Relationen mellan individen och hälso- och sjukvårdspersonalen
➢ Personlig utveckling
➢ Inre motivation
➢ Upplevelse av hälsa
➢ Distanskontakt som komplement till traditionell fysisk kontakt
➢ Kunskap och kontroll
➢ Stöd från omgivningen
Figur 1. Presentation av frågeställningar och teman som tillsammans ger en överblick över vilka stödinsatser som individer med diabetes mellitus typ 2 upplever som stödjande vid livsstilsförändring.
Förhållningssätt och attityder hos hälso- och sjukvårdspersonal som upplevs stödjande vid livsstilsförändring.
Resultatet som framkom presenteras genom två teman, hälso- och sjukvårdspersonalens förhållningssätt och relationen mellan individen och hälso- och sjukvårdspersonalen, se figur 1.
Hälso- och sjukvårdspersonalens förhållningssätt
Hälso- och sjukvårdspersonalens personlighet och öppna attityd till individens livsstilsval, liksom engagemang och empati, hade betydelse gällande motivation till livsstilsförändring (Ljung, Olsson, Rask & Lindahl, 2013; Lönnberg, Damberg & Revenäs, 2020; McGloin, Timmins, Coates & Boore, 2014). Genom att personalen var inkännande, uppmärksam och hade en instinktiv känsla i relationen med individen, skapades möjlighet till en meningsfull
Förhållningssätt och attityder hos hälso- och sjukvårdspersonal som upplevs stödjande vid livsstilsförändring
Inre faktorer som individer upplever påverka till livsstilsförändring
Yttre faktorer som individer upplever påverka till livsstilsförändring
10 livsstilsdiskussion utifrån varje enskild individ. Engagemanget uppskattades mer än långa och komplicerade diskussioner (Brobeck, Odencrats, Bergh & Hildingh, 2014).
Relationen mellan individen och hälso- och sjukvårdspersonalen
En ömsesidig interaktion, där individen kände att personalen var närvarande, engagerad och lyssnade på ett genuint sätt, var nödvändigt för att livsstilssamtalen skulle upplevas som meningsfulla (Brobeck et al., 2014). Att ha en långvarig relation med sin vårdkontakt, exempelvis diabetessjuksköterskan, underlättade samtalen (Wermling, Thiele-Manjali, Koschack, Lucius-Hoene & Himmel, 2014). När individen möttes med respekt istället för pekpinnar infann sig en känsla av bekräftelse, oavsett om målet för livsstilsförändring hade uppnåtts eller inte (Brobeck et al., 2014). Individen förväntade sig att hälso- och
sjukvårdspersonalen skulle erkänna dennes svåra situation och strävan i och med sjukdomen (Wermling et al., 2014). För många individer var ett förtroendefullt förhållande
förutsättningen för en rak och ärlig kommunikation (Wermling et al., 2014; Brobeck et al., 2014). McGloin och medarbetare (2014) beskriver att förutsättningarna att övervinna hinder för att uppnå sina livsstilsmål möjliggjordes när individen kunde vara ärlig i sin relation med hälso- och sjukvårdspersonalen.
Inre faktorer som individer upplever påverka till livsstilsförändring
Resultatet som framkom presenteras genom tre teman, personlig utveckling, inre motivation och upplevelse av hälsa, se figur 1.
Personlig utveckling
I två av studierna framkom att i samband med grupputbildning fick individerna nya insikter som ledde till personliga utveckling, vilket innebar att börja prioritera sina egna mål i livet.
Insikten om personligt ansvar fick deltagarna att inse att de själva kunde förbättra sin hälsa (Ljung et al., 2013; Kjellsdotter, Berglund, Jebens, Kvick & Andersson, 2020). Enligt Ljung och medarbetare (2013) fick vissa individer även en mer balanserad syn på hur en långsiktig livsstilsförändring kunde genomföras och upprätthållas. Genom att lära sig självreflektion, självövervakning och processen för beteendeförändring, kunde deltagarna reflektera över tidigare beteenden och planera framtida förhållningssätt (Ljung et al., 2013).
11 Inre motivation
Det var motiverande att känna förbättring i hälsan vid livsstilsförändring. Därmed ökade självförtroendet (Lönnberg et al., 2020; Ljung et al., 2013) och en ökad självkontroll uttrycktes (Ljung et al., 2013). Rädslan för att möta samma öde och att undvika den ohälsa som släktingar med samma sjukdom hade upplevt var också en stor motivation till att göra livsstilsförändring (Sebire et al., 2018; Lönnberg et al., 2020). Känslan att vara under uppsikt ansågs underlätta till livsstilsförändring genom att det gav vägledning till hälsosammare val (Sebire et al., 2018; Lönnberg et al., 2020). Genom att få en medvetenhet om
beteendeförändring kunde individerna i studien av Lönnberg et al., (2020) se återfall till ohälsosamma beteenden som en del av förändringsprocessen. Detta ökade motivationen till att återuppta sina hälsosamma beteenden igen (Lönnberg et al., 2020) Sebire och medarbetare (2018), beskrev däremot att återfall till tidigare ohälsosamma beteenden kunde försvåra livsstilsförändringen, då det skapade känslor som skuld och skam. Vidare upplevdes det motiverande att sträva efter att uppnå förväntade hälsofördelar, såsom att känna sig bättre, friskare, få förbättrad livskvalitet och välbefinnande (Sebire et al., 2018).
Upplevelse av hälsa
En studie av Hjort Laursen, Frølich & Christensen (2017) visade att individer som upplevde sig som friska hade generellt lättare att förstå och tillämpa information för att göra
hälsosamma förändringar. Individer som upplevde sig som sjuka tyckte att det var svårare att förstå information och var mindre benägna att göra förändringar (Hjort et al., 2017). I två andra studier däremot, framkom att där individerna upplevde en avsaknad av besvär, såsom frånvaro av sjukdomskänsla och upplevda begränsningar kopplat till sin sjukdom, var det ett stort hinder för motivation och livsstilsförändring (Lönnberg et al., 2020; Wermling et al., 2014).
Yttre faktorer som individer upplever påverka till livsstilsförändring
Resultat som framkom presenteras genom tre teman, distanskontakt som komplement till traditionell fysisk kontakt, kunskap och kontroll och stöd från omgivningen, se figur 1.
Distanskontakt som komplement till traditionell fysisk kontakt
Med hjälp av veckovisa telefonsamtal med hälso- och sjukvårdspersonal angående
livsstilsförändring, upplevdes effekter hos individen såsom ökad motivation, känsla av att
12 vara värdefull och bättre självkänsla (Wu, Forbes & While, 2010). Telefonsamtalen
blev utgångspunkt både för hälsobeteendeförändring men sedan också en påminnelse om att vidmakthålla de förändrade levnadsvanorna (Wu et al., 2010). Deltagarna i studien av Mitchell och medarbetare (2014), upplevde också positiva effekter, men via internetbaserad utbildning som berörde beteende- och livsstilsförändringar. Ytterligare upplevda fördelar med internetutbildning var bekvämlighet och den anonymitet som gavs när utbildningen kunde ske från hemmet. Trots den fysiska distans som fanns upplevde ändå deltagarna ett kamratstöd som gjorde att de inte kände sig ensamma i sin situation. Deltagarna i studien fann den nätbaserade utbildningsmodellen likvärdig med fysisk utbildning (Mitchell et al., 2014).
Kunskap och kontroll
Vid patientutbildning fick deltagarna information kring olika områden. Informationen som upplevdes allra viktigast för att påverka motivationen till livsstilsförändring var den gällande kost och motion (Wermling et al., 2014; Hjorth et al., 2017; Lönnberg et al., 2020). Det spelade ingen roll om individen upplevde sig som frisk eller sjuk – informationen kring kost och motion sågs som viktigast oavsett upplevelse av sjukdom (Hjorth et al., 2017). Att få kunskap med hjälp av siffror genom olika hälsomätningar såsom vikt, Body Mass Index, HbA1c (så kallat långtidsblodsocker) och blodtryck, och att följa dem över tid, gav en känsla av kontroll, vilket var både motiverande, uppmuntrade och underlättande vid
livsstilsförändring (Lönnberg et al., 2020; Aweco et al., 2018; Sebire et al., 2018). Andra uppskattande sätt att mäta förbättringar var stegräknare och olika måltidsplaneringsformer (Ljung et al., 2013).
Stöd från omgivningen
Ett meningsfullt livsstilssamtal med hälso- och sjukvårdspersonal underlättade för individen att inte känna sig ensam med sitt problem i livsstilsförändringsprocessen. Detta i sin tur skapade känslor av välbefinnande, att vara värdefull och stärkt motivation och självkänsla (Brobeck et al., 2014; Wu et al., 2010). Samtalen gav individen möjlighet att reflektera över nuvarande och framtida livsstilsvanor och blev utgångspunkt för livsstilsförändring
(Lönnberg et al., 2020; Wu et al., 2010). Vid grupputbildning upplevde deltagarna, oavsett upplevelse av sjukdom, att det var motiverande att jämföra sitt hälsotillstånd med andra deltagare som var mer sjuka än dem själva. Deltagarna som upplevde sig som friska blev också avskräckta genom att se andra, mer sjuka deltagare, med progressiv sjukdom o
motiverades att behålla sitt eget hälsosamma beteende (Hjorth et al., 2017). I grupputbildning
13 gav också kamratstödet en känsla av att inte vara ensam i sin kamp, vilket ledde till att
individerna ville engagera sig mer helhjärtat (Mitchell et al., 2014; Kjellsdotter et al., 2020).
Att dela erfarenheter och lära av varandra genom att lyssna på andras erfarenheter och utmana varandra att förändras, skapades reflektion och nyfikenhet vilket gav individen ny kunskap (Kjellsdotter et al., 2020). Många individer upplevde familjemedlemmarna, såsom makar och barn, som sitt viktigaste stöd i livsstilsförändringsprocessen (Aweko et al., 2018; Lönnberg et al., 2020). Tanken att få fortsätta leva och kunna umgås med familjen var också
motivationshöjande (Lönnberg et al., 2020; Sebire et al, 2018). Vänner och arbetskollegor kunde vara till hjälp för att motivera individen, till exempel vid fysisk aktivitet, genom att bjuda in till gemensamma aktiviteter (Aweko et al., 2018). Ibland kunde det till och med upplevas som att utomstående var ett bättre stöd, då familjen ibland hade orealistiska krav och blev besvikna om individen inte lyckades med livsstilsförändringarna (Brobeck et al., 2014).
DISKUSSION
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur individer med diabetes mellitus typ 2 upplevde stödinsatser vid livsstilsförändring. Resultatet visade att underlättande faktorer som ansågs stödja vid livsstilsförändring var hälso- och sjukvårdspersonalens förhållningssätt och attityder samt inre faktorer såsom personlig utveckling, inre motivation och upplevelse av hälsa. Resultatet visade även på underlättande yttre faktorer, såsom distanskontakt som komplement till traditionell fysisk kontakt, att ha kunskap och kontroll och stöd från omgivningen.
Resultatdiskussion
Hälso- och sjukvårdspersonalens förhållningssätt och relation till individen
Enligt resultatet upplevdes hälso- och sjukvårdspersonalens öppna attityd som stödjande.
Därtill uppskattades ett inkännande, uppmärksamt, instinktivt, engagerat och empatiskt förhållningssätt. Genom att individen bemöttes med respekt och fick ett erkännande kring sin situation skapades en känsla av att vara bekräftad, vilket gynnade livsstilsförändring. En förutsättning för meningsfulla samtal var en ärlig och förtroendefull relation. Socialstyrelsen (2018a) menar att hälso- och sjukvårdspersonalen ska bemöta individen med respekt och omtanke. Personalens attityd och beteende påverkar upplevelsen av bemötandet hos individen. För ett gynnsamt resultat bör upplevelsen ge en känsla av respektfullhet och empati. Så långt det är möjligt ska vården utformas och genomföras i samråd med individen.
14 Detta kan bidra till en säkrare vård, ökad följsamhet till behandling och förbättrade resultat.
En personcentrerad vård innebär att rekommendationerna i riktlinjerna ska anpassas utifrån varje individs förutsättningar och önskemål, och att individen ges möjlighet att vara delaktig (Socialstyrelsen, 2018a). I samtalsmetoden motiverande samtal (MI), ligger fokus på
samarbetet mellan hälso- och sjukvårdspersonal och individ, där individen är expert på sig själv (Bullington et al, 2019). Resultatet i studien rörande personalens attityd och personlighet överensstämmer med de nuvarande Nationella riktlinjer för diabetesvård och visar på vikten av personlig lämplighet hos personalen (Socialstyrelsen, 2018a). Det tillvägagångssätt som används i samtalet med individen kan antingen främja eller hindra förändringsprat. Genom att använda samtalsmetoder som syftar till att lyfta och stärka individen och dennes förmåga att själv se mönster och förändringspotential, skapas förutsättningar i
livsstilsförändringsprocessen (Miller & Rollnick, 2013).
Personlig utveckling och inre motivation
Då kunskapen kring sin sjukdom ökade, fick individen nya insikter om sitt personliga ansvar.
Detta skapade möjlighet till aktiva val gällande livsstilsförändringar. Det upplevdes motiverande att sträva efter och uppleva positiva effekter av livsstilsförändringar. Att
individen upplevde sig vara under uppsikt av hälso- och sjukvårdspersonalen och kunde inse att bakslag ingick i processen underlättade livsstilsförändringsarbetet. För att kunna påverka sitt eget beteende är processen empowerment, där individen har kunskapen, förmågan, inställningen och självkännedomen, lämplig (Scambler, Newton & Asimakopoulou, 2014).
En reflektion kring sitt nuvarande hälsotillstånd och sin förmåga till egenvård krävs där individen måste bli medveten om sina förutsättningar och svårigheter kopplade till det
specifika tillståndet enligt Orem (i Younas, 2017). Varje individs förmåga att förvärva, förstå, värdera och använda information, så kallad hälsolitteracitet, påverkar möjligheten till att ta in ny kunskap och utvecklas med den (Pilhammar, 2019). Det krävs kunskap för att skapa förutsättningar så att individen kan ta väl avvägda beslut (Socialstyrelsen, 2018a). I
stöttningen av individen bör tankar och känslor utforskas. Den personliga utvecklingen kan möjligen vara en lika viktig del som kunskapen om själva sjukdomen.
15 Upplevelse av hälsa
Upplevelsen av sitt hälsotillstånd kunde både gynna och försämra förmågan att ta vara på den nya kunskap som införskaffats. När det gäller skattning av hälsa och välbefinnande är det oftast inte beroende av vilken sjukdomsgrad eller var i sjukdomsprocessen individen befinner sig. Att då ta itu med en persons känslor och övertygelser kan vara mer framgångsrikt än att informera om sjukdomens allvar och risker (Klang Söderqvist, 2001). I samtalet med individen kan hälso- och sjukvårdspersonalen behöva inventera om individen upplever sig som frisk eller sjuk och hur individen upplever sin hälsa i syfte att få förståelse för hur individen kan stöttas i sin förändringsprocess. Det kan också underlätta om hälso- och sjukvårdspersonalen har förståelse att hälsa inte endast är kopplat till sjukdom utan behöver sättas i ett större sammanhang. Individen kan uppleva hälsa trots sjukdom, men kan också vara fri från sjukdom men ändå inte uppleva hälsa (Eriksson, 1989., WHO, 1946).
Distanskontakt
Distanskontakt hade positiva effekter på motivationen då det ökade självkänslan och upplevdes bekvämt och lättillgängligt. Det skapade en motivation att vidmakthålla sina livsstilsförändringar. Distanskontakt genom digitalisering bär med sig stora möjligheter, såsom ökad självständighet, delaktighet och inflytande för den enskilde individen
(Socialstyrelsen, 2018c). Kontaktformen innebär också ökad tillgänglighet till hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen, 2018c). Den skapar även möjligheter att anpassa vården efter individens behov och förutsättningar, och kan därmed bidra till en ökad jämlikhet. I varje enskilt fall behöver hälso- och sjukvårdspersonalen säkerställa att individen både kan använda och förstår innebörden av det digitala verktyget (Socialstyrelsen, 2018c). I dagens samhälle där digitala plattformar och lösningar kan upplevas som normen kan det finnas förväntningar och krav från befolkningen att vården ska följa med i den tekniska utvecklingen. Om hälso- och sjukvården antar dessa förväntningar kan det möjliggöra ett än mer personcentrerat förhållningssätt då individen får större valmöjlighet i kontakten med vården.
Kunskap och kontroll
Viktigaste informationen för individen i samband med patientutbildning var den gällande kost och motion i syfte att klara sin egenvård. Att mäta förbättringar och skaffa sig kunskap med hjälp av siffror genom olika hälsomätningar motiverade, uppmuntrade och gav en känsla av
16 kontroll. Att individen genom egenvård tar kontroll och ansvar för sin egen hälsa anses vara en viktig del i diabetesvården (Gatlin, Serafica & Johnson, 2017). I sjuksköterskans roll ingår att stödja individen till egenvård genom undervisning, information och rådgivning
(Pilhammar, 2019). Den egenvård som individer med diabetes mellitus typ 2 bör utföra inkluderar till stor del hälsosam kost och fysisk aktivitet (World Health Organization, 2016).
Svårigheten med egenvård är att resultatet kommer först på lång sikt vilket medför att det kan vara svårt för individen att hitta motivation (Wikblad, 2006). Enligt Socialstyrelsens
nationella riktlinjer för diabetesvård, bör hälso- och sjukvården erbjuda stöd för ökad fysisk aktivitet samt hälsosam kost (Socialstyrelsen, 2018a). Anledningen till rekommendationen är att åtgärden har effekt på förtida död och hjärt-kärlsjukdom. Fysisk aktivitet i kombination med kostråd medför en låg kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår jämfört med sedvanlig vård (Socialstyrelsen, 2018a). Genom patientutbildning kan individen få kunskap och stöd i livsstilsförändringen. Syftet med patientutbildning är att tillgodose individers rätt och förmåga att påverka och medverka i sin egenvård och behandling genom att få ökad kunskap (Socialstyrelsen, 2018d). Om hälso- och sjukvårdspersonal är medveten om att individer har olika sätt att hantera information för att behålla och främja hälsa, så kallad hälsolitteracitet, och att alla har olika sätt att hantera informationen som ges, så kallade coping-strategier, kan förutsättningar för individen att tillgodose sig kunskapen möjliggöras (Pilhammar, 2019., Wikblad 2006). När det gäller mätbara hälsoparametrar menar
Socialstyrelsen (2018a) att det har en viktig pedagogisk funktion för individen, vilket kan ses som en del av patientutbildningen gällande egenvård (Socialstyrelsen, 2018a). I dagens samhälle kan en generell ökning av olika hälsokontrollmätningar, såsom stegräknare, pulsklockor och kostdagböcker märkas av. Att leva med diabetes mellitus typ 2 kan ge ytterligare anledning att använda dessa hjälpmedel i sin egenvård. Oavsett metod skulle mätningarna kunna innebära en större mätbar kontroll och möjlighet att utvärdera egna aktiva val.
Stöd från omgivningen
Livsstilsförändringsprocessen gynnades av samtal, både med hälso- och sjukvårdpersonal och i utbildningsgrupper, och gav en känsla av att inte vara ensam med sitt problem. Även
personer i individens omgivning var ett viktigt stöd i livsstilsförändringsprocessen. Om en individ inte kan hantera eller klara av sin situation så behöver hälso- och sjukvårdspersonalen ge stöd för att möjliggöra livsstilsförändring. Ett sådant stöd kan vara personcentrerade samtal
17 som syftar till att förstå individen och ger individen möjlighet att berätta själv (Klang
Söderkvist, 2001). Enligt Socialstyrelsens (2018a) rekommendationer bör hälso- och sjukvården också erbjuda gruppbaserade utbildningsprogram (Socialstyrelsen, 2018a).
Samspelet i en utbildningsgrupp har stor betydelse för om lärklimatet får en positiv utveckling. En grupp som fungerar bra kan skapa ett positivt klimat, som ger deltagarna känslomässig trygghet och stärker dem i deras identitet i relation till de andra (Hård af Segerstad, Klason, Tebelius, 1996). Enligt Socialstyrelsen (2018a) innebär också
gruppundervisning ett minskat resursbehov, vilket gör att åtgärden har en låg kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår jämfört med individuella utbildningsprogram
(Socialstyrelsen, 2018a). Även familj och vänner har en stor betydelse för individen vid livsstilsförändring. Ett tillräckligt stöd från familj och vänner kan resultera i en hög
egenvårdskapacitet hos individen (Korkiakangas et al., 2011). Familj och vänner som däremot inte stöttar, och har negativ inställning, påverkar individens motivation till egenvård
negativt (Mladenovic et al., 2014). Genom olika stöd och med personcentrerade samtal i vårdkontakten kan livsstilsförändringsprocessen gå framåt. Bra vore att, i samband med diagnossättning, erbjuda gruppundervisning och därigenom både ge deltagarna en gemenskap och den övergripande kunskap som alla med nydebuterad diabetes mellitus typ 2 har rätt till (Socialstyrelsen, 2018a). Att även erbjuda utbildning till anhöriga skulle möjligen kunna underlätta egenvården för individer med diabetes mellitus typ 2. I utbildnings- och
ekonomiskt syfte skulle arbetssättet kunna vara ett framtida utvecklingsområde, särskilt med tanke på att antalet individer som drabbas av diabetes mellitus typ 2 ökar. Utebliven
implementering skulle kunna innebära att framtida vårdresurser då inte kommer kunna tillgodose det ökande vårdbehovet.
Metoddiskussion Design
För att besvara studiens syfte användes metoden litteraturöversikt med deskriptiv design.
Valet gjordes utifrån Fribergs (2017) beskrivning av litteraturöversikt, vilket innebär ett systematiskt arbete, där alla steg redovisas noggrant. Litteraturöversikt handlar också om att skapa översikt över kunskapsläget inom ett visst område. Deskriptiv design innebär enligt Friberg (2017) att en studie är av beskrivande karaktär, vilket stämmer överens med studiens syfte som är att beskriva individers upplevelser.
18 Urval
Datainsamlingen skedde från databaserna CINAHL och PubMed via Uppsala
universitetsbibliotek. Valet av databaser grundade sig på att CINAHL innehåller information inom omvårdnadsvetenskap, och PubMed innehåller information både om
omvårdnadsvetenskap och medicin (Friberg, 2017). Dessa bedömdes därför som relevanta databaser utifrån studiens syfte.
Artiklar äldre än 10 år exkluderades då forskningen hela tiden går framåt. Genom att begränsa publiceringsår kom endast det senaste inom forskningsområdet att ingå i studien (Friberg, 2017). Möjligen hade det varit en fördel att utöka åren bakåt i tiden för att få ett större artikelurval. De artiklar som inkluderades bedömdes vara av hög kvalitet. Urvalet
begränsades till endast kostnadsfria artiklar, vilket kan ha inneburit ett bortfall av relevanta artiklar. Vidare begränsningar i sökningen var att endast inkludera artiklar skrivna på engelska, då behärskningen av andra språk är begränsad. Därmed kan artiklar med adekvat innehåll skrivet på annat språk än engelska även här ha fallit bort. Individer över 18 år med diagnostiserad diabetes mellitus typ 2 inkluderades. Genom att exkludera individer under 18 år var det lättare att generalisera resultatet till vuxna människor. En av de utvalda artiklarna hittades i referenslistan i en annan studie. Enligt Friberg (2017) är sekundärsökning en effektiv metod för att hitta bra referenser vid informationssökning (Friberg, 2017).
Majoriteten av de inkluderade artiklarna var kvalitativa studier, en var kvantitativ och en mixed-metod. Enligt Friberg (2017) är kvalitativa studier lämpliga att använda för att beskriva en individs upplevelser och erfarenheter. Enligt Granskär och Höglund-Nielsen (2012) kan det vara en fördel att även inkludera kvantitativa studier vid en litteraturöversikt. Ett problem studeras då ur olika perspektiv, vilket ger bättre möjlighet att förstå verkligheten (Granskär &
Höglund-Nielsen, 2012).
Sammanlagt 11 artiklar uppfyllde kvalitetskraven och inklusionskriterierna samt svarade mot studiens syfte. Dessa låg till grund för resultatdelen. Majoriteten av valda artiklar var från Europa, hälften av dessa var från Sverige. En av studierna var från USA. Att artiklarna var så pass begränsade geografiskt kan ses som en styrka gällande likheter länderna emellan när det gäller till exempel kulturella förhållanden och levnadsvanor. Det kan också ses som en svaghet, då studien inte gav en bred geografisk bild av kunskapsläget.
19 Kvalitetsanalys
En kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes för att öka studiens trovärdighet.
Granskningen av utvalda artiklar gjordes utifrån en framtagen mall. Den baserades på
Fribergs (2017) förslag på frågor gällande kvalitetsgranskning för kvalitativa och kvantitativa studier. En del frågor från Friberg (2017) exkluderades, vissa fördes samman till en fråga medan andra omformulerades för att kunna ge Ja- eller Nej svar. Det medförde att frågorna blev av övergripande karaktär. Detta kan ses som en svaghet, men bedömdes ändå som tillräckligt utifrån studiens omfattning och författarnas förkunskap gällande liknande arbeten.
Kvalitetsgranskningen gjordes så förutsättningslöst som möjligt. Detta medförde att egna värderingar kan ha påverkat granskningen, vilket innebär att om en annan person gör samma kvalitetsgranskning, kan resultatet bli något annat. Samtliga valda artiklar bedömdes vara av hög kvalitet.
Med tanke på att studien bygger på individers upplevelser, vilket kan skilja sig åt, blir det svårt att göra bedömningen om studiens överförbarhet. Överförbarhet innebär att studiens resultat kan överföras till andra grupper eller andra situationer (Friberg, 2017). Dessutom är det enligt Friberg (2017) läsaren som avgör om resultatet är överförbart.
Resultatanalys
Arbetsprocessen i studien har skett både individuellt och tillsammans, vilket bedöms ökar resultatets trovärdighet (Friberg, 2017).
Under analysprocessens gång diskuterades förförståelsen för att den inte skulle bli ett hinder vid tolkning av material eller för att ta in ny kunskap om forskningsområdet. Detta skulle då kunna ge ett felaktigt resultat (Forsberg & Wengström, 2016).
Behov av vidare forskning inom området
Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt samtidigt som de individuella önskemålen och kraven på vården ändras. Vård på distans växer sig starkare och det finns behov att undersöka möjligheter och sätt att bemöta individer med diabetes typ 2 på nya villkor. För att fortsätta arbeta personcentrerat krävs en utveckling av arbetssätt för att ge patienter stöd i processen och den personliga utvecklingen på distans.
20 SLUTSATS
För att på bästa sätt stödja till livsstilsförändring behöver hälso- och sjukvårdspersonalens attityder och förhållningssätt upplevas stödjande. Den personliga utvecklingen och
upplevelsen av stöd kombinerat med att få kunskap och känna kontroll över sin situation gynnar förändringsarbetet. Hälso- och sjukvårdspersonalens flexibilitet är viktigt för att möta varje individs enskilda behov.
REFERENSER
Aweko, J., De Man, J., Absetz, P., Östenson, CG., Swartling Peterson, S., Mölsted Alvesson, H. & Daivadanam, M. (2018). Patient and Provider Dilemmas of Type 2 Diabetes Self- Management: A Qualitative Study in Socioeconomically Disadvantaged Communities in Stockholm. International Journal of Environmental Research and Public Health, 15(9):1810.
doi: 10.3390/ijerph15091810. PMID: 30135373; PMCID: PMC6164476.
Berne, C. & Fritz, T. (2018) Diabetes mellitus. Läkemedelsboken.se Hämtad 17 september, 2020, från
https://lakemedelsboken.se/kapitel/endokrinologi/diabetes_mellitus.html#therapy_1_header
Brobeck, E., Odencrants, S., Bergh, H., & Hildingh, C. (2014). Patients’ experiences of lifestyle discussions based on motivational interviewing: a qualitative study. BMC Nursing, 13(1), 1–14. https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1186/1472-6955-13-13
Bullington, J., Söderlund, M., Bos, S.E., Kneck, Å., Omérov, P & Cronqvist, A. (2019).
Communication skills in nursing: A phenomenologically-based communication training approach. Nurse Education in Practice, 39, 136-141.
https://doi.org/10.1016/j.nepr.2019.08.011
Coldwell, D. A-L., & Callaghan, C.W. (2013). The role of internal and external factors on management students subject choices. South African Journal of Economic and Management Sciences, 16(3), 244-257. Inget doi.
Eriksson, Katie (1989). Hälsans idé. (2: upplagan). Graphic Systems AB, Göteborg.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (Red.) (2017). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur
21 Gatlin, T. K., Serafica, R & Johnson, M. (2017). Systematic review of peer education
intervention programmes among individuals with type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing, 26 (23-24), 4212-4222. doi: 10.1111/jocn.13991.
Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (2015). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (upplaga 2:4). Lund: Studentlitteratur
Hjorth Laursen, D., Frølich, A & Christensen, U. (2017). Patients’ perception of disease and experience with type 2 diabetes patient education in Denmark. Nordic College of Caring Science. 31(4):1039 - 1047 https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1111/scs.12429
Hård af Segerstad, H., Tebelius, U. & Klasson, A. (1996). Vuxenpedagogik: att iscensätta vuxnas lärande. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, U-B. & Wredling, R. (2006) Diabetes hos vuxna. I K. Wikblad (Red) Omvårdnad vid diabetes (s. 115-135). Lund: Studentlitteratur.
Kjellsdotter, A., Berglund, M., Jebens, E., Kvick, J och Andersson, S. (2020). To take charge of one's life - group-based education for patients with type 2 diabetes in primary care - a lifeworld approach. International Journal of Qualitative Studies on Health Well-being, 15(1).
doi: 10.1080/17482631.2020.1726856. PMID: 32046621; PMCID: PMC7034479.
Klang Söderkvist, B. (red.) (2001). Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur.
Korkiakangas, E. E., Alahuhta, M. A., Husman, P. M., Keinänen-Kiukaanniemi, S., Taanila, A. M., & Laitinen, J. H. (2011). Motivators and barriers to exercise among adults with a high risk of type 2 diabetes - a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(1), 62–69. https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1111/j.1471-6712.2010.00791.x
Kostenius, C. & Lindqvist, A. (2006). Hälsovägledning: från ord och tanke till handling.
Lund: Studentlitteratur.
Ljung, S., Olsson, C., Rask, M., & Lindahl, B. (2013). Patient Experiences of a Theory-Based Lifestyle-Focused Group Treatment in the Prevention of Cardiovascular Diseases and Type 2 Diabetes. International Journal of Behavioral Medicine, 20(3), 378–384. https://doi-
org.ezproxy.its.uu.se/10.1007/s12529-012-9252-3
Lönnberg, L., Damberg, M., & Revenäs, Å. (2020). “It’s up to me”: the experience of patients at high risk of cardiovascular disease of lifestyle change. Scandinavian Journal of Primary
22 Health Care, 38(3), 340–351. https://doi-
org.ezproxy.its.uu.se/10.1080/02813432.2020.1794414
McGloin, H., Timmins, F., Coates, V., & Boore, J. (2015). A case study approach to the examination of a telephone-based health coaching intervention in facilitating behaviour change for adults with Type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 24(9–10), 1246–1257. https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1111/jocn.12692
Miller, W.R. & Rollnick, S. (2013). Motiverande samtal – att hjälpa människor till förändring. (3. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur
Mitchell, SE., Mako, M., Sadikova, E., Barnes, L., Stone, A., Rosal, MC. & Wiecha, J. (2014) The comparative experiences of women in control: diabetes self-management education in a virtual world. Journal of Diabetes Science and Technology, 8(6):1185-1192. doi:
10.1177/1932296814549829. Epub 2014 Sep 10. PMID: 25212580; PMCID: PMC4455456.
Mladenovic, A. B., Wozniak, L., Plotnikoff, R. C., Johnson, J. A., & Johnson, S. T. (2014).
Social support, self-efficacy and motivation: a qualitative study of the journey through
HEALD (Healthy Eating and Active Living for Diabetes). Practical Diabetes, 31(9), 370–374.
https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1002/pdi.1905
Orem, D.E. (2001). Nursing: concepts of practice. (6. ed.) St. Louis, Mo.: Mosby
Pilhammar, E. (Red.) (2019). Pedagogik inom vård och handledning (upplaga 1:3). Lund:
Studentlitteratur
Rane, K., Wajngot, A., Wändell, P. E., & Gåfvels, C. (2011). Psychosocial problems in patients with newly diagnosed diabetes: number and characteristics. Diabetes research and clinical practice, 93(3), 371–378. https://doi.org/10.1016/j.diabres.2011.05.009
Scambler, S., Newton, P & Asimakopoulou, K. (2014) The context of empowerment and self- care within the field of diabetes. Health 18(6):545-60. doi:10.1177/1363459314524801.
Sebire, S. J., Toumpakari, Z., Turner, K. M., Cooper, A. R., Page, A. S., Malpass, A. &
Andrews, R. C. (2018). “I’ve made this my lifestyle now”: a prospective qualitative study of motivation for lifestyle change among people with newly diagnosed type two diabetes mellitus. BMC Public Health, 18, 1–N.PAG. https://doi-
org.ezproxy.its.uu.se/10.1186/s12889-018-5114-5
Socialstyrelsen. (2018a). Nationella riktlinjer för diabetesvård - Stöd för styrning och ledning.
Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från
23 https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella- riktlinjer/2018-10-25.pdf
Socialstyrelsen (2018b). Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor – Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella- riktlinjer/2018-6-24.pdf
Socialstyrelsen. (2018c) Digitala vårdtjänster - övergripande principer för vår och behandling. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018- 11-2.pdf
Socialstyrlesen (2018d) Nationella riktlinjer för diabetesvård - Vetenskapligt underlag – Bilaga. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella- riktlinjer/2018-10-25-vetenskapligt-underlag.pdf
Wermeling, M., Thiele-Manjali, U., Koschack, J., Lucius-Hoene, G., & Himmel, W. (2014).
Type 2 diabetes patients’ perspectives on lifestyle counselling and weight management in general practice: a qualitative study. BMC Family Practice, 15(1), 1–13. https://doi- org.ezproxy.its.uu.se/10.1186/1471-2296-15-97
Wikblad, K. (2006). Egenvårdsutbildning för personer med diabetes. I K. Wikblad (Red.), Omvårdnad vid diabetes (s. 179-191). Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization (1946). Constitution of the world health organization, 2006.
World Health Organization. Hämtad från
https://www.who.int/governance/eb/who_constitution_en.pdf
World Health Organization. (2016). Global Report on Diabetes. Geneva: World Health Organization. Hämtad från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/204871/9789241565257_eng.pdf;jsessionid=
DB5F54A05265A8A1A7358B45F79CED0E?sequence=1
World Health Organization. (2019). Classification of Diabetes Mellitus 2019. World Health Organization. Hämtad från http://www.who.int/publications/i/item/classification-of-diabetes- mellitus
24 Wu, L., Forbes, A. & While, A. (2010). Patients’ experience of a telephone booster
intervention to support weight management in Type 2 diabetes and its acceptability. Journal of Telemedicine & Telecare, 16(4), 221–223. https://doi-
org.ezproxy.its.uu.se/10.1258/jtt.2010.004016
Younas, A. (2017). A foundational analysis of Dorothea Orem´s self-care theory and
evaluation of its significance for nursing practice and research. Creative Nursing, 23 (1), 13- 23. doi: 10.1891/1078-4535.23.1.13.
25 BILAGA 1. Frågor för kvalitetsgranskning av kvalitativa och kvantitativa studier baserade på granskningsmallar som presenteras av Friberg (2019)
Artikelnamn:
Fråga Ja Nej
1 Finns det en tydlig problemformulering?
2 Är syftet med studien tydligt formulerat?
3 Finns det en tydlig metodbeskrivning?
4 Är urvalsförfarande väl beskrivet såsom till exempel urvalsmetod, antal personer, ålder, inklusions- och exklusionskriterier och deltagarnas demografiska bakgrund?
5 Finns det tydlig beskrivning av dataanalysen?
6 Finns det tydlig beskrivning av resultatet?
7 Finns det ett etiskt resonemang?
8 Svarar resultatet mot ursprungliga forskningsfrågan?
9 Finns det en metoddiskussion?
10 Finns det en resultatdiskussion?
Summa:
26
Problem och syfte Metod (tex urval och analys) Resultat Kvalitet
Titel: Patients`experience of a telephone booster
intervention to support weigt managementj in Type 2 diabetes and its acceptability Författare:
Wu L, Forbes A and While A.
Tidskrift:
Journal of Telemedicine and Telecare
Årtal: 2010 Land: England
Att studera patienters upplevelser av telefonbooster, dvs en veckovis förstärkning av kliniska råd ang livsstilsförändring ar från
vårdpersonal.
46 deltagare. Inklusionskriterier;
minst 18 år, diabetes typ 2, BMI 28, engelsktalande, ha
telefonåterkomst.
Randomiserades till interventionsgrupp eller kontrollgrupp.
Semistrukturerade intervjuer.
Halvstrukturerad
utgångsintervju, fokus på tillfredsställelse med telefonuppföljningen, livsstilsförändringen under perioden, erfarenheter av programmet o hur det kändes att bli uppringd varje vecka.
12 veckor med veckovist telefonstöd.
De flesta var nöjda med veckovisa samtal. Lagom längd ansågs vara 5-10 minuter.
Hälften var nöjda med själva samtalen och hälften var mkt nöjda. 90%
skulle rekommendera samtalen till annan i samma situation.
Upplevda effekter av samtalen: Blev utgångspunkt för hälsobeteende förändring, gav ökad motivation, föranledde hälsobeteendeförändring, påminde om förändrade levnadsvanor, fick personen att känna sig värdefull/intressant, fick bättre självkänsla, hjälpte till med beteendeförändring.
De som fick telefonbooster hade dessutom bättre närvaro vid sina uppföljningsmöten.
9 (hög nivå)
Titel:
Patients’ perception of disease and experience with type 2 diabetes patient education in Denmark Författare:
Hjorth Laursen D, Frølich A, Christensen U.
Tidskrift:
Nordic College of Caring Science.
Årtal: 2017 Land: Danmark
Att utforska skillnader i hur personer med diabetes typ 2 upplever diabetsrelaterade utbildningsprogra m.
Studien var en del i en större studie som skedde 2011 i Danmark där personer med diabetes typ 2 erbjöds gruppbaserade
patientutbildningsprogram.
Kvalitativa djupintervjuer skedde 6 mån ef deltagandet i patientutbildningen.
11 st deltagare.
Alonzos teori (begränsningar i dagliga aktiviteter, sjukdomens svårighetsgrad o självupplevda sjukdomsstatus) användes för att kategorisera deltagarna som
”friska” eller ”sjuka”.
Information om kost och motion sågs som det viktigaste programpunkten i utbildningen av deltagarna oavsett upplevelse av sjukdom. Friska fann informationen lätt att förstå och tillämpa för att göra hälsosamma
förändringar, medan sjuka tyckte informationen var svår att förstå och var mindre benägna att göra förändringar. Generellt hade friska deltagare det lättare att förstå riktlinjerna för kost och fysisk aktivitet och sedan genomföra förändringen i vardagen.
De friska deltagarna blev avskräckta genom att se andra deltagare (sjuka) med progressiv sjukdom o motiverades att behålla sitt eget hälsosamma beteende. Oavsett sjukdomsstatus tyckte deltagarna att det var motiverande att jämföra sitt hälsotillstånd med andra deltagare som var mer sjuka än dem själva.
Många deltagare oavsett sjukdomstillstånd ansåg att föreläsarens engagemang hade betydelse för motivationen.
10 (hög nivå)
BILAGA 2. Översiktstabell gällande utvalda artiklar.
