En diskussion om integritetsfrågor kom upp. En av åhörarna berättar om sina erfarenheter från Schweiz där man hade problem med integritetsfrågor – de anställda tyckte inte att arbetsgivarna skulle lägga sig i hur de reser till och från jobbet. I Sverige däremot finns det
resvaneundersökningar som visar att det finns ett stort stöd för att arbetsgivarna bryr sig om hur man reser. Under RAM-projektet kom detta främst upp under den inledande
resvaneundersökningen då ett par företag valde att ge en förkortad version då de inte ansåg det nödvändigt att ställa så personliga frågor till de anställda som i den omfattande
resvaneundersökningen. De företagen fick också en högre svarsfrekvens. På Mölndals stad mötte man däremot motstånd från en liten grupp av de anställda.
En sak som talar för den offentliga finansieringen är att det ingår i de offentligas kärnverksamhet att arbeta för hållbart resande. Det gör det ju inte för företagen i fråga.
Om man slog ihop de tre projekten skulle alla tre ha det som krävs för att lyckas. Däremot är en viktig erfarenhet att det inte går att kopiera ett tidigare projekt rakt av. Man kan inspireras och lära men varje plats är unik och processen det innebär att skräddarsy ett projekt är en mycket viktig del i genomförandet.
En gemensam erfarenhet är att det ger styrka att vara många företag som går ihop. Det ger dynamik. Kontakterna med kommunen förenklar även inom andra områden; det finns en kanal för informationsflödet om t ex kommunen ska bygga om i närheten och kommunen kan t ex vara delaktig då ett företag ska flytta eller liknande.
Slutligen var det en diskussion om piskor – samtliga talare hade i första hand pratat om morötter och frågan om piskor kom upp. På flera håll avgiftsbelägger man företagsparkeringar och några förändrar milersättningskrav, fordonspolicys och tar bort tjänstebilar.
5 Förslag på utveckling av RAM-nätverket utifrån
erfarenheter från Kista Communte och Högsbo-Sisjön
Den enskilt största framgångsfaktorn från arbetet med Kista Commute har varit att jobba inifrån företagen genom att företagen själva tog fram interna handlingsplaner. Detta gjordes med hjälp av en och samma processmetod1
för hur de skulle minska sin personals pendlings- och tjänsteresor med bil.
Handlingsplanerna innehåller mål både i minskade reskostnader och minskat koldioxidutsläpp, inriktning på förändringar och överflyttning från bil och flyg till mer hållbara resslag samt åtgärder som ska åstadkomma detta. Handlingsplanerna har tagits fram av interna grupper hos företagen där ledningen har varit representerad. Detta har garanterat den interna förankringen av handlingsplanerna. Innan handlingsplanerna arbetades fram så genomfördes en total
genomlysning och datainsamling av företagens resande gällande kostnad och koldioxidutsläpp. Dessa handlingsplaner har sedan varit den grund som den övergripande arbetsgruppen inom Kista Commute har jobbat utifrån. Ytterligare framgångsfaktorer har varit att utifrån företagens handlingsplaner och de offentliga myndigheternas planer och program tillsammas arbeta fram en regional handlingsplan för området Kista Science City. Denna handlingsplan visar även förväntat resultat i samhällsekonomisk vinst. Ytterligare en framgångsfaktor i Kista Commute var att bilda inriktade arbetsgrupper. När företagen hade tagit fram sina respektive
handlingsplaner så blev det tydligt att Kista Commute behövde jobba vidare i olika spår för bästa effekt. Detta eftersom tiden som avsattes för den övergripande arbetsgruppen inte var tillräcklig för detaljerade diskussioner samt att det oftast var olika personer från företagen och myndigheterna som behövdes för olika åtgärder. Utifrån detta så identifierade alla partners åtta stycken områden som behövde speciell fokus och som låg till grund för åtta stycken inriktade arbetsgrupper. Dessa arbetsgrupper enades var för sig om vad gruppen skulle komma fram till och genomföra samt hur ofta den behövde träffas.
Vi tror även att RAM-nätverket skulle gynnas av att starta upp inriktade arbetsgrupper. Detta utifrån att diskussionerna på seminariet visade att arbetet kan ha blivit påverkat av att det inte alltid har varit ”rätt” personer, utifrån perspektivet att genomföra åtgärder, som deltog i nätverkets möten. Det vill säga att det för vissa åtgärder behöver vara med personer från HR, Ekonomi eller liknande. Andra aktörer såsom Västtrafik, Sunfleet och MoveAbout får även lättare att delta när de inte känner att de behöver vara med på möten som inte är intressanta för dem. Ett av skälen till att de inriktade arbetsgrupperna startades inom Kista Commute var att det var olika personer på företagen och myndigheterna som skulle delta vid planering och
genomförande av åtgärderna. Organisationerna hade inte resurser så att samtliga personer kunde delta på alla möten samtidigt som det skulle krävas alldeles för långa möten för att kunna detaljdiskutera samtliga åtgärder på de övergripande arbetsgruppsmötena. Därför bildades de inriktade arbetsgrupperna så rätt personer kunde delta, relevanta saker diskuteras samt att tiden kunde planeras i förhållande till behovet hos de åtta olika fokusområdena.
I arbetet som genomfördes i Högsbo-Sisjön blev det tydligt vad som går att åstadkomma om flera partners samlas bakom en specifik uppgift. I detta fall handlade det om att få till bättre kollektivtrafikförsörjning inom området. Detta löstes genom att fastighetsägarna tillsammans med företagarföreningen samfinansierade en ny busslinje tillsammans med Västtrafik. En av de inriktade arbetsgrupperna inom Kista Commute som nämns ovan hade som mål att få till en ny busslinje inom området.
1
Rekommendationer för framtida arbete inom RAM-nätverket:
Vi tror att företagen i RAM-nätverket skulle gynnas av att ta fram liknande handlingsplaner som företagen i Kista Commute har gjort. Detta utifrån att utvärderingen visar på ett behov av bättre intern förankring av arbetet, en tydligare struktur och en enklare och
systematiserad uppföljning. Genom att jobba med CERO-processen2
som har använts inom Kista Commute så blir arbetet bättre förankrat hos ledningen på företagen,
handlingsplanerna erbjuder en tydlig struktur i förändringsarbetet samt att uppföljningen av resultat förenklas och systematiseras. Företagen får även möjlighet att benchmarka sig gentemot varandra.
Vårt förslag är även att Mölndals kommun tar fram en handlingsplan för sin egen verksamhet för att tydligt visa på sitt engagemang och deltagande samt för att vara en förebild.
Om RAM-nätverket samtidigt utvecklar en regional handlingsplan för det berörda området så finns även en möjlighet att medel från till exempel länstransportplanen från VGR och medel avsatta för beteendepåverkansåtgärder inom Västsvenska paketet prioriteras och fördelas med förankring i det reella behovet och på samma strukturerade sätt.
Ytterligare en åtgärd för att hålla nätverket levande är att få in nya företag i arbetet. Detta bör ske kontinuerligt för att stärka långsiktighet i arbetet. Nya företag kan komma med nya idéer och drivkraft.
2
A Model for Climate Target-Oriented Planning and Monitoring of Corporate Travel, International Journal of Sustainable Transportation 1:1-17, Markus Robèrt, 2007