Övriga kommunala översiktsplaner

Nedan sammanfattas övriga kommuners viktigaste strategiska frågor kring kollektivtrafiken som framfördes vid samråd den 28 oktober 2011. Vid detta samråd deltog samtliga kommuner.

1.3.1 Motala

 Motala vill vara en stark regional spelare. För detta krävs bra

kommunikationer med övriga länet, främst med Linköping. Här framhålls dock att kommunen tidsmässigt ligger på gränsen för att utbytet riktigt ska ta fart. Trots att Motala kopplas upp på pendeltågtrafiken våren 2013 kommer restiderna till Linköping inte att understiga 40 minuter.

 Förbindelserna med Vadstena och Mjölby är också viktiga. Här anser kommunen att förbindelserna med Vadstena är väl tillgodosedda redan idag och att förbindelserna till Mjölby/Skänninge kommer att förbättras avsevärt när pendeltågtrafiken kommer igång.

 Borensberg är en viktig utvecklingsort för kommunen, varför expressbusstrafiken Motala-Borensberg-Linköping är av strategisk betydelse.

 Kommunen menar att framkomligheten för kollektivtrafiken i Linköping måste förbättras.

 Försvarets anläggning i Kvarn utvecklas allt mer vilket kommer att ställa krav på bättre kollektivtrafikförbindelser.

 Motala betonar också vikten av bra förbindelser med Hallsberg-Örebro.

Dels för kopplingarna mot Stockholm men också för att bättre kunna nå Örebroregionens arbets- och studiemarknad.

1.3.2 Boxholm

 Boxholm menar att man bör ställa sig frågan om det är den egna

kommunen eller regionen som ska växa. För Boxholms del är det viktigt att exempelvis Mjölby utvecklas positivt.

 Boxholm har bra förbindelser med övriga Östgötaregionen genom pendeltågtrafiken. Även mot Tranås och söderut anser man att kommunikationerna fungerar bra.

 Man skulle dock vilja se en positiv utveckling för Strålsnäs del, men då krävs bättre kommunikationer. På lång sikt vill kommunen att Strålsnäs utvecklas så att det kan skapas underlag för en pendeltågstation.

1.3.3 Söderköping

 Söderköping ser sig ibland som en förstad till Norrköping och betonar vikten av snabba och frekventa förbindelser med just Norrköping. Här är även framkomlighetsfrågorna för kollektivtrafiken i Norrköping av största vikt.

 E22 är av stor strategisk betydelse. Just nu planerar man ett

utvecklingsområde i Mariehov, strax norr om Göta kanal, utmed E22. Här planerar kommunen för 600-900 bostäder på sikt och även olika

verksamhetsområden.

 V Husby/Luddingsbo i kommunens västra del är helt inriktade mot Norrköping och här bedöms att kommunikationerna på sikt behöver utvecklas. Just nu görs förbättringar på vägen till Norrköping som innebär att man kommer ännu närmare Norrköping tidsmässigt.

 Mogata är också en tätort som behöver bättre förbindelser med Söderköping för att kunna bli en attraktiv bostadsort på sikt.

 Politiken i kommunen betonar också behovet av direkta förbindelser med Linköping. I dag måste man åka via Norrköping när man ska åka

kollektivt.

 Skärgårdstrafiken, vilken också berör Norrköping och Valdemarsvik, hur kommer denna att utvecklas när den hamnar under den regionala

kollektivtrafikmyndighetens ansvar.

1.3.4 Valdemarsvik

 Kommunen ser E22 som livsnerven och kopplingarna mot framför allt Norrköping som oerhört strategiska. Kommunen upplever att man ligger på ett besvärligt tidsavstånd till Norrköping och alla åtgärder som kan snabba upp restiden är av betydelse. Här handlar det om förbifart

Söderköping, framkomlighetsåtgärder i Norrköping och hur Ringarum och Gusum ska trafikeras i framtiden.

 Kommunen försöker styra nyetableringar av verksamheter och eventuella bostäder mot E22 för att dessa ska ha ett så bra kommunikationsläge som möjligt.

 Kommunen håller också på och tittar på en ny lokalisering för sitt resecentrum.

 Vidare ser kommunen Gryt som en utvecklingsort, för att detta ska lyckas krävs bättre kommunikationer med Valdemarsvik. Sedan delar man

Skärgårdsområdet med Norrköping och Söderköping. Skärgårdsområdet är ett rekreationsområde av regional betydelse.

 Hälften av all bostadsbebyggelse i kommunen består av fritidshus vilket betyder att befolkningen i kommunen ökar mycket under sommarhalvåret.

Detta ställer speciella krav på kommunikationerna.

1.3.5 Vadstena

 Förutom själva Vadstena stad ser man området Borghamn/Rogslösa/

Skedet som ett viktigt utvecklingsområde. Ska kommunen lyckas med detta måste kommunikationer till området från Vadstena förbättras.

 Den nya förbifarten runt Vadstena innebär att kommunen måste titta på kollektivtrafikens sträckningar i tätorten.

 Vadstena har både stor in- och utpendling och är således beroende av bra kopplingar med övriga regionen. De viktigaste kopplingarna är Motala, Mjölby och Linköping. Här framhåller man vikten av expressbusstrafiken till Linköping även när pendeltågtrafiken Mjölby-Skänninge-Motala startar.

 Kommunen funderar också kring vad pendeltågtrafiken till Motala

kommer att innebära. Kommer utbytet mellan Mjölby och Motala öka och vad kan detta innebära för Vadstena.

 Väg 206 Vadstena-Skänninge är viktig eftersom det är Vadstenas koppling mot den kommande pendeltågstationen i Skänninge.

1.3.6 Ödeshög

 Kommunens målsättning är att inte minska sin befolkning. Därför vill kommunen satsa på sjönära lägen för nya bebyggelseområden. Problemet är att dessa områden ofta ligger utanför de större kommunikationsstråken och därmed blir svåra att kollektivtrafikförsörja.

 Man värnar om bra förbindelser till både Linköping och Gränna/

Jönköping, avståndet till Linköping och Jönköping lika långt. I övrigt är Mjölby en viktig pendlingsort liksom Tranås för de södra delarna av kommunen.

 Man vill satsa på ett resecentrum vid Östgötaporten för den långväga expressbusstrafiken. Ska detta fungera måste någon form av

anslutningstrafik från Ödeshögs tätort etableras.

1.3.7 Mjölby

 Kommunen anser sig välförsedd med kollektivtrafik till övriga delar av regionen, främst beroende av sitt geografiska läge utmed stambanan och E4. Inte minst gäller detta när pendeltågstrafiken förlängs till Skänninge-Motala.

 Kommunen upplever sig också delvis som en transitkommun, med mycket trafik som går igenom kommunen utan att stanna.

 Mjölby stad vill uppleva sig som promenadstaden där man huvudsakligen går eller cyklar när man förflyttar sig inom själva staden. Underlaget för tätortstrafik är mycket begränsat.

 Kommunen ser det som viktigt att hitta kollektivtrafiksystem som kan serva pendeltåget från den omgivande landsbygden.

 Mjölby betonar framkomligheten för kollektivtrafiken i Linköping och kopplingarna mot Universitetet/Mjärdevi.

1.3.8 Ydre

 Kommunen har en ny översiktsplan på gång. Man betonar kopplingarna mot Tranås och Eksjö, men även mot Kisa, som anses som den naturliga resvägen till Linköping. I dag åker man kollektivt till Linköping via Tranås där man byter till pendeltåget.

 Inpendlingen till kommunen ökar och blir mer och mer betydelsefull för arbetskraftsförsörjningen.

1.3.9 Kinda

 Kinda framför att kopplingarna mot norra Småland behöver

uppmärksammas, kommun har en omfattande pendling till kommunerna i norra Kalmar län. Här spelar Stångådalsbanan en viktig roll.

 Den absolut viktigaste relationen är dock den mot Linköping, där

expressbusstrafiken Kisa-Rimforsa-Linköping är mycket viktig. Men även här tycker kommunen att Stångådalsbanan har en roll att spela. Man lyfter också fram framkomlighetsproblematiken i Linköping.

 Kommunen kommer att göra en översyn av stationsområdet i Kisa.

1.3.10 Finspång

 Finspång tog beslut om ny ÖP i november 2011. Kommunen har gått från att vara en utpendlingsort till att bli en inpendlingsort. Man har nu en positiv pendlingskvot mot både Norrköping och Linköping. Man är således mycket beroende av inpendling för att klara arbetskraftsförsörjningen.

Detta är något av en överlevnadsfråga för kommunen på sikt. Det finns i dag ca 4000 arbetstillfällen inne i själva Finspångs tätort.

 Det viktigaste stråket är 51:an mot Norrköping där man har ett samarbete med Norrköping kring hur stråket kan utvecklas. Här är framkomligheten i Norrköping av största vikt.

 Finspång är lite unikt i så motto att man har väldigt många små tärorter.

Dessa orter är dock för små för att alstra speciellt mycket arbets- och studieresor.

 Norra delarna av kommunen hör kanske mer till Sörmland (Vingåker/

Katrineholm) rent funktionsmässigt.

1.3.11 Åtvidaberg

 Åtvidaberg vill se sig som en småstad med goda boendeförhållanden och med goda kommunikationer med Linköping. Man ser framkomligheten i Linköping som ett problem för att kunna skapa snabba resmöjligheter.

Kommunikationerna längs Riksväg 35 är således av stor strategisk betydelse för kommunen.

 Man vill också se en utveckling på Tjustbanan både mot Linköping och mot Västervik.

 Kommunen är beroende av inpendling från Linköping för sin arbetskraftsförsörjning.

 Själva Åtvidaberg har inget underlag för någon strukturerad tätortstrafik.

 Grebo och Björsäter är två tätorter som ligger på bra pendlingsavstånd till Linköping och som borde ha möjlighet att växa om förbindelserna vore bättre.

1.4 Länstransportplan 2010-2021 och nationell plan 2010 för