Övningar med kommentarer (grön text)

För att du som instruktör ska ha bättre förutsättningar att stödja gruppen under övningen är det bra om du har genomfört övningen på egen hand 1–2 gånger innan övningstillfället. Du får också ett särskilt stöd i form av kommentarer till instuderingsfrågorna samt kommentarer till övningsuppgifterna nedan (kommentarer i grön text).

Övning 1

Anta att en bil brinner och ni ska jämföra miljökonsekvenserna för två olika taktiker vid insats. Ställ in samma antal utryckande fordon och avstånd för scenario 1 och 2 som är default för referensscenariot. I båda fall gäller att fordonet har brunnit 15 minuter innan släckning påbörjas.

Mata in följande släcktaktiker:

• Scenario 1: Ni väljer att släcka och det går åt totalt 3 000 liter vatten (0 l skum)

• Scenario 2: Ni väljer att släcka med 2 liter skumvätska (AFFF) och totalt 200 liter vatten

• (Referens scenario: ingen insats men på plats, behöver inte matas in)

• Ingen pulversläckare eller brandfilt används.

• 75 % av påfört vatten blir till kontaminerat släckvatten. Anta också att följande sker med det kontaminerade släckvattnet (för scenario 1 och 2):

o 0% av det kontaminerade släckvattnet går till kommunens reningsverk, o 0% samlas upp och destrueras,

o 0% av sprids ner i marken, och

o 100 % rinner ut till ett närbeläget vattendrag (dvs. ytvatten).

e) Vad blir skillnaderna i miljökonsekvenserna av de tre olika taktikerna; scenario 1, scenario 2 och referensscenariot? Gå igenom och försök förstå skillnader och eventuella likheter.

LOKAL: Notera föroreningen till vattendrag från skumvätska i Scenario 2. Den totala mängden förorening i släckvattnet från branden är samma i Scenario 1 och 2, men koncentrationen blir högre i scenario 2 när mindre vatten används.

GLOBAL: Notera att en tidig släckning (påbörjas efter 15 min brand) har en positiv effekt på global uppvärmning och luftföroreningar. PFAS är ett POP ämne som inte ska spridas i naturen.

f) Ändra så att 50% av släckvattnet rinner ner i marken och 50 % rinner ut i ett vattendrag i scenario 1 och 2 (OBS att marken då grävs upp och deponeras i den globala analysen)? Hur förändras resultatet?

LOKAL: En större mängd jord blir lätt förorenad jord i scenario 1 och en mindre mängd jord blir svårt förorenad jord i scenario 2, om denna inte grävs upp riskerar PFAS kontaminera dricksvatten genom spridning i mark och grundvatten upp till 1800 m från branden!

GLOBAL: Scenario 1 ger störst global påverkan utifall att den större mängden lätt förorenad jord skulle grävas upp och köras till en deponi.

• Om ni påbörjar släckning efter 5 respektive 20 minuter? (Sätt 5 minuter i scenario 1 och 20 minuter i Scenario 2, gå sedan tillbaka till 15 minuter innan nästa punkt nedan)

LOKAL: En snabb släckning ger ett mindre utsläpp av miljögifter till mark, vatten och luft.

GLOBAL: Scenario 1 och 2 ger störst global påverkan utifall att förorenad jord skulle grävas upp och köras till en deponi.

• Om ni åker till branden med 1 respektive 5 brandbilar (tunga fordon)? (gå sedan tillbaka till 1 brandbil innan nästa punkt nedan)

LOKAL: -

GLOBAL: Viss ökad miljöpåverkan på vattenföroreningar, ex. vis försurning av vattendrag och POP i vatten från ett större transportarbete.

h) Ändra så att 100% av släckvattnet rinner ut i ett vattendrag i scenario 1 och 2.

Prova sedan att ändra en parameter i taget i scenario 1 och 2. Vilken skillnad på miljökonsekvenser innebär alternativen nedan (diskutera i grupp):

• Om ni släcker med 1000 liter vatten respektive om ni släcker med en brandfilt?

LOKAL: Brandfilten ger ingen lokal miljöpåverkan (givet att den inte lämnas kvar).

GLOBAL: Produktionen och hanteringen av den brandkonaminerade filten ger en mycket större global miljöpåverkan än produktionen av 1000 l dricksvatten.

• Om ni släcker med 1000 liter vatten respektive ni släcker med två

handbrandsläckare (och ingen brandfilt)? (gå sedan tillbaka till 1000 liter och ingen handbrandsläckare innan nästa punkt nedan)

LOKAL: Pulvret ger ingen lokal miljöpåverkan

GLOBAL: Produktionen av pulver ger en större global miljöpåverkan på fyra av fem effekter än produktionen av 1000 l dricksvatten.

• Om ni samlar upp och destruerar allt kontaminerat släckvatten i scenario 1 medan allt vatten (100%) rinner ut i ett lokalt vattendrag i scenario 2?

LOKAL: Att samla upp släckvatten ger ingen lokal miljöpåverkan.

GLOBAL: Att samla upp och destruera kontaminerat släckvatten ger en stor global miljöpåverkan.

Övning 2

I denna övning ska ni studera miljökonsekvenserna utifrån en verklig händelse:

Det började brinna i en skolbyggnad och eleverna kunde snabbt evakueras. När räddningstjänsten kom fram behövdes inga livräddande insatser.

Skolbyggnaden är uppbyggd i tre sektioner enligt figur 4. Branden startade i paviljongen och räddningstjänstens taktik var att om möjligt begränsa branden dit eller begränsa vid expeditionen.

Figur 4 Brand i skola.

Det första steget är att mata in uppgifter om byggnaden. Tre stora rum i brandcellen ska representera de drabbade områdena: paviljongen (rum 1), expeditionen (rum 2) och biblioteket (rum 3). Ställ in enligt följande:

• Standardvärdet på 1,2 m för den genomsnittliga öppningshöjdsdimensionen (rum 1–3).

• Öppningsarea 10 m² (för rum 1 – 3).

Bibliotek

Paviljong

• En bränslebelastning på 350 MJ / m² används för paviljongen och

expeditionen. Biblioteket har en högre bränslebelastning på 450 MJ/m² på grund av mängden böcker.

• Rum 4 behövs inte och kan sättas till 0

Andra steget är att definiera branden för scenario 1 (enligt verkliga fallet):

• Branden startade i paviljongen så välj 0 minuter som starttid för branden i paviljongen (rum 1).

• Räddningstjänsten avslutades ungefär fyra timmar efter det första larmet. Ställ in 240 minuter för sluttiden för branden i paviljongen.

• Det är inte klart när elden spred sig till expeditionen (rum 2). Gissa på 30 minuter.

• Det är inte heller klart när branden slutade i expeditionen, gissa på 90 minuter.

• Branden spreds inte till biblioteket så sätt start och sluttid till 0.

• Rum 4 behövs inte så sätt start och sluttid till 0

• Invändig släckinsats utfördes i rum 1 och 2 (välja ”ja” för rum 1 och rum 2 och

”Nej” för rum 3 och 4).

Låt brandutvecklingen i scenario 2 vara likadant som scenario 1.

Tredje steget är att välja släcktaktik enligt samma princip som vid fordonsbranden (först utifrån det verkliga fallet, Scenario 1):

• Mängden vatten som användes nämndes inte i rapporten så välj 10 000 liter.

• Mängden skumkoncentrat rapporterades inte. Om man antar en 3% koncentrat / vattenblandning och att 1/4 av det totala vattnet som användes vid insatsen blandades med skumkoncentrat ger det en uppskattning av 75 liter

skumkoncentrat.

• Typ av skum rapporterades inte så välj ”Okänd mix”.

• Utifrån rapporten ryckte följande fordon ut: 2 ledningsfordon (personbilar), 10 brandbilar (tunga fordon) och 1 ambulans (lätt lastbil).

• Det genomsnittliga avståndet enkel väg kan uppskattas till 15 km.

• Det nämndes inte hur släckvattnet hanterades, anta att 50 % av påfört vatten blir till kontaminerat släckvatten. Anta också att följande sker med det kontaminerade släckvattnet:

o 25% av det kontaminerade släckvattnet går till kommunens reningsverk, o 25% samlas upp och destrueras,

o 25% av sprids ner i marken, och

o 25 % rinner ut till ett närbeläget vattendrag (dvs. ytvatten).

Skapa sedan ett likadant Scenario 2. Men ändra till släckning utan skum (0 l skum) och 15 000 l vatten för scenario 2. Det tredje scenariot är precis som tidigare ett referensscenario där ingen släckning sker, men räddningstjänsten är på plats för att bevaka.

Använd verktyget och reflektera över följande frågeställningar:

• Med hänsyn till enbart miljöeffekter, hade det varit bättre att låta hela

byggnaden brinna ut utan att genomföra någon släckinsats som i referensfallet?

Ja, ur ett lokalt miljöperspektiv bortsett från utsläpp av miljögifter via rökplymen. Nej, inte ur ett globalt miljöperspektiv, se nedan.

• Vilken skillnad avseende miljöeffekter ger de olika insatstaktikerna (Scenario 1, 2 och referensscenariot)?

LOKAL: Den större mängden vatten i scenario 2 gör att potentiellt mer jord kan behöva grävas upp. Släckvattnet i scenario 1 är på grund av PFAS farligare för miljön (för vattendrag och ev. kontaminering av dricksvatten) om inte marken saneras och släckvatten samlas upp.

GLOBAL: Referensfallet ger störst global miljöpåverkan på fyra av fem effekter eftersom 100 m² byggnad och inventarier räddas i scenario 1 och 2. Scenario 1 ger en mycket större global påverkan inom effekten ”POP i vatten” dvs utsläpp av POP-ämnen, i det här fallet PFAS.