Promemorians förslag: Finansinspektionen ska ingripa mot
– en auktoriserad leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster som har åsidosatt de skyldigheter enligt EU:s förordning om gräsrotsfinans- iering som enligt förordningen ska kunna leda till ett ingripande,
– en auktoriserad leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster som inte har följt ett föreläggande av Finansinspektionen, eller inte har gett till- träde till verksamhetslokaler,
– en auktoriserad leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster som har åsidosatt sina skyldigheter enligt penningtvättslagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen, och
– den som tillhandahåller gräsrotsfinansieringstjänster utan att ha fått auktorisation enligt EU-förordningen.
Det bör anges i lag vilka överträdelser av förordningen som Finans- inspektionen ska ingripa mot.
Finansinspektionen ska inte ingripa om överträdelsen omfattas av ett föreläggande som har förenats med vite och den överträdelsen ligger till grund för en ansökan om utdömande av vitet.
70
Skälen för promemorians förslag
Överträdelser som ska kunna leda till ett ingripande
Enligt EU:s förordning om gräsrotsfinansiering ska medlemsstaterna se till att de behöriga myndigheterna har befogenhet att vidta lämpliga administ- rativa sanktioner och andra administrativa åtgärder som är tillämpliga åtminstone vid överträdelse av vissa i förordningen angivna bestämmelser (artikel 39.1 a). Dessa bestämmelser bör anges i den nya kompletterings- lagen genom hänvisning till de relevanta artiklarna i förordningen. De skyldigheter som behandlas i de uppräknade artiklarna gäller förutsätt- ningar för att tillhandahålla gräsrotsfinansieringstjänster och organisa- toriska och operativa krav (artiklarna 3–5, 6.1–6.6, 7.1–7.4, 8.1–8.6, 9.1, 9.2, 10 och 11). Vidare gäller bestämmelserna information som ska lämnas till den behöriga myndigheten (artiklarna 13.2, 15.2, 15.3 och 16.1), agerande vid gränsöverskridande tillhandahållande av gräsrotsfinans- ieringstjänster (artikel 18.2 och 18.4), information till kunder (artiklarna 19.1–19.6, 20.1 och 20.2), kunskapskontroll och simulering av förmågan att bära förluster (artikel 21.1–21.7), betänketid före ingående av avtal (artikel 22), krav på information i investeringsfaktablad (artiklarna 23.2–23.13 och 24), krav vid drivande av en s.k. anslagstavla (artikel 25), tillgång till dokumentation (artikel 26) samt krav på marknadsförings- kommunikation (artikel 27.1–27.3). Det får även förutsättas att administ- rativa sanktioner och åtgärder ska kunna riktas mot den som tillhandahåller gräsrotsfinansieringstjänster utan att ha ansökt om och erhållit den auk- torisation som krävs (artiklarna 3.1 och 12.1).
Medlemsstaterna ska också se till att lämpliga administrativa sanktioner och åtgärder kan beslutas när någon underlåter att samarbeta eller uppfylla sina skyldigheter i samband med en utredning (artikel 39.1 b). Finans- inspektionens tillsyns- och utredningsbefogenheter behandlas i avsnitt 5. EU:s förordning om gräsrotsfinansiering innebär i och för sig att den juridiska person som tillhandahåller gräsrotsfinansieringstjänster utan att ha auktoriserats är skyldig att följa alla de krav som ställs på leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster. Detta följer av att definitionen av en leveran- tör utgår från verksamheten och inte från auktorisationen (artikel 2.1 e). Det är dock rimligt att ingripanden för åsidosättanden av de krav som gäller för leverantörer endast kan riktas mot en leverantör som är auk- toriserad. Den leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster som inte är auk- toriserad bör i stället kunna bli föremål för ingripande för att ha drivit sådan verksamhet utan att ha fått auktorisation enligt förordningen. På samma grund bör även fysiska personer som tillhandahåller gräsrots- finansieringstjänster i strid med kravet om att verksamheten ska drivas av en auktoriserad juridisk person (artikel 3.1) kunna bli föremål för ingrip- ande.
Som berörs ovan omfattar den uppräkning av administrativa sanktioner och åtgärder som finns i förordningen också överträdelser som består i ”underlåtenhet att samarbeta eller uppfylla sina skyldigheter” i samband med en utredning eller begäran som vidtas med stöd av den behöriga myndighetens tillsyns- och utredningsbefogenheter (artikel 39.1 b). Det finns emellertid inte någon direkt tillämplig bestämmelse i förordningen som ålägger enskilda en skyldighet att samarbeta med den behöriga myndigheten. Inte heller finns någon bestämmelse som ålägger enskilda
71 några särskilda skyldigheter i samband med en utredning eller begäran.
I avsnitt 5.3 föreslås dock att Finansinspektionen ska få utfärda föreläg- ganden om att fysiska eller juridiska personer ska tillhandahålla uppgifter eller att någon som kan förväntas lämna upplysningar ska inställa sig till förhör. Finansinspektionen ska även få genomföra en platsundersökning i verksamhetslokaler som tillhör en leverantör av gräsrotsfinansierings- tjänster. Rätten att inte belasta sig själv bör inte innebära något hinder mot att införa bestämmelser om administrativa sanktioner mot den som inte följer ett sådant föreläggande eller en sådan begäran (se prop. 2018/19:4 s. 47–49). Det är dock lämpligt att begränsa ingripandebefogenheten till företag under tillsyn, dvs. auktoriserade leverantörer av gräsrotsfinans- ieringstjänster. När det gäller andra personer som Finansinspektionen förelägger att lämna uppgifter, bör det vara tillräckligt att inspektionen kan förena föreläggandet med vite. Vitets storlek kan anpassas så att det kan utgöra ett tillräckligt påtryckningsmedel mot personen i fråga.
Finansinspektionen bör även ges möjlighet att ingripa mot en auktori- serad leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster som har åsidosatt sina skyldigheter enligt penningtvättslagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen (jfr 25 kap. 1 § första stycket lagen om värdepap- persmarknaden, 10 § lagen om valutaväxling och annan finansiell verk- samhet och artikel 58.1 i fjärde penningtvättsdirektivet).
Överträdelsen omfattas av ett föreläggande som förenats med vite Som regeringen har konstaterat i flera lagstiftningsärenden får termen straff i den mening som avses i Europakonventionen även anses omfatta t.ex. vite (se prop. 2007/08:107 s. 24 och prop. 2012/13:143 s. 69). Om ett vite har dömts ut bör det därför inte vara möjligt att besluta om en sanktion för samma sak. I avsnitt 5.3 föreslås att Finansinspektionen ska få utfärda förelägganden om att tillhandahålla uppgifter eller inställa sig till förhör. I avsnitten 5.5–5.7 föreslås även att Finansinspektionen ska få förbjuda ett erbjudande om gräsrotsfinansiering, marknadsföring av ett erbjudande om gräsrotsfinansiering eller tillhandahållandet av gräsrotsfinansierings- tjänster. I avsnitten 6.4.2 och 6.5 föreslås att ett förbud att fortsätta rörelsen efter auktorisation återkallats och ett förbud att vara styrelseledamot eller verkställande direktör eller ersättare för någon av dem ska få förenas med vite. Om ett föreläggande förenas med vite och inte följs, bör Finansinspektionen välja mellan att ansöka om utdömande av vitet eller att ingripa mot överträdelsen (jfr prop. 2016/17:22 s. 228). Det bör därför tas in en bestämmelse i kompletteringslagen om att ingripande inte får ske om överträdelsen omfattas av ett föreläggande som har förenats med vite och överträdelsen ligger till grund för en ansökan om utdömande av vitet.