ÖVERTORNEÅ – KOMMUN I POLCIRKELLAND Yta: 2 374 km 2 Folkmängd: 5 481 invånare

Övertorneå kommun gränsar till Finland vilket bland annat påverkar språk, kultur samt handel och övrigt utbyte över gränsen. De traditionella basnäringarna jord- och skogsbruk är fortfarande betydande. Kommunen hyser fl era framgångsrika handels- och blomsterträdgårdar.

Den lokala verkstadsindustrin utför bland annat ombyggnader av fordon och tillverkar energikomponenter och datakablage. Två mindre callcenter fi nns etablerade i Övertorneå. Av tradition är åkerinäringen och detaljhandeln omfattande. Optofi bernät för IT fi nns utdraget på de sex största orterna i kommunen.

Efter informationstillfället togs ett utbildningskoncept fram för genomförandet av en utbildning i teori och praktik. An- svarig var kommunen, vägverket och en trafi kskola. Syftet var att bredda kommunens arbete mot växthuseffekten genom att involvera det privata näringslivet och samtidigt visa på sam- band mellan ekonomiska vinster och miljöhänsyn.

Samarbetet gav både privata företag och Övertorneå kommun möjligheter till miljöprofi lering samtidigt som in- satsen bidrog till målsättningen att minska koldioxidutsläp- pen. Slutresultatet blev att 70 procent av de som arbetar med tung trafi k i kommunen har fått utbildning i Heavy Eco- driving. Enbart ett miljövänligare körsätt bedöms på sikt leda till en minskad bränsleförbrukningen med cirka 15 procent för den tunga trafi ken.

På gymnasiet har kommunen, som första kommun i landet, infört gratis utbildning i Eco-driving. Eleven får en kostnadsfri handledning i körkortsteori samt tio körlektioner för körkort klass B som betalas av kommunen.

R e s e p o l i c y

I Övertorneås resepolicy anges att vid hyra/leasing eller köp av en personbil bör bilen drivas med förnyelsebar energi.

Övertorneå har också målsättningen att vara Sveriges etanol- biltätaste kommun räknat per invånare. Informationsdagar/ kvällar om etanolbilar och allmän information om växthusef- fekten har anordnats.

Inom Övertorneå kommuns geografi ska område fi nns idag tio etanolbilar i drift (2002). Dessa återfi nns vid kom- munens socialförvaltning (hemtjänst), den tekniska enheten, kanslienheten, en nordisk utbildningsstiftelse, en biluthyr- ningsfi rma och hos en privatperson.

Förhandlingar med OK/Q8 har resulterat i att ett tank- ställe för etanol etablerats i centralorten.

Resepolicyn slår också fast att kortare resor inom samhäl- let i första hand bör ske med tjänstecykel eller sparkstötting. Reseersättning för bil inom den egna tätorten i kommunen utgår först efter särskild prövning av respektive arbetsledare.

Koldioxidutsläppen från de resor och transporter som verksamheten genererar ska årligen redovisas till kommunsty- relsen.

G å n g - o c h c y k e l v ä g a r

Kommunen har allteftersom byggt ut gång- och cykelvägarna från olika bostadsområden och in mot centralorten. I de ak-

M I L J Ö P O L I C Y F Ö R F Ö R S K O L A O C H S K O L A ( U T D R A G )

Förskolan. Förskolebarnen görs medvetna om vädrets växlingar och

årstider.

Åk 1-6. Elementära insikter i samband mellan energi och miljöpro-

blem. Inventering av energiförbrukning hemma, räkna och registrera. Arbete med enkla energitips. Enkla experiment med energiomvand- lingar. Eleverna följer väderleksrapporter och studerar vädret, för vä- derstatistik, årstider, klimat. Barnen mäter och registrerar sitt resande under en vecka. Diskuterar sparmöjligheter. Genomför säker-cykel- kampanj.

Åk 7-9. Energiprincipen och termodynamikens huvudsatser.

Kopplingen mellan de största miljöhoten och energiförbrukningen. Eleverna inventerar energianvändningen på arbetsplatser i kom- munen, genomför studier av mat, transporter och miljöpåverkan.

Eleverna ordnar temakväll om klimat, energi och transporter för föräldrar.

Gymnasieskolan. Gratis körkortsundervisning i Eco-driving. Utbild-

ningen ger kunskap om både bilen och miljön. Bland annat studeras hur miljön påverkas av val av bil, utsläpp vid kallstart, hur däckens lufttryck inverkar, val av färdväg, underhåll, körsätt och förarens egen påverkan.

Utbildningen ska bland annat ge kunskaper i; • Körning med god framförhållning. • Hur bilen bäst accelereras.

• Hur motorbromsen används effektivt vid inbromsning. • Hur bilen ska underhållas och skötas för en bra ekonomi. • Körning på hög växel med låga varvtal.

30

LIVSMEDEL L o k a l m a t p ro d u k t i o n

Övertorneå kommun nämner även lokal matproduktion som ett sätt att minska användningen av fossila bränslen. Lokalt producerad mat ska prioriteras, dels för att minska transpor- ter, dels för att minska användning av kemikalier. Att den lokala maten är mindre besprutad hänger samman med att skadedjurstrycket är mindre i norra Sverige än i övriga delar av landet.

När det gäller transporter av lokalt producerad mat fi nns idag ingen samdistribution för inköp. Varorna körs ut av leve- rantörerna till respektive beställare. Däremot har kostservice, kommunens samordnade funktion för kostverksamheten, inom sin verksamhet samordnat utkörningen av färdiglagad mat till skolor, förskolor, servicehem etc. All matlagning inom centralorten sker från samma tillagningskök.

FOLKBILDNING M i l j ö v å rd p å b re d f ro n t

Information om folkhälsa och miljövård förmedlas till all- mänhet och företag i samarbete med mödrahälsovården, stu- dieförbunden, primärvården, skolor och miljöorganisationer. Inom skolans område är ambitionen att verka för ett ökat miljömedvetande genom natur- och hälsoundervisning från dagis till gymnasiet11_{. I kommunen fi nns ett miljönätverk där}

alla skolor, förskolor och fritidshem är representerade. Den övergripande visionen utgår från att genom miljö- arbetet ge barn och ungdomar en positiv framtidssyn samt kunskaper som gör det möjligt för dem att ta sitt ansvar för

8 Total andel förbrukad olja före konverteringen var 633 kubikmeter och ef- ter, cirka 99 kubikmeter. 1 068 ton pellets krävs för att ersätta oljan. Kost- naden för åtgärden är 3,5 miljoner kronor. Åtgärdens pay off tid väntas bli cirka 2,4 år.

9 Åtgärderna bedöms ge en minskad bränsleförbrukning med 10-15 procent och motsvarar cirka 1 500 till 2 200 MWh/år i lägre energiåtgång och cirka 400 ton pellets eller 220 kubikmeter olja.

10 Vindkraftverken får ha en höjd från markplanet till rotornav om maximalt 68 meter. Med rotordiameter om 72 meter kan den totala höjden bli 104 meter. Angivet avstånd till närmaste bebyggelse är 2,5 km.

11 I ”Miljöpolicy 2002-2005 Förskola Skola” anges åtgärder, bland annat för minskad klimatpåverkan.

tuella byarna är det oftast vägarna till samlingspunkter, som skolor och idrottsanläggningar, som har anlagda gång- och cykelvägar, detta för att göra barnen/ungdomarnas cykelvägar så säkra som möjligt. Under 2002 kommer en längre gång- och cykelväg (3.5 km) färdigställas, syftet är bland annat att cyklister ska slippa korsa en hårt trafi kerad väg. Även två an- slutningar kommer att göras under 2002 för att i det ena fallet öka säkerheten i anslutning till en skola. Flera gång- och cy- kelvägar fi nns med i den framtida planeringen.

ENERGI

O l j a b y t s m o t b i o b r ä n s l e

Övertorneå kommun har konverterat fl era oljeeldade anlägg- ningar till biobränsle. Totalt är sju pannor ombyggda till bio- bränsleeldning med pellets8

. Cirka 200 privata småhus upp- skattas ha konverterat sina privata uppvärmningsanordningar till pellets.

Parallellt med konverteringen av kommunala oljepannor till biobränsleeldade motsvarigheter har energieffektiviserande åtgärder genomförts. Bland annat har styr- och reglerutrust- ning bytts ut samtidigt som nya varmvattenberedare, dragreg- leringsutrustning och varvtalsstyrda rökgasfl äktar etc instal- lerats.9

Investeringarna har minskat både utsläpp av växthusgaser och oljeberoendet, samtidigt som de ökat möjligheterna att upphandla bränsle lokalt. Dessutom har kommunen effektivi- serat driften och sänkt sina kostnader för uppvärmning.

Utbyggnadstakten för fjärrvärmen har dessutom varit 40 villor per år sedan 1999 (cirka 60 procent av dessa villor har tidigare värmts med olja). Utbyggnaden motsvarar en volym- ökning på fem procent per år, effektökningen är 0,4 MW per år.

Vi n d k r a f t v e r k

Övertorneå har antagit en detaljplan som möjliggör byggna- tion av elva vindkraftverk. Den sammanlagda effekten, om samtliga aggregat uppförs, beräknas till 9,9 MW. Den årliga elproduktionen kan bli cirka 19 GWh per år. Detta motsva- rar den sammanlagda energiförbrukningen för ungefär 800 eluppvärmda småhus på helårsbasis.10

31 en hållbar utveckling i Övertorneå och i världen.

Miljöarbete ska löpa genom alla åldrar, från upplevelser och konkreta handlingar till djupare förståelse och globalt engage- mang som en röd tråd. Alla enheter inom förskola, skola och gymnasieskola rekommenderas försöka påverka eleverna till ökad miljömedvetenhet.

I klimatfrågor ska skolorna bland annat försöka öka kun- skapen om fossila bränslen. Eleverna ska göras medvetna om lokalernas uppvärmning och vilka valmöjligheter som fi nns, samt hur användningen av fossila bränslen kan minska. Varje enhet/klass ska under minst ett föräldramöte/klassråd per år diskutera möjligheterna att minska bilåkandet (gå, cykla, samåka). En idébank med pedagogiska tips upprättas och kompletteras efterhand.

F R A M G Å N G S FA K T O R E R

1. Strävan att förankra inriktning och åtgärder på medborgarnivå.

2. Speciell prioritering av barn och ungdom. 3. Greppbar kommunstorlek.

4. Kommunens ekologiska profi l alltsedan 1983. 5. Miljöarbetet inriktas på att gå från mål till praktisk

handling.

6. Lokala företag och aktörer fungerar som förebilder. Då Övertorneå är en liten kommun blir avståndet mellan politiker och medborgare kortare vilket underlättar kontak- ten mellan de folkvalda och väljarna. På så sätt kan deltagar- demokratiska inslag så som diskussion och rådgörande med medborgarna bli mer naturligt.

Många Övertorneåbor har också ett deltagardemokratiskt kulturarv från 1980-talet med sig i ryggsäcken. Det kan i stor del bero på det dåtida ekokommunarbetet då ett utvidgat medborgardeltagande förespråkades. Ambitionen var att göra det möjligt för så många olika grupper som möjligt att delta.

Bland de grupper som engagerades fanns barnomsorgen, näringslivet, intresseorganisationer, jordbrukare och politiska partier.

Allmänheten har idag bredare kunskap och motivation att bidra till det nytänkande som behövs. Miljöengagemanget anses ha ökat i Övertorneå och människor är mer medvetna i dag än tidigare.

H I N D E R

S t o r a g e o g r a f i s k a a v s t å n d

Övertorneå är en typisk glesbygdskommun. En kommun med många små byar som saknar vardaglig service i form av affärer, post , bank och dylikt samt arbetstillfällen på orten. Bristen på kollektivtrafi k eller turtäthet gör det nödvändigt för boende i byarna att ha ibland fl era bilar inom en och samma familj. Detta medför att en reducering av koldioxidutsläpp relaterade både till person- och varutransporter blir mer svårhanterliga. Att påverka beskattningen på miljövänliga bränslen så att de blir billigare och även i övrigt stimulera användningen av al- ternativa drivmedel framstår som angeläget.

E k o n o m i s k a re s u r s e r

De budgeterade medel som avsätts inom kommunens verk- samhet för både information, projekt och direkta åtgärder för att minska koldioxidutsläppen konkurrerar inom kommunens krympande ekonomiska ramar med viktiga områden som vård, omsorg och utbildning.

S v å r i g h e t e r a t t n å u t m e d i n f o r m a t i o n

Det nya informationssamhällets möjligheter medför att med- borgarna idag överöses av information av allehanda slag. Idag väljer den enskilde i allt större utsträckning på vilket sätt eller vad man vi bli informerad om. Det ställer nya krav på både utformning och val av informationskanaler vad avser klimat- arbetet.

Ytterligare information på www.overtor nea.se/nyheter/miljoarbete.pdf

I DENNA SKRIFT PRESENTERAS OLIKA SÄTT