FALKENBERG ESKILSTUNA GÄVLE VÄXJÖ ÖVERTORNEÅ
H A N D L I N G S
-K R A F T F Ö R
K L I M AT E T
© Naturvårdsverket
Beställningsadress: Naturvårdsverket, Kundtjänst, 106 48 Stockholm. Tel 08-698 10 00, telefax 08-698 15 15.
E-post: kundtjanst@naturvardsverket.se
Internet: www.naturvardsverket.se
Omslagsfoto: IdéoLuck arkiv
Typografi och layout: IdéoLuck AB
Upplaga: 2 000 ex
Tryck: Danagårds Grafi ska AB, 2002
ISBN: dd 91-620-8096-2.pdf
Projektledare: Kerstin Backman Hannerz ISBN:
I skuggan av prat om framtida utmaningar och avvaktande inställning i väntan på starkare styrmedel och ny teknik be-fi nner sig fl era svenska kommuner redan mitt i arbetet för att minska klimatpåverkan. I denna skrift får en handfull kliva fram i syfte att inspirera andra till insatser för jordens klimat.
De kommuner som här får gestalta goda exempel är Växjö, Falkenberg, Eskilstuna, Gävle och Övertorneå. Ett urval kommuner med stora skillnader vad gäller geografi skt läge, storlek och övriga förutsättningar rapporterar här själva om sina klimatsatsningar.
Exemplen visar att det tycks ha varit enklast att minska koldioxidutsläppen från uppvärmning. En förklaring är att kommunen har stor rådighet inom detta område. Fjärrvärme-utbyggnad och konvertering till förnybara bränslen kan också genomföras utan inverkan på människors bekvämlighet eller livsstil. Energiproduktion kan påverkas genom detaljplaner och genom att kommunen satsar på vind- och/eller vatten-kraft eller installerar vatten-kraftvärmeverk i egen regi. Inte heller här försvåras åtgärder av inverkan på enskildas livsstil.
S v å r t m i n s k a u t s l ä p p e n f r å n t r a n s p o r t e r
De största utsläppsreduktionerna har således hittills gjorts på uppvärmningsområdet. Det tycks däremot vara svårare att åstadkomma en koldioxidreduktion genom att påverka transport och resemönster. Kommuner kan gynna kollektivtrafi -ken genom fria bussresor och underlätta cykelresor, men det är svårare att påverka enskildas och företagens val av drivme-del och fordon.
En del kommuner har dock lyckats få lokala bensinstatio-ner att sälja etanol samt att förorda miljövänliga transporter för tjänsteresor. Ett fl ertal försök görs också med så kallad ”mobility management” i syfte att påverka resenären innan resan påbörjats.
Livsmedelsförsörjningen hör uppenbart inte till de om-råden som i första hand kopplas till insatser för minskad klimatpåverkan, trots att livsmedelssektorn står för cirka 20 procent av den totala energiförbrukningen i Sverige. Maten är den del av hushållens konsumtion som kräver mest energi. Undersökningar visar att det är möjligt att minska energi-användningen med 30 procent utan att kosten förändras. Genom medvetna kostval kan ytterligare energi sparas.1 Här
har vi ett område som har en stor potential i den fortsatta koldioxidjakten.
Ve r k t y g , m ö j l i g h e t e r o c h h i n d e r
Även Miljöbalken framstår som ett viktigt redskap i koldiox-idjakten. Balken kan bland annat användas för att i samband med tillståndsprövning villkora att spillvärme från en indu-stris produktion ska användas även för till exempel uppvärm-ning i fjärrvärmenätet. I Sverige är vi dåliga på att använda industrins överskottsvärme till ytterligare ändamål. En förkla-ring kan vara brister i kommunikationen mellan kommuner och industrin. En annan att vi har olika skatteregler för koldi-oxidutsläpp för industrin respektive kommunerna.
Ett viktigt redskap som också utnyttjas av allt fl er kom-muner och företag är konsumentintresset. Information om att överskottsvärme från ett företag används för uppvärmnings-ändamål, och på så sätt ger en begränsad klimateffekt, kan vara ett starkt försäljningsargument för samma företag.
Ur kommunal synvinkel kan kunskapsöverföring vara ett sätt att bereda mark för andra åtgärder, men ökad kunskap kan också leda till attityd- och beteendeförändringar förutsatt att hushåll och individer tar till sig budskapen. Många kom-muner informerar idag om vad varje medborgare faktiskt kan göra i det egna hemmet.
Ett exempel är dessa ”Klimattips” för privatpersoner som sprids av Växjö kommun:
• Mät dina egna koldioxidutsläpp
• Sänk inomhustemperaturen, släck i tomma rum och använd energisnåla apparater.
• Installera träpelletseldning istället för den gamla oljebrännaren.
• Installera solfångare för värme och tappvarmvatten. • Anslut dig till fjärrvärmen/närvärmen.
• Köp lokalt producerade livsmedel för att minska långväga mattransporter.
• Kör mjukt och håll hastighetsgränserna.
• Cykla/gå korta sträckor, åk kollektivt/samåk så ofta som möjligt.
• Gå med i eller starta en bilpool med grannar/ arbetskamrater.
Mer om hur andra gjort och planerar att göra fi nner du i denna skrift. Notera särskilt de enskilda kommunernas åsik-ter om framgångsfaktorer och hinder i arbetet för minskad klimatpåverkan. Här fi nns kanske tips som både underlättar arbetet i din kommun och som gör att framtida problem kan undvikas.
H A N D L I N G S K R A F T I
S V E N S K A K O M M U N E R !
DENNA SKRIFT ÄR EN DEL AV EN SERIE
OM TRE RAPPORTER VARS SYFTE ÄR ATT
VISA PÅ VERKTYG OCH GE INSPIRATION
I ARBETET FÖR ATT NÅ MILJÖMÅLET
BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN.
UTGÅNGSPUNKT FÖR MATERIALETS
INRIKTNING HAR VARIT DEN ENKÄT
OM KOMMUNALT KLIMATARBETE SOM
NATURVÅRDSVERKET GENOMFÖRDE
VÅREN/SOMMAREN 2001. FÖRUTOM
DENNA RAPPORT INGÅR ÄVEN ”PÅ
VÄG MOT KLIMATMÅLET – SÅ KAN
DEN FYSISKA PLANERINGEN BIDRA”
SAMT EN SKRIFT OM UTVÄRDERING AV
KOMMUNALA KLIMATINSATSER, I SERIEN
OM LOKALT KLIMATARBETE.
INNEHÅLL
HANDLINGSKRAFT I SVENSKA KOMMUNER! FART PÅ VINDSNURRORNA I FALKENBERG
Klimatsatsningar i Falkenberg Framgångsfaktorer Hinder
ESKILSTUNA TAR TAG I TRAFIKEN
Klimatsatsningar i Eskilstuna Framgångsfaktorer Hinder CYKLISTER FÖRST I GÄVLE Klimatsatsningar i Gävle Framgångsfaktorer Hinder SNART FOSSILBRÄNSLEFRITT I VÄXJÖ? Klimatsatsningar i Växjö Framgångsfaktorer Hinder
FRIA BUSSRESOR I ÖVERTORNEÅ
Klimatsatsningar i Övertorneå Framgångsfaktorer Hinder 5 10 11 12 15 15 16 19 19 22 27 27 28 31 31 4 12 16 20 28 1
Falkenbergs energibolag vågar sticka ut hakan och säljer ute-slutande Bra miljöval el, ett led i ett målmedvetet arbete för att profi lera sig på miljöområdet. Kommunen har tagit vara på sina förutsättningar som vindkraftsproducent och arbetar sys-tematiskt för att öka sin vindbaserade elproduktion inom sina geografi ska gränser.
Klimatfrågan har prioritet. Redan i 1986 års energiplan beslutade Falkenbergs kommun att minska sin oljeanvänd-ning och i stället satsa på miljövänliga alternativ. Sedan dess har både användning och produktion av energi från förnybara källor ökat markant. Cirka 30 procent av den el som används inom nätområdet var 2001 klassad som Bra Miljöval. 4
“OM VI ÄTER KRETSLOPPSNÄRING
IFRÅN EMBRYO TILL KÄRING.
OM ”KLOROFYLLAN” BLIR VÅR NUBBE
IFRÅN SPERMIE TILL GUBBE.
SÄKERT VI OM NÅGRA ÅR
GOD KLIMATPÅVERKAN FÅR!”
FA RT P Å V I N D S N U R R O R N A
I FA L K E N B E R G
Mål
• Energianvändningen för uppvärmning ska uttryckt i kWh per kvadratmeter, minska med 14 procent.
• Den uppåtgående trenden med ökande elanvändning exklusive uppvärmning ska brytas.
• Den förnybara energin som produceras i kommunen ska öka med 52 procent från 291 GWh till 444 GWh, samtidigt som de fossila bränslena och den kärnkraftsproducerade elen ska minska med motsvarande mängd.
• Utnyttjandet av den lokalt producerade elen, garanterad vatten- och vindkraft, ska senast år 2002 ha ökat med 25 GWh. • Falkenbergs kommun ska arbeta för att energi i det avfall som
uppstår i kommunen, utnyttjas på ett miljömässigt och ekono-miskt sätt.
Om de påbörjade projekten faller ut enligt tidplan kommer den förnybara el som produceras inom kommunens gränser att täcka konsumtionsbehovet i kommunen före 2010 – förut-satt att konsumtionen inte ökar.
M i l j ö o c h f o l k h ä l s a
Kopplingarna mellan miljö och folkhälsa kommer till uttryck i den övergripande policyn: ”Falkenberg ska bli Sveriges renaste kommun beträffande Energi–Mat–Miljö” från 1995.
I policyn fi nns bland annat skrivningar om att hållbar utveckling, kretsloppstänkande och Agenda 21-andan ”ska genomsyra samtliga styrdokument i kommunen”. Det gäller bland annat Energiplan (2000), Planeringsförutsättningar (2002), Miljö- och kretsloppsprogram (2001), Folkhälsoplan (2002) samt Miljöpolicyn för upphandling. Samtliga program är anpassade till de nationella miljömålen samt WHO:s mål. Även översiktsplaner och socialförvaltningens miljöstrategi-program etc genomsyras av den övergripande policyn.
Varje förvaltning och bolag har en anställd med Agenda 21-ansvaret inbyggt i tjänsten. De fl esta arbetsplatser har miljö- och/eller friskvårdsombud. Bolagen, Falkenberg energi AB (FEAB), Falkenbergs vatten och renhållning AB
(FAV-U R ” M I L J Ö O C H K R E T S L O P P S P R O G R A M F Ö R FA L K E N B E R G S K O M M (FAV-U N ”
JAN-OLOF ANDERSSON
AGENDA 21-SAMORDNARE
FALKENBERGS KOMMUN
Förslag till åtgärder
Ökad energirådgivning till samtliga hushåll och företag i kommunen avseende:
• mer effektiv drift och underhåll av värme- och ventilationssystem,
• förbättrade drifts- och underhållsinstruktioner, • installation av energireducerande utrustning,
• ökad användning och effektivisering av värmeväxlare och värmepumpar,
• förbättrad belysning genom installation av högfrekvensdon, ef-fektiva ljuskällor, väl utformade armaturer och effektiv styrning, • mer effektiva elapparater, exempelvis vitvaror och datorer, • mer effektivt styrd ventilation,
FALKENBERG – MER ÄN BARA ULLARED Yta: 1115,3 km2 Folkmängd: 38950 invånare
Kommunen ligger mitt i Halland och är ytmässigt den största i länet. Falkenberg sträcker sig cirka tre mil längs kusten och nära fem mil in i landet.
Falkenbergs kommun präglas av ett brett näringsliv med både små och medelstora företag. En stark och levande landsbygd ger även den sysselsättning. I Ullared ligger Sveriges största turistmål, varuhuset GeKås med cirka tre miljoner besökare per år. Turismen är en av kommunens viktigaste näringar.
RAB) och bostadsbolaget Fabo har dessutom heltidsanställda miljöchefer/-ingenjörer. Samtliga bolag har miljölednings-sys-tem och ett, Fabo, är certifi erat enligt ISO 14001.
Falkenberg energi har idag tre elbilar som körs på vind-kraft, en hybrid och servicefordon på RME. I miljöpolicyn fi nns mål att till 2010 inte använda fordon som drivs på fossila bränslen.
K L I M AT S AT S N I N G A R I FA L K E N B E R G Den
totala energianvändningen (uppvärmning, övrig el, transport, övrig bränsleförbrukning) bland hushållen i kommunen har minskat från 26 800 kWh per person till 24 600 mellan 1986 och 1997. Större delen beror på lägre energianvändning för uppvärmning.
Hushållen i Falkenberg minskade sin totala energiför-brukning med cirka åtta procent från 1986 till 1997.
TRAFIK
F l e r a p ro j e k t m ö t s i M ö Ts
Kommunens satsningar för att minska klimatpåverkan inom transportsektorn är till stor del koncentrerad till MöTs-projektet, ett samverkansprojekt mellan Vägverket Väst och Falkenbergs kommun, MöTs = Miljö- och Trafi ksäkerhet. Ytterligare fem västsvenska kommuner ingår i ”MöTs-famil-jen”. Dessa är Arvika, Säffl e, Uddevalla, Ulricehamn och Vara. Projektet startade 1999 på initiativ av Agenda 21-kontoret.
MöTs i Falkenberg jobbar just nu med en mängd olika in-satser för att förbättra miljön och säkerheten på och kring vä-garna i kommunen. Exempel på delprojekt och aktiviteter är:
Bilen och miljön
Bensinstationer och biltillbehörsfi rmor arbetar för att minska miljöpåverkan i sin verksamhet. Tre bensinstationer i projekt-gruppen går mot en miljödiplomering vilket är Sverigeunikt! Diskussioner förs kring alternativa bränslen; etanol, gas, el etc. Trafi ksäkerhet ingår i arbetet.
Säkra och miljövänliga transporter
Transporter i kommunal regi ska kvalitetssäkras ur trafi ksäker-hets- och miljösynpunkt och policys skapas för kommunens
olika verksamheter. Ätradalens hemtjänstområde är föregång-are och har med hjälp av logistik och utbildning minskat sitt resande i bil väsentligt. Detta ger mer tid till vården, mins-kade kostnader samt säkerhets- och miljövinster.
Sparsamt körsätt (EcoDriving)
Drygt 100 personer i tre kommunala bolag har under hösten 2001 lärt sig köra planerat så att mindre bränsle behövs och säkerheten ökar. De sänkte den genomsnittliga förbrukningen med cirka 14 procent samtidigt som medelhastigheten ökade med fyra km/h. Även utökad teoriutbildning inom miljö och trafi ksäkerhet ingår. Det fi nns även utbildning för tung trafi k, Heavy EcoDriving.
Cykelkommunen
Delprojekt cykel består av fl era samverkande delar; Häl-sotrampare, Hjälmar och säker cykling, Cyklande företag, Cykelkommunen, Cykla-till-jobbet kampanj, Aktiviteter och information. Samordning görs med satsningen ”Sätt Falken-berg i rörelse”, se vidare i avsnittet om folkbildning. Mycket handlar om attityder och beteende i trafi ken. Ett cykelnätverk fi nns med cykelhandlare, cykelklubb, Agenda 21 m.fl .
Bilpool för privatpersoner
Möjlighet att ha bil utan att köpa/äga en egen. Poolen är unik i sitt upplägg då den ideella föreningen inte äger några egna fordon. Bilarna fi nns istället hos Falkenbergs biluthyrning som hyr ut per timma eller per dygn till medlemmarna. Pris-värt och miljövänligt.
Trafi ksvenska för invandrare
Lärare och elever på SFI (Svenska för invandrare) lär sig mer om trafi k med hjälp av materialet ”Trafi k på svenska”, broschyrer och olika informationsfi lmer. Två aktivitetsdagar har genomförts med programpunkterna; Säker cykel, barn i bil/trafi ken, trafi kregler, körkortsinformation, cykelskola.
I stan utan min bil
Bilfritt i Falkenbergs centrum och i andra europeiska städer. 2001 års arrangemang betydde ett utökat samarbete, fl er
6 video/TV-konferens, telefonkonferens etc ska alltid priorite-ras.
Policyn föreslår även att varje förvaltning och bolag upp-rättar en egen plan för trafi k- och miljöåtgärder. I planen ska bland annat redovisas hur transporterna ska minska och hur biltransporter kan ersättas med mindre miljöbelastande dito. Policyn föreslår även att förvaltningarna ska gå vidare och se över leveranser och varutransporter, skolskjutsar, färdtjänst, arbetsfordon samt resor till och från arbetet.
ENERGI
B e s l u t o m a ff ä r s i d é n : ” E n d a s t f ö r n y b a r e n e r g i ”
Falkenbergs energibolag antog i oktober 2001 affärsidén ”… att i samarbete med leverantörer av Bra Miljöval el erbjuda elenergi i Sverige.”
Produktionen av förnybar el via vind- och vattenkraft är i kommunen cirka 220 GWh. Genomförs de planerade vindparksutbyggnaderna till år 2010 kommer det inom kom-munen att produceras tillräckligt med förnybar el för att till-fredsställa hela kommunens behov.
Redan idag märks positiva effekter av satsningar på för-nybar energi. Vindkraftsparken ”Falkenbergsporten” byggdes 1999 och producerar årligen cirka 12,5 GWh. Detta minskar inköpen av mix-el med motsvarande mängd när vindkraften ersätter importerad kolkraft och kärnkraft.
1997 var 67 procent av kommunens (FEABs) elproduk-tion baserad på förnybar el, 2001 motsvarade andelen Bra Miljöval el 75 procent. År 2002 beräknas den uppgå till 88 procent av den totala försäljningen.
Cirka 30 procent av den el som produceras av samtliga elproducenter inom nätområdet 2001 var märkt med Bra miljöval.
Va t t e n k r a f t
Av den el som produceras inom kommunen kommer större delen från vattenkraft, cirka 200 GWh (mer än 30 procent av Hallands vattenkraftproduktion). I kommunen fi nns 20 kraft-verk, ägda av Sydkraft, Falkenberg Energi (FEAB) samt av privata ägare.
viteter och väl fungerande avspärrningar. Huvudsyften; upp-muntra nya resmönster i linje med hållbar utveckling, erbjuda alternativa transportmedel samt ge möjlighet för invånare och besökare att återupptäcka en tystare, tryggare och renare stad.
MöTs-dialogen
Ett 60-tal personer från olika företag, föreningar och organi-sationer i kommunen har träffats vid två tillfällen för att prata miljö, trafi ksäkerhets- och tillgänglighetsfrågor. Många goda idéer kom fram och de viktigaste arbetsområdena är; cykling, kollektivtrafi k, bilfritt centrum, skolan, attityder/beteende i trafi ken, godstransporter, trafi kbuller och bilanvändning.
Läs mer om projektet på www.mots-i-falkenberg.nu.
N y t r a n s p o r t p o l i c y
Arbete med en kommunal transportpolicy med vidhängande förslag till åtgärder samt rutiner för ”att välja transport”. I denna föreslås att:
• Resor och transporter i kommunen ska minimeras, dock ej utan att påverka att givna uppdrag och uppställda mål i verksamheten kan genomföras.
• Övergång till förnybara drivmedel ska uppmuntras. • Minsta möjliga energiförbrukning ska eftersträvas vid alla
transporter.
• Resor och transporter ska genomföras så kostnads-effektivt som möjligt.
• Resor och transporter ska genomföras så att de så lite som möjligt påverkar miljön.
• Resor och transporter ska genomföras så att den negativa påverkan på människors hälsa minimeras.
Innan resan genomförs ska frågan ställas om resan/ transporten över huvud taget är tillräckligt viktig för verk-samheten för att den ska genomföras. Ska den genomföras så ska det göras så att den påverkar miljön och människors hälsa minimalt.
I de fall kommunens anställda väljer att resa med bil används följande prioriteringslista; kommunens bilpooler, bilpool hos övriga bolag eller förvaltningar, biluthyrning samt i sista fall egen privatbil. ”Ickeresealternativ” som IT, e-post,
7
Vi n d k r a f t
Falkenbergs kommun intar en positiv inställning till vind-kraftsutbyggnad. År 2002 var sammanlagt 21 vindkraftverk med en elproduktion på cirka 15 GWh i drift inom kommu-nens gränser. Detta är mer än en tredjedel av Hallands pro-duktion.
Utanför Falkenberg fi nns tio vindkraftverk samlade i en park. Tre av dessa verk drivs i andelsform i en ekonomisk före-ning. Intresserade från hela landet kan teckna andelar i denna förening. Varje andel kostar 4 000 kr (och behåller sitt värde) samt berättigar andelsägaren till en leverans om 1 000 kWh per år. Han/hon kan köpa så många andelar som motsvarar årskonsumtionen. Föreningen har inga krav på lönsamhet.
Övriga vindkraftverk ägs av företag. Detta ger dem möj-lighet att profi lera sig på miljöområdet. Mer information fi nns på www.falkenberg-energi.se.
S o l v ä r m e
Användningen av solvärme i Falkenberg startade med några privata byggen mot slutet av 1970-talet. 1985 tog kommu-nen sin första egna anläggning i drift med uppvärmning av en badanläggning utomhus. Två år senare uppfördes en lik-nande anläggning. Inspirerade av kommunens satsningar, den nya solfångartekniken, energirådgivningen samt statligt stöd byggdes snabbt ett 25-tal privata anläggningar, främst i små-hus.
1988 beslöt kommunen att bygga världens största sol-fångarfält för hetvattenproduktion. Den totala solfångarytan är 5 500 m2. Solfångaranläggningen är kopplad till det befi
nt-liga fjärrvärmenätet via en ackumulatortank. Genom mät-centralen vid Chalmers tekniska högskola har mycket lärdom dragits av denna anläggning
F j ä r r v ä r m e
Fjärrvärmeverket i Falkenberg består av en panna på åtta MW samt två mindre på tre respektive två MW. Pannorna eldas med fl is. Det fi nns dessutom två i reserv, som under
rik-T O rik-TA L E L K O N S U M rik-T I O N I FA L K E N B E R G 1 9 9 7
Totalt förbrukas 500 GWh fördelad på 320 GWh till uppvärmning och 180 GWh till hushålls- och driftel.
Produktionen av förnybar el via vind- och vattenkraft är i kommunen cirka 220 GWh. Genomförs de planerade vindparksutbyggnaderna till år 2010 kommer det inom kommunen att produceras tillräckligt med förnybar el för att tillfredsställa hela kommunens behov.
tigt kalla vintrar används och drivs med fossilgas (fem respek-tive sex MW). Under 2001 förbrukades 34 GWh.
Under 2001 var 130 abonnenter anslutna, (35 enfamiljs- och 95 fl erfamiljs- eller butiksfastigheter), sammanlagt en tredjedel av alla fastigheter som är möjliga att ansluta i in-nerstaden.
Fyra närvärmeverk fi nns. Under 2001 förbrukade åtta anslutna abonnenter fyra GWh. Abonnenterna återfi nns ut-anför stadskärnan. I kommunens mindre tätorter fi nns fl era abonnenter möjliga att ansluta till närvärmeverk enligt kom-munens fjärrvärmeplan för 2001. I dessa mindre tätorter bor cirka 15 000 invånare.
Under 2002 kommer fjärrvärmen att passera Ätran sö-derut. En ledning dras under fl oden och skolor, äldreenheter, villaområden och näringsliv kommer att anslutas. Kapaciteten i Falkenbergs Fjärrvärmeverk kommer att byggas ut så att en fördubbling av antalet anslutna i Falkenbergs stad kan bli möjlig.
Utbyggnad av närvärmeverken är planerad i Energiplan 2000-2005, men får ses i ett längre perspektiv.
E n e r g i r å d g i v n i n g
Falkenberg anställde sin första energirådgivare 1979. Energi-besiktningar av bostadshus, teknisk och ekonomisk rådgiv-ning samt utbildrådgiv-ning och information är exempel på energi-rådgivarens uppgifter. Tjänsten fi nns kvar, men kommunen har även avtal om energirådgivning med Hallands energikon-tor som sedan 1995 fi nns i Falkenberg.
L I P
Under perioden för lokala investeringsprogram ansökte Fal-kenbergs kommun bland annat om bidrag till olika energipro-jekt. Falkenberg blev först i raden att erhålla LIP-bidrag.
Två mindre projekt för energiomställning genomfördes. Båda handlade om att använda spannmålsspill för energi och på så sätt utnyttja förnybart material. Bidrag från LIP utgick med 27 procent, i ena fallet 400 000 kr till HBK Lantmän i
8
Falkenberg och i det andra fallet 270 000 kr till Slöinge Lant-män.
Under våren 1999 startade biopannan på HBK Lantmän. Under skördeperioden samma år producerades cirka 1 000 MWh vilket på årsbas innebär en produktion av cirka 1 500 MWh termisk energi. För de två följande åren 2000 och 2001 har den årliga energiproduktionen varit cirka 2 500 MWh för vardera året.
Målet för investeringen var en årlig produktion mellan 1 200 till 1 500 MWh.
V ä r m e p u m p a r
Värmepumpar kan förordas i ”klimatkampen” för att få bort beroendet av fossila bränslen vid uppvärmning av byggnader, speciellt om den el som försörjer pumparna är Bra miljöval el.
I Falkenberg fi nns sedan mitten av 1990-talet ett beslut om att installation av värmepumpar är anmälningspliktigt till
Miljö- och hälsoskyddskontoret. År 2000 behandlade kom-munen 44 ärenden rörande värmepumpar, år 2001 var den siffran 131. Första halvåret 2002 anmäldes 67 värmepumpar.
B i o g a s
Ett mindre verk för framställning av biogas fi nns vid Smed-jeholmens reningsverk (två GWh). Gasen används till el och värme för internt bruk.
LIVSMEDEL M a t k u l t u r F a l k e n b e r g
För att minska miljöbelastning och negativ klimatpåverkan startades 1999 projektet ”Matkultur Falkenberg”. Aktörer inom matens alla led deltar, från producenter, livsmedelsin-dustri, distributörer, butiker, restauranger och storkök samt övriga konsumenter.
Vindparken vid Falkenbergsmotet, som ständigt överröstas av trafi kbullret från intilliggande motorväg (E6).
9 Projektets syfte är att uppmärksamma konsumenterna på
matens betydelse för hälsa och miljö och att försöka få falken-bergarna att göra medvetna matval för att minska miljöpåver-kan och främja hälsan.
Projekt Matkultur Falkenberg ska sprida kunskap om hälso- och miljömedvetna matval genom att:
• Energieffektivisera i alla led. • Prioritera säsongsanpassad mat.
• Prioritera lokalt odlad och producerad mat.
• Arbeta för att få bort hälsofarliga och onödiga tillsatser i mat.
• Efterfråga mat som ej är genmanipulerad.
• Stimulera till ökad ekologisk odling och djuruppfödning. • Arbeta för gemensam marknadsföring.
• Öka kunskapen om tillagning av sinnlig, god och hälsosam mat.
• Sprida matglädje.
Följande aktiviteter har genomförts inom projektet Matkultur Falkenberg:
Skolor och förskolor
Inom skolområdet i kommunen fi nns 45 enheter, 43 av dessa har i dag egen tillverkning av mat. Sju skolkök arbetar med
kravmärkta produkter vid tillagning och/eller odling. Tre sko-lor, personal och elever, har utbildats om projektet Matkultur Falkenberg. Energieffektivisering har vidtagits i samtliga kök.
Livsmedelsbutiker
Två butiker har medverkat i en demonstration av närodlade och kravmärkta varor. Vid inventering av samtliga livsmed-elsbutiker kan konstateras att andelen ekologiska produkter ökat. Andelen närproducerad mjölk från Vapnö gård har ökat i butikerna och försäljning /beställning av KRAV-märkta mo-rötter har mer än fördubblats under 2002 jämfört med 2001 (750 kg 2001 och 1 800 kg 2002).
Kravmorötternas frammarsch är till större delen en följd av projektet Matkultur i Falkenberg. Av total morotsförsälj-ning svarar Kravmorötterna för cirka 25 procent (2002).
Försörjning
Lokala distributörer har sedan hösten 2001 startat ett samar-bete för att minska transport av mat samt öka närodlade och ekologiska produkter i skolor och daghem. En utförligare ut-värdering genomförs efter projekttidens slut under 2003.
10 aktivitetskort. Varje kort innehåller 20 rörelseaktiviteter på minst 30 minuter. Sammanlagt har falkenbergarna lovat röra på sig 150 000 timmar.
Bland aktiviteterna fi nns alternativet att cykla till och från jobbet i stället för att åka bil. Uppskattningsvis har 10 000 timmar eller cirka 10 000 mil cykelåkande ersatt bilkörning under perioden 1 januari 2001 till den 30 juni 2002.
F R A M G Å N G S FA K T O R E R
P o l i t i s k e n i g h e t
Det råder politisk enighet över gränserna om kommunens övergripande miljöpolicy. Detta gäller också de fl esta av sats-ningarna på en hållbar utveckling i kommunen. Senaste exemplet är kommunstyrelsens ansökan till energimyndighe-ten om att medverka i projektet Uthållig energikommun.
B r a m i l j ö v a l s o m a ff ä r s i d é
Det kommunägda energibolaget Falkenberg energi AB har som affärsidé att endast producera och sälja Bra miljöval el till lägsta marknadspris. Vindkraftsutbyggnaden har underlättats bland annat av:
Ekonomisk förening som ägare av vindkraft
Genom att låta en ekonomisk förening stå som huvudman för vindkraftverk blir inte bristande kommunala resurser ett hinder och även privatpersoner och företag i andra kommuner med sämre förutsättningar för vindkraftsproduktion ges möj-lighet att köpa vindkraftsel.
Vindkraftverk vid motorväg
Genom att förlägga vindkraftverk till trafi kstråk ökar inte bullerstörda områden och acceptansen för vindkraftverken hos allmänheten ökar.
N ä t v e r k s b y g g a n d e m e d h e l h e t s p e r s p e k t i v
Sedan 1997 har Agenda 21-kontoret byggt upp ett 20-tal nätverk, som har regelbundna träffar där bland annat mins-kad klimatpåverkan fi nns på agendan. Nätverken fi nns i alla dimensioner; i kommunala verksamheter (7), näringslivet (5),
FOLKBILDNING
Kunskapsuppbyggnad är en viktig del i miljö- och klimat-arbetet. Information sprids på fl era olika sätt:
Broschyrer
Broschyrer om bland annat växthuseffekten, ozonskiktet, marknära ozon, tips till hushållen etc har tagits fram. Dessa sprids till frisersalonger, tandläkarmottagningar, övriga vård-inrättningar med väntsalar, bibliotek etc. De fi nns också på kommunens hemsida www.falkenberg.se/agenda21, klicka på ”Informationsbroschyrer”.
Nyhetsbrev
Ett nyhetsbrev skickas fyra gånger om året till cirka 600 prenumeranter, större företag, samhällsföreningar etc. Här fi nns bland annat nyheter om klimatpåverkan.
Utbildningar
Miljöekonomisk körning (Eco Driving, läs mer under av-snittet om klimatåtgärder på transportområdet).
M i l j ö d i p l o m e r i n g o c h k a m p a n j e r
Miljödiplomering av bensinstationer
Föreståndare och personal på tre bensinstationer har fått miljöutbildning för att bland annat minska sin klimatpå-verkan. Målet för bensinstationerna är att bli miljödiplome-rade enligt Göteborgsmodellen. Två av dem kommer att bli klara under 2002.
Gröna trafi kskolor
En trafi kskola i Falkenberg har certifi kat att utbilda i miljö-ekonomisk körning (även för tung trafi k), Eco Driving. Falkenbergs naturskyddsförening tog initiativ till utbildning och certifi ering av dessa bilskolor under 1999.
Sätt Falkenberg i rörelse
Kampanjen ”Håll Falkenberg i rörelse!” startade år 2001. Hittills har cirka 3 000 personer lämnat in 15 000 så kallade
11
hushåll och boende (4). Dessutom fi nns kopplingar både re-gionalt, nationellt och internationellt (vänorter och ”partner-kommuner”).
Nätverken är gränsöverskridande där både ”hårda och mjuka” verksamheter möts. Detta är viktigt för den ömsesi-diga förståelsen och för att ett samhälle ska kunna ta ”klimat-steg i rätt riktning” med bred förankring.
Som exempel kan nämnas Nätverksgruppen ”Näringsrå-dets miljögrupp” med Hallands transport, ett transportföretag med ett 80-tal lastbilar i fordonsfl ottan. Företaget opererar över hela Europa och fi ck efter ett genomgripande miljöar-bete med påföljande ISO14000-certifi ering kommunens Mil-jöpris 1999. I samma grupp sitter kursgården Sandbolet, som bland annat ordnar kurser i kretsloppstänkande.
H I N D E R
K o r t s i k t i g a e k o n o m i s k a i n t re s s e n o c h t r ö g t p o l i t i s k t s y s t e m
Finansierings- och beslutsprocesser är ofta tröga, vilket delvis är en följd av det demokratiska systemet med fyraårsintervall mellan politiska val.
S v å r t m o t i v e r a å t g ä rd e r
Opersonligheten – det ges ingen direkt personlig vinning åt den som lyckas bäst med ”klimatpåverkansåtgärder”.
B r i s t p å u p p m u n t r a n
Lokal och regional uppmuntran är sällsynt. Möjligheter till uppmuntran från det nationella planet fi nns, men grundas of-tast på ett komplicerat ansökningsförfarande med oviss utgång. Mer information fi nns på www.falkenberg.se.
En Hållbar Energiutveckling är ett bidrag till att ”Skapa förut-sättningar för kommande generationer att tillgodose sina behov”. Källa: Bruntlandrapporten, Agenda 21, Miljöbalken
FOTO: ROLAND ALEXANDERSSON, SANDBOLET
, F
A
”FÖR ATT NÅ VÅRT LOKALA MÅL ATT MINSKA
UTSLÄPPEN AV KOLDIOXID MED 50 PROCENT
TILL 2010 KRÄVS KRAFTFULLA INSATSER
INOM TRANSPORT- OCH TRAFIKOMRÅDET.
DETTA ÄR I SIG EN MÄKTIG UTMANING SOM
TILL STORA DELAR LIGGER FRAMFÖR OSS.”
E S K I L S T U N A TA R
TA G I T R A F I K E N
Eskilstuna kommun vill påverka resandet eller transporten redan innan den börjat. Ansatsen kallas för ”mobile manage-ment” och är ett alternativ till ny infrastruktur och restriktio-ner. Begreppet används såväl inom EU som av de fl esta länder på kontinenten för att beskriva mjuka åtgärder som syftar till att på olika sätt påverka trafi ken och dess tillväxt.
I Eskilstuna har hela 90 procent av stadsbebyggelsen knutits till det biobränslebaserade fjärrvärmenätet. Eskilstu-nas totala koldioxidutsläpp har reducerats med cirka 40 pro-cent fram till 2001 jämfört med klimatalliansens basår 1987, (se följande stycke) mycket tack vare övergång från olja till biobaserad fjärvärme.
E k o l o g i s k p ro f i l
Eskilstuna är sedan 1993 medlem i Klimatalliansen, en sam-manslutning av mellaneuropeiska städer med målet att till 2010 halvera utsläppen av koldioxid jämfört med 1987. Sedan 1999 kan kommunen titulera sig Ekokommun med ambitio-nen att långsiktigt utvecklas med en hållbar social, ekonomisk och ekologisk profi l.
Under hösten 2002 kommer kommunfullmäktige i Es-kilstuna att besluta om ett handlingsprogram för hållbar ut-veckling med miljö- och folkhälsomål. Handlingsprogrammet innehåller förslag på satsningar inom en mängd olika områ-den som bland annat berör klimatområdet som transporter, avfall, energi etc.
Eskilstunakoncernens miljöarbete följs upp i ett miljö-bokslut som en del i kommunens årsredovisning. Miljömiljö-bokslut har lämnats sedan 1996. För att stärka det egna miljöarbetet har kommunen under 2001 beslutat att införa ett miljöled-ningssystem i enlighet med EMAS.
TRAFIK
K L I M AT S AT S N I N G A R I E S K I L S T U N A
E t t m i l j ö a n p a s s a t t r a n s p o r t s y s t e m , ” E s k i l s t u n a - M a Ts ”
Eskilstuna kommun arbetar för att minska skadliga utsläpp från transportsektorn. Projektet omfattar bland annat åtgärder som bussgator, busskörfält, signalprioritering och andra åtgär-der inom infrastrukturen med syfte att förbättra framkomlig-het, räta ut linjesträckningar etc för att göra kollektivtrafi ken mer pålitlig och attraktiv. Målsättningen är att minska resorna med bil.2
Eskilstuna kommun har tagit fram MaTs- projektet som ett led i arbetet för att nå uppsatta lokala miljömål och miljöanpassa Eskilstunas transportsystem. Agenda 21-anda med stor delaktighet har präglat projektet som förgrenat sig i tre olika resultatriktningar, miljömål, indikatorer samt ett åtgärdsprogram. Åtgärderna presenteras inom ramen för följande sex reformområden; samhällsplanering, cykelstaden, utvecklad kollektivtrafi k, miljöanpassad biltrafi k, företagens transporter samt så kallad ”mobility management”.
M o b i l i t y m a n a g e m e n t
Angreppssättet i ”mobility management” bygger på att med kommunikation, utbildning, marknadsföring och samordning, minska behovet av transporter och se till att de transporter som behövs genomförs på ett miljöanpassat sätt. I program-met för Eskilstuna-MaTs uttrycks detta som nedan :
”Skillnaden mellan traditionell trafi kplanering och mobility management kan främst sägas vara att den förra främst sysslat med att på olika sätt tillgodose efterfrågan på rörlighet utan att ifrågasätta den, medan mobility management försöker påverka efterfrågan.
Mobility management kan också ses som mjukvaran (attityd och beteendepåvekan) som gör att vi får ett bättre utnyttjande av hårdvaran (fysiska åtgärder). Det handlar alltså om att på olika sätt effektivisera användandet av infrastrukturen.”
Många av de åtgärder som ingår i paraplybegreppet mobility 12
LARS-ERIK DAHLIN
MILJÖSTRATEG
ESKILSTUNA KOMMUN
13
ESKILSTUNA - MITT I MÄLARDALEN Yta: 1 097 km2 Folkmängd: 89 135 (2001)
Eskilstuna är en av kommunerna i den folktäta Mälardalen. Jämfört med riksgenomsnittet arbetar fl er Eskilstunabor med tillverkning och vård, medan en mindre andel än riksgenomsnittet arbetar med handel, kommunikation och fi nansiell verksamhet. En stor andel av invånarna arbetar i orter utanför länet.
Eskilstuna har genomgått en strukturell omvandling från industristad till modern högskoleort i medvind. Näringslivsutvecklingen är kraftfull och befolkningskurvan går stadigt uppåt igen.
management är kända och använda sedan tidigare. Det nya är att sätta användandet av dessa i system, och se dem som ett helhetskoncept av åtgärder. Nytt är också att använda dem som ett alternativ eller kom-plement till traditionella trafi kplanerings-åtgärder. Rent praktiskt kan åtgärderna till exempel handla om att:
• stötta företagens arbete med miljöanpassning av bilpooler etc. • initiera bilpooler • driva cykla-till-jobbet-kampanjer • ge råd om hur enskilda, företag och organisationer kan miljöanpassa sina transporter.
En av de bärande tankarna i Mo-bility Management är samarbetet mellan olika aktörer. Tanken är att man ska kunna nå varaktiga beteende-förändringar och då måste man involvera många olika aktörer. Det handlar här också om att samverka med olika organisationer som kollektivtrafi kföretag, vägverk, företag, etc.
Andra klimatrelaterade åtgärder på trafi k- och transportområdet är:
Biogasbuss
Biogas från reningsverket används i Eskilstuna som drivmedel för bussar. Det gör att luftkvalitén förbättras, främst vid Fris-tadstorget där många människor vistas. Investeringen innebär minskad användning av fossila bränslen och omfattar gasre-ningsutrustning, tankställe och gasledning.3
Citybussen4
Den nya stadstrafi ken i Eskilstuna, ”Citybussen”, är ett nytt linjenät på nya, rakare linjesträckningar. Satsningen innebär tätare turer och nya linjenummer. Lågtrafi ken försvinner,
istället körs samma turtäthet hela dagen. Den utökade kol-lektivtrafi ken ska förhoppningsvis ge fl er resenärer. Om de som idag kör bil kan förmås övergå till att åka buss besparas miljön både utsläpp och buller. För att förstärka miljöprofi len i projektet ingår 10 biogasbussar i stadstrafi ken.
3 Biogasprojektet – Biogasbussar – LIP-projekt –total investering 21,5 milj. kr – bidrag 6,5 milj. kr
4 Stadstrafi ken i Eskilstuna - LIP-projekt – totalt 15 milj. kr – statligt bidrag 7,5 milj. kr.
Mobility Management är en åtgärd som används som stöd till de fem ”reformerna” i Eskilstuna; samhällsplanering, cykelstaden, miljöanpassad biltrafi k, utvecklad kollektivtrafi k och företagens transporter.
14
Fria resor
Kommunens skolelever erbjuds i ett försök busskort utan kostnad för eleven. Även resenärer med färdtjänstlegitimation kommer att erbjudas fria resor på servicelinjer. Resenärer med barn i barnvagn får resa fritt på Citybussen.
Cykelstaden5
Eskilstuna avser genomföra en kontinuerlig utbyggnad och förbättring av cykelbanorna. Målet med åtgärden är att an-talet cyklister ska öka och anan-talet korta bilresor minska med 3-6 procent på kort sikt (tre år) och 8-10 procent på lång sikt (8-10 år).
För att nå målet ska ett antal åtgärder genomföras. Hit hör bland annat förbättrad infrastruktur, beteendepåverkan, marknadsföring och informationsinsatser. Detta ska ske utan att trafi ksäkerheten försämras. Förutom de positiva miljöef-fekterna bidrar åtgärden även till en bättre folkhälsa. En särskild cykelsamordnare har anställts för att leda projektet under en treårsperiod.
Riktlinjer för resande och tranporter
Eskilstuna kommun har sedan år 2000 särskilda ”riktlinjer för resande och transporter” som anger hur kommunen ska arbeta för att nå de nationella och lokala målen för miljö och säker-het. Riktlinjerna för resande och transporter har karaktär av bestämmelser riktade till den egna organisationen och är bin-dande. De anger hur Eskilstuna kommun tänker ta sitt ansvar för miljö- och trafi ksäkerhetsarbetet inom sin transport- och reseverksamhet.
Alla i den kommunala verksamheten bär ansvaret för att riktlinjerna förverkligas i det egna arbetet. Ett särskilt ansvar vilar dock på chefer och arbetsledare i den kommunala verk-samheten. Ansvarsförhållandena förutsätts bli inarbetade i kvalitetssäkrings- och miljöledningsdokument.
Kampanjer
Eskilstuna kommun deltar sedan år 2000 i EU:s kampanj
”I stan utan min bil”. Varje år den 22 september deltar närmare
tusen europeiska städer i uppropet. Under dagen stängs
stä-dernas centrum av för biltrafi k. Exempel på aktiviteter som genomförs är gratis buss, utställningar, stadsvandring och scenuppträdanden.
ENERGI
K l i m a t re l a t e r a d e å t g ä rd e r p å e n e r g i o m r å d e t
Energiplan 2000
Kommunen har antagit Energiplan 2000 vars syfte är att ”styra mot ett hållbart samhälle där energin hämtas från för-nyelsebara energikällor och användningen är i balans med den naturliga produktionen”. En minskad användning av elenergi är ett av energiplanens mål. Förnybar energi (till exempel pel-letseldning) i stället för olja och el för uppvärmning av hus utanför fjärrvärmesystem är ett annat mål.
V ä r m e e n e r g i f r å n f l i s
Fjärrvärmesystem infördes i Eskilstuna 1969. 1986 togs be-slut om att övergå till eldning med biobränsle i kommunens värmeverk. I Eskilstuna stadsbygd är idag 90 procent av alla hushåll anslutna till fjärvärmenätet.
Hösten år 2000 togs ett kommunalt kraftvärmeverk i drift. Här produceras idag el och värme i samma process. Elkraften motsvarar cirka 25 procent av Eskilstunas totala behov. Värmeenergin går via fjärrvärmesystemet till bostäder och arbetsplatser. 65 procent av energin som produceras blir till värme och resten till el. Kraftvärmeverket eldas med bio-bränsle, rest från skogsavverkning, träspill etc som malts till fl is.
Eskilstunas totala koldioxidutsläpp har fram till 2001 re-ducerats med cirka 40 procent (jämfört med klimatalliansens basår 1987). Övergången till biobränsle inom fjärrvärmesyste-met förklarar en stor del av den kraftiga utsläppsminskningen. Utsläppen av koldioxid från kommunens kraftvärmeverk minskade år 2002 från cirka 28 000 ton till cirka 9 000 ton. Det nya biobränslebaserade kraftvärmeverket nådde full ef-fekt 2001 och har medfört att oljeförbrukningen minskat med cirka 5 200 ton olja.
5 Cykeltrafi ken i Eskilstuna - LIP-projekt – totalt 15 milj. kr – statligt bi-drag 7,5 milj. kr.
15
Värmepumpar
Värmeenergin utvinns också ur avloppsvattnet via värmepum-par som ger ett betydande energitillskott över hela året.
Metangas
Vid kommunens avfallsanläggning utvinns metangas som se-dan används i uppvärmningen av ett bostadsområde.
M i l j ö o c h e n e r g i i f ö re t a g
Projektet har bedrivits under två år och i samarbete bland an-nat med Eskilstuna kommun och Energimyndigheten. Syftet med projektet är att utveckla en metod för att öka energief-fektiviseringen hos främst små och medelstora tillverknings-företag.
Företagsbesök, seminarier, nätverksträffar och studiebe-sök har genomförts. Totalt har 169 företag bestudiebe-sökts och pro-jektet har mottagits positivt. Konceptet bedöms därför fram-gångsrikt när det gäller att skapa ökad medvetenhet kring energieffektivisering.
LIVSMEDEL
E k o l o g i s k a v a ro r u n d e r l u p p
Eskilstuna kommunfullmäktige antog 1995 riktlinjer för mil-jöanpassad upphandling. Dessa riktlinjer, kommunens miljö-policy samt beslutet att införa miljöledningssystemet EMAS, får ses som bevis på viljan att skapa det hållbara Eskilstuna. Vid ramupphandlingar ställs sedan en tid krav på miljöhän-syn. Trots detta visar undersökningar bland leverantörer att Eskilstuna kommun köper in en liten mängd ekologiska och miljöanpassade produkter.
I samverkan med barn- och utbildningsnämnden, vuxen-nämnden och Torshälla stads nämnd initierade kommunsty-relsen 2002 ett fullskaleprojekt för att öka kommunens inköp av ekologiska livsmedel. Projektet utvärderas i december
2003, beslut om framtida permanentning av eko-produkter i kommunen kommer därefter att övervägas.
F R A M G Å N G S FA K T O R E R Hög kunskapsnivå
Hängivna och kunniga politiker och tjänstemän inom miljö-området i hela kommunkoncernen.
Helhetsgrepp
Utvecklad strategi för helhetsgrepp på samtliga frågor som rör miljö- och folkhälsa.
Administrativa färdigheter
Förmågan att utnyttja statliga bidragsmedel för miljö- och klimatinvesteringsprojekt.
H I N D E R Brist på kunskap
Kunskapsbrister hos allmänheten om klimat- och miljöper-spektiven.
Bristande kompetens
Generell kompetensbrist hos befi ntlig personal i kommunens olika verksamheter om miljöfrågornas betydelse för samhälls-utvecklingen.
Låsningar i planeringen
Infrastrukturella låsningar, snäva och lite ålderdomliga pla-neringsförutsättningar som automatiskt fokuserar på biltrafi k och lämnar kollektivtrafi k, cykeltrafi k etc som andrahandsal-ternativ.
Efterfrågan före tillgänglighet
Traditionell efterfrågestyrd trafi kplanering istället för till-gänglighetsstyrd.
U T S L Ä P P AV K O L D I O X I D F R Å N F J Ä R R V Ä R M E P R O D U K T I O N I E S K I L S T U N A K O M M U N
16
”I GÄVLE PRIORITERAR VI SANDNING OCH
PLOGNING AV DE STORA CYKELSTRÅKEN
FÖRE VÄGARNA. HÄR FINNS LÅNECYKLAR
ATT LÅNA GRATIS OCH VARJE VÅR ORDNAS
EN CYKELKAMPANJ – CYKLA TILL JOBBET.”
C Y K L I S T E R
F Ö R S T I G Ä V L E
Gävle kommun anser att klimatfrågan är så viktig att den tidigt blev den centrala i kommunens lokala investeringspro-gram (LIP). Insatser hade påbörjats tidigare, men tack vare LIP-bidraget kunde de nu intensifi eras.
Kommunens trafi k- och energiinvesteringar fi ck ett stöd i form av 40 miljoner kronor. Detta beräknas leda till en minskning av koldioxidutsläppen inom kommunen med fyra procent. Åtgärder som ligger utanför LIP-projekten förväntas leda till ytterligare minskningar.
Åtgärderna i kommunens LIP-program ansluter till ti-digare utförda åtgärder. Hit hör bland annat utbyggnaden av ett biobränslebaserat fjärrvärmesystem, utbyggnad och
för-ändringar av cykel- och kollektivtrafi knätet, ett omfattande Agenda 21-arbete och informationssatsningar.
I sitt miljömålsarbete fokuserar kommunen inledningsvis på miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan och frisk luft. Under 2001–2003 kommer 245 miljoner kronor att sat-sas på cykel- och kollektivtrafi k. Tillsammans med resurstill-skott från medfi nansiärer satsas totalt cirka 422 miljoner kronor.
K L I M AT S AT S N I N G A R I G Ä V L E TRAFIK
F l e r p å b u s s e n
Sedan 1997 pågår ett projekt i syfte att utveckla kollektivtra-fi ken i Gävle. Resandet med kollektivtrakollektivtra-fi ken ska öka med 50 procent till år 2005. Idag sker 9 procent av alla resor i Gävle med buss – detta förväntas öka till 14 procent 2005. Projektet innehåller fyra delprojekt varav ett är ett nytt linjenät. Övriga delprojekt gäller långsiktig attitydpåverkan, ny teknik, infor-mationssystem samt affärs- och avtalsutveckling.
Resultaten från de olika delprojekten bedöms tillsam-mans ha stor betydelse för att öka bussresandet. År 2002 togs ett omdebatterat beslut att sälja de etanolbussar kommunen
YLVA LARSSON
AGENDA 21-SAMORDNARE
GÄVLE KOMMUN
17
GÄVLE – CYKELSTADEN
Yta: 1 603 km2 Folkmängd: 90 742 invånare
Gävle ligger vid havet, på 80 minuters tågresa från Stockholm. Här fi nns en livlig högskola med 11 000 studenter, ett mångfacetterat kultur- och fritidsliv och en väl utbyggd kommunal service.
Som residensstad har Gävle en förhållandevis stor offentlig sektor, men här fi nns även starka exportinriktade företag inom trä-, massa-, livsmedels-, och elektronikindustrin. En rad lokala och nationella konsultföretag inom IT, elektronik och teknisk konsulting är verksamma inom kommunen.
haft i sin ägo några år. Anledningen är att det fortfarande är dyrare att köra på etanol jämfört med diesel. Genom bytet till dieselbussar kan fl er bussturer erbjudas – något som ökar chansen att fl er låter bilen stå och som totalt sett kan leda till minskade koldioxidutsläpp.
Tillsammans med X-Trafi k, Banverket och SJ byggs för närvarande Gävle centralstation om för att bli ett modernt och attraktivt resecentrum. 2003 kommer dessutom en ny centrumhållplats att skapas. Den kommer bland annat att ge resenärerna bättre möjligheter till byten mellan bussarna.
G ä v l e – c y k e l s t a d e n
På cykeltrafi kens område har utvecklingen de senaste åren gått framåt. Som en grund ligger en cykelplan som antogs 1996. Här lovas bland annat prioritet åt sandning och plog-ning av de stora cykelstråken före bilvägarna.
Man jobbar också mycket med information och attitydpåverkan.
I projektet Hälsotramparna fi ck åtta inbitna bilister cykla till och från jobbet under ett år medan de hälsotestades kontinuerligt. Alla fi ck bättre hälsovärden, dessutom erhölls fl era positiva följdeffekter; en person tyckte att familjens an-dra bil blivit onödig och sålde den, en annan började äta nyttigare. Hälsotramparna var ett projekt som fi ck mycket god genomslag-skraft i media.
Andra exempel på cykelsatsningar är den årligen åter-kommande kampanjen på våren: Cykla till jobbet, med chans att vinna fi na priser. Kampanjen engagerar årligen cirka 7 000 personer. Gävle har också sedan fl era år specialdesignade
lå-necyklar som kan lånas gratis från en central cykelparkering.
L o g i s t i k i f o k u s
Länsstyrelsen i Gävleborg har jobbat intensivt med det re-gionala miljömålsarbetet. För att nå målen som rör trafi k har X-MaTs (miljöanpassade transportsystem i Gävleborgs
län) startats. Inom detta projekt är också kommunen aktiv. I samverkan med vägverket genomför Gävle kommun ett logistikprojekt. Målsättningen är att få kunskaper om va-ruförsörjningen inom den kommunala organisationen och kringliggande processer, kunskaper som ska ligga till grund för politiska beslut om åtgärder som förbättrar både processer och varutransporter ur ett ekonomiskt, miljömässigt och tra-fi ksäkert perspektiv.
Kommunen har också agerat för att öka inköpen av mil-jövänligare bilmodeller vilket hittills har lett till att sex bilar av tre olika modeller köpts in. EcoDriving-kurser har ordnats, vilket bland annat lett till att drygt 60 kommunalt anställda gått kurs i Eco Driving.
ENERGI
B i o b a s e r a d f j ä r v ä r m e p å f r a m m a r s c h
Kommunala bolaget Gävle Energi AB kommer under de när-maste åren att genomföra stora investeringar i biopannor och fjärrvärmenät. I Gävle kommuns lokala investeringsprogram har bolaget fått stöd med 29 miljoner kronor för investeringar på sammanlagt 151 miljoner kronor.
I Bergby, norr om Gävle, har Gävle Energi byggt en
bio-panna och ett närvärmenät. Genom konvertering av enskilda,
större oljepannor till biopannor beräknas koldioxidutsläppen minska med drygt 2 000 ton årligen. Under sommaren 2002 anlades en fjärrvärmeledning som knyter ihop Gävles och or-ten Valbos fjärrvärmenät. Åtgärden beräknas minska utsläp-pen av koldioxid med cirka 3 500 ton årligen.
I samhället Norrsundet förhandlar Gävle Energi med STORA Norrsundet om att ta hand om spillvärme från mas-safabriken. Ett nytt fjärrvärmenät ska byggas som levererar värme till fastigheter i Norrsundet.
I Hedesunda, söder om Gävle planeras befi ntligt fjärrvär-mesystem värmas med biobränsle i stället för med olja och el som görs i dagsläget. I Forsbacka fjärrvärmesystem byggdes en biobränslepanna 2001 för att ersätta olja och el.
Å t g ä rd e r i s t o r t o c h s m å t t
Gävle Energi har de senaste åren byggt ut Gävles fjärrvärme-nät och anslutit en stor mängd småhus. Under 2000 och 2001
Varje vår pågår en kampanj för att få gävleborna att cykla till jobbet.
18
anslöts nästan 250 småhus årligen och arbetet fortskrider i snabb takt. Under perioden 2001-2004 räknar bolaget att an-sluta cirka 1 000 småhus och därigenom minska utsläppen av koldioxid med 3 300 ton. Även industrier och verksamheter ansluts.
Andelen förnyelsebar energi i fjärrvärmenätet är 95 pro-cent. När biobränsleverket invigdes 2000 var det redan förbe-rett för installation av en turbin för elproduktion. I juni 2002 bedömde företaget att utvecklingen inom området förnyel-sebar elproduktion är så intressant att man nu förbereder en upphandling av turbin och generator. Gävle Energi har även investerat i ett vindkraftverk för att skaffa sig kunskap och er-farenhet. Man har också övergått till att köpa förnyelsebar el.
Kommunal energirådgivning sker via Bygg & Miljö Gävle
i samarbete med Älvkarleby kommun. Rådgivningen sker bland annat genom telefonrådgivning, informationsmaterial, utställningar, seminarier och egen hemsida på Internet, http: //www.gavle.se/energiradgivning/. I skriften ”Gröna
kontors-rutiner” tipsar kommunen om energibesparingar och
miljö-vänliga inköp.
1998 bildades Exergicentrum på initiativ av Högskolan, Gävle kommun och Gävle Energi. Exergicentrum är en ideell förening som verkar som ett kompetenscentrum för miljö-anpassade energisystem. Syftet är att skapa nätverk mellan energiintressenter och initiera projekt. Ett exempel på pågå-ende projekt är en översyn av det totala energiutnyttjandet i regionen. Syftet är att få en helhetssyn för att kunna utnyttja systemen på bästa sätt.
FOLKBILDNING
K o n s t e n a t t a v s t å f r å n k o l d i o x i d
I Gävles Agenda 21-arbete har klimatfrågan varit central med trafi k, energi och inköp som tre prioriterade områden. Föl-jande har genomförts:
Klimatlöften med fl irtkulor
Agenda 21 hade en monter på en hälsomässa med 10 000 besökare. Så många som möjligt av besökarna fi ck en förfrå-gan om de inte hade lite koldioxidutsläpp de kunde avstå. För varje 100 kg koldioxid de lovade avstå framöver fi ck de lägga
en fl irtkula i ett rör – för att göra det lite roligare och åskåd-ligt. Under helgen avlades 172 löften om sammanlagt 45 ton koldioxid.
Bilfri dag och fototävling
Gävle har ordnat aktiviteter under den bilfria dagen 22 sep-tember i två år. En central gata har stängts av och bränslesnåla bilmodeller visats upp. Andra inslag har varit gratis stadsbus-sar, politikerdebatt och informationstillfällen om trafi k och miljö. Unga Agenda 21-gruppen har haft en fototävling med trafi ktema. En satsning som senare resulterade i en fotout-ställning.
Teckningstävling om trafi kmiljö och framtidens fordon
Inför den bilfria dagen år 2000 inbjöds Gävles grundskolor att delta i en teckningstävling. Lågstadiet tecknade framti-dens transportmedel medan mellanstadiet tecknade förslag till bättre trafi kmiljö runt skolan.
Resultaten, fl era hundra fantastiska transportmedel drivna av bränslen som sol, snö, ärtsoppa och ”hårklipp från pappas salong”, sammanställdes till en utställning. De mel-lanstadieklasser som vann fi ck förutom en summa pengar, även besök av tekniska kontoret för att diskutera förslagen om bredare trottoarer, sänkta hastigheter etc.
Föräldraenkät med trafi ktema
Som en slags uppföljning av teckningstävlingen erbjöds alla grundskolor att dela ut trafi kenkäter till föräldrarna. De knappt 300 enkäter från fyra olika skolor vi fi ck in räckte för att göra en sammanfattning som skapade förstasidor i bägge lokaltidningarna. Rubrikerna var: ”bilarna kör för fort”, ”skjuts
Besökare på en stor hälsomässa i Gävle fi ck lova att spara koldioxid genom ändrade vanor. För varje 100 kilo koldioxid någon lovade bort fi ck den lägga en fl irtkula i röret. Tillsammans lovades 45 ton bort på två dagar.
FOTO: YL
V
A
19 till skolan en björntjänst” etc. Efter enkätsvarandet har två
skolor startat lyckade kampanjer för att få fl era barn att cykla och gå till skolan.
Temadagar för mellanstadiet
Studiefrämjandet har två år i rad ordnat temadagar om miljö (fi nansierade av Landstinget Gävleborgs miljöfond). Cirka 1 200 barn har gått en runda där kommunens Agenda 21-an-svariga haft en av fl era stationer. Första året fi ck barnen lära sig om miljövänliga inköp genom att ställa olika fi lpaket på en prispall – vilken är bäst, varför? Varornas resväg pekades ut på en karta.
Andra året fi ck de först cykla på en testcykel kopplad till ett trafi kljus som bara lyste vid en viss hastighet. Experimen-tet användes för att illustrera energi och energibesparingar. Hur många timmar cykling på max krävs till exempel för att driva en dator eller värma vatten till en dusch?
Lokal Klimat.nu-grupp
I Gävle har Agenda 21, Sensus studieförbund, Studiefrämjan-det, Studieförbundet Vuxenskolan och Svenska Naturskydds-föreningens lokalavdelning tillsammans bildat en lokal grupp som jobbar med klimatfrågan. Studieförbundet Vuxenskolan har informerat i högstadieskolor, pratat växthuseffekt och samlat in klimatlöften. Dessutom har en klimatdag med rub-riken ”Varför svettas pingvinerna?” arrangerats. Totalt kom 160 personer till föreläsningarna under klimatdagen.
Idrottens transporter
En lokal bandyförening började i samarbete med kommunens Agenda 21-grupp att se över sitt miljöansvar. Några studenter på högskolan i Gävle engagerades, ett samarbete som lett till en utredning av bandyföreningar ur miljöledningsperspektiv. Uppsatserna kommer att användas när bandyförbundet cen-tralt tar fram ett miljöprogram med transporter, energi, hälsa och kemikalier som centrala områden.
F R A M G Å N G S FA K T O R E R G l ö m i n t e h u m o r n
För folkbildningsarbetet är det hetaste tipset: humor, samar-bete och att väga arbetsinsatsen mot nyttan. Humor är viktigt för att locka folk genom nyfi kenhet och skratt. Att skapa då-ligt samvete hos andra ger sällan något, bättre då att få folk att se sin vardag eller miljöproblemen ur en mer lättsam syn-vinkel.
E n s a m ä r i n t e s t a r k
Det fi nns alltid några som vill samarbeta – det är värt att fundera över vilka det kan tänkas vara i ett tidigt skede. Sam-arbete ger bland annat mer resurser, större kontaktnät och in-sikter i olika arbetssätt som kan vara berikande.
V å g a s ä g a n e j / v i n n d e l ä t t a s e g r a r n a f ö r s t
Våga säga nej till de projekt som kräver mycket och ger lite – även om det är centralt initierade projekt. Därmed inte sagt att man alltid måste nå många – att nå några få som förändrar sina handlingar kan ge lika stor effekt som att nå ut med ett budskap via massmedia.
H I N D E R M o t s t r i d i g a m å l
Kommunens mål och syften stämmer inte alltid överens för all verksamhet. Dubbla budskap och otydlighet skapar osä-kerhet.
O t i l l r ä c k l i g a m e d e l
Pengar. Om man ska nå någonstans måste i första hand de ekonomiska styrmedlen utnyttjas på rätt sätt. Lokalt kan man bara röra sig inom de ramar som sätts centralt. Pengabrist gör också att det saknas personresurser, ofta har de som är miljöansvariga på någon förvaltning inte tid avsatt för denna uppgift.
20
”REAKTIONERNA PÅ BESLUTET ATT
BLI EN FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUN
HAR VARIT POSITIVA. DET BEFARADES
ATT NÄRINGSLIVET INTE SKULLE GILLA
BESLUTET, MEN ISTÄLLET HAR DET
VÄLKOMNATS BLAND ANNAT AV STORA
TRANSPORTFÖRETAG.”
S N A RT F O S S I L B R Ä N S L E F R I T T
I V Ä X J Ö ?
F O S S I L C O2 I K O M M U N A L V E R K S A M H E T 1 9 9 7 - 2 0 0 1
Växjö – staden där vägarna möter sjöarna – har en lång erfa-renhet av klimatarbete. Kommunen har en kommunstyrelse som enhälligt har beslutat att Växjö ska bli en fossilbränslefri kommun. För att styra mot målet genomför kommunen varje år en inventering av koldioxidutsläppen, dels av utsläpp inom hela kommunens geografi ska område, dels av utsläpp från den kommunala verksamheten. Sett till hela kommunen har koldioxidutsläppen minskat så att Växjöbornas genomsnitt-liga utsläpp år 2000 låg på världsgenomsnittet 3 640 kilo per invånare.
I Växjö kommuns miljöpolicy från 1993 deklareras att Växjö ska vara ett föredöme för invånare och andra aktörer i kom-munen. Sedan 1994 skriver kommunen en årlig miljöredovis-ning i vilken miljötillståndet i kommunen, både det geogra-fi ska området och i kommunkoncernen, beskrivs.
L I P – k r a f t i m i l j ö a r b e t e t
Den lokala Agenda 21-processen fi ck en ny vändning när re-geringen lanserade stöden till lokala investeringsprogram för ekologisk omställning. Under 1998 beviljades Växjö 97 miljo-ner kronor i LIP-bidrag för investeringar i 35 projekt med en total investeringsvolym på 358 miljoner kronor. En stor del av programmet hade koppling till ett fossilbränslefritt Växjö, främst på energisidan.
Under år 2000 togs ett nytt lokalt investeringsprogram fram och under 2001 beviljades kommunen ytterligare 33 miljoner kronor för 20 projekt med en investeringsvolym på 112 miljoner kronor. Även detta program hade starka kopp-lingar till Växjös arbete med minskad klimatpåverkan.
HENRIK JOHANSSON
MILJÖCONTROLLER
VÄXJÖ KOMMUN
21
VÄXJÖ – KNUTPUNKT I SÖDRA SVERIGE Yta: 1 674 km2 Folkmängd: 74 284 invånare
Växjö är centralorten i Växjö kommun och i Kronobergs län. Av befolkningen bor cirka två tredjedelar i Växjö stad, resterande bor på landsbygden och i småorterna Rottne, Braås, Lammhult, Ingelstad och Gemla.
I Växjö kommun fi nns närmare 7 000 företag. Tjänstesektorn liksom handel och utbildning är basen för företagandet.
V ä g e n l å n g t f r å n s p i k r a k
Ett samarbete med Naturskyddsföreningen låg till grund för beslutet att avveckla användningen av fossila bränslen i kom-munen. Vägen var ingalunda spikrak och innehöll ett stort mått av kunskapsuppbyggnad. Bland annat utbildades poli-tiker och tjänstemän i kommunala förvaltningar och bolag i energi- och klimatfrågor.
En enhällig kommunstyrelse beslutade år 1996 att: • kommunen ska bli en fossilbränslefri kommun i sin egen
verksamhet
• de fossila koldioxidutsläppen per kommuninvånare ska minska med 50 procent från 1993 till 2010.
Det faktum att politikerna fattade ett enhälligt beslut har vi-sat sig underlätta arbetet med klimatfrågor. Inget parti har ifrågasatt att detta är något som kommunen bör jobba med, möjligen bara vilka åtgärder som är relevanta.
Reaktionerna på beslutet har varit positiva. Det befarades att näringslivet skulle ogilla beslutet, men istället välkomnades det bland annat av stora transportföretag. Året efter beslutet var det dags för den stora internationella klimatkonferensen i Kyoto (1997). Inför denna visade japansk media goda exem-pel från hela världen, bland annat från Växjö. Sedan dess har fl era japanska TV-team och studiegrupper upptäckt Växjö.
F O S S I L A K O L D I O X I D U T S L Ä P P P E R I N V Å N A R E I V Ä X J Ö K O M M U N 1 9 9 3 - 2 0 0 0 ( T O N )
Vi k t i g t i n v e n t e r a u t s l ä p p e n
Har mål satts upp måste de också följas upp. Därför genom-förs varje år en koldioxidinventering, dels av hela kommunen som geografi skt område, dels av den kommunala organisatio-nen.
Även om Växjö redan från början hade relativt låga kol-dioxidutsläpp så har minskningen varit slående. Mellan åren 1993 och 2000 minskade de fossila koldioxidutsläppen per person med 21,5 procent, från 4 632 kg/invånare till 3 640 kg/invånare. Det innebär att växjöborna ligger på världsge-nomsnittet! Men framme vid målet, en minskning med 50 procent, är Växjö ännu inte.
När det gäller kommunen som geografi skt område samlas uppgifter om regionala oljeleveranser in (tillhandahålls av SCB). Här fi nns uppgifter om olja, bensin och diesel. Detta kompletteras med uppgifter om elanvändning i kommunen, torveldning i fjärrvärmeverket (torven anses ge upphov till klimatpåverkande koldioxidutsläpp) och tankad mängd fl yg-bränsle på fl ygplatsen. Allt detta räknas sedan om till koldiox-idutsläpp och fördelas på transporter, uppvärmning och el för andra ändamål än uppvärmning.
Koldioxidutsläppen för uppvärmning graddagsjusteras. Det är inte alltid helt lätt att genomföra en sådan inventering, men metoden blir allt mer säker.
U t s l ä p p f r å n u p p v ä r m n i n g m i n s k a r …
De stora utsläppsminskningarna på uppvärmningssidan har stor del i det framgångsrika resultatet hittills. Här har näm-ligen de fossila koldioxidutsläppen minskat med 69 procent mellan 1993 och 2000. Det beror till största delen på att Växjö Energi AB lät bygga en ny biobränsleeldad panna till fjärrvärmeverket 1997. Detta i kombination med ett kraftigt utbyggt fjärrvärmenät, och närvärme i fyra av kommunens mindre orter, har gjort det möjligt att ersätta mycket olja med biomassa.
… m e n u t s l ä p p e n f r å n t r a n s p o r t e r ö k a r
Utsläppen från transporter har ökat med 21 procent. Det beror till stor del på att kommunen inte har samma rådighet över transporter som över energifrågor. En kommun kan inte
22
bestämma att invånarna inte får köra bensindrivna bilar eller att företagen ska köpa in miljöbilar. Däremot kan en kommun förespråka dessa alternativ, och försöka underlätta för alterna-tiven.
För att nå Växjös högt uppsatta mål krävs att även utsläp-pen från trafi ken kan påverkas.
F o s s i l b r ä n s l e f r i k o m m u n
När det gäller målet om att bli fossilbränslefri i den egna verksamheten saknas målår för när detta ska vara uppnått. Alla kommunala förvaltningar och bolag redovisar dock sedan 1997 hur mycket drivmedel och energi de har använt under året. En handledning för hur utsläppen inventeras har tagits fram och kvaliteten på inventeringen ökar hela tiden.
Under perioden 1997-2001 minskade de fossila koldiox-idutsläppen med tolv procent. Den största enskilda föränd-ringen stod utsläppen från elanvändningen för. I och med att kommunens fastighetsbolag har gått över till att köpa Bra Miljövalscertifi erad el har utsläppen minskat med 91 procent.
Bensinanvändningen för posten resor och service i den kommunala organisationen har minskat sedan 1999, däremot ökar användningen av diesel. Koldioxidutsläpp från fl ygresor är också en ökande post. Olika förvaltningar och bolag har olika möjligheter att påverka sina fossila koldioxidutsläpp, och är därmed olika bra på det. Ett gott exempel är miljö- och hälsoskyddskontoret som gör alla sina bilburna tjänsteresor med kontorets etanolbilar.
K L I M AT S AT S N I N G A R I V Ä X J Ö Bland Växjös
klimatsatsningar märks både egenfi nansierade satsningar och sådana som fått stöd av andra. Arbetet för att nå ett fossil-bränslefritt Växjö har bland annat varit centralt i kommunens båda lokala investeringsprogram (LIP). De allra fl esta åtgär-derna fokuserar på konvertering från fossila bränslen till bio-bränslen i uppvärmningssektorn.
När det gäller transportsektorn handlar det istället om pi-lotprojekt för att se hur olika biodrivmedel bäst introduceras.
ENERGI
E n e r g i b o l a g s a t s a d e g r ö n t
Den största anledningen till Växjös minskade koldioxidut-släpp är energibolaget VEAB:s biobränsleeldade kraftvärme-verk som togs i bruk 1997. Del i förklaringen har också den snabba expansionen av fjärrvärmen.
Under 2001 var fjärrvärmeproduktionen den största någonsin med 492 GWh, närvärmeverken producerade sam-manlagt mer än vad de någonsin gjort tidigare.
Elproduktio-S A M A R B E T E F Ö R E T T
F O S S I L B R Ä N S L E F R I T T V Ä X J Ö
För att visionen om ett fossilbränslefritt Växjö ska infrias krävs ett bra samarbete mellan fl era olika aktörer, viktiga är bland andra:
VEAB
Växjö Energi AB, kommunalt energibolag som producerar fjärr-värme och el ur biobränsle till Växjö borna. Fjärrfjärr-värmeverket och tre av närvärmeverken drivs av VEAB.
Bioenergigruppen i Växjö AB
Bioenergigruppen arbetar för att utveckla och introducera energi från biomassa. Gruppen startade 1996 och ägs av VEAB tillsam-mans med ett antal privata företag.
Bioenergigruppens uppgift är att öka användningen av för-nyelsebar energi genom att bland annat stödja forskning och ut-veckling på universitet och i privata företag.
Bioenergicentrum vid Växjö Universitet
Utvecklingen på bioenergiområdet följs av en forskningsgrupp vid Växjö Universitet. Bioenergicent rum leder tillsammans med handel och industri forskningsprojekt vars mål är att främja den effektiva och miljövänliga användningen av biobränslen.
Ett av de övergripande målen är att minimera behovet av transporter och energi vid förädlingen av bränslets kvalitet.
Energikontor Sydost
Sedan juni 1999 har Energikontoret givit råd i energifrågor i Kal-mar och Kronobergs län. De stöds av EU:s SAVE II-program för regional och lokal energihantering. Huvudkontoret fi nns i Växjö.
Målet är att främja ett mer effektivt användande av energi inom uppvärmning, el och transporter, bland annat genom ökad användning av förnyelsebar energi som sol, vind och bioenergi.
