Hur kan privata och offentliga arbetsgivare samarbeta för fler hållbara resor?

arbetsgivare samarbeta för fler

hållbara resor?

Lärdomar från 10 års samarbete om hållbara resvanor i Mölndal

.

BILD

Uppdrag:

hållbara resor? Lärdomar från 10 års samarbete om hållbara resvanor i Mölndal.

Status: Slutrapport

Datum: 2015-01-16

Medverkande

Beställare: Göteborgsregionens kommunalförbund Kontaktperson: Lisa Ström

Konsult: Tyréns AB

Uppdragsansvarig: Lisa Sakshaug, Tyréns Handläggare: Marielle Fredriksson, Tyréns

Expertstöd: Jesper Johansson, Tyréns, och Anders Hansson, seniorrådgivare AHÅ utveckling

Kvalitetsgranskare: Lisa Sakshaug, Tyréns

Tyréns AB

Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se

Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986

Sammanfattning

Under åren 2004-2006 genomfördes RAM-projektet i Mölndals stad. RAM-projektet var ett resvaneprojekt med målet att öka andelen hållbara resor i arbetspendlingen hos anställda vid elva stora arbetsplatser i Mölndal (tio privata företag och Mölndals stad). RAM står för ”Resvanor till och från Arbetsplatser i Mölndal”. Som en del i projektet startade RAM-nätverket, ett nätverk med representanter från de deltagande arbetsplatserna som utbyter erfarenheter och arbetar med en åtgärdslista med satsningar, idéer och önskemål för att underlätta ett flexibelt arbetspendlande. Flera deltagare i RAM-nätverket träffas fortfarande. Syftet med detta projekt har varit att utvärdera RAM-projektet och nätverket tio år efter att det drogs igång. Målet var att identifiera framgångar och fallgropar och utifrån det ta fram förslag och tips på fortsatt arbete i Mölndal, men även som underlag till fortsatt metodutveckling för andra som vill arbeta med resvanor för arbetspendling. Uppdragsgivare är Mölndals stad och Göteborgsregionens kommunalförbund (GR).

Studien baseras på intervjuer med elva personer. Sju av dessa var representanter från företag som är eller har varit aktiva i RAM-nätverket, tre personer är representanter för Mölndals stad, Trafikverket och Västra Götalandsregionen. En kortare intervju har även gjorts med

projektledaren för RAM-projektet. Utvärderingen som presenteras nedan utgår helt från intervjuerna, den visar därmed på intervjupersonernas subjektiva uppfattning om arbetet med RAM tio år efter att det drog igång. För att läsa mer detaljerat om själva RAM-projektet finns projektrapporter och populärversioner i bilagor till rapporten. Förslag och tips på fortsatt arbete baseras även på erfarenheter som gjorts inom två andra projekt i landet som presenterades på ett seminarium den 11 december 2014 (Kista Commute samt Högsbo-Sisjön). Seminariet handlade om hur offentliga och privata arbetsgivare kan samarbeta för fler hållbara resor och dess syfte var att delge framgångsfaktorer och fallgropar från de tre projekten.

Det intervjupersonerna från företagen lyfter fram som projektets och nätverkets största

framgång är samarbetet och den kontakt de fått med Mölndals stad. Det de främst

uppskattar är all information de får från staden - till exempel vad som är på gång inom infrastruktur och kollektivtrafik - och att de har fått kanaler in i staden för att framföra sina synpunkter och kan lita på att de tas om hand. Andra styrkor med nätverket som

intervjupersonerna från företagen lyfter är möjligheten att samverka med de andra företagen i kommunen, att bolla idéer tillsammans och att driva på och inspirera varandra i

resvanefrågorna. Ytterligare en styrka som framkom vid intervjuerna är att företagen har en större möjlighet att påverka till exempel kollektivtrafikutbudet genom att de samlar sig i ett nätverk jämfört med om de försöker påverka var för sig.

Drivkrafterna till att medverka i RAM-projektet som lyfts fram av intervjupersonerna från

företagen var främst att:

 de ville underlätta för sina anställda att ta sig till jobbet

 de ville bidra till samhället

 det fanns ett grundläggande intresse för hälsa, livsstilsfrågor och miljö

 de ville samarbeta med Mölndals stad

Vid projektets start togs en omfattande resvaneundersökning fram och den menar ett par intervjupersoner gav en gedigen grund i projektet. Den gav också upphov till tre begrepp för olika typer av arbetspendlare:

 komfortare - vanebilister som alltid bilpendlar till jobbet

 flexibilister - använder bilen när de måste och pendlar på annat sätt när de kan

Några intervjupersoner menar att dessa begrepp har underlättat kommunikationen då de t.ex. har använts som referensord när man pratat om olika grupper och deras beteende. Begreppet

”flexibilist” har även uppgetts vara ett bra ord att använda för att personer inte ska känna sig påhoppade. Ett viktigt mål för projektet var att det inte skulle uppfattas som bilfientligt. I projektet gjordes många lyckade åtgärder för att underlätta för de anställda att ta sig till arbetet, främst olika satsningar för att underlätta och uppmuntra cykling. När det gäller

kollektivtrafik var en framgångsrik åtgärd att sätta upp stora digitala skyltar som visar nästa tur från närmsta hållplats i realtid. En uppskattad aktivitet var även att Västtrafik kom till företagen och gav personlig kollektivtrafikinformation till de anställda. En mindre lyckad åtgärd var en tjänst för samåkning.

När det gäller projektets påverkan på de anställdas resvanor tror några intervjupersoner att det framför allt höjde medvetandet kring var och ens resvanor samt att det kan ha bidragit till att fler fått en positiv inställning till cykling och börjat cykla. Många menar att det är svårt att veta vad som är projektets förtjänst och vad som skulle ha skett ändå som en del av företagets arbete med personalfrågor och på grund av förändringar i samhället.

En fallgrop som framkommer vid flera intervjuer är att arbetet i flera företag är

personberoende där enskilda personers engagemang och intresse är avgörande för att någon

ska arbeta med frågorna. På flera arbetsplatser saknas en tydlighet med att resurser och tid ska avsättas till dessa frågor och att någon ska vara ansvarig. Detta trots att det finns en

avsiktsförklaring om ett aktivt deltagande som signerats av högsta chefen på respektive företag. En annan fallgrop i arbetet med att underlätta personalens resvanor verkar främst ha varit

kollektivtrafiken. Flera intervjupersoner upplever att de har ett bristfälligt utbud till sina

arbetsplatseroch många menar att det har varit mycket svårt att få gehör från Västtrafik för de förslag på förändringar som har framförts genom nätverket.

Följande tankar och önskemål har intervjupersonerna från företagen fört fram om hur de vill arbeta inom RAM-nätverket i framtiden:

 att nätverket börjar driva frågor tillsammans igen, främst för att få till stånd bättre kollektivtrafikförbindelser.

 att RAM-nätverket börjar samarbeta med andra nätverk i frågorna

 att fler företag kommer med i nätverket

 att frågorna på mötesagendan utvidgas till att handla om fler frågor än bara resvanor Utifrån erfarenheter från andra projekt rekommenderas följande utveckling för RAM-nätverket:

 Att RAM-nätverket tar fram interna handlingsplaner med hjälp av en och samma processmetodför hur de ska minska sin personals pendlings- och tjänsteresor med bil. Det skulle ge en bättre intern förankring av arbetet, en tydligare struktur och en enklare och systematiserad uppföljning.

 Att Mölndals stad tar fram en handlingsplan för sin egen verksamhet för att tydligt visa på sitt engagemang och deltagande samt för att vara en god förebild.

 Att RAM-nätverket samtidigt utvecklar en regional handlingsplan för det berörda området. Då finns en möjlighet att få medel från till exempel länstransportplanen, Västra Götalandsregionen, och medel avsatta för beteendepåverkande åtgärder inom Västsvenska paketet.

 Flera intervjupersoner önskar få in nya företag i arbetet. Det håller nätverket levande och bör ske kontinuerligt för att stärka långsiktighet i arbetet. Nya företag kan komma med nya idéer och drivkraft.

Utifrån erfarenheterna från RAM-projektet i Mölndal, projektet Kista Commute samt projektet i Högsbo-Sisjön rekommenderas följande för framtida samarbeten mellan offentliga aktörer och näringslivet:

Rekommendationer för ett framgångsrikt samarbete mellan kommuner och andra offentliga aktörer och näringslivet kring resvanor:

 ett tätt samarbete mellan kommunen och företagen

 drivkraftiga människor med stor erfarenhet och kompetens i frågorna

 att det finns administrativ personal i kommunen som jobbar med hållbara transporter som till exempel tar hand om inkommande synpunkter

 gedigen förankring hos företagen och dess högsta chefer samt inom kommunen och dess högsta ledning

 att ha en avsiktsförklaring signerad på ledningsnivå av alla parter för att det ska finnas internt mandat att arbeta med och driva frågan

 att skaffa kunskap om personalens resvanor genom resvaneundersökning

 handlingsplaner utformade enligt en och samma process för samtliga företag ger mätbara resultat och möjlighet att jämföra företagen sinsemellan

 att ha inriktade arbetsgrupper utöver den övergripande nätverksgruppen. Detta för att rätt person (t.ex. från HR, ekonomi etc.) ska kunna delta för varje fråga och för att kunna arbeta mer detaljerat med olika frågor utan att det tar tid för alla

 att kontinuerligt få in nya företag i arbetet som kan komma med nya idéer och drivkraft för att stärka långsiktigheten i arbetet

 möjligheten att gå ihop och bilda en gemensam röst, men även gemensamt kunna finansiera t ex en kollektivtrafiklinje

 att arbeta med nyinflyttade företag och skapa ett gemensamt informationssystem för kommun och fastighetsägare så att företagsflyttar och liknande kan fångas upp tidigt

Innehållsförteckning

3.2 Åtgärder för att underlätta de anställdas resvanor ... 10

3.3 RAM-projektet ... 12

3.3.1 GCK:are, flexibilister och komfortare ... 12

3.3.2 Resvanor ... 13

3.3.3 Kollektivtrafiken ... 14

3.3.4 Projektets påverkan på organisationer och policys ... 15

3.4 Framgångar med samarbetet inom RAM ... 16

3.5 Fallgropar med samarbetet inom RAM ... 18

3.6 Begränsande faktorer utanför RAM ... 20

3.7 Möjligheter i framtiden... 22

3.8 Kommunens roll ... 24

3.9 Önskade åtgärder i framtiden ... 25

3.10 Hur arbeta med hållbara resvanor hos personalen i framtiden? ... 26

3.11 Om nytt projekt – hur och vad göra då enligt RAM-projektets projektledare ... 27

4 Sammanfattning av seminarium ... 30

4.1 RAM-projektet ... 30

4.2 Kista Commute ... 30

4.3 Effektivare resor vid destinationshandel i Högsbo – Sisjön 2011-2014 ... 31

4.4 Astra Zeneca ... 32

4.5 SCA ... 32

4.6 Övrig diskussion ... 32

5 Förslag på utveckling av RAM-nätverket utifrån erfarenheter från Kista Communte och Högsbo-Sisjön ... 34

6 Slutsatser ... 36

6.1 Slutsatser från intervjuerna med deltagare i RAM-nätverket ... 36

6.2 Generella slutsatser för ett framgångsrikt samarbete mellan privata och offentliga arbetsgivare för fler hållbara resor ... 37

Intervjuade personer ... 38

Bilagor ... 38

Bilaga 2 Seminarieinbjudan till arbetsgivare hållbara resor 11 december 2014 Bilaga 3 Värderingar, livsstilar och resvanor. Populärversion. Bikupan 2006 Bilaga 4 Värderingar, livsstilar och resvanor. Slutrapport. Bikupan 2006

Bilaga 5 Fler flexibilister i Mölndal. Populärversion RAM-projektet 2004-2006. Ny Dinau 2007 Bilaga 6 Fler flexibilister i Mölndal. Slutrapport RAM-projektet 2004-2006. Ny Dinau 2007

1

Bakgrund

Under åren 2004-2007 genomfördes RAM-projektet i Mölndals stad, där arbetspendlingen hos anställda vid elva stora arbetsplatser i Mölndal undersöktes (tio privata företag samt Mölndal stad). RAM står för ”Resvanor till och från Arbetsplatser i Mölndal”.

En omfattande resvaneundersökning resulterade i en unik kunskapsbank kring de anställdas värderingar, livsstilar och resvanor. Tre huvudgrupper av arbetspendlare identifierades:

 Komfortare - vanebilister som alltid bilpendlar till jobbet

 Flexibilister - använder bilen när de måste och pendlar på annat sätt när de kan

 GCK:are - går, cyklar eller åker kollektivt till jobbet

Ett RAM-nätverk med intervjupersoner från de deltagande arbetsplatserna har efter projekttiden fortsatt samarbeta kring en åtgärdslista med satsningar, idéer och önskemål som underlättar ett flexibelt arbetspendlande.

I samband med RAM-projektets avslutning sammanställdes erfarenheterna från projektet kortfattat i bl.a. skriften ”Fler flexibilister i Mölndal! – Kort om RAM, ett tankearbete” från 2007/2008. Någon senare systematisk utvärdering av RAM-projektet och RAM-nätverkets arbete har inte gjorts. En förnyad utvärdering av projektet, där projektets och RAM-nätverkets framgångsnycklar och fallgropar identifieras kommer att tillsammans med andra viktiga erfarenheter från liknande och senare satsningar i Göteborgsregionen utgöra ett

värdefullt underlag för att hitta bra framtida metoder för dialog och samverkan med näringslivet i det fortsatta arbetet med hållbart resande inom Västsvenska paketet och i regionen som helhet. I RAM-nätverket har följande 11 aktörer medverkat: Astra Tech, Astra Zeneca, Carmel Pharma, Ericsson, Harry Sjögren, Inspecta, KappAhl, Papyrus, Swerea IVF, SCA och Mölndals stad. I dagsläget träffas RAM-nätverket cirka två gånger per halvår och består av sex aktörer, nämligen Mölndal stad och de femföretagen; SCA, Astra Zeneca, Dentsply (tidigare Astra Tech), Harry Sjögren och Swerea IVF (vilande medlem sedan hösten 2014).

Västsvenska paketet, Västra Götalandsregionen och Mölndals stad är finansiärer till denna utvärdering.

1.1 Syfte

Syftet med utvärderingsstudien är att besvara följande frågeställningar:

 Vilka har varit drivkrafterna till arbetsgivarnas medverkan i RAM-projektet?

 Hur har arbetsgivarna och kommunen kunnat underlätta hållbara resvanor bland de anställda? Vilka åtgärder har genomförts?

 Vilka nyttor har arbetsgivarna upplevt av en delaktighet i nätverket och samarbetet med kommunen?

 Vilka hinder och möjligheter finns för kommunen att arbeta med arbetsgivare i syfte att underlätta hållbara resvanor bland de anställda?

Syftet är också att ta fram förslag och tips på fortsatt arbete. Denna rapport ska utgöra ett underlag till fortsatt metodutveckling av kommande dialog och samarbetsformer med näringslivet både i Mölndal och i andra kommuner i regionen.

2

Metod

Intervjuer

Utvärderingen har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Det innebär att intervjuerna utgår ifrån ett färdigt frågeunderlag men att intervjuaren har fördelen att kunna spinna vidare på de svar som kommer upp och ta frågorna utifrån det. Frågeunderlaget har tagits fram av Tyréns i samarbete med arbetsgruppen där deltagare från GR, Trafikverket, Västra Götalandsregionens kollektivtrafiksekretariat och Mölndals stad har ingått. Ett frågeunderlag var riktat till

arbetsgivarna och ett annat till de offentliga parterna.

Några intervjuer har genomförts som telefonintervjuer och andra på plats antingen på Tyréns eller på intervjupersonens arbetsplats.

Analys av intervjuerna

Analysen genomförs med metoden innehållsanalys. Det innebär att intervjutexterna delas upp i teman som framkommit under intervjuerna. Det som nämnts under respektive tema

sammanställs för att sedan syntetiseras. Citat används för att belysa andemeningen i

intervjuerna. I möjligaste mån behålls uttryck och ordval från intervjuerna i presentationen av resultaten.

För att kartlägga och synliggöra RAM-projektets och nätverkets styrkor (framgångsnycklar) och svagheter (fallgropar) och sätta det i samband med de möjligheter och hinder som kommer från omvärlden har SWOT-analys gjorts. Resultaten har visualiserats med hjälp av spindeldiagram. För poängsättande sammanräknades förekomsten av nyckelfaktorer; antal intervjupersoner som nämnt samma faktor. Om det är sju intervjupersoner som svarat på samma fråga kan en faktor få mellan 1 och 7 poäng.

Seminarium

Inom projektet arrangerade GR, med stöd av arbetsgruppen, ett seminarium den 11 december 2014 i syfte att sprida erfarenheter och stimulera till fortsatt arbete i regionen för hållbara resvanor. På seminariet presenterades flera projekt utöver denna utvärderingsstudie. Seminariet sammanfattas i kapitel 0.

Förslag och tips på fortsatt arbete och utveckling

Utifrån analys av intervjuer, diskussion i arbetsgrupp samt resultat och erfarenheter från andra projekt (Kista och Sisjön-Högsbo) har förslag och tips på fortsatt arbete tagits fram.

3

Resultat

Intervjuer har genomförts med sju intervjupersoner från följande företag: Astra Zeneca, Dentsply (tidigare Astra Tech), Harry Sjögren, KappAhl, Papyrus, Swerea IVF och SCA. Tre intervjupersoner från de offentliga aktörerna Mölndals stad, Trafikverket och Västra

Götalandsregionen intervjuades. Mölndals stad har intervjuats i egenskap av att vara både projektägare och arbetsgivare och hänvisas till på båda sätt i texten. En intervju har även gjorts med den person som var projektledare för RAM-projektet.

Varje kapitel inleds med en sammanfattning av innehållet i respektive kapitel för att läsaren snabbt ska få en överblick över vad kapitlet handlar om.

Vad är det då som har gjort att arbetsgivarna har velat vara med i RAM-projektet?

3.1 Arbetsgivarnas drivkrafter

Arbetsgivarnas drivkrafter till att medverka i RAM-projektet var främst att:  underlätta för sina anställda att ta sig till jobbet

 bidra till samhället/ta sitt samhällsansvar

 de hade ett intresse för hälsa, livsstilsfrågor & miljö  samarbeta med Mölndals stad

Nästan alla har uppgett fler än en drivkraft till att de ville medverka i RAM-projektet.

Gemensamt var att man vill underlätta för sina anställda att ta sig till jobbet, varav en specifikt uttryckte att de ville medverka för att få bättre kollektivtrafik till personalen.

En annan drivkraft som några uppgav var att de ville bidra till samhället och vara en god samhällsmedborgare, att de ville ta sitt samhällsansvar. Dessa företag sa även att intresset för hälsa, livsstilsfrågor & miljö var viktiga drivkrafter. En vilja att samarbeta med Mölndal

uppgavs också som drivkraft av ett par företag och att man ville vara goda grannar med de andra företagen och kommunen. Ett företag uppgav att man ville skapa affärsnytta med resandet och ett annat att det fanns en vilja om att profilera sig när det gäller miljö.

Vilka drivkrafter som låg bakom respektive aktörs medverkan speglar även vilka förväntningar de hade på projektet och utifrån det också hur nöjd man är med vad man har fått ut av sin medverkan. Till exempel hade det företag som hade drivkraften att skapa bättre kollektivtrafik till sin personal en förväntan som de upplevde inte uppfylldes i projektet.

3.2 Åtgärder för att underlätta de anställdas resvanor

 Olika satsningar för att underlätta och uppmuntra cykling  Samordnade taxiresor, bil- och cykelpool

 Få fler att åka kollektivt genom realtidsskyltar och att Västtrafik kommit och informerat

Satsning som inte var lyckad: samåkningstjänst

Några exempel på åtgärder/satsningar som inte gick att driva igenom i projektet:  Flygbuss och ”meeting point” på flygplatsen

 En del av de önskade kollektivtrafikförändringarna

På grund av att det har gått många år sedan projektet genomfördes har flera intervjupersoner svårt att veta vilka åtgärder som gjorts inom RAM-projektet och vilka som gjorts utanför

projektet och som skulle ha gjorts ändå. Fyra av de intervjuade anser att de har gjort fler

åtgärder på grund av sin medverkan i RAM-projektet än vad de skulle ha gjort annars och tre ser åtgärderna mer som hälsosatsningar som interna engagerade ändå skulle ha drivit oavsett

medverkan i RAM-projektet.

Åtgärder som intervjupersonerna nämnde som de anser har varit lyckade är:

 Cykelsatsningar på olika nivåer beroende på vad som fanns innan på företaget: cykelservice/cykelreparatör, låst cykelgarage, cykelpump, cykelbelysning, omklädningsrum, duschar, cykelkartor

 Företaget har sponsrat deltagaravgift i Cykelutmaningen för sina anställda

 Internt samordnade taxiresor

 Bil- och/respektive cykelpool för de anställda

 Realtidsskylt för kollektivtrafiken vid entrén

 kollektivtrafikkort som bruttoavdrag

 Västtrafikpersonal har kommit och informerat de anställda

 Temadagar för personalen med t ex Västtrafik och NTF på plats.

En åtgärd som testades och satsades på hos några av företagen var en samåkningstjänst. Det anordnades t ex samåkningsfikor och på en karta prickades det ut var personalen bodde så att man kunde se om man kunde samåka med någon. Ett av företagen hade uppåt 60 anslutna, men trots olika satsningar blev det ingen framgång. Man vill inte samåka helt enkelt. Inget av företagen är idag anslutna till tjänsten.

Ett av företag framhöll att en mindre lyckad åtgärd var provåkarkort med kollektivtrafiken på grund av det långa avståndet till närmaste kollektivtrafikhållplats.

Andra åtgärder som nämndes att man försökte få till men som inte lyckades genomdrivas av olika anledningar var:

 flygbuss från Åbro-området till Landvetter

 en mötesplats på Landvetter flygplats så att de som skulle till Åbro-området skulle kunna åka gemensamt i taxi (den som kollade upp detta sa dock att det blev för dyrt)

 en del av de kollektivtrafikförändringar man önskade

 förmånsskattelagstiftningen för kollektivtrafik

Åtgärder som intervjupersonerna lyfter fram att de har gjort utöver sin medverkan i RAM-projektet och som kan påverka de anställdas resvanor är:

 olika hälsosatsningar som Korpen-lag, en cykelgrupp, tävlingar som t ex gångtävling

 temadagar om t ex resande kopplat till miljö och resandet kopplat till kostnad för företaget, cykelvecka med tips och föreläsningar

 möjligheten för personalen att distansarbeta

 ett cykelnätverk med hemsida där personalen kan lämna synpunkter och anmäla fel till kommunen och där det finns cykelkartor och information om t ex var det finns

omklädningsrum

 duschar, torkrum, alla möjliga typer av luftpumpar till cyklar, cykelgarage där cyklar även kan hissas upp i taket (se bild från AZ)

 taxipool

 hunddagis

 Minibutik, bankomat mm för att inte personalen ska behöva åka iväg över lunchen

 satt ut lånecyklar i Mölndals bro

 inga fria parkeringsplatser längre - förmånsskatt

 samåkning till flygplats genom att taxi hämtade upp hemifrån istället för att var och en tog sin egen bil

 egen matsal så att de anställda inte behöver åka iväg för att äta lunch

Den enda arbetsgivare som inte längre tillhandahåller fria parkeringsplatser för sina anställda är Mölndals stad som menar att de även kan stötta sig mot lagen om förmånsbeskattning av dessa. Varför inte företagen gör detta beror nog, oavsett markvärde, främst på att man inte vill styra sin personal med ”piskor”, utan mer låta var och en göra sitt fria val. Ett av företagen kommer dock få färre parkeringsplatser när de flyttar till nya lokaler, men där kommer personalen samtidigt att få tillgång till bättre kollektivtrafik.

Mölndals stad har gjort många åtgärder för sin personal, varav en del även har spridit sig till allmänheten;

Vi försöker stimulera medarbetarnas aktiviteter, t ex cykelutmaningen, och trafikantveckan och började då med cykelreparatör. Det har spridit sig så att alla kan komma dit med sin cykel på torget. Folk kunde komma hit och provcykla en elcykel. Vi har [för de anställda] infört kollektivtrafikkort mot bruttolöneavdrag. Vi har haft en intensiv diskussion om förmånsvärdet på p-plats. När jag började fick man ett gratis parkeringskort, nu kostar det att parkera [som anställd i Mölndals stad]. Vi har uppdaterat rese- och parkeringspolicy och det innebär att alla fria p-platser försvinner. Alla parkeringsplatser har ett värde. Det är ju skattereglerna vi lutar oss emot när vi säger så […].

3.3 RAM-projektet

3.3.1 GCK:are, flexibilister och komfortare

Begreppen ”GCK:are”, ”flexibilister” och ”komfortare” uppges ha använts inom företagen och Mölndals stad på följande vis efter projektet:

 ”flexibilist” – bra ord för att inte personer ska känna sig påhoppade (inget bilfientligt projekt)

 som referensord när man pratar om olika grupper och deras beteende

 begreppet ”komfortare” på skoj om man egentligen skulle kunna vara ”flexibilist”  ”flexibilist”-gruppen ledde till en tjänst för hållbart resande inom Mölndals stad

Ett resultat av RAM-projektet var att man kunde dela in alla resenärer i tre grupper; ”GCK:are”, ”flexibilister” och ”komfortare”. Vid intervjuerna frågades det om och i så fall hur de har arbetat vidare med de tre begreppen. Ungefär hälften av arbetsgivarna säger att det förkommer på olika sätt och på olika nivåer. Ett företag sa att det används mer på skoj; t ex ”komfortare” som skällsord, för att pika någon som faktiskt skulle kunna vara ”flexibilist”. Men samma företag säger även att fördelen med dessa begrepp är att det är lättare att formulera mål för de här grupperna och påverka dem. Ett annat företag säger att man använt sig mycket av begreppet ”flexibilister” och att det gjorde att folk inte kände sig påhoppade. I projektet var man noga med att det inte skulle vara ett bilfientligt projekt. Samma företag har många yngre och de försöker hålla kvar dem som ”flexibilister”. Ett företag sa att de inte använde sig av begreppen nu men att de möjligtvis gjorde det i början när resultaten kom genom att informera personalen om de tre olika grupperna. Enligt intervjupersonen från Mölndals stad används begreppen som

referenser när de pratar om olika grupper och olika gruppers beteende. Begreppen skapade även förutsättningarna till att tekniska förvaltningen först startade ett projekt med

mobilitetssamordning vilket sedan ledde till en fast tjänst som mobilitetssamordnare. Gruppen ”flexibilister” sågs som den grupp som var mest påverkningsbar och samordnaren skulle arbeta med information kring hållbart resande i syfte att försöka påverka denna grupp till att fortsätta vara ”flexibilister”.

3.3.2 Resvanor

Det är svårt att veta vad som är projektets förtjänst och vad som skulle ha skett ändå som en del av företagets personal/hälsoarbete och på grund av förändringar i samhället. Projektet tros framför allt ha höjt medvetandet kring var och ens resvanor samt kan ha bidragit till att fler fått en positiv inställning till cykling och börjat cykla. Inga

intervjupersoner nämnde problem med fulla parkeringar för bilar, däremot finns det cykelgarage som är fulla.

Ingen av de intervjuade kan på den direkta frågan säga att deras anställdas resvanor har påverkats mätbart av projektet. Men när de utvecklar sina svar vidare är det ändå några företag som berättar att fler har börjat cykla och att trots att det blivit fler anställda så har parkeringen inte blivit mer fylld av bilar. Det är dock svårt att veta vad som är projektets förtjänst och vad som skulle ha skett ändå som en del av företagets personal/hälsoarbete och på grund av förändringar i samhället. Det flera intervjupersonerlyfter fram är att de tror att projektet höjde medvetandet kring var och ens resvanor i samband med att resultatet presenterades. Och en intervjuperson sa att man har en allmänt positiv inställning till cykling som höjts. Efter projektet har Mölndals stad gjort resvaneundersökningar bland sina anställda och under hösten 2014 har resvaneundersökningar även gjorts hos SCA och Astra Zeneca.

Intervjupersonen från Mölndals stad tror att de genom att ha startat bilpooler och cykelpooler har kunna påverka sina egna anställdas resvanor. Intervjuperson berättade även att det är många fler av de anställda som cyklar idag än tidigare och tror att det ökade cyklandet beror på

kombinationen av att de stimulerar plus den allmänna debatten samt att många anställda bor inom cykelavstånd. De byggde ett låsbart cykelutrymme som nu är fullt och det talas om att byggas ett till och för 10 år sen var parkeringsplatsen alltid full men idag finns det alltid lediga platser.

När det gäller tjänsteresorna så anger flera företag att dessa har minskat, men inte beroende på RAM-projektet. Knappt hälften av företagen uppger istället att det är teknikutvecklingen som

har påverkat tjänsteresorna genom att videokonferenser har ersatt många tjänsteresor och att det i stort sett uteslutande är ekonomiska drivkrafter som legat bakom det.

Bild 1 - Fler anställda har börjat cykla till och från arbetsplatsen

3.3.3 Kollektivtrafiken

Många upplever att Västtrafik var svårarbetade vid projekttiden. Några upplever att de fått gehör för sina synpunkter, andra inte. Realtidsskyltarna var bra.

Många upplever att Västtrafik var svårarbetade på den tiden och att en av anledningarna till det var att de då inte hade någon avdelning som arbetade gentemot företag. Om projektet skulle ha genomförts med Västtrafik som en mer aktiv aktör skulle sannolikt resvanorna har påverkats mer. Ett företag säger dock att Västtrafik har lagt till linjer efter att de har efterfrågat det och om Västtrafik har gjort någon förändring som personalen på företaget har upplevt som en

försämring så har Västtrafik ibland backat efter att de kontaktat dem. Ett annat företag menar att realtidsskyltarna bidrog till att få upp ögonen för kollektivtrafik i området. De jobbade med att få bättre bussförbindelser till några av sina kommersiella hyresgäster, som till exempel några butiker som hade öppet på helger och senare på kvällen. Intervjupersonen tycker att Västtrafik har lyssnat och bemött efterfrågan till viss del; ”Vi kan påverka till viss del om vi är många.” Sedan finns det de företag som har fått bättre kollektivtrafik av andra anledningar. En

intervjuperson uppger att de har fått ett större utbud av busslinjer och kopplar det till det

utbyggda handelsområdet bredvid dem, Högsbo-Sisjön. Intervjupersonen nämner även områdets egen busslinje. Samma företag upplever även att de har fått en större påverkanskraft på

Västtrafik nu. En intervjuperson från ett annat företag säger att de inte arbetar med

kollektivtrafikresorna och att personalen inte heller efterfrågar det. Personen menar vidare att kollektivtrafiken har blivit så mycket bättre de senaste åren med mycket tätare turer och att det kan bidra till att det inte finns något tryck från personalen, tillsammans med att de har många som cyklar och att de jobbar mer med det. En intervjuperson menar att kollektivtrafiken blivit bättre men vet inte vad som har påverkat till det. En annan är av åsikten att Västtrafik inte har

gjort någonting för att förbättra kollektivtrafiken för deras anställda, framför allt inte för dem som jobbar utanför vanliga kontorstider.

3.3.4 Projektets påverkan på organisationer och policys

Projektet har påverkat Mölndals stad på olika sätt; det ledde till att nya tjänster skapades, de har arbetat för att öka cyklandet och staden är delaktig i olika EU-projekt. Ett företag tror att kontakten med kommunen har lett till att de arbetar mer med resvanor än vad de skulle ha gjort annars. Vid projektet tog Mölndals stad fram en tjänsteresepolicy med hållbarhetsfokus istället för kostnadsfokus. I nätverket uppger ett företag att de har dragit nytta av att ett annat företag tagit fram en tjänstebilspolicy. De använde sedan samma i sin egen verksamhet.

Av de aktörer som medverkat i och till projektet så är det just Mölndals stads organisation som man kan se har förändrats efter RAM-projektet. Enligt intervjupersonen har nya tjänster skapats och staden har fokuserat mer på hållbarhetsarbete - t ex genom att utveckla och förbättra cykelmöjligheterna i staden och genom delaktighet i olika EU-projekt. I början av 2007 antog Mölndals stad även målet om att jobba för fler ”flexibilister”, vilket framgår i nedan utklipp från kommunstyrelsebeslutet:

Figur 2 - Kommunstyrelsebeslut om att Mölndals stad ska arbeta för fler flexibilister

När det gäller Västra Götalandsregionen ser inte intervjuperson att deras organisation har påverkats av RAM-projektet men att det antagligen hade varit annorlunda om Mölndals sjukhus hade varit med i projektet.

När det gäller företagen berättar en av intervjupersonerna att deras kontor i Mölndal arbetar mer med resvanor än vad deras kontor gör i en annan ort. Intervjupersonen funderar på om RAM-projektet kanske kan ha påverkat, framför allt på grund av den bättre kontakten med kommunen här. Det finns inget motsvarande på den andra orten.

Inget företag har tagit fram någon resepolicy för personalens resor till och från arbetet. Intervjupersonen från Mölndals stad berättar dock att man hade mycket diskussioner i framtagandet av resepolicyn om man som arbetsgivare ska lägga sig i de anställdas privatliv. Politiken vill inte komma med pekfingrar. Det staden kan göra är att agera med information och upplysning så att medborgarna blir mer medvetna. Det finns nu en rekommendation formulerad om att man bör bidra till en hållbar utveckling i samhället genom att välja ett resesätt som gynnar en sådan utveckling. I samband med RAM-projektet tog även Mölndals stad fram en ny resepolicy för tjänsteresor med tydligare hållbarhetsprofil. Den som fanns innan var mer traditionell med fokus på kostnader. Ett av företagen menar att RAM-projektet har lett till förändringar i tjänstebilspolicyn. Inom nätverket har de tagit del av en policy för förmånsbilar med koldioxidbegränsningar som ett annat företag har. De har sedan dragit nytta av det redan gjorda arbetet och använt det i sin egen verksamhet. Övriga företag anser att projektet inte ledde till några ändringar i deras resepolicy för tjänsteresor. De revideringar som har gjorts i redan befintliga resepolicys skulle ha gjorts ändå, med eller utan projekt. Bland annat för att det kommer nya miljöbilar. Inga av företagen nämner heller att RAM-projektet/nätverket har lett till andra nya eller ändrade styrdokument.

3.4 Framgångar med samarbetet inom RAM

Vid intervjuerna har frågor ställts i syfte att få fram vad intervjupersonerna anser har varit RAM-projektets och – nätverkets styrkor och framgångar. De synpunkter som kommit upp kring detta har skett spontant och fler av intervjupersonerna skulle alltså kunna hålla med om andra synpunkter ifall de skulle få tycka till i efterhand. Det som presenteras är alltså de synpunkter som spontant framfördes vid intervjun. Då det bara är tre offentliga aktörer som intervjuats presenteras dessa resultat enbart i text.

I diagrammen visar de utritade punkterna hur många som nämnt respektive synpunkt/faktor av de sju intervjupersonerna.

Framgångar/styrkor enligt företagen

De största framgångarna som företagen lyfter är det de får ut av att jobba tillsammans - det samarbete, den kontakt och all information de fått och får från kommunen i projektet och nätverke, att samverka med de andra företagen och lära känna andra företagare i kommunen. Tillsammans kan företagen inspirera varandra och bolla idéer tillsammans.

De största nyttorna/styrkorna inom projektet och i dagens samarbete inom RAM-nätverket enligt företagen presenteras i diagrammet nedan och återges mer utförligt därunder.

Figur 3 Styrkor inom RAM enligt företagen; antal intervjupersoner som nämnt respektive nyckelfaktor Nedan återges vad som har sagts kring respektive faktor

 Samarbete och info från/via kommunen: kommunen uppskattas som samtalspartner och speciellt lyfts all information som företagen får från kommunen eller via kommunens kontakter; t ex om större projekt eller planerade saker på gång i Mölndal.

 Ingångar/kontakter på Mölndals stad som gett snabba vägar in för att ta hand om

synpunkter uppskattas. Om problem dyker upp, kan de ringa dem och framföra en eventuell synpunkt. Kommunen är snabb på att åtgärda. Till exempel så hade kommunen vid ett tillfälle lagt ut flis som orsakade punktering för cyklisterna. Då hörde företaget av sig till kommunen och de var mycket snabba med att ta bort och lägga grus istället.

 Samverkan med de andra företagen; få insikt i hur de andra företagen hade det via de roterande mötena, lära känna andra företagare i kommunen, Intressanta människor i RAM-projektet. Trevligt att träffa andra som jobbade med miljö.

 Inspirerade/drev på varandra; skapade ett grupptryck, företagen drev på varandra - ville visa att man gjort något. Att vara med i projektet var ett sätt att få eld på frågan internt.

 Bolla idéer tillsammans; få tips och inspirera varandra med nya idéer, hitta problem och lösningar.

 Informationsutbytet inom nätverket; dela info med varandra för bra spridning

 Affärsnytta; med bättre infrastruktur och kollektivtrafik kring deras fastigheter ökar möjligheten att deras fastigheter får ett högre värde och det ökar också möjligheten att deras hyresgäster stannar kvar i lokalerna. När man får de olika företagen att jobba tillsammans skapas stora möjligheter.

 Kopiera vad andra företag har gjort; köra copypaste på policys, t ex någon bilpolicy– dra nytta av det och implementera i egna företaget.

 RVU gav en rejäl och vetenskaplig grund. Även nyttan med att begreppet ”flexibilist” kom fram för att inte personer skulle känna sig påhoppade. Det var viktigt i projektet att det inte skulle upplevas som ett bilfientligt projekt.

Samarbetet inom RAM uppskattas. En av intervjupersonerna uttrycker det på följande vis: ”Regelbunden kontakt med kommunen är största nyttan. Vi har fått massa info från kommunen. […] RAM är ett naturligt sätt för oss att jobba nu. Ser det långsiktigt. Vet inte var vi hade varit nu om det inte fanns. […] Om nätverket upphör och samarbetet med kommunen upphör så kommer det nog märkas inom ett par år.”

Framgångar/styrkor enligt de offentliga aktörerna

De främsta framgångarna med RAM enligt de offentliga aktörerna var att företagen är intresserade av att samarbeta med varandra och kommunen kring frågor om hållbara resvanor. Andra framgångar är att nätverket samlar människor som jobbar med samma frågor och genom deras utbyte av erfarenheter kan nya idéer skapas. Nätverket ses också som en effektiv kanal att nå ut med information. Projektet gav en ökad

medvetenhet om frågorna och det ledde även till tjänster inom Mölndals stad. En styrka är även att de nu har en grundläggande administration för dessa frågor vilket ger en trovärdighet och långsiktighet.

De största framgångarna som intervjupersonerna, ur sitt perspektiv som projektägare och finansiärer, främst lyfter med RAM-projektet och – nätverket är:

 intresset från företagen; det gick att starta upp ett nätverk med företag som faktiskt

gemensamt grunnade över de här frågorna tillsammans med oss, att företagen tyckte det var så värdefullt med nätverket att man ville fortsätta ha en kontakt med varandra. Det är en framgång att RAM-nätverket finns kvar och lever vidare av egen kraft.

 gav en ökad medvetenhet; projektet startade en diskussion som skapade en ökad medvetenhet om frågorna internt, frågorna synliggjordes och medvetandegjordes för medarbetarna

 nätverket är ett effektivt sätt att nå ut med information snabbt och till många samtidigt där målgruppen nås direkt (t ex när det gäller större trafikomläggningar inom Västsvenska paketet).

 att nätverket samlar flera personer som jobbar med hållbara resor i stora företag; ”Det finns ett värde i sig att samla dessa människor i någon form av forum eftersom att det skapar ett mervärde för dem att de ser andra som jobbar med samma frågor. Genom att skapa den här plattformen så har vi samlat de här människorna. Det blir ett utbyte av erfarenheter mellan dem som kan ge nya idéer i andra verksamheter.”

 att Mölndals stad har en trovärdighet och långsiktighet med att de har en grundläggande administration med en miljösamordnare som kan lägga tid på att hålla ihop nätverket och att det finns t ex en mobilitetssamordnare på tekniska förvaltningen som arbetar långsiktigt med den här typen av frågor.

 att projektet satte Mölndal på kartan med den omfattande resvaneundersökningen som tog fokus på att kartlägga de bakomläggande orsakerna till varför vi reser som vi gör. Skapade uppmärksamhet i de kretsar som var intresserad av dessa frågor.

 projektets påverkan inom Mölndals stad; t ex att där nu finns avsatta tjänster för dessa frågor.

Det lyftes även att projektet var bra riggat i grunden, med bra och entusiastiska medarbetare.

3.5 Fallgropar med samarbetet inom RAM

Vid intervjuerna har frågor ställts i syfte att få fram vad intervjupersonerna anser har varit RAM-projektets och -nätverkets svagheter och fallgropar. De synpunkter som kommit upp kring detta har skett spontant och fler av intervjupersonerna skulle alltså kunna hålla med om

andra synpunkter ifall de skulle få tycka till i efterhand. Det som presenteras är alltså de synpunkter som spontant framfördes vid intervjun.

I diagrammen visar de utritade punkterna hur många som nämnt respektive synpunkt/faktor av de sju intervjupersonerna.

Fallgropar/svagheter enligt företagen

Sammanfattningsvis kan sägas att fallgroparna/svagheterna och riskerna med

samarbetet kring frågorna handlar om att frågorna inte är högt prioriterade på företagen i förhållande till många andra frågor. Det gör att sådant som sämre ekonomi,

omorganisation, att andra interna högre prioriterade frågor tar mer tid från

resvanefrågorna eller att en person slutar kan leda till och har lett till att företag lämnar nätverket. En svaghet som några nämner är att nätverket har fastnat i samma frågor utan att komma vidare och att de mest bara informerar varandra istället för att driva frågor.

De största fallgroparna och svagheterna inom RAM-projektet och i dagens samarbete inom RAM-nätverket enligt företagen presenteras i diagrammet nedan och återges mer utförligt därunder.

Figur 4 Svagheter inom RAM enligt företagen; antal intervjupersoner som nämnt respektive faktor Nedan återges vad som har sagts kring respektive faktor

 Sämre ekonomi; om det skulle bli nedskärningar så skulle detta arbete prioriteras ned

 Tidsbrist; De är inte så många anställda och har inte dedikerade personer för att arbeta med de frågorna. Dessa frågor väger för lätt jämfört med andra tyngre frågor hos dem. Men med det menar personen inte att de är oviktiga. Behöver ha en anställd som bara jobbar med de frågorna för att det ska ge resultat och det har ju inte vi haft på senare år.

 Personavhängigt, eldsjäl; Om de skulle omorganisera sig så måste ny person sätta sig in i frågan och det kan ju ta lite tid. Måste finnas en eldsjäl som driver frågorna för att de ska finnas på agendan.

 Ingen makt att påverka kollektivtrafiken; Det låg inte i deras händer att få en flygbuss i området, ”Det kom ju inte ut något av projektet. Det gick inte att förbättra de kommunala transporterna.”

 Avsaknad av bra mätmetoder; Vill kunna mäta om de gör rätt saker - ger det effekt? Vill ha bra mätmetoder – billiga, enkla utan att behöva lägga ner för mycket jobb. Ha ett gemensamt sätt att göra det på.

 Bara resvanor är för smalt - För att jag själv, som person skulle vilja gå med igen, så ska något mer till än bara resvanor.

 Fastnat i att bara informera varandra; vill att nätverket driver frågor

För två av de företag som inte längre är aktiva i nätverket är det på grund av att frågorna kring personalens resvanor inte är prioriterade på företagen. Andra frågor väger tyngre. Inget av företagen har heller någon som arbetar med just dessa frågor. Ett av företagen uttrycker det på följande vis: ”Jag har inte kunnat på flera gånger och det blir mer som en belastning även om du tycker att det är bra och du tycker att det är trevligt. Egentligen inget fel någonstans. Men det klarar inte av att konkurrera med företagets kärnverksamhetsfrågor.” På samma företag genomförs dock många hälsoaktiviteter och det finns t ex en eldsjäl som är cykelinspiratör, men antagligen på eget initiativ. Det andra företaget hade tidigare en person som försökte inspirera fler till att gå.

Fallgropar/svagheter enligt de offentliga aktörerna

De svagheter som nämnts kring samarbetet mellan de offentliga aktörerna och företagen inom RAM är informationen mellan fastighetsägarna och Mölndals stad, att staden inte får information i tid när ett nytt företag flyttar till Mölndal. En annan svaghet som fördes fram var att det under projekttiden fattades beslut som inte stöttade projektet och att ännu mer förankring hade behövts hos politiker och tjänstemän.

De fallgropar som intervjupersonen från Mölndals stad lyfter är att de ofta inte får information i tid när nya företag flyttar till kommunen. Som det är idag hänger det på att fastighetsägarna hör av sig. Det gör att de inte kan fånga upp företagen i tid och erbjuda rådgivning och stöd när det gäller bland annat hur personalen ska resa till och från arbetet.

När det gäller projektet menar en intervjuperson att det under projekttiden fattades beslut som inte alltid stöttade projektet, utan tvärtom. I rollen som arbetsgivare när enkäten skulle göras var det mycket diskussioner om Mölndals anställda skulle få svara på den av bland annat tidsskäl och att personalen inte skulle oroas med sådana här frågor. Det gjorde att man tappade trovärdigheten. Intervjuperson betonar dock att det i projektstarten lades mycket tid på förankring och att projektledare och personal från Mölndal gjorde ett stort arbete med detta. Men ännu mer förankring hade behövts på det vis att man hade pratat igenom det mer med ett antal politiker och chefer innan vad projektet faktiskt skulle innebära; vilka moment som skulle ingå med mera. En annan intervjuperson tror att man inom projektet kanske skulle ha kunnat lägga mer krut på att få med fler företag.

3.6 Begränsande faktorer utanför RAM

Begränsande faktorer enligt företagen

De begränsande faktorer som företagen främst lyfter handlar om kollektivtrafiken; hur den fungerar och en upplevelse av att Västtrafik inte vill samarbeta.

De stjälpande faktorer utanför RAM som försvårar arbetet i RAM-projektet och i dagens samarbete inom RAM-nätverket enligt företagen presenteras i diagrammet nedan och återges mer utförligt därunder.

Figur 5 Stjälpande faktorer utanför RAM enligt företagen; antal intervjupersoner som nämnt respektive faktor

Nedan återges vad som har sagts kring respektive faktor

 Dålig kollektivtrafik; osmidigt och dyrt att åka med kollektivtrafiken. Se mer under kapitel 3.3.3

 Dålig infrastruktur; ekonomiska skäl, cykelbana saknas söder om Söderleden.

 Köpcenter som lockar till sig bilar



kollektivtrafiken blir bättre i området. ”Och det går ju så långsamt ibland.Hela den här biten med Västtrafik, taxebiten, ägarskap och sånt. Man går och väntar på att det ska bli en tydlighet och när ska vi få en kontaktperson att prata med och så där.”

Begränsande faktorer enligt de offentliga aktörerna

Stjälpande faktorer enligt de offentliga aktörerna är att många företag inte har något förtroende för Västtrafik och deras trafikplanering. Västtrafiks organisation upplevs också som begränsande där de som arbetar med företagsbearbetning inte verkar ha någon kontakt med trafikplanerarna. En annan försvårande faktor är att företagen hör av sig ett och ett till Västtrafik istället för att samla sig och ställa gemensamma krav. Att en del företag inte ser personalens resvanor som en viktig fråga eller att de tror att Mölndals stad inte har något att tillföra i deras arbete upplevs också som en begränsande faktor.

Det som nämns som en begränsande faktor av en intervjuperson är att många företag har en bristande tilltro till Västtrafiks förmåga att tillgodose deras behov av resor. Det gör att de inte ser någon idé att samarbeta med Mölndals stad och de andra företagen i RAM kring personalens resvanor. Mölndals stad har försökt få igång en dialog och har under de senaste 5-6 åren

arrangerat flera dialoger mellan Åbro företagarförening och Västtrafik därför att det är många företag där som tycker Västtrafik är dåliga på att planera vettig kollektivtrafik och att de upplever att Västtrafik inte är intresserade av att lyssna på deras synpunkter. En stjälpande faktor intervjupersonen upplever är att de personer som arbetar med företagsbearbetning på Västtrafik inte har någon koppling till trafikplanerarna. Kunden köper bara Västtrafikkort om trafiken fungerar. Samtidigt är intervjupersonen medveten om att Västtrafik är en politiskt styrd organisation och att deras logik ligger i att det är politiken som ska beställa trafiken, inte i att det är kundernas önskemål som styr var trafiken ska gå.

När det gäller kollektivtrafiken menar samma intervjuperson att företagen behöver ha en egen kapacitet för att samla sig och ställa gemensamma tydligare krav gentemot Västtrafik. Idag hör företagen av sig till Västtrafik ett i taget och då får de inget gehör. En annan av

intervjupersonerna menar istället att det måste finnas ett underlag för att utöka kollektivtrafiken; ”Om de vill ha buss så kan inte folk bara åka när bilen är på verkstan”.

Andra faktorer som bidrar till att en del företag inte vill samarbeta i frågorna kring personalens resvanor menar intervjupersonen från Mölndals stad beror på att dessa frågor inte uppfattas som en viktig fråga. Några företag har framfört att de tycker att det är meningslöst att arbeta med dessa frågor och menar att de har ett arbetssätt där de behöver använda sig av bil.

Intervjupersonen har även mött åsikten från vissa företag att Mölndals stad inte får ta tid från företagets produktion med att informera deras anställda med den här typen av information. Företag har till exempel sagt att de istället har egna metoder för att arbeta med dessa frågor och har framfört att de inte tror att Mölndals stad har något att tillföra.

3.7 Möjligheter i framtiden

Framtida möjligheter för RAM-nätverket enligt företagen

Möjligheter som lyfts av företagen är att nätverket börjar driva frågor tillsammans igen, att frågorna på agendan utvidgas till att handla om mer än bara resvanor och att man börjar samarbeta med andra nätverk. Man vill även ha bra, enkla och gemensamma metoder för att mäta vilken effekt deras arbete med personalens resvanor ger.

De möjliggörande faktorerna för hur man kan lägga upp samarbetet i framtiden inom RAM enligt företagen presenteras i diagrammet nedan och återges mer utförligt därunder.

Figur 6 Framtida möjligheter för samarbete inom RAM enligt företagen

 En utvidgning av nätverket önskas på olika vis;

 inkludera fler företag; skulle vilja ha med fler företag, t ex Santa Maria som inte är med, få med fler utmed vägen

 samarbeta med andra nätverk för att skapa fler möjligheter, få med representant från Sisjöns företagförening

 utvidga frågorna till att handla om mer än bara resvanor; titta på hela

hållbarhetsfrågan, t ex det sociala, bredda och ha fler spår och titta på företagandet i kommunen. En intervjuperson menar att det finns stora möjligheter med att arbeta mer

ihop med kommunen. De är ett börsnoterat företag och kan se affärsmöjligheter. Kommunen kan diskutera mer med dem och att de kan hjälpas åt. Om utbildning, sysselsättning ökar så påverkas även företagets ekonomiska värde. De ser

hållbarhetsfrågan i ett bredare perspektiv; socialt, miljö – hela fältet – att förbättra för invånarna. En intervjuperson menar att attityderna hos folk verkar ha förändrats, främst när det gäller hälsa ihopkopplat med resa.

 Mätmetoder: Två av de företag som har varit bland de mest aktiva skulle vilja mäta vad deras arbete med personalens resvanor ger för effekt, gör de rätt saker? De skulle önska mätmetoder som är billiga, enkla och utan att de behöva lägga ner för mycket jobb samt ett de har gemensamt sätt att göra det på i nätverket.

 Driva frågor tillsammans; att man i nätverket arbetar för att driva frågor tillsammans, inte bara informerar varandra; främst försöka påverka för bättre infrastruktur och kollektivtrafik i området. Flygbuss i området framförs önskemål om. En intervjuperson tycker dock att det är kommunen som ska ta ett krafttag mot de dåliga kollektiva förbindelserna.

 Trängselskatt; inte bara miljön utan privatekonomin med tanke på trängselskatten

En av intervjupersonerna, vars företag inte längre är med i nätverket, menar att ”Kan man få till innehållet i agendan i kombination med att man nätverkar, har trevligt, utbyter tankar och idéer, det är då det blir optimalt. För att jag själv, som person skulle vilja gå med igen, [...] ska något mer till än bara resvanor. [De] är helt klart intressanta att prata om, men då skulle jag vilja bredda och ha fler spår och titta på företagandet i kommunen. Det är mer gemensamma frågeställningar kring det i så fall. Hur är det att vara arbetsgivare i den här kommunen, varav resandet är en del.”

Hon tror även att det måste finnas en eldsjäl som driver frågorna för att de ska finnas på

agendan. Och att man behöver ha en anställd som bara jobbar med de frågorna för att det ska ge resultat. ”Har man det ihop med ett sådant nätverk så tror jag att det kan bli riktigt bra.”

Framtida möjligheter att samarbeta kring resvanor enligt de offentliga aktörerna

En sammanfattning av de möjligheter som lyfts av de offentliga aktörerna är bland annat att:

 GR tar allt mer plats i arbetet med hållbara transportsystem och samlar kommunerna  många kommuner idag har anställda som jobbar med hållbara transporter

 intresset hos företagen att arbeta med personalens resor har ökat

 det finns mer erfarenheter idag av hur man kan jobba med resvanor än vid RAM-projektet

 Västtrafik har börjat med företagsbearbetning

 Infrastrukturenheten på VGR i den regionala infrastrukturplanen har avsatt pengar för steg 1- och 2-åtgärder

 Trafikverket fått i uppdrag att jobba med steg 1- och 2-åtgärder

 Västra Götalandsregionen (VGR) har avsatt medel för att stötta samverkansarenor  VGR har startat en diskussion om att arbeta mer mot företag kopplat till

mobilitetsfrågor

Möjligheter för nätverket och samarbetet mellan kommunen och företagen kring hållbara resvanor som de offentliga aktörerna lyfter fram är:

 En av intervjupersonerna tycker att GR är en viktig aktör som samlar alla kommuner i Göteborgsregionen och menar att de tar allt mer plats i arbetet med hållbara

 Samma person lyfter även fram kommunerna, där flera nu har anställda som jobbar med hållbara transporter och att så var det inte när Mölndals stad började samarbeta med företagen kring de anställdas resvanor.

 Sedan ser personen även att företagen själva har ett intresse av att jobba med personalens resor, även om de har olika drivkrafter till det; ”Vissa ser det mer som ett hälsoprojekt, några gör det av personalstrategiska skäl och några för att de har det i sin miljöpolicy.

 En intervjuperson lyfter att vi har mer erfarenheter idag kring hur man kan jobba med resvanor än vad vi hade när projektet startade.

 Två av intervjupersonerna menar att Västtrafik är en viktig aktör och där en tror att det har gjort skillnad att Västtrafik startade sin företagsbearbetning och att det har påverkat företagens anställdas resvanor till viss del.

 VGR:s arbete och deras roll lyfts, t ex infrastrukturenheten som tar fram den regionala infrastrukturplanen där man nu för första gången från och med 2014 har avsatt pengar för steg 1 och 2-åtgärder.”

 Trafikverket har fått i uppdrag att arbeta med fyrstegsprincipen och åtgärdsvalsanalyser och deras kompetens inom Mobility Management i byggskeden kan vara till nytta för företagen och kommunen.

 Intervjupersonen från Västra Götalandsregionen berättar att de har avsatt medel för att stötta samverkansarenor. Vidare berättar personen att de inom VGR diskuterar om de ska arbeta mer mot företag sen i kollektivtrafiksekretariatet kopplat till mobilitetsfrågor och ta en ledarroll kring mobilitetsfrågor för att samordna alla olika typer av mobilitetsprojekt.

3.8 Kommunens roll

Vilken roll vill företagen att kommunen ska ta?

Sammanfattningsvis anser företagen främst att kommunen ska:  arbeta för att alla som vill ska kunna resa på andra sätt än med bil  informera och pusha för de faktiska förbättringar som görs

När det gäller nätverket:

 vara sammankallande för nätverket och vara aktivt deltagande  ha administrativ personal för frågorna i kommunen

 fånga upp idéer och dela med sig av erfarenheter

När det gäller vilken roll kommunen ska ta anser alla intervjupersoner, uttryckt på olika vis, att kommunen ska arbeta för att alla som vill ska kunna resa på andra sätt än med bil; genom att arbeta för att kollektivtrafiken ska vara ett realistiskt alternativ, genom att bygga fler, bättre och säkrare cykelbanor och allmänt genom att tillhandahålla en infrastruktur. Det uttrycks även av något företag att kommunen har varit ganska bra på dessa frågor. Ett företag framför tydligt att kommunen bör gå in och arbeta aktivt och driva frågor kring kollektivtrafik medan ett annat menar att de bör verka övergripande för att det ska vara smidigt att åka med kollektivtrafiken. En intervjuperson tycker att kommunen bör informera om de faktiska åtgärder som görs och marknadsföra och pusha för de förbättringar som görs.

När det gäller kommunens roll kopplat till nätverket bör kommunen fungera som

sammankallande och ha ett aktivt deltagande i den här typen av nätverk, t ex när det gäller kollektivtrafiken. Kommunen behöver ha en engagerad näringslivschef samt att det finns administrativ personal. Kommunen bör fånga upp idéer och även dela med sig av de internationella erfarenheter som de får genom sin medverkan i olika EU-projekt.

Vilken roll anser kommunen att de själva tar?

Sammanfattningsvis lyfter intervjupersonen från Mölndals stad att:  de har en trafikingenjör som alltid är med på nätverksmötena  trafikingenjören tar med sig synpunkter till Västtrafik

 de kan hjälpa företagen gentemot Västtrafik, t ex med att visa det finns tillräckligt stort resandeunderlag

 informera nätverket om goda exempel från andra företag  erbjuda förutsättningarna för nätverket

På Mölndals stad finns en trafikingenjör med särskilt ansvar för hållbart resande som är kontaktperson för Västtrafik. Denna person deltar alltid på RAM-nätverksmötena och tar även med sig synpunkter till Västtrafik. Kommunen kan även hjälpa företagen utanför denna process. Ett exempel på det var när företagen lyfte behovet av bättre kollektivtrafik i Åbro där det gällde att visa Västtrafik hur många som faktiskt arbetade skift, att det fanns ett tillräckligt stort resandeunderlag, och därför behövde bättre kollektivtrafik på kvällen. Liksom Trafikverket kan intervjupersonen från Mölndals stad ha ett helikopterperspektiv som många på företagen inte hinner ha och kan därför vara bra på att hitta goda exempel som företag är intresserade av att ta del av. Intervjupersonen menar att deras roll är att erbjuda förutsättningarna för nätverket. Sedan krävs det att företagen själva vill.

Mölndals stad arbetar mycket med att förbättra möjligheterna att cykla i kommunen. De har även administrativ personal som sammankallar nätverket och som arbetar med mobilitetsfrågor. Den roll som intervjupersonen från Mölndals stad beskriver att de tar verkar mycket väl

motsvara den roll som företagen önskar att de tar.

De andra intervjupersonerna från Trafikverket och VGR fick också frågan om vilken roll de offentliga aktörerna bör ta i arbetet med företagens anställdas resvanor. Intervjuperson från Trafikverket anser att kommunen ska vara första ingången för företag, men att Trafikverket ska kunna vara en samarbetspartner; i huvudsak genom att förmedla information och tips då de har tillgång till en nationell organisation och t ex kan tipsa om liknande projekt i andra delar av landet. Intervjuperson från VGR tycker att de ska ta en roll som underlättar samverkan mellan olika aktörer, att bilda en plattform och skapa förutsättningar för beslut som är rätt miljömässigt. VGR är även huvudman för Västtrafik men anser att företagen ska gå igenom kommunen om de har synpunkter på kollektivtrafiken och att kommunen sedan tar det direkt med Västtrafik

3.9 Önskade åtgärder i framtiden

Önskemål om åtgärder i framtiden som företag framförde handlar främst om bättre kollektivtrafikförbindelser, men även om cykelpool vid Mölndals bro samt en cykelväg på södra sidan om Söderleden.

Kommunen skulle i dialog med företagen och Västtrafik vilja skapa en busslinga Knutpunkten-Åbro-KappAhl-Knutpunkten. De har även undersökt möjligheten att ha en cykelpool vid Mölndals bro, men utgången är oviss.

Det ställdes en fråga om vilket stöd företagen vill ha från kommunen i arbetet med personalens resvanor och det framkom då även några önskemål i form av åtgärder. Ett av företagen förde fram att det enda de önskade var fungerande ”kommunala” kommunikationer och menade vidare att allt annat kan man lösa själv på ett eller annat sätt. Två av intervjupersonerna framförde att de önskar spårbunden kollektivtrafik ner till Åbro, varav en intervjuperson gärna ser att den går vidare till Frölunda torg och att det är en stor möjlighet med många företag utmed vägen, den andra personen önskar en station för Kungsbackapendeln vid Åbro. När det

gäller cykelåtgärder önskar två personer att det ska vara en cykelpool vid Mölndals bro och det önskas även en cykelväg på södra sidan om Söderleden.

Det intervjupersonen från Mölndals stad förde fram i hur de vill stötta företagen och deras arbete med personalens resvanor som kontrar ovan önskemål är de i dialog med Västtrafik och företagen t ex skulle vilja skapa en busslinga Knutpunkten-Åbro-KappAhl-Knutpunkten. Intervjupersonen berättar dock att Västtrafik inte är lika entusiastiska till detta. Det har även förts mycket diskussioner som har handlat om hur man ska öka frekvens och kapacitet för bussarna i Mölndal eftersom de ser att det skulle vara ett viktigt verktyg för att öka resandet. När det gäller önskemålen om spårbunden trafik berättar intervjupersonen att en återkommande fullmäktigemotion är spårväg mellan Knutpunkten och Frölunda torg. Motionen avslås varje gång. Intervjupersonen berättar att det från 60–70-talet finns kvar ett gammalt reservat i Översiktsplanen för att kunna lägga spår där, men att det finns ett stort politiskt motstånd mot spårbunden trafik.

När det gäller cykelpool vid Mölndals bro så har de undersökt möjligheten, liknande Styr-& Ställ-modellen i Göteborg. Intervjupersonen menar att det är många som har Knutpunkten som bytespunkt, men att busstider kan vara lite fyrkantiga. Då vore det bra om det fanns cyklar där. Från Mölndals Bro är det i stort sett cykelavstånd till alla arbetsplatser. Åtgärden har dock inte gått framåt av olika anledningar.

Utöver önskemålen från företagen vill de stötta personalens resor genom att tillhandahålla information om hur man reser, t ex via realtidsskyltar.

3.10 Hur arbeta med hållbara resvanor hos personalen i framtiden?

 arbeta med resplaner för företag som ett kostnadseffektivt verktyg för de stora arbetsplatserna

 förändra attityd hos företag genom projekt som RAM och med kampanjer som t ex provåkarkort

 utveckla samarbetet med RAM-nätverk på regionnivå  skapa ett nätverk med de medelstora företagen

 företagen går samman och ställer gemensamma krav gentemot Västtrafik samt bildar en enda motpart från näringslivet till Mölndals stad

 skapa ett gemensamt informationssystem mellan Mölndals stad och fastighetsägarna

En av intervjupersonerna tror att resplaner för företag är väldigt kostnadseffektivt och att det är så man ska jobba med de stora arbetsplatserna. En annan av intervjupersonerna lyfte RAM-projektet som ett exempel som kan bidra till att ändra attityden i företagen där kampanjer som t ex provåkning med kollektivtrafiken kan ha ett stort värde för att bryta vanor.

En intervjuperson tror att samarbete mellan kommun och arbetsgivare skulle kunna utvecklas; till exempel att man har liknande ett RAM-nätverk på regionnivå (motsvarande GR-nivå) där större arbetsplatser samlas, med en organisation, t ex inom GR och någon i varje kommun som jobbar med frågorna.

Intervjupersonen från Mölndals stad funderar på om de kanske skulle försöka skapa något nätverk för de medelstora företagen i Mölndal. De har en mer lokal anknytning med högre andel av personalen som bor i kommunen och därmed ett större lokalt engagemang än de stora

koncernägda företagen vars personal i mindre grad bor i kommunen. Den lokala anknytningen gör även att de har lättare för att bilda gemensamma plattformar för att diskutera olika frågor. Samma person berättar att det finns åtta företagarföreningar i Mölndal och intervjupersonen

upplever det som väldigt spretigt. Från stadens sida skulle de vilja ha en motpart från näringslivet. Mölndals stad har pratat med föreningarna flera gånger om att de önskar att företagen samlar sig i någon form av näringslivsråd eller liknande så att de skulle kunna mötas som jämbördiga parter. När de t ex vill diskutera utvecklingsfrågor så kan Mölndals stad göra det med en motpart, inte åtta stycken som tycker olika saker. När det gäller kollektivtrafiken menar samma intervjuperson att företagen behöver ha en egen kapacitet för att samla sig och ställa gemensamma tydligare krav gentemot Västtrafik. Idag hör företagen av sig till Västtrafik ett i taget och då får de inget gehör.

Samma intervjuperson som ovan menar att ett gemensamt informationssystem mellan Mölndals stad och fastighetsägarna skulle kunna göra att Mölndal stad får information i tid och kan fånga upp nya företag som flyttar till kommunen. När de har fått information i tid har det varit väldigt bra och t ex Västtrafik har kommit ut till företaget och informerat de anställda med mera. Som det är idag hänger det på att fastighetsägarna hör av sig.

3.11 Om nytt projekt – hur och vad göra då enligt RAM-projektets

projektledare

Om den person som var RAM-projektets projektledare skulle ha gjort ett nytt projekt idag skulle hon ha använt samma metod igen. Det vill säga att lägga plattformen genom att förankra idén hos företagen och sedan få till en signerad avsiktsförklaring där RAM-nätverket ges internt mandat att driva frågan från högsta chefen på respektive bolag. Projektledaren menar att nätverket var första steget in på företaget. Nästa steg skulle vara in i styrelserna genom att fokusera på affärsnyttan med att arbeta med personalens resvanor. Det tror hon hade förlängt fokus på resvanefrågorna. För det skulle först en studie behöva göras för att få reda på hur man gör det och vilken effekt ett engagemang i frågan ger. Detta steg genomfördes dock inte. Projektledaren menar att det främst berodde den ekonomiska oron i världen kring 2008 och att det gick för lång tid efter projektet. En möjlighet som inte fanns då men som hon ser idag är att man skulle kunna jobba annorlunda idag med Västtrafik och deras företagsavdelning.

Den person som var projektledare för RAM-projektet menar att om hon skulle göra ett nytt projekt idag så skulle hon gjort på samma vis när det gäller att förankra en grundidé som en plattform för hela projektet och därefter stråla samman en avsiktsförklaring ”Det [är] alltid steg två när man jobbar med sådana här stora frågor och det ligger mycket pengar i botten. Då måste man veta om att de personer jag möter, i det här fallet RAM-nätverket, också internt hos sig har mandat att driva den frågan. Det vill säga att jag söker inte eldsjälarna inne i företagen utan jag söker den som får mandatet och så får man se till att den som blir den här personen också blir bärare utav de här tankarna.”

”det måste vara högsta beslutande chef i företaget som tar det här beslutet. Och det ledde till att vi höll på med några av de här företagen i över halvår innan vi kom fram.”

RAM-projektet är ett otroligt bra exempel på hur man ska samarbeta. […] Man måste alltid vara medveten om att företagen har ont om tid. Ska man få med sig dom så ska man vara tydlig på varför, vilken tid man avsätter för detta. Det måste vara tydligt med att man vill uppnå ett resultat som alla är överens om.

Det här projektet varade i tre år och redan från början blev det annorlunda för att redan från början var alla involverade; vi hade avsiktsförklaringar, vi hade finansiering från olika håll. Och alla hade signat. Alla var med. Och det är väl kanske en av de viktigaste bitarna att man har det. Alla processer mellan olika aktörer - du måste ha en kontaktyta som bygger på tillit.