Kristin Eriksson
Samhällsekonomiska konsekvenser av Putte i Parkens flytt
En kostnadsnyttoanalys
Socio-economic consequences of the relocation of Putte i Parken
A cost-benefit analysis
Nationalekonomi Kandidatuppsats
Termin: HT-2013 Handledare: Henrik Jaldell
I
Sammanfattning
Varje år arrangeras ett flertal evenemang runt om i världen och städer slåss om att få stora arrangemang och festivaler till just sin stad. En av alla dessa festivaler är Putte i Parken som är en årlig musikfestival som från början arrangerades i Karlskoga. Allt eftersom festivalen växte blev dock staden för liten, vilket resulterade i att man år 2012 flyttade Putte i Parken till Karlstad. Denna uppsats koncentrerar sig på att försöka finna de samhällsekonomiska konsekvenserna som uppstått på grund av denna flytt och hur de olika kommunerna påverkats av festivalen. Med hjälp av en kostnadsnyttoanalys har de olika effekter som uppkommit på grund av flytten hittats och dessa har sedan till stor del omvandlats till en monetär enhet (SEK). Uppsatsen är uppbyggd av både primärdata från intervjuer samt sekundärdata från tidigare undersökningar om andra festivaler. Effekter som hyresintäkter och bidrag till festivalen har varit relativt enkla att finna och har kunnat omsättas i SEK medan flera av de övriga effekterna till stor del inte kan omvandlas en monetär enhet. Dessa effekter har ändå en stor betydelse för de konsekvenser som flytten inneburit, varav en viktig sådan effekt är att en stad känner stolthet för att festivalen arrangeras just där. De effekter som har kunnats omsättas till SEK har vägts mot varandra och visar i slutet av uppsatsen en riktning på vilka ekonomiska konsekvenser flytten inneburit. Sett till endast de monetära enheterna innebar flytten en vinst för Karlstad men en förlust för Karlskoga. Detta är dock inte hela sanningen då ingen av de icke-monetära effekterna är medräknade i analysen, om dessa räknas med blir det nästintill omöjligt att finna det exakta svaret på alla konsekvenser.
Nyckelord: Icke-monetära effekter, kostnadsnyttoanalys, monetära enheter, Putte i Parken
II
Abstract
Every year a number of events around the world are arranged and cities are fighting to organize large events and festivals in their city. One of all these festivals is Putte i Parken, an annual music festival originally arranged in Karlskoga. The festival was however relocated to Karlstad in 2012, since Karlskoga was considered too small as the festival grew. This paper focuses on finding the economic consequences caused by the relocation of the festival and how the two municipalities were affected by it. Using a cost-benefit analysis, the different effects caused by the relocation was found, and then converted into a monetary unit (SEK).
The essay consists of both primary data from interviews and secondary data based on previous studies performed on other festivals. Effects such as rental income and contribution to the festival were relatively easy to find and has been translated into SEK, while several other effects cannot be given a monetary unit. They are still of great importance though, since the impact of the relocation can not only be measured in monetary units. An important effect is the feeling of pride when the festival is held in your city. Effects possible to convert into SEK were weighed against each other in different scenarios and results showed a direction on the economic impact the relocation had. When consider only the monetary units, the translocation of the festival resulted in a profit for Karlstad but a loss for Karlskoga. However, this is not the whole truth as none of the non-monetary effects are included, when these are, it becomes almost impossible to find the exact answer to all consequences.
Keywords: Non-monetary effects, cost-benefit analysis, monetary units, Putte i Parken
III
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1. Introduktion ... 1
1.2 Problemformulering ... 2
1.3 Syfte ... 2
1.4 Metod ... 2
1.5 Avgränsningar ... 3
1.6 Disposition ... 3
2. Teori och tidigare studier ... 4
2.1 Beskrivning av Kostnads-nyttoanalys ... 4
2.2 Tidigare Studier ... 8
2.2.1 Heldt och Klerby (2011) ... 8
2.2.2 De Nooij et al (2011) ... 9
2.2.3 Rokotova (2013) ... 10
2.3 Problem med telefonintervju ... 11
3. En kostnadsnyttoanalys på Putte i Parken ... 12
3.1 Specificering av olika alternativ ... 12
3.2 Vilkas fördelar och kostnader skall beräknas? ... 12
3.3 Identifiera de olika alternativen, kategorisera och möta konsekvenser ... 13
3.3.1 Positiva och negativa effekter ... 13
3.3.2 Beskrivning av nyttor ... 14
3.3.3 Beskrivning av kostnader ... 15
3.4 Kvantifiering av de fördelar och kostnader som bestämts ... 16
3.4.1 Beskrivning av intervjuer ... 16
3.4.2 Ökade Logiintäkter ... 18
3.4.3 Ökade restaurangbesök ... 20
3.4.4 Ökning i handeln ... 22
IV
3.4.5 Hyresintäkter ... 23
3.4.6 Bidrag från Kommunen ... 23
3.4.7 Övriga nyttor och kostnader ... 24
3.5 Beräkna bestämda kostnader och fördelar i monetära termer ... 27
3.6 Diskontering av fördelar och kostnader ... 27
3.7 Beräkning av nettovärdet... 28
3.8 Förändring i genomsnittlig konsumtion i relation till primärdata ... 29
3.8.1 Ökade logiintäkter ... 29
3.8.2 Ökade restaurangbesök ... 30
3.8.3 Ökning i handeln ... 31
3.8.4 Beräknat nettovärde när genomsnittliga konsumtionen förändrats ... 31
3.9 En känslighetsanalys ... 33
4. Diskussion och Slutsats ... 36
4.1 Diskussion ... 36
4.2 Slutsats ... 38
5. Referenser ... 39
Bilaga 1. Lista på önskade intressenter att intervjua ... 42
Bilaga 2. Konsumtionsnytta med inberäknad konsumtion inom området ... 43
V
Tabellförteckning
Tabell 1. Samhällets nyttor och kostnader ... 13
Tabell 2. Den totala loginyttan ... 20
Tabell 3. Den totala restaurangnyttan ... 21
Tabell 4. Den totala handelsnyttan ... 22
Tabell 5. Sammanställning av nyttor (kr) ... 27
Tabell 6. Sammanställning av kostnader (kr) ... 27
Tabell 7. Beräkning av nettovärde ... 28
Tabell 8. Loginytta med förändring i genomsnittlig konsumtion ... 29
Tabell 9. Restaurangnyttan med förändring i genomsnittlig konsumtion ... 30
Tabell 10. Beräkning av nettovärde ... 31
Tabell 11. Känslighetsanalys konsumtionsnyttor ... 34
Tabell 12. Känslighetsanalys ... 35
Tabell B2(1). Den totala restaurangnyttan med inberäknad konsumtion inne på området ... 43
Tabell B2(2). Den totala handelsnyttan med inberäknad konsumtion inne på området ... 43
Tabell B2(3). Beräkning av nettovärde med inberäknad konsumtion inne på området ... 44
1
1. Inledning
1.1. IntroduktionVarje år genomförs flera tusen olika evenemang i Sverige, allt från endagars sportarrangemang till flera dagars musikfestivaler. Länder slåss om att få arrangera stora arrangemang som exempelvis de Olympiska Spelen och Världsmästerskapen i fotboll, med allt vad det innebär. Men vad är det egentligen som gör att länder vill arrangera OS och kommuner en mängd olika festivaler? Pasanen et al (2009) skriver att anledningen till att städer och länder väljer att satsa på olika sorters evenemang är för att synas och göra reklam, samtidigt som det ges ett tillfälle att förbättra och utveckla regionala exploateringar (Pasanen et al 2009). Samtidigt kan det ifrågasättas om det verkligen är ekonomiskt lönsamt för ett land eller en kommun att arrangera ett evenemang och vilka effekter detta kan få rent samhällsekonomiskt. Väger verkligen de positiva effekterna av arrangemanget över de negativa och om så inte är fallet, varför väljer man då att satsa på olika former av evenemang?
Tittar man enbart på festivaler, har eller kommer det enligt Festivalinfo (2013) att under år 2014 anordnas över 100 stycken i Sverige och flera av dessa är troligtvis redan i en ekonomisk kris. År 2013 gick en av de största festivalerna, Peace & Love i konkurs, enligt Svenska Dagbladet (2013) på grund av för liten biljettförsäljning. När det gäller Arvika festivalen gick enligt Swanö (2009) både kommunen och Region Värmland år 2009 in med bidrag för att rädda festivalen från konkurs, vilket den dock ändå begärde några år senare. En relativt liten festival, jämfört med de största, är Putte i Parken som från början anordnades i Karlskoga men som 2012 flyttade till Karlstad, detta på grund av tillströmningen av festivalbesökare. Samtidigt inleddes ett samarbete mellan festivalens arrangörer och Karlstads Kommun, där festivalen fick ekonomisk stöttning av kommunen i utbyte mot att låta kommunen synas överallt där festivalen marknadsfördes.
Putte i Parken som är en årlig musikfestival startades enligt Person (2011) år 2008 i Karlskoga. Efter fyra år, år 2012, flyttades festivalen till Karlstad då man ansåg att det inte fanns ytterligare möjlighet att växa i Karlskoga på den plats där man då höll till och att en ombyggnation skulle bli allt för dyr. Eftersom festivalen blev allt mer populär och enligt Sveriges Television (2011) växte från 6000 besökare till 8500 besökare mellan åren 2008 och 2011 valde man istället att satsa på en flytt till Karlstad. Anledningen till att man valde just Karlstad var enligt Persson (2011) på grund av att det fanns både bättre kommunikationsvägar, genom tåg och flyg samtidigt som boendemöjligheterna var betydligt
2 större i Karlstad än i Karlskoga. Festivalen har enligt Karlstads Stadshus AB (2012) ett allmänt gott rykte och därför har Karlstads Kommun valt att även införa ett flerårigt marknadsföringssamarbete med Putte i Parken AB. År 2012 hade festivalen enligt Putte i Parken AB (2012) en omsättning på 12,4 mkr och år 2013 en besökssiffra på runt 10 000 personer enligt Sveriges Television (2013), vilket var ungefär som året innan.
Denna uppsats kommer att koncentrera sig på att försöka finna de ekonomiska konsekvenser flytten av just Putte i Parken bidragit med rent samhällsekonomiskt och om de båda kommunerna verkligen fått ut något av sitt samarbete med festivalarrangören.
1.2 Problemformulering
Det skiljer sig i vad Putte i Parken fått i bidrag från respektive värdkommun. Har Karlstad Kommun vunnit samhällsekonomiskt på Putte i Parkens flytt? Har Karlskoga Kommun förlorat samhällsekonomiskt på flytten? Vad är de samhällsekonomiska följderna av Putte i Parkens flytt från Karlskoga till Karlstad?
1.3 Syfte
Syftet är att ta reda på vilka samhällsekonomiska konsekvenser Putte i Parkens flytt från Karlskoga till Karlstad resulterat i.
1.4 Metod
För att ta reda på hur flytten av Putte i Parken påverkat Karlstad och Karlskoga kommun och vilka följder flytten resulterat i, har 27 stycken av festivalens intressenter inom de aktuella områdena i de båda kommunerna intervjuats. Intervjuresultaten har sedan applicerats i en kostnadsnyttoanalys, baserad på Boardmans (2011) rekommendationer för en sådan metod.
En viss del av analysen, förutom primärdata från de intervjuade, är även baserad på sekundärdata från tidigare undersökningar om andra festivaler och evenemang. Vissa av de siffror som framkommit i dessa rapporter har sedan applicerats på Putte i Parken, dels för att fylla de tomrum som intervjuerna lämnat och dels för att ge en uppfattning om huruvida festivalen har påverkat samhället. De intressenter som intervjuats har hittats med hjälp av de tre internetsidorna www. hotels.com, www. booking.com samt www.onlinepizza.se, samtidigt har den momssats som använts i vissa uträkningar hittats på skatteverkets hemsida. De båda kommunerna presenteras sida vid sida i vardera steg och ställs i slutet av analysen mot varandra för att ge en bra överblick på de samhällsekonomiska konsekvenserna flytten bidragit med. Kostnadsnyttoanalysen beskrivs mer ingående i kapitel 2.1.
3 1.5 Avgränsningar
Den optimala önskan var att få fram siffror på alla de effekter som kunnat identifieras men på grund av olika anledningar har flera av dessa inte kunnat mätas. Effekter som stadens image, utökat kontaktnät och buller är svåra att ge en monetär enhet och dessa har endast kunnat uppskattas med hjälp av sekundärdata från andra undersökningar. Andra effekter såsom offentliga insatser och ökad sysselsättning hade blivit för omfattande att beräkna i denna uppsats och har därför även de uppskattats av sekundärdata.
Det hade även varit önskvärt om det framkommit fler siffror på de effekter där intervjuer med intressenter genomförts. På grund av saknad statistik har intervjuerna endast gett en överblick av hur flytten påverkat de båda kommunerna och en brist på egentliga siffror har då uppstått.
För att få en riktlinje på hur festivalen har påverkat de båda kommunerna har sekundärdata därför använts som mått på flera effekter, även om en intervju med intressenter har genomförts.
1.6 Disposition
I kapitel 2.1 presenteras kostnadsnyttoanalysen mer ingående för att därefter i kapitel 2.2 övergå till en beskrivning av tidigare studier. I kapitel 2.3 diskuteras problem som kan uppkomma med den valda metoden för insamling av primärdata. I kapitel tre kommer själva kostnadsnyttoanalysen för Putte i Parken att presenteras med grund i de nio steg Boardman et al (2011) introducerar (kapitel 3.1 till 3.9). En slutsats samt en diskussion om de resultat kostnadsnyttoanalysen uppvisar kommer sedan föras i kapitel fyra.
4
2. Teori och tidigare studier
2.1 Beskrivning av Kostnadsnyttoanalys
Mattsson (2006) skriver att man i en kostnadsnyttoanalys (Cost-Benefit Analysis, CBA) strävar efter att beräkna alla de samhällsekonomiska effekterna en åtgärd bidrar med, både positiva såväl som negativa. De effekter som anses vara uppoffringar för samhället räknas som kostnader medan de effekter som anses ge samhället nytta räknas som fördelar. Dessa effekter vägs sedan mot varandra, där det avgörs om en åtgärd är värd att satsas på eller inte.
Om nackdelarna är större än fördelarna är åtgärden inte värd att satsa på, väger däremot fördelarna över är åtgärden samhällsekonomiskt positiv och borde genomföras. Mattsson (2006) fortsätter mena att vad som avgör om en åtgärd är en samhällsekonomisk fördel eller kostnad är om samhällets välfärd ökar eller minskar på grund av effekterna. Detta betyder att om effekterna ökar samhällets välfärd, är individerna villiga att betala för att genomföra åtgärden. Exempel på sådana åtgärder kan vara kortare restider och mindre bensinåtgång. Om individerna däremot kräver kompensation för att acceptera åtgärden, minskar samhällets välfärd. Exempel på detta kan vara längre restider och mer bensinåtgång. En av de viktigaste utgångspunkterna när man gör en CBA är att beräkna individernas betalningsvilja (willingness-to-pay, WTP) för förbättringen eller deras kompensationskrav (willingness-to- accept, WTA)1 för försämringen.
Ett av målen med att göra en CBA är enligt Mattsson (2006) att skapa en så stor välfärd som möjligt för samhällets medlemmar. Man talar ofta om Pareto-kriteriet, som innebär att välfärden ökar om en individ i samhället anser att denne genom åtgärden fått det bättre, medan de andra individerna i samhället inte fått det sämre. Uppfylls detta kriterium är åtgärden pareto-sanktionerad, är däremot pareto-sanktionerade förändringar inte möjliga är läget pareto-optimum. Mattsson (2006) beskriver Hicks/Kaldor-kriteriet, vilket är en vidareutveckling på Pareto-kriteriet. Där anses det att välfärden i samhället ökar om förlorarna (de som har kostnader) teoretiskt sett överkompenseras av vinnarna (som har fördelarna). Det blir alltså en välfärdsökning om summan av fördelarna överstiger summan av kostnader.
Det är enligt Mattsson (2006) viktigt i en CBA att definiera vilka som beräknas ingå i samhället och vanligast är då att räkna de människor i en nation, som genom åtgärden på något sätt påverkas idag eller i framtiden. Detta betyder med andra ord att man inte exempelvis behöver vara svensk medborgare för att räknas med i samhället.
1 För mer information om WTP och WTA se Bengtsson (2006)
5 Det är även viktigt enligt Mattsson (2006) att tänka på hur man identifierar projektets effekter och då särskilt i ett med eller utan perspektiv och inte i ett före eller efter perspektiv. Detta betyder att man bör jämföra om en åtgärd faktiskt genomförs med om den inte genomförs.
Mattsson (2006) betonar även vikten av att mäta alla effekter i en gemensam skala, där de vanligaste är att mäta i monetära enheter (SEK i Sverige).
När man genomför en CBA ger Boardman et al (2011) rådet att utföra denna i nio steg, där det första steget [1] är att specificera de olika alternativ som finns. Dessa kan sedan jämföras med dels andra tänkbara alternativa projekt, där man ser vilket av alternativen som ger högsta nettonuvärde, eller dels med det alternativ där man inte vidtagit någon åtgärd. Det andra steget [2] är att redogöra för vilka individer eller befolkningar vars fördelar och kostnader som räknas med. Dessa befolkningar kan antingen vara på kommunal eller regional nivå, alternativt på en större global nivå och innehålla bland annat ett helt lands befolkning. Det tredje steget [3] handlar om att identifiera, kategorisera samt möta de konsekvenser de olika alternativen ger. Detta betyder att man enbart räknar med de effekter som påverkar individens nytta, positiva som negativa och väljer bort de som inte har någon påverkan. Effekterna kategoriseras sedan som kostnader respektive fördelar och enheten de skall mätas i bestäms.
Det fjärde steget [4] handlar i princip om att kvantifiera de kostnader och fördelar som bestämts, för att sedan i det femte steget [5] mäta dessa i monetära termer (SEK, €, $).
Boardman et al (2011) skriver att det sjätte steget [6] innebär att diskontera fördelar och kostnader, då man om projektet sträcker sig över en längre tidsperiod, behöver veta nuvärdet -för att kunna jämföra de olika effekterna. Formlerna för nuvärdet (PV) ser ut som följande:
Där B står för fördelar, C för kostnader, s är den samhällsekonomiska diskonteringsräntan och t är projektets livstid.
I det sjunde steget [7] beräknas nettonuvärdet (NPV), vilket är den skillnad som blir när man drar bort nuvärdet för kostnaderna från nuvärdet för fördelarna.
NPV = PV(B) – PV (C)
Om NPV är positivt skall åtgärden tillämpas, eftersom det då är samhällsekonomiskt lönsamt.
Ställs flera olika alternativ i relation mot varandra, bör det alternativ som har högst NPV tillämpas. I det åttonde steget [8] utförs enligt Boardman et al (2011) en känslighetsanalys, vars syfte är att behandla de osäkerheter som eventuellt finns i de uppskattade parametrarna. I
6 det sista och nionde steget [9] ges en rekommendation, där det projekt som innehar högst nettonuvärde rekommenderas.
Att genomföra en CBA är inte alltid enkelt, speciellt då effekter som inte kan värderas eller mätas finns med. Exempel på en sådan effekt som Matsson (2006) tar upp är när anledningen till att vuxna personer inte använder cykelhjälm är för att det är ”töntigt”. Dessa effekter kan vara på gränsen till omöjliga att värdera, även om utredningsgruppen har gott om tid och resurser. Om utredaren finner en eller flera sådana effekter är det dock viktigt att inte räkna bort dessa i sin CBA. Istället är det enligt Matsson (2006) viktigt att man beskriver dem med ord och varför de inte kan beräknas med en monetär enhet. Det är vanligt att man sätter plustecken framför de positiva effekterna för att påvisa betydelsen de har i analysen och minustecken framför de negativa effekterna. Denna form av kostnadsnyttoanalys kallas för kvalitativ CBA och är viktig för att metoden skall kunna användas som ett tillförlitligt beslutsunderlag. Beslutsfattaren bör sedan räkna med dessa icke-monetära effekter i sitt beslut och väga dem mot nettovärdet, för att få en så bra överblick och ett så bra beslut som möjligt.
Boardman et al (2011) talar om hur företrädare för olika lokala faciliteter ofta trycker på de fördelar det övriga samhället får av olika projekt. Man tar upp den så kallade multiplikatoreffekten, som betyder att om exempelvis inköp från ett visst företag stiger, leder detta till att företaget i sin tur spenderar den nya vinsten lokalt, vilket sedan leder till att nästa företag gör likadant och så vidare. Boardman et al (2011) påpekar dock att man bör vara väldigt försiktig med att räkna med multiplikatoreffekten som en fördel, då dessa vinster endast är relevanta då de är begränsade till en mindre grupp än samhället i sin helhet. Och även om vinsten är begränsad till exempelvis en lokal kommun, kan inte överskottet som är orsakat av icke-boende i kommunen räknas med2. En annan anledning till att man bör tänka över multiplikatoreffekten som en fördel är att även om lokala produkters efterfrågan ökar på grund av projektet kommer inte leverantörerna få en ökning i överskottet om inte även priserna stiger. Detta genererar i sin tur att lokala invånare tvingas betala mer för varorna och därigenom förlorar sitt överskott. Den sista anledningen Boardman et al (2011) nämner är att många lokala företag ofta ägs av icke-boende i kommunen, vilket bidrar till att den lokala multiplikatoreffekten tenderar att bli låg.
2 Detta då dessa omkostnader i ett nationellt perspektiv endast innebär en förflyttning från ett geografiskt område till ett annat (Boardman 2011 s.126)
7 För analytiker är det mycket viktigt att vara medveten om de olika begränsningar som finns i en kostnadsnyttoanalys. Boardman et al (2011) diskuterar två olika omständigheter när en CBA inte är en bra beslutsmetod. Den första är då tekniska begränsningar gör att det blir omöjligt att kvantifiera och visa alla relevanta påverkningar med ett monetärt värde. Här tas den kvalitativa kostnadsnyttoanalysen upp som en lösning till problemet med förslaget att använda data som beräknats i andra ekonomiska studier, om analytikern inte har tillräckligt med tid eller resurser för en egen undersökning. En annan metod man i detta fall kan använda är enligt Boardman et al (2011) en kostnadseffektivitetsanalys3. Denna används om de olika positiva effekterna kan kvantifieras men alla eller några inte kan ges ett monetärt värde, vilket betyder att nettofördelarna inte kan beräknas.
Den andra omständigheten Boardman et al (2011) diskuterar är när andra relevanta mål än effektivitet är viktiga för beslutet. I en CBA är effektiviteten alltid det underliggande målet och det är inte ovanligt att politiker och även ekonomer strävar efter andra mål än just detta.
Sådana mål kan till exempel vara restriktioner i utgifter eller nationell säkerhet. Då detta är fallet och alla effekter inte kan beräknas i monetära enheter kan en multimålanalys4 vara användbar. Denna metod strävar efter att alla beslutsalternativ skall kunna jämföras i termer för samtliga relevanta mål och delas upp i ett antal olika steg. En annan analys som kan användas om både effektivitet och inkomstjämlikhet är relevanta mål, beskriver Boardman et al (2011) som en viktad CBA5. I denna metod beräknas nettofördelarna för varje relevant grupp, innehållande av exempelvis inkomst, välstånd eller något liknande, istället för att överväga sammanlagda nettofördelar som i en vanlig CBA.
3 För mer information om kostnadseffektivitetsanalys se Boardman et al (2011; 43-44)
4 För mer information om multimålanalys se Boardman et al (2011; 44-46)
5 För mer information om viktad CBA se Boardman et al (2011; 46)
8 2.2 Tidigare Studier
2.2.1 Heldt och Klerby (2011)
Nationalekonomerna Heldt och Klerby (2011) har försökt att beskriva de turism- och samhällsekonomiska effekter som var relaterade till Peace & Love festivalen 2010, samt även försökt att värdera dessa. Deras huvudsakliga metod att värdera de effekter de fann intressanta var genom en enkätundersökning som delades ut på festivalen. De kom fram till ett antal olika intressenter för festivalen, baserat på vilka man funnit ha påverkats av festivalen, både positivt och negativt i både monetära termer och icke- monetära termer. Exempel på intressenter var Borlänge kommun, svenska staten, besökare med/utan biljett samt lokalbefolkningen. Heldt och Klerby (2011) valde sedan att koncentrera sig på vissa effekter utifrån de olika intressenterna och skattade även i samband med detta både direkta och indirekta effekter samt ekonomiskt läckage. Några av de effekter man valde att undersöka var behovet av eventuella offentliga insatser (här tog man upp sjukvård och rättsväsende som exempel) samt konsumtion inom och utanför festivalområdet. Heldt och Klerby (2011) kom fram till att 75 procent av alla besökare var turister6, av icketuristerna bodde ungefär 22 procent hemma och övriga 3 procent bodde på festivalens camping. Av alla festivalbesökare, både turister och lokalboende, bodde 42 procent på festivalens camping medan 7,5 procent bodde på hotell och vandrarhem. Resterande av festivalens besökare bodde hos släkt och vänner. I undersökningen kom man även fram till att varje turist i genomsnitt lade 196 kronor på logi och varje icke-turist 23 kronor. Detta totalt för hela festivalvistelsen. Turister lade i genomsnitt 116 kr på restaurangbesök utanför området, medan siffran för icke-turister låg på 100 kr. Livsmedel samt annan shopping utanför området kostade i genomsnitt sammanlagt 171 kr för en turist och 133 kr för en icke-turist. Den genomsnittliga vistelsetiden för turister var 3,14 dagar medan det för icke-turister var 3,0 dagar. Totalt kom Heldt och Klerby (2011) fram till att en festivalbesökare i genomsnitt spenderar 2000 kr i samband med festivalen, bortsett från eventuella resor och biljett. Man summerade även ihop festivalens bidrag till den lokala ekonomin, vilket blev 89 miljoner kronor. En slutsats man drog var att festivalens volontärer var en förutsättning för att artisternas arvoden skulle kunna gå ihop, då festivalen inte gjort någon nämnvärd vinst. Volontärarbete tas även upp som en värdeskapande effekt, med icke-monetära termer, då man menar att volontärt engagemang kan skapa lycka. Heldt och Klerby (2011) menar även att man skall undersöka hur föreningslivet främjas, då
6 Till turister hör besökare som kommer mer än 10 mil från besöksmålet och till icke-turister de som kommer från orter inom den tio milsradien (Heldt och Klerby 2011)
9 föreningsliv och låg arbetslöshet visat sig ha en stark koppling. Man undersökte även huruvida sjukvård och rättsväsende påverkats av festivalen, dessa verkar dock inte ha påverkats nämnvärt. Däremot upptäcktes det att polisen haft vissa utgifter i och med festivalen och man beräknade dessa insatser till 2,5 miljoner kronor.
2.2.2 De Nooij et al (2011)
De Nooij et al (2011) har med hjälp av en kostnadsnyttoanalys försökt ta reda på om det verkligen är samhällsekonomiskt försvarbart för länder att anordna stora evenemang såsom OS eller VM i fotboll och koncentrerar sig då på att göra en ex-ante7 studie för Nederländernas och Belgiens gemensamma bud för VM i fotboll 2018 eller 2022. Man försöker att finna vilka samhällsekonomiska konsekvenser ett sådant stort evenemang får för landet i fråga och man talar även om sex stycken effekter som i andra studier antingen glöms bort helt eller som räknas som för positiva. Dessa är 1) substitutionseffekten8, 2) att besökare till evenemanget eventuellt kommer till landet ändå, men vid en annan tidpunkt, 3) undanträngningseffekten med avseende på turister, 4) läckage9, 5) investeringarnas nytta efter evenemangets slut samt 6) att alla effekter inte är genomtänkta. De Nooij et al (2011) hade som mål att klargöra för alla de effekter som uppkommit om Nederländerna och Belgien hade varit värdar för världsmästerskapen och beräknade tre olika scenarion som kunnat uppstå; ett scenario som var mest sannolikt, ett scenario med en mycket fördelaktig utgångspunkt samt ett scenario med en mycket ofördelaktig utgångspunkt. De negativa effekter man kom fram till var infrastrukturella investeringar och investeringar i nya arenor, regeringens kostnader i säkerhet och förberedelser, skattebefrielse för FIFA, hotellkapacitetsinvesteringar, vandalism och huliganism, samt trafikstockning och avbrott i den allmänna tillvaron. Fördelarna de Nooij et al (2011) diskuterar är nyttan av ökad turism samt medias, de nationella lagens och FIFA:s spenderingar. Detaljhandelns inkomster, ekonomisk tillväxt, sysselsättningseffekter, uppskattning av att VM hålls i området, nationell stolthet och solidaritet, prestationseffekter10, deltagandeeffekter11 samt effekter för de olympiska spelen12 räknas också som fördelar. Man kom fram till att vissa effekter var väldigt svårberäknade, som nationell stolthet och
7 En term som beskriver framtida händelser, kan hjälpa till med att ge en idé om framtida påverkan på vissa händelser. För mer information se Boardman et al (2011)
8 Kostnader som relaterar till evenemanget tas i extra beräkning medan icke-evenemangsrelaterade kostnader minskar (de Nooij et al, 2011)
9 Kostnader på eller under evenemanget som inte stannar i den lokala ekonomin (de Nooij et al, 2011)
10 Garanterar deltagare och ger en fördel för värdlandet (de Nooij et al, 2011 s.9)
11 VM i fotboll inspirerar människor att utöva idrott, vilket gör dessa mer hälsosamma och leder till en ökning i välfärd, vilket i sin tur leder till att hälso- och sjukvårdsutgifter minskar.
12 Ett välordnat VM i fotboll kan leda till att landet får OS några år senare
10 förberedelser. Samtidigt drar man även slutsatsen att de ekonomiska fördelarna inte når upp till de kostnader som uppstår i samband med evenemanget. Dock menas att andra fördelar, som inte kan beräknas i monetära termer, kan bidra till en större känsla av bland annat lycka och nationell identitet. De Nooij et al (2011) drar också slutsatsen att många andra ex ante studier beräknar fördelarna för högt då många effekter inte tas med i beräkningen.
2.2.3 Rokotova (2013)
Rokotova (2013) har försökt att värdera de effekter som uppstod i samband med Bråvalla festivalen 2013 med syfte att försöka hitta vilken turismekonomisk betydelse festivalen hade på arrangörsstaden Norrköping. Metoden var en primär datainsamling som utförts under festivalens dagar inne på evenemangsområdet. Man valde att både intervjua deltagarna och låta dem fylla i en enkät, där man försökte finna bland annat konsumtionsmönster. I undersökningen kom Rokotova (2013) fram till att 70 procent av alla besökare var turister, att medelåldern var 26 år samt en könsfördelning på 48 procent kvinnor och 52 procent män.
Rokotova kom även fram till att två tredjedelar av alla turister stannade alla de tre dagar festivalen pågick, att ungefär 67 procent av alla turister valde att övernatta inom Norrköpings kommun samt att 54 procent av dessa valde att övernatta på festivalens camping. 14 procent av turisterna som övernattade bodde på hotell och vandrarhem, 23 procent övernattade hos släkt och vänner och övriga 9 procent övernattade på annat vis. Man har också tagit reda på den genomsnittliga dagskonsumtionen hos turisterna, vilken uppgick till 888 kr per turist, varav 97 kronor lades på logikostnader. Antal dygn som turister stannade på festivalen var igenomsnitt 3,3 dagar.
11 2.3 Problem med telefonintervju
Det finns enligt Dahmström (2011) både för- och nackdelar med att genomföra en telefonintervju. Det är ett snabbt sätt att samla in data och blir, i jämförelse med exempelvis besöksintervjuer, billigare. Dock finns det även flera problem med både genomförandet av intervjun och analysen av de data som kommer fram. Bland annat är det en stor risk att respondenten som intervjuaren hade för avsikt att intervjua, inte är hemma eller inte vill prata med denne. Det fås inte heller lika detaljerade svar vid en telefonintervju som vid en besöksintervju, där intervjuaren i besöksintervjun enligt Dahmström (2011) har möjlighet att ge respondenten stöttning i svårförstådda frågor, bland annat med hjälp av visuella hjälpmedel. I en telefonintervju kan även miljön där intervjun hålls inte heller vara helt optimal, då bland annat bakgrundsljud kan störa. Svaren som ges kan vara ogenomtänkta och då inte helt stämma överrens med verkligheten. Problemet som kan uppstå vid en sådan här form av datainsamling är att urvalet ofta är litet och inte slumpmässigt och sannolikheten för att en viss person skall bli utvald är okänd. Detta leder enligt Dahmström (2011) till att de slutsatser som dras kanske inte stämmer överrens med populationens åsikt och på sätt inte är signifikanta. För att få ett mått på den osäkerhet som faktiskt kan uppstå i ett sådant urval, måste urvalet vara slumpmässigt. Ibid. trycker även på att det är viktigt för den som analyserar funnen data att vara medveten om att de slutsatser som dras, inte helt kan generaliseras på en bakomliggande större population.
12
3. En kostnadsnyttoanalys av Putte i Parken
3.1 Specificering av olika alternativDet första steget i en CBA är att analysera de olika alternativ som finns inom projektet. När det kommer till att analysera den samhällsekonomiska konsekvensen för flytten av Putte i Parken finns det endast två alternativ; Karlskoga och Karlstad. Detta innebär alltså att det är de ekonomiska följder som resulterar i att ha festivalen i Karlstad jämfört med ursprungsorten Karlskoga som kommer mätas.
3.2 Vilkas fördelar och kostnader skall beräknas?
Det andra steget handlar om att definiera vilka som ingår i samhället och vem som berörs av Putte i Parkens flytt, med andra ord vilka intressenter festivalen har. Heldt och Klerby (2011) nämner fem element som påverkas och som vinner för- och nackdelar av en festival, dessa är organisatörer av evenemanget, besökare till festivalen (både lokalbefolkning och inresande), lokala entreprenörer, lokalbefolkning och lokala beslutsfattare.
Eftersom intresset i uppsatsen ligger i att undersöka hur flytten av festivalen påverkat de två olika kommunerna kan det anses lämpligt att dela upp festivalens intressenter i två delar, en för varje kommun. Nedan listas de intressenter som funnits vara påverkade av flytten, med grund i rapporten av Heldt och Klerby (2011).
Intressenter Karlskoga
Karlskoga kommun
Näringsidkare i Karlskoga (hotell, restauranger, butiker)
Invånare Karlskoga kommun
Inresande till Karlskoga kommun (både till festivalen och övriga) Intressenter Karlstad
Karlstad kommun
Näringsidkare i Karlstad (hotell, restauranger, butiker)
Invånare Karlstad kommun
Inresande till Karlstad kommun (både till festivalen och övriga)
Förutom ovan nämna intressenter tillkommer även för båda kommunerna svenska staten, Putte i Parkens organisatörer, landstinget Värmland samt artister och journalister
13 3.3 Identifiera de olika alternativen, kategorisera och möta konsekvenser 3.3.1 Positiva och negativa effekter
I det tredje steget i en CBA listas såväl positiva som negativa effekter för projektet och ställs mot varandra. Nedan presenteras de effekter som funnits vara relevanta för Putte i Parken, baserat på de intressenter som presenterats i kapitel 3.2, grundat i undersökningarna från Heldt och Klerby (2011) och Rokotova (2013). Här och vidare framåt i kostnadsnyttoanalysen kommer positiva effekter att benämnas som nyttor och negativa effekter som kostnader.
Eftersom båda alternativen är att anordna festivalen i två kommuner blir effekterna samma och de presenteras därför tillsammans.
Tabell 1. Samhällets nyttor och kostnader
Nyttor Kostnader
Konsumtionsnyttor Offentliga sektorns kostnader
ökade logiintäkter polisinsatser
ökning i restaurangbesök sjukvård
ökning i handeln bidrag till festivalen
Arrangemangsnyttor risk att täcka framtida resurser
hyresintäkter Konsumtionskostnader
ökad omsättning hos leverantörer nedskräpning
ökad sysselsättning undanträngning
Icke-monetära nyttor Icke-monetära kostnader
stadens image främmandeskap
värdeskapande ökad kriminalitet och förstörelse
utökat kontaktnät buller
Egen bearbetning av (Heldt och Klerby 2011)
För att få en bättre överblick på alla effekter har nyttorna respektive kostnaderna delats upp i olika undergrupper. I återståendet av detta kapitel beskrivs varje undergrupp, det ges dessutom exempel på hur dessa kan mätas.
14 3.3.2 Beskrivning av nyttor
Konsumtionsnyttor
Till konsumtionsnyttorna hör effekter som ökning i logiintäkter, restaurangbesök och handel.
Dessa effekter uppstår när festivalbesökarna går utanför festivalområdet och exempelvis köper en hamburgare på McDonalds eller om en festivalbesökare väljer att bo på ett hotell istället för på festivalcampingen. Heldt och Klerby (2011) mäter sådana effekter genom att beräkna de olika festivalbesökarnas konsumtion. De har delat upp konsumtionen i två delar, turist eller icke-turist. Sedan har de beräknat varje festivalbesökares totala konsumtion genom att multiplicera den genomsnittliga vistelsetiden med varje festivalbesökares dagliga konsumtion13. Därefter multipliceras den totala konsumtionen med festivalens totala antal betalande besökare, där turister och icke-turister är separerade.
Arrangemangsnyttor
Arrangemangsnyttor är de effekter som påverkas direkt av arrangemanget och, som till skillnad från konsumtionsnyttorna, inte beror på festivalbesökarna. Till denna typ av nyttor räknas effekter som hyresintäkter, ökad omsättning hos leverantören samt ökad sysselsättning.
De Nooij et al (2011) har beräknat de nyttor man fått in på hyra av arenor genom att beräkna summan av vad arenorna kostar att hyra. För att beräkna sysselsättningen valde Heldt och Klerby (2011) att räkna hur många försäljningsstånd som fanns på festivalområdet och vilka av dessa som hyrdes av företagare. Man antog sedan att intäkter och stånd var jämfördelat mellan de olika företagen.
Icke-monetära nyttor
I icke-monetära nyttor har de positiva effekter som inte går att mäta i en monetär enhet placerats. Till dessa räknas stadens image, värdeskapande samt utökat kontaktnät. Sådana nyttor är exempelvis när Karlstad kommun känner en stolthet över att Putte i Parken anordnas i just deras kommun eller att en besökare känner sig nöjd över att det händer något i kommunen. De Nooij et al (2011) skriver att det gjorts undersökningar som visar att effekter som ger stolthet, exempelvis stadens image, ger landet en uppsving direkt efter evenemanget.
Dock är dessa effekter svåra att beräkna och att det är en bred variation i de uppskattningar som finns.
13 Med undantag från logiintäkter, där man beräknat totala konsumtionen och inte konsumtionen per dygn
15 3.3.3 Beskrivning av kostnader
Offentliga sektorns kostnader
Till dessa kostnader räknas de olika effekter som påverkar samhället i stort, direkt eller indirekt. Sådana kostnader uppstår till exempel om polisen måste rycka ut för att ta hand om bråk mellan festivaldeltagare. Ett annat exempel är risken att täcka framtida resurser, om det exempelvis tas hänsyn till sunk cost eller inte. Detta är en retrospektiv kostnad som redan uppstått och som inte går att få tillbaka. Ett sådant scenario är exempelvis om en festival hotas av konkurs och kommunen som den anordnas i har svårt att acceptera detta, eftersom den ses som en tillgång för kommunen. Kommunen väljer då att gå in och stödja festivalen då man tror att man på lång sikt kan få tillbaka de pengar man lagt ut (något som ofta inte stämmer).
Detta kan uppkomma på grund av att man redan gått in med bidrag till festivalen samt även anser att festivalen ger en stor fördel och stolthet till kommunen. Heldt och Klerby (2011) har beräknat de insatser polisen lade ner under festivaldagarna och där de inkluderat hur många fall av misshandel, stöld och narkotikabrott som uppstod i samband med festivalen. Man har även fått uppgifter på hur många resurstimmar polisen lade ned samt beräknat den sammanlagda kostnaden som polisens personalinsatser utgjorde.
Konsumtionskostnader
Till konsumtionskostnader hör effekter som nedskräpning och undanträngning och uppkommer på grund av att festivalbesökarna väljer att konsumera utanför festivalområdet.
Dessa kan exempelvis uppstå när festivaldeltagarna slänger sina sopor på marken istället för i soptunnorna. Dessa kostnader kan även uppstå om festivalen bidrar till att annan turism minskar och andra människor, som inte har anknytning till festivalen, väljer att inte äta på restaurangerna på grund av festivalen. Heldt och Klerby (2011) tar upp problemet med undanträngning och skriver att man i Borlänge erbjöd ett alternativt boende för den lokalbefolkning som kände ett behov under festivaldagarna. Detta togs dock bort efter en tid då väldigt få medborgare antog erbjudandet och lokalbefolkningens besvär av festivalen framstod som mycket liten.
Icke-monetära kostnader
Icke-monetära kostnader är precis som icke-monetära nyttor svåra att beräkna eftersom de är svåra att ge ett monetärt värde, vilket stöds i det de Nooij et al (2011) tar upp angående svårigheten att mäta stolthet. Till dessa effekter räknas främmandeskap, buller samt ökad kriminalitet och förstörelse. Sådana effekter uppstår exempelvis om en kommuninvånare inte
16 känner igen sig under de dagarna festivalen pågår och exempelvis inte kan gå och spela minigolf eller bada under festivaldagarna då festivalen anordnas just där. Ett annat exempel kan vara att de som bor i närheten av festivalområdet tycker att ljudet är för högt eller om besökarna klottrar ner en vägg i centrum.
3.4 Kvantifiering av de fördelar och kostnader som bestämts
I de uträkningar där det krävs att festivalens besökare beräknas, jämförs besöksantalet för sista året Putte i Parken anordnades i Karlskoga med första året festivalen anordnades i Karlstad. Denna siffra för 2011 är enligt Sveriges Television (2011) 8500 besökare och för 2012 enligt Sveriges Television (2013) 10 000 besökare. För de nyttor och kostnader där det i intervjuerna inte kommit fram några egentliga siffror används istället siffror från de undersökningar som Heldt och Klerby (2011) samt Rokotova (2013) gjort. Eftersom Rokotova (2013) inte har räknat på icke-turister kommer den kolumnen endast innehålla siffror från undersökningen av Heldt och Klerby (2011). Det ekonomiska läckaget berodde enligt Heldt och Klerby (2011) på att 75 procent av all konsumtion inom området inte tog plats i Borlänge-regionen, då samma andel av försäljarna inom festivalområdet kom från städer utanför Borlänge-regionen. Eftersom det inte kommit fram någon exakt siffra på detta för Putte i Parken och konsumtionen inom festivalområdet inte beräknats, uppskattas inte heller eventuellt ekonomiskt läckage. Ett medelvärde av de båda undersökningarna säger att 72,5 procent av alla festivalbesökare var turister samt att den genomsnittliga dygnsvistelsen för turister var 3,22 dygn och för icke-turister 3,0 dygn. I analysen används producentkronan14 och de momssatser som beräknats är enligt Skatteverket (2013 a, b) 12 procent för logi, restauranger samt livsmedel och 25 procent för övrig handel
3.4.1 Beskrivning av intervjuer
De intervjuer som genomförts har utförts med hjälp av främst telefonintervjuer men även med e-mail. Med varje hotell respektive restaurang som intervjuats har det talats med en person som arbetat under de dagar festivalen arrangerades alternativt med chefen för respektive hotell/restaurang. Vid intervjuerna har författaren först presenterat sig själv och sedan förklarat orsaken till intervjun. Hotellen har sedan fått frågan:
14 För information om producentkrona se Matsson (2006 s.116-121)
17 Hur anser ni er ha påverkats av flytten, alltså hur antalet gäster förändrats under datumen för festivalen?
Restaurangerna har däremot fått frågan;
Hur anser ni er ha påverkats av flytten, alltså hur antalet kunder förändrats under datumen för festivalen?
Förutom hotell och restauranger har även cityledaren för Centrum Karlstad15 intervjuats genom e-mail samt även centrumledaren för Marknadsplats Karlskoga16, även det genom e- mail. Detta för att få reda på hur handeln påverkats av Putte i Parken i de båda kommunerna. I dessa mail har först författaren presenterats och sedan orsaken till intervjun. De båda kommunerna har sedan fått frågan:
Hur har handeln i Karlstad/Karlskoga påverkats under datumen för festivalen?
Och om det finns eventuell statistik som visar detta som jag kunde få ta del av?
Observera att i mailet har bara respektive stads påverkan efterfrågats.
De hotell och vandrarhem som intervjuats har hittats med hjälp av internetsidorna www.hotels.com samt www.booking.com. Enligt hotel.com (2013a) samt booking.com (2013a) finns det sammanlagt 13 hotell och vandrarhem i centrala Karlstad samt enligt hotels.com (2013b) och booking.com (2013b) sex stycken i centrala Karlskoga. Dessa finns listade i bilaga 1. Den optimala önskan var att intervjua alla dessa men på grund av att kunnig personal saknats eller inte varit nåbar, har endast åtta hotell och vandrarhem i Karlstad intervjuats samt fyra stycken i Karlskoga.
I intervjun med centrumledaren för Marknadsplats Karlskoga framkom det att de som troligtvis påverkats mest av Putte i Parkens flytt är pizzerior och snabbmatsrestauranger med gångavstånd till festivalområdet. För att stödja detta uttalande har två intervjuer gjorts med två olika restauranger; en av de dyrare restaurangerna i Karlskoga17 samt en av de
15 Maria Dahlbom Cityledare Centrum Karlstad, intervju den 9 december 2013
16 Camilla Bohlin McQuire VD och centrumledare Marknadsplats Karlskoga, intervju den 25 november 2013
17 Annette Sånebo Gastro Bar & Kök AB Karlskoga, intervju den 20 november 2013
18 restauranger i Karlstad18 som ligger längre bort än 20 minuters gångavstånd. Båda restaurangerna berättar att de inte påverkats något nämnvärt under de datum Putte i Parken anordnades. Restaurangen i Karlskoga berättar att för deras del beror detta på att de är en lite finare restaurang och festivalen riktar sig till en yngre publik. Detta gör att koncentrationen ligger på pizzerior med gångavstånd till festivalområdet samt snabbmatsrestauranger.
Restaurangerna har hittats med hjälp av internetsidan www.onlinepizza.se. På onlinepizza (2013a) finns det i Karlstad tre pizzerior med gångavstånd till Mariebergsskogen listade och enligt onlinepizza (2013b) finns det även i Karlskoga tre stycken med gångavstånd till Rävåsenområdet listade. Dessa samt snabbmatsrestaurangerna i de centrala delarna av respektive städer har sedan lagts till i listan över önskvärda intressenter att intervjua.
Dessutom har en dyrare restaurang i Karlskoga samt en restaurang med längre gångavstånd än 20 minuter i Karlstad intervjuats, då önskan var att få information huruvida centrumledarens uttalande stämde. Detta leder till att den optimala önskan var att intervjua sju restauranger och snabbmatsrestauranger i Karlstad samt fem stycken i Karlskoga, vilka finns listade i bilaga 1.
I Karlskoga har alla önskade restauranger intervjuats medan i Karlstad har endast fyra stycken intervjuats, detta på grund av att på övriga restauranger har ansvarig chef inte varit nåbar.
3.4.2 Ökade Logiintäkter
I Karlstad har de flesta hotell och vandrarhem känt av en positiv skillnad i beläggning efter flytten av Putte i Parken, dock har några känt av skillnaden mer och några mindre. Fyra av de tillfrågade hotellen har angett att de märkt av en stor skillnad i beläggningsgrad under de datum festivalen arrangeras, tre av hotellen har angett att de märkt av en liten skillnad och ett hotell har inte märkt någon skillnad alls. Det verkar inte spela någon roll om hotellen ligger mitt i centrum eller inte, så länge de ligger i Karlstad. Ett av hotellen som inte ligger mitt i centrum berättar att de påverkats mycket positivt av festivalen och att den ger mycket tillbaka.
På hotellet bodde både artister och personal så väl som en del festivalbesökare. Ett av de mer centrala hotellen beskriver däremot att trots att de haft några gäster med anknytning till festivalen, har de ändå inte märkt någon större skillnad.
I Karlskoga ser det däremot lite annorlunda ut. De flesta hotell har märkt av en negativ skillnad i beläggningsgrad under datumen Putte i Parken anordnades efter att flytten genomfördes. Dock är det endast ett hotell som känt av en stor skillnad medan det är två stycken som känt av en liten skillnad. Det är också ett hotell som inte märkt någon skillnad
18 Restaurang Chaplin, intervju den 13 november 2013
19 alls i beläggningsgrad. Det verkar inte ha någon större betydelse om hotellen är små eller stora när det gäller den upplevda beläggningsgraden. Ett av de mindre hotellen berättar att under den helgen Putte i Parken anordnades hade de fullbelagt och har sett en markant försämring efter att festivalen flyttades. Ett annat av de mindre hotellen beskriver att de eventuellt kan ha känt av en skillnad men att den inte inverkat så jättemycket ekonomiskt sett på deras verksamhet.
I diagram 1 presenteras respektive kommuns hotells upplevda skillnad i beläggningsgrad, under de datum Putte i Parken anordnades. I diagrammet utesluts de hotell som inte kunnat nås.
Diagram 1. Hotellens upplevda skillnad i beläggningsgrad
Eftersom det i intervjuerna inte kommit några egentliga siffror på just logiintäkter har istället siffror från Heldt och Klerby (2011) samt Rokotova (2013) använts. Enligt data baserat på båda rapporterna lade varje turist i genomsnitt 146,5 kronor och varje icke-turist 23 kr på logi under hela vistelsen. Från dessa siffror har en momssats på 12 procent dragits. Antal turister för år 2011 var (8 500 x 0,725) = 6 162,5 stycken och för år 2012 (10 000 x 0,725) = 7 250 stycken, antalet icke-turister för år 2011 var (8 500 x 0,275) = 2 337,5 stycken och för år 2012 (10 000 x 0,275) =2 750 stycken. Siffrorna om turist- och icke-turistantal kommer även användas senare i analysen.
I tabell 2 visas den totala loginyttan för både Karlskoga (Putte i Parken 2011) och Karlstad (Putte i Parken 2012).
0 1 2 3 4 5
Stor skillnad Liten skillnad Ingen skillnad
Karlskoga Karlstad
20 Tabell 2. Den totala loginyttan
Karlskoga Karlstad
Turist Icke turist Turist Icke-turist
Logikonsumtion per person (kr) 131 21 131 21
Antal festivalbesökare (st.) 6 163 2 338 7 250 2 750
Total loginytta per person (kr) 806 077 48 002 948 326 56 473 Detta leder till att den totala loginyttan för Karlskoga var 854 079 kr och för Karlstad 1 004 799 kr.
3.4.3 Ökade restaurangbesök
I Karlstad har hälften av restaurangerna under de dagar festivalen arrangeras, inte känt av någon skillnad alls gällande ökning av kunder. En av fyra restauranger har känt av en liten skillnad och en av fyra har känt av en stor skillnad. Det som kan vara nämnvärt är att den restaurang som känt av en stor skillnad ligger precis intill festivalområdet och den som känt av en liten skillnad är en av snabbmatsrestaurangerna. En av snabbmatsrestaurangerna säger att Putte i Parken inte gett dem den försäljningsökning som de hoppats på men att nätterna är lite bättre under de datum festivalen anordnas, när de lokala festivalbesökarna är på väg hem.
Anledningen tros vara att det finns mycket alternativ inne på festivalområdet under dagen, vilket gör att besökarna väljer att äta där.
I Karlskoga ser det däremot annorlunda ut. Tre restauranger berättar att de, under de dagar festivalen arrangerades, påverkats mycket negativt när Putte i Parken flyttat. Här har både restauranger som varit nära festivalområdet och lite längre bort drabbats av flytten. Lika många restauranger som känt en liten skillnad har känt ingen skillnad i antal kunder, vilket var en restaurang vardera. Noterbart är att restaurangen som inte upplevt någon skillnad är en restaurang som vänder sig till en annan kundkrets än de som besöker Putte i Parken. En av restaurangerna som ligger nära festivalområdet säger att de påverkats mycket negativt av flytten, då de låg så nära och hade många gäster under de dagarna festivalen arrangerades. En av snabbmatsrestaurangerna berättar att även de har påverkats av flytten då de sålde mycket under de dagar Putte i Parken anordnades.
I diagram 2 kan restaurangernas upplevda skillnad i kunder under de dagar festivalen arrangerades följas. De restauranger som inte kunnat nås utesluts i diagrammet.
21 Diagram 2. Restaurangernas upplevda skillnad i kunder under festivalens arrangemang
Eftersom det även här inte kommit fram några egentliga siffror på de intäkter samhället fått på grund av restaurangernas ökade kundbesök, kommer siffror från de undersökningar som Heldt och Klerby (2011) samt Rokotova (2013) har gjort att användas. Dock används endast de siffror Heldt och Klerby (2011) presenterar när det gäller restaurangkonsumtion eftersom Rokotova (2013) inte angett om siffrorna i undersökningen endast gäller utanför festivalområdet eller om även konsumtionen inne på området är medräknad. Viktigt att poängtera är att i uträkningen nedan är inte restaurangkonsumtionen inne på festivalområdet medräknad. Konsumtionen utanför området var 116 kr för en turist och 100 kr för en icke- turist per dag. En momssats på 12 procent har dragits från ovanstående siffror. Dessa har efter inrådan från Heldt och Klerby (2011) sedan multiplicerats med den genomsnittliga dygnsvistelsen och därefter fått benämningen restaurangkonsumtion.
Tabell 3 visar den totala restaurangkonsumtionen för Karlstad och Karlskoga.
Tabell 3. Den totala restaurangnyttan
Karlskoga Karlstad
Turist Icke-turist Turist Icke-turist
Restaurangkonsumtion (kr) 334 268 334 268
Antal festivalbesökare (st.) 6 163 2 338 7 250 2 750
Total restaurangkonsumtion (kr) 2 055 194 626 116 2 417 875 736 607
Detta betyder att den totala restaurangnyttan för Karlskoga var 2 681 310 kr och för Karlstad 3 154 482 kr.
0 1 2 3
Stor skillnad Liten skillnad Ingen skillnad
Karlskoga Karlstad
22 Om restaurangkonsumtionen inklusive moms inom området, som i genomsnitt per dag var 249 kr för en turist och 262 kr för en icke-turist, är medräknad var den totala restaurangnyttan exklusive moms för Karlskoga 8 733 314 kr och för Karlstad 10 274 487 kr. Uträkningen kan följas i bilaga 2, tabell B2(1).
3.4.4 Ökning i handeln
I Karlstad har handlarna inte märkt av Putte i Parkens besökare något nämnvärt. Centrum Karlstad19 skriver att man säkerligen haft kunder som hör till festivalen men att dessa inte har kunnat urskiljas och kan där av inte heller ge någon mer information om just handeln.
Handeln i Karlskoga har märkt av en liten skillnad, speciellt på varor som gummistövlar och tältpresenningar. Centrumledaren för Marknadsplats Karlskoga20 berättar att speciellt överskottsbolaget, Ö&B, sålde bra under festivalens dagar när det regnade. Dock har övrig shopping inte påverkats nämnvärt eftersom festivalens publik är ung.
I intervjuerna kom det inte fram någon statistik på egentliga siffror och därför används de siffrorna Heldt och Klerby (2011) samt Rokotova (2013) presenterar. Till konsumtion i handeln per person har endast siffror från undersökningen av Heldt och Klerby (2011) använts, då Rokotova (2013) inte här heller anger om siffrorna gäller innanför eller utanför festivalområdet. Viktigt att poängtera är att konsumtionen i handel innanför festivalområdet inte heller är medräknad här. Utanför området var livsmedelskonsumtionen per dag för en turist 114 kr och 106 kr för en icke-turist samt övrig handelskonsumtion var 57 kr för en turist och 27 kr för en icke-turist. En momssats på 12 procent för livsmedelskonsumtionen samt 25 procent på övrig handel har dragits från ovanstående siffror. Dessa har liksom restaurangnyttorna sedan multiplicerats med den genomsnittliga dygnsvistelsen och därefter fått benämningen handelskonsumtion per person
I tabell 4 presenteras den totala handelsnyttan för de båda kommunerna.
Tabell 4. Den totala handelsnyttan
Karlskoga Karlstad
Turist Icke-turist Turist Icke-turist
Konsumtion handel per person (kr) 475 349 475 349
Festivalbesökare (st.) 6 163 2 338 7 250 2 750
Total konsumtion handel (kr) 2 924 612 815 153 3 440 720 959 004
19 Maria Dahlbom Cityledare Centrum Karlstad, intervju den 9 december 2013
20 Camilla Bohlin McQuire VD och centrumledare Marknadsplats Karlskoga, intervju den 25 november 2013
23 Detta leder alltså till att den totala handelsnyttan för Karlskoga var 3 739 765 kr och för Karlstad 4 399 723 kr.
Om handeln inom området, som genomsnittligen inklusive moms per dag för turisterna var 183 kr och för icke-turisterna 171 kr, däremot är medräknad var den totala konsumtionen i handeln exklusive moms för Karlskoga 7 905 870 kr och för Karlstad 9 301 023 kr.
Uträkningen kan följas i bilaga 2, tabell B2(2).
3.4.5 Hyresintäkter
I Karlskoga arrangerades Putte i Parken vid kommunägda Rävåsenområdet. Festivalen betalade enligt Fritid- och turismchefen i Karlskoga ingen hyra för området men skulle återställa platsen vid festivalen slut. 21
I Karlstad arrangeras festivalen i Mariebergsskogen, som enligt Mariebergsskogen (2013) är kommunens stadspark. Mariebergsskogen ingår i Karlstads Stadshus AB men drivs av sitt egna aktiebolag, Mariebergsskogen AB. VD:n för Mariebergsskogenberättar att Putte i Parken både 2012 och 2013 betalade 170 000 kr per år för hyra av platsen.22 Dock har det inte kommit fram några uppgifter huruvida dessa pengar går till arrangemangsområdets kostnader gällande exempelvis administration och slitage för parken och hur stor andel som då skulle kunna räknas som en samhällsekonomisk intäkt. På grund av detta råder det en sådan stor osäkerhet gällande just denna intäkt, att den väljs att värderas som 0.
3.4.6 Bidrag från kommunen
Karlskoga kommun gav Putte i Parken ett monetärt marknadsföringsstöd på 250 000 kr per år.
Dessutom bistod de med fältpersonal på festivalens camping som stöd till de boende.
Kommunen startade också en projektgrupp som såg till att samarbetet med arrangörerna fungerade och som gav stöttning i frågor som tillståndsansökning samt hade ett tält på festivalen där kommunen marknadsfördes. Kommunens logga syntes även på festivalens scen och i dess tidning.23
Karlstad kommun har tecknat ett avtal med Putte i Parken där kommunkoncernens moderbolag Karlstads Stadshus AB ger festivalen 500 000 kr per år, Karlstad Energi 200 000 kr per år samt Karlstads Elnät 100 000 kr per år. Motprestationerna Putte i Parken åtagit sig för dessa bidrag är exponering av kommunens varumärke i samtliga kanaler festivalen utnyttjar, göra kommunen synlig i festivalens programblad och biljetter, låta kommunen ställa
21 Maria Motin Fritid- och turismchef Karlskoga Kommun, intervju den 25 november 2013
22 Anna Lööf Falkman VD Mariebergsskogen AB, intervju den 27 november 2013
23 Ylva Elofsson Kommunikationschef Karlskoga Kommun, intervju den 20 november 2013
24 ut på festivalområdet och bidra till en god och synlig marknadsföring av kommunen. 24 Karlstad Stadshus AB (2012) menar att ett samarbete med Putte i Parken ger kommunen en chans till marknadsföring, med ett syfte till att bidra med utveckling av kommunen.
3.4.7 Övriga nyttor och kostnader
På grund av tidsbegränsning har inte övriga nyttor och kostnader beräknats men kommer ändå att behandlas i analysen då det enligt Mattsson (2006) är viktigt att inte glömma bort dem.
Därför kommer dessa att anges med ett plustecken om effekterna påverkar Putte i Parken positivt och ett minustecken om det påverkar evenemanget negativt, baserat främst på undersökningarna av Heldt och Klerby (2011) och de Nooij et al (2011), samt till viss del av det de olika intressenterna berättat i intervjuerna. Då det inte finns någon information om huruvida de olika siffrorna skiljer sig åt mellan kommunerna kommer dessa att vara lika för de båda kommunerna.
Ökad omsättning hos leverantörer
Heldt och Klerby (2011) skriver att sportevenemang till utförande och effektpåverkan till stor del liknar festivaler, förutom att ett sådant evenemang oftare ses som en engångsföreteelse än vad en festival gör. Till Alpina VM i Åre fortsätter ibid. att omsättningen hos de flesta lokala företag inte påverkades men att det fanns både en ökad och minskad omsättning hos de leverantörer som berördes. Detta gör att den ökade omsättningen för Putte i Parken fått siffran 0.
Ökad sysselsättning
De Nooij et al (2011) skriver att sysselsättningseffekterna för ett evenemang som fotbolls VM är mycket små och bara temporära. Eftersom Heldt och Klerby (2011) menar att sportevenemang och festivaler till stor del är lika i uppbyggnad och utförande har detta gjort att dessa effekter för Putte i Parken blivit 0.
Stadens Image
Kommunikationschefen för Karlskoga kommun25 berättar att ett arrangemang i samma klass som Putte i Parken är en viktig marknadsföring av kommunen och dess näringsidkare. Ett sådant arrangemang ses som en mycket positiv källa till att bland annat känna stolthet för
24 Lars Sätterberg Ekonomidirektör Karlstad Kommun, intervju den 10 oktober 2013
25 Ylva Elofsson Kommunikationschef Karlskoga Kommun, intervju den 20 november 2013
25 staden. Både Heldt och Klerby (2011) samt de Nooij et al (2011) skriver att ett evenemang påverkar stadens image positiv, genom att ge kommunen stolthet för arrangemanget. Med detta i baktanke är effekten stadens image positiv för Putte i Parken.
Värdeskapande
Heldt och Klerby (2011) kom i sin rapport fram till att Peace and Love festivalen bidrog till att besökarna kände en högre livskvalitet och att genom det volontärarbete som kommer i och med festivalen, ger människor tillfälle att engagera sig, vilket i sin tur bidrar till att den upplevda lyckan ökar. Detta leder till att värdeskapande för Putte i Parken anges som positivt.
Utökat kontaktnät
En festival är enligt Heldt och Klerby (2011) en händelse som bidrar med att människor möts och träffar nya bekantskaper, vilket enligt undersökningen är en av de största anledningarna till att människor valde att åka på Peace and Love festivalen. Detta svar applicerat på Putte i Parken ger att nyttan för utökat kontaktnät kan anses som positivt.
Sjukvård och polisinsatser
På Peace and Love festivalen skriver Heldt och Klerby (2011) att utgifterna för landstinget under festivalveckan inte var annorlunda från en vanlig semestervecka och att det inte uppstod några allvarligare händelser. Polisens utgifter såg däremot annorlunda ut och beräknades sammanlagt kosta 2,5 miljoner kronor. Detta gör att, till skillnad från övriga nyttor och kostnader i detta kapitel, har offentliga utgifter fått en siffra på 2,5 miljoner kronor, baserad på rapporten från Heldt och Klerby (2011).
Risk att täcka framtida resurser
Denna effekt finns inte med i varken de Nooij et al (2011) eller Heldt och Klerby (2011) men är ändå aktuell eftersom risken för att täcka framtida kostnader faktiskt finns, i och med det Swanö (2009) nämnde angående att Arvika kommun och region Värmland fick gå in med bidrag för att rädda Arvikafestivalen från konkurs. Detta har bidragit till att denna effekt anges som negativ.
26 Nedskräpning, främmandeskap, ökad kriminalitet och förstörelse
Heldt och Klerby (2011) har inte beräknat några direkta siffror för sådana här effekter men tar upp det som en baksida till de sociala positiva effekter som uppstår och skriver att polisen haft stora utgifter för att motverka sådana effekter. Detta gör att dessa effekter betraktas som negativa.
Undanträngning och Buller
Som Heldt och Klerby (2011) skriver erbjöds lokalbefolkningen ett alternativt boende under de dagar Peace and Love arrangerades men att detta erbjudande togs bort då få medborgare valde att inte anta erbjudandet. Detta bidrog till att man valde att sätta dessa kostnader som 0.
De Nooij et al (2011) skriver däremot att man sett en stor negativ påverkan av just undanträngning under studier av fotbolls VM. Dock kommer rapporten från Heldt och Klerby (2011) att följas här, då detta arrangemang är betydligt mer likt Putte i Parken än vad fotbolls VM är. Alltså sätts undanträngning till 0. När det kommer till buller kommer även denna effekt att anges som 0, då det dels antas att lokalbefolkningen hade valt att anta erbjudandet om alternativt boende om de stördes av buller och högt ljud. Samtidigt kom Heldt och Klerby (2011) fram till att lokalbefolkningens besvär av festivalen framstod som mycket liten, vilket bidrar till att det blir svårt att dra en generell slutsats hur denna effekt borde värderas.
