Övriga nyttor och kostnader

På grund av tidsbegränsning har inte övriga nyttor och kostnader beräknats men kommer ändå att behandlas i analysen då det enligt Mattsson (2006) är viktigt att inte glömma bort dem.

Därför kommer dessa att anges med ett plustecken om effekterna påverkar Putte i Parken positivt och ett minustecken om det påverkar evenemanget negativt, baserat främst på undersökningarna av Heldt och Klerby (2011) och de Nooij et al (2011), samt till viss del av det de olika intressenterna berättat i intervjuerna. Då det inte finns någon information om huruvida de olika siffrorna skiljer sig åt mellan kommunerna kommer dessa att vara lika för de båda kommunerna.

Ökad omsättning hos leverantörer

Heldt och Klerby (2011) skriver att sportevenemang till utförande och effektpåverkan till stor del liknar festivaler, förutom att ett sådant evenemang oftare ses som en engångsföreteelse än vad en festival gör. Till Alpina VM i Åre fortsätter ibid. att omsättningen hos de flesta lokala företag inte påverkades men att det fanns både en ökad och minskad omsättning hos de leverantörer som berördes. Detta gör att den ökade omsättningen för Putte i Parken fått siffran 0.

Ökad sysselsättning

De Nooij et al (2011) skriver att sysselsättningseffekterna för ett evenemang som fotbolls VM är mycket små och bara temporära. Eftersom Heldt och Klerby (2011) menar att sportevenemang och festivaler till stor del är lika i uppbyggnad och utförande har detta gjort att dessa effekter för Putte i Parken blivit 0.

Stadens Image

Kommunikationschefen för Karlskoga kommun²⁵ berättar att ett arrangemang i samma klass som Putte i Parken är en viktig marknadsföring av kommunen och dess näringsidkare. Ett sådant arrangemang ses som en mycket positiv källa till att bland annat känna stolthet för

24 Lars Sätterberg Ekonomidirektör Karlstad Kommun, intervju den 10 oktober 2013

25 Ylva Elofsson Kommunikationschef Karlskoga Kommun, intervju den 20 november 2013

25 staden. Både Heldt och Klerby (2011) samt de Nooij et al (2011) skriver att ett evenemang påverkar stadens image positiv, genom att ge kommunen stolthet för arrangemanget. Med detta i baktanke är effekten stadens image positiv för Putte i Parken.

Värdeskapande

Heldt och Klerby (2011) kom i sin rapport fram till att Peace and Love festivalen bidrog till att besökarna kände en högre livskvalitet och att genom det volontärarbete som kommer i och med festivalen, ger människor tillfälle att engagera sig, vilket i sin tur bidrar till att den upplevda lyckan ökar. Detta leder till att värdeskapande för Putte i Parken anges som positivt.

Utökat kontaktnät

En festival är enligt Heldt och Klerby (2011) en händelse som bidrar med att människor möts och träffar nya bekantskaper, vilket enligt undersökningen är en av de största anledningarna till att människor valde att åka på Peace and Love festivalen. Detta svar applicerat på Putte i Parken ger att nyttan för utökat kontaktnät kan anses som positivt.

Sjukvård och polisinsatser

På Peace and Love festivalen skriver Heldt och Klerby (2011) att utgifterna för landstinget under festivalveckan inte var annorlunda från en vanlig semestervecka och att det inte uppstod några allvarligare händelser. Polisens utgifter såg däremot annorlunda ut och beräknades sammanlagt kosta 2,5 miljoner kronor. Detta gör att, till skillnad från övriga nyttor och kostnader i detta kapitel, har offentliga utgifter fått en siffra på 2,5 miljoner kronor, baserad på rapporten från Heldt och Klerby (2011).

Risk att täcka framtida resurser

Denna effekt finns inte med i varken de Nooij et al (2011) eller Heldt och Klerby (2011) men är ändå aktuell eftersom risken för att täcka framtida kostnader faktiskt finns, i och med det Swanö (2009) nämnde angående att Arvika kommun och region Värmland fick gå in med bidrag för att rädda Arvikafestivalen från konkurs. Detta har bidragit till att denna effekt anges som negativ.

26 Nedskräpning, främmandeskap, ökad kriminalitet och förstörelse

Heldt och Klerby (2011) har inte beräknat några direkta siffror för sådana här effekter men tar upp det som en baksida till de sociala positiva effekter som uppstår och skriver att polisen haft stora utgifter för att motverka sådana effekter. Detta gör att dessa effekter betraktas som negativa.

Undanträngning och Buller

Som Heldt och Klerby (2011) skriver erbjöds lokalbefolkningen ett alternativt boende under de dagar Peace and Love arrangerades men att detta erbjudande togs bort då få medborgare valde att inte anta erbjudandet. Detta bidrog till att man valde att sätta dessa kostnader som 0.

De Nooij et al (2011) skriver däremot att man sett en stor negativ påverkan av just undanträngning under studier av fotbolls VM. Dock kommer rapporten från Heldt och Klerby (2011) att följas här, då detta arrangemang är betydligt mer likt Putte i Parken än vad fotbolls VM är. Alltså sätts undanträngning till 0. När det kommer till buller kommer även denna effekt att anges som 0, då det dels antas att lokalbefolkningen hade valt att anta erbjudandet om alternativt boende om de stördes av buller och högt ljud. Samtidigt kom Heldt och Klerby (2011) fram till att lokalbefolkningens besvär av festivalen framstod som mycket liten, vilket bidrar till att det blir svårt att dra en generell slutsats hur denna effekt borde värderas.

27 3.5 Beräkna bestämda kostnader och fördelar i monetära termer

I tabell 5 och tabell 6 presenteras alla nyttor respektive kostnader som gått att mäta i den

ökad omsättning hos leverantörer 0 0

ökad sysselsättning 0 0

bidrag till festivalen 250 000 800 000

sjukvård

ökad kriminalitet och förstörelse - -

buller 0 0

3.6 Diskontering av fördelar och kostnader

Det har inte kunnat lokaliseras några större investeringar som uppkommit på grund av Putte i Parken och där nyttan kan spridas ut över flera år. Samtliga positiva och negativa effekter gäller ett år och därför kommer inte heller några värden att diskonteras.

28 3.7 Beräkning av nettovärdet

I tabell 7 har alla nyttor och kostnader summerats och sedan har nettovärdet beräknats.

Observera att konsumtionen inne på festivalområdet inte är medräknad. Vidare antas att inga extra kostnader för hotellen, restaurangerna och handeln tillkommer på grund av Putte i Parken, då ingen information om detta går att hitta.

Tabell 7. Beräkning av nettovärde

risk att täcka framtida resurser

0

Som kan utläsas av tabellen är nettovärdet för Karlskoga ungefär 4,5 miljoner kronor, medan det för Karlstad ungefär är 5,3 miljoner kronor. Till detta skall tilläggas att det finns både positiva och negativa effekter som inte gått att ge en monetär enhet som även bör tas i beräkning.

Om konsumtionen inne på festivalområdet är medräknat blir nettovärdet för Karlskoga istället ungefär 14,7 mkr och för Karlstad 17,3 mkr. Uträkningen kan följas i bilaga 2, tabell B2(3).

29 3.8 Förändring i genomsnittlig konsumtion i relation till primärdata

Det kan vara av intresse att undersöka om eller hur nettovärdet påverkas när den genomsnittliga konsumtionen förändras i relation till vad som kommit fram i de olika intervjuerna, med intressenternas syn på konsumtionen. I detta kapitel kommer det alltså att undersökas vad som händer med nettovärdet om de tre olika nyttorna ökning i logiintäkter, ökade restaurangbesök samt ökning i handeln förändras. Observera att i dessa uträkningar är inte konsumtionen inne på festivalområdet medräknad och de nyttor och det nettovärde som beräknas redovisas i producentkronor, beräknat med samma momssatser som använts i kapitel 3.4. Det är även viktigt att påpeka den osäkerhet som faktiskt ligger i de siffror som presenteras i detta kapitel, då urvalet av intervjuerna dels är mycket litet och inte heller är slumpmässigt utvalda, vilket gör att det enligt Dahmström (2011) blir svårt att dra en signifikant slutsats. Detta betyder alltså att de slutsatser som dras i detta kapitel inte behöver överrensstämma med verkligheten och att de bör tänkas över med försiktighet.

3.8.1 Ökade logiintäkter

Eftersom hotellen i Karlstad känt av att Putte i Parken har gett en högre skillnad i beläggningsgrad än vad hotellen i Karlskoga har, är det rimligt att anta att fler av festivalbesökarna väljer att bo på hotell eller vandrarhem när festivalen flyttades till Karlstad.

På logi lade som i kapitel 3.4.1 nämnt varje turist i genomsnitt 146,5 kronor och varje icke-turist 23 kr under hela vistelsen. Från dessa siffror har en momssats på 12 procent dragits. Av hotellen i Karlskoga har 25 procent inte känt av någon skillnad alls i beläggningsgrad medan samma parameter för Karlstad är 12 procent, vilket leder till att 75 procent av hotellen i Karlskoga samt 88 procent av hotellen i Karlstad känt av en skillnad i beläggningsgrad. Det är då rimligt att anta att skillnaden mellan upplevd beläggningsgrad mellan de båda kommunerna också är skillnaden i genomsnittlig konsumtion. Alltså kommer det att undersökas hur loginyttan och där av nettovärdet påverkas när den genomsnittliga konsumtionen per person är 13 procent högre i Karlstad än i Karlskoga. Tabell 8 presenterar hur loginyttan ser ut när den genomsnittliga konsumtionen förändrats.

Tabell 8. Loginytta med förändring i genomsnittlig konsumtion

Kolumn1 Karlskoga Kolumn2 Karlstad Kolumn3 Turist Icke turist Turist Icke-turist

Logikonsumtion per person (kr) 131 21 148 23

Antal festivalbesökare (st.) 6 163 2 338 7 250 2 750

Total loginytta (kr) 806 077 48 002 1 071 609 63 815

30 När den genomsnittliga konsumtionen är 13 procent högre i Karlstad, med samma ursprungskonsumtion som beräknats i kapitel 3.4.1 för Karlskoga, är loginyttan fortfarande 854 079 kr för Karlskoga men förändras till 1 135 423 kr för Karlstad. Detta leder till att nettovärdet, om alla andra parametrar hålls oförändrade, för Karlskoga är oförändrat från kapitel 3.7, alltså ungefär 4,5 mkr men har ökat till 5,4 mkr för Karlstad.

3.8.2 Ökade restaurangbesök

I Karlskoga har restaurangerna känt av en högre skillnad i kunder de dagar festivalen arrangerades, än vad restaurangerna i Karlstad har. Detta leder till att det är rimligt att anta att den genomsnittliga konsumtionen i restaurangbesök i Karlskoga är högre än vad den är i Karlstad. Konsumtionen utanför området var som nämnt i kapitel 3.4.2 för en turist 116 kr och 100 kr för en icke-turist. I Karlskoga är det 80 procent av restaurangerna som känt en skillnad medan det i Karlstad är 60 procent, vilket leder till att det är 20 procents skillnad i upplevd beläggningsgrad mellan kommunerna. Det är då rimligt att anta att skillnaden i upplevd skillnad i restaurangbesök också är skillnaden i genomsnittlig konsumtion, alltså 20 procent. Därför kommer det att undersökas hur restaurangnyttan och därigenom nettovärdet förändras när den genomsnittliga konsumtionen per person i restaurangbesök är 20 procent högre i Karlskoga än i Karlstad. I tabell 9 presenteras den totala restaurangkonsumtionen när den genomsnittliga konsumtionen förändrats.

Tabell 9. Restaurangnyttan med förändring i genomsnittlig konsumtion

Kolumn1 Karlskoga Kolumn2 Karlstad Kolumn3 Turist Icke-turist Turist Icke-turist

Restaurangkonsumtion (kr) 400 321 334 268

Antal festivalbesökare (st.) 6 163 2 338 7 250 2 750

Total restaurangkonsumtion (kr) 2 466 233 751 339 2 417 875 736 607 När den genomsnittliga restaurangkonsumtionen är 20 procent högre i Karlskoga, med samma ursprungskonsumtion som beräknats i kapitel 3.4.2 i Karlstad, är restaurangnyttan fortfarande 3 154 482 kr för Karlstad medan den för Karlskoga förändrats till 3 217 572 kr.

Detta leder alltså till att nettovärdet, om alla andra parametrar hålls oförändrade, för Karlskoga ökat till ungefär 5,1 mkr medan det för Karlstad är oförändrat från kapitel 3.7 och alltså blir 5,3 mkr.

31 3.8.3 Ökning i handeln

Eftersom handlarna i de båda kommunerna inte känt av någon större skillnad i handeln kan det även vara intressant att undersöka vad nettovärdet blir om handelns siffra stryks. Totala nyttor för Karlskoga blir då 3 535 000 kr och för Karlstad 4 160 000 kr och totala kostnader blir detsamma som nämnts i kapitel 3.7. Detta leder till att nettovärdet, om resterande parametrar hålls oförändrade, för Karlskoga blir ungefär 0,8 mkr och för Karlstad 0,9 mkr.

3.8.4 Beräknat nettovärde när genomsnittliga konsumtionen förändrats

I tabellen nedan beräknas nettovärdet om den genomsnittliga konsumtionen förändrats som beskrivit i kapitel 3.8.1 fram till kapitel 3.8.3 och ingen av de beräknade parametrarna hålls oförändrade.

risk att täcka framtida resurser

0

+/-32 Som kan utläsas i tabellen ser nettovärdet för de båda kommunerna annorlunda ut när den genomsnittliga konsumtionen förändras. Nettovärdet för Karlskoga blir då ungefär 1,3 mkr medan det för Karlstad ungefär blir ungefär 1,0 mkr. Detta behöver ju, som nämnt i inledningen av kapitel 3.8, dock inte stämma överrens med verkligheten eftersom osäkerheten på grund av urvalsförfarandet är stor.

33 3.9 En känslighetsanalys

Eftersom flera av de kostnader och nyttor som beräknats är uppskattade utifrån de sekundärdata Rokotova (2013) samt Heldt och Klerby (2011) presenterat, kan det råda en osäkerhet om huruvida dessa siffror faktiskt stämmer, då alla festivalbesökare faktiskt inte deltagit i undersökningarna. I detta kapitel kommer det därför att fokuseras på hur dessa effekter och därigenom nettovärdet påverkas när siffrorna som beräknats i kapitel 3.4 förändras. De effekter som kommer att behandlas i denna analys är därför ökade logiintäkter, ökning i restaurangbesök, ökning i handel samt offentliga insatser. Däremot kommer inte de effekter där tydliga siffror kunnat presenteras att beräknas och kommer därför i beräkningen av nettovärdet att uppvisas oförändrade. Den typ av känslighetsanalys som presenteras i denna uppsats är en så kallad bästa och sämsta fall analys²⁶, där det sämsta värdet (min) tas från den undersökning²⁷ som har lägst värde och det bästa värdet (max) tas från den undersökning som har högst värde på respektive parameter. De tre konsumtionsnyttorna kommer att behandlas genom att den genomsnittliga dygnsvistelsen samt andel turister kommer att förändras, då det saknats stöd i tidigare litteratur gällande hur nyttor respektive kostnader borde förändras.

Detta eftersom flera av de effekter som beräknats i kaptitel 3.4 endast innehåller siffror från Heldt och Klerby (2011) då Rokotova (2013) inte beräknat dessa på likvärdigt vis och därför valts att inte behandlas. Beräkningar på icke-turister kommer gällande vistelselängd endast utgå från Heldt och Klerby (2011). Andel turister för Bråvalla festivalen var 70 procent medan samma parameter för Peace and Love var 75 procent och dygnsvistelsen för Bråvalla festivalen var 3,3 dagar medan samma siffra för Peace and Love var 3,14 dagar.

Vistelselängden för icke-turister var enligt Heldt och Klerby (2011) 3,0 dygn. I övrigt har samma siffror som introducerats i kapitel 3.4 använts, med respektive momssatser som där presenterats. När det kommer till offentliga insatser kommer dessa siffror att utgå från det de Nooij et al (2011) presenterar gällande ett ofördelaktigt och ett fördelaktigt scenario, där kostnader som behandlar säkerhet och förberedelser i det fördelaktiga scenariot har antagits vara 50 procent lägre än det sannolika scenariot medan det i det ofördelaktiga scenariot antagits 100 procent högre. Detta väljs eftersom det inte finns några alternativa siffror från undersökningarna från Rokotova (2013) samt Heldt och Klerby (2011).

Den totala konsumtionsnyttan beräknas på samma sätt som presenterats i kapitel 3.4.

Konsumtionen utanför området är samma som i kapitel 3.4.1 till 3.4.3, vilka har multiplicerats

26 För mer information om bästa och sämsta fall analys se Boardman et al (2011; 182-183) samt Mattsson (2006;164)

27 Rokotova (2013) eller Heldt och Klerby (2011)

34 med den genomsnittliga dygnsvistelsen och sedan fått namnet total konsumtion per person.

Det totala antalet festivalbesökare som introducerats i kapitel 3.4 har multiplicerats med respektive andel och sedan fått namnet antal festivalbesökare. I tabell 11 presenteras uträkningarna och den totala konsumtionsnyttan, där båda parametrarnas förändringar är beräknade.

Antal festivalbesökare (st.) 2125 2550 2500 3000

Total nytta icke-turister

35 De offentliga insatserna uppskattas genom att utgå från den siffra som beräknats i kapitel 3.4.6 och har sedan för att finna det maximala värdet satts till 50 procent lägre och för att finna det minimala värdet satts till 100 procent högre. Eftersom det för både Karlstad och Karlskoga är samma siffra görs bara beräkningen en gång och de båda kommunerna får likadana siffror även här. Detta ger det maximala värdet (2 500 000 x 0,5) = 1 250 000 kr och det minimala värdet (2 500 000 x 2) = 5 000 000 kr. I tabell 12 presenteras en beräkning av nettovärdet då ovanstående beräkningar tagits i beaktning. Observera att konsumtionen inne på festivalområdet inte är medräknad. medan det för Karlstad ungefär blir 6,7 mkr. I det sämsta fallet blir nettovärdet för Karlskoga 1,8 mkr medan det för Karlstad blir 2,5 mkr.

36

4. Diskussion och Slutsats

Syftet var att ta reda på vilka samhällsekonomiska konsekvenser som uppstod på grund av att Putte i Parken flyttat från Karlskoga till Karlstad. Sett till enbart den monetära enheten SEK blev nettovärdet för Karlskoga ungefär 4,5 mkr och för Karlstad ungefär 5,3 mkr. Rent monetärt skulle det alltså gå att säga att flytten bidragit till att Karlstad kommun vunnit 5,3 mkr på flytten medan Karlskoga kommun förlorat 4,5 mkr. Det kan dock vara av intresse att här inberäkna vad som händer med nettovärdet om den genomsnittliga konsumtionen förändras i relation till vad som sagts i de olika intervjuerna. När detta skedde förändrades nettovärdet på olika vis och visade sig bli annorlunda mot vad som visats i kapitel 3.7. Om enbart logiintäkterna förändrades i relation till intressenternas syn blev nettovärdet detsamma för Karlskoga kommun men förändrades till 5,4 mkr för Karlstad kommun. Om däremot endast restaurangbesöken förändrades i relation till intressenternas uppfattning ökade Karlskogas nettovärde till 5,1 mkr medan det var oförändrat för Karlstads kommun. Däremot om handeln helt stöks och de andra parametrarna hölls oförändrade från kapitel 3.7 förändrades nettovärdet till 0,8 mkr för Karlskoga och 0,9 mkr för Karlstad. Här ses en tydlig trend att nettovärdet blev högre i alla uträkningar när Putte i Parken arrangerades i Karlstad kommun än när festivalen arrangerades i Karlskoga kommun, vilket även syns i känslighetsanalysen i kapitel 3.9. Nettovärdet blev dock högre för Karlskoga med 1,3 mkr jämfört med Karlstads 1,0 mkr, då alla parametrar förändrades och ingen av konsumtionsnyttorna hölls oförändrad. Dessutom är det även viktigt att ha i åtanke den osäkerhet som finns i de siffror som presenterats i kapitel 3.8. Eftersom urvalet är så litet som det är och på grund av att det inte skett ett slumpmässigt urval, kan det mycket väl hända att de slutsatser som dragits inte är signifikanta och inte stämmer med hur verkligheten ser ut.

Det behöver även tas ställning till om det är möjligt att Karlskogas maximum på 6,0 mkr kan inträffa samtidigt som Karlstads minimum på 2,5 mkr så som visats i känslighetsanalysen?

Den diskussion som här bör tas är alltså hur stor skillnad det är mellan de båda kommunerna och hur festivalbesökarnas konsumtion skiljer sig i de båda orterna. Det kan tänkas vara logiskt att det är en viss konsumtionsskillnad eftersom Karlstad kommun har ett större utbud av bland annat hotell och vandrarhem än Karlskoga. Men eftersom det inte finns några egentliga siffror är det svårt att dra en verklig slutsats på hur stor betydelse detta faktiskt har.

37 En annan viktig aspekt som bör tas i beaktning är de effekter som faktiskt inte går att ge en monetär enhet, vilket är över hälften av alla identifierade kostnader och nyttor. Dessa har endast kunnat uppskattas med hjälp av sekundärdata, vilket i sig inte ger en fullständig överblick av hur verkligheten ser ut. Det behöver då tas ställning till hur viktiga dessa effekter är och hur stora de kan tänkas vara. En viktig aspekt till varför en kommun vill vara värd för en festival är effekten på stadens image, vilket har uppkommit i intervjun med kommunikationschefen för Karlskoga kommun. Detta då kommunen både kan känna en stolthet över att evenemanget arrangeras och på grund av att det är en viktig marknadsföring för kommunen och dess näringsidkare. Det väsentliga är alltså hur stort värde en sådan effekt kan tänkas ge och till vilken grad kommunen är villig att gå in och stötta festivalen, just för att den skall arrangeras just där. Här spelar även en effekt som risken att täcka framtida resurser stor roll, där möjligheten för att kommunen skall gå in med bidrag till festivalen vid exempelvis risk för konkurs är stor och betydelsefull. Detta har visat sig hända då bland annat Arvika kommun fick gå in med stora summor för att rädda Arvikafestivalen. Risken finns att festivalen ändå lägger ner ett par år senare och frågan som bör ställas är då till vilket värde kommunen kan värdera denna marknadsföring och stolthet de år som festivalen kan hålla sig flytande? Överstiger detta värde det monetära stöd kommunen väljer att bidra med? Andra kostnader som nedskräpning och främmandeskap är också viktiga faktorer att ha i beaktning när det gäller att värdera det egentliga nettovärdet. Om en kommuninvånare inte kan gå till Mariebergsskogen den veckan festivalen arrangeras, kan det för denne vara en stor negativ effekt medan konsekvensen av samma effekt för en annan kommuninvånare kanske inte alls är lika stor. Det kan vara svårt att värdera dels hur stor betydelse en sådan kostnad faktiskt har och dels hur villig kommunen är att offra sina egna kommuninvånares välbefinnande för att få anordna festivalen.

De bortglömda eller övervärderade effekter som de Nooij et al (2011) nämner i sin studie kan även värt att ha i åtanke vid diskussionen. Sannolikheten att besökare till Putte i Parken ändå kommit till Karlstad eller Karlskoga men vid en annan tidpunkt, är inte så stor då de

De bortglömda eller övervärderade effekter som de Nooij et al (2011) nämner i sin studie kan även värt att ha i åtanke vid diskussionen. Sannolikheten att besökare till Putte i Parken ändå kommit till Karlstad eller Karlskoga men vid en annan tidpunkt, är inte så stor då de