• No results found

ÖVRIGA RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER

I kapitel 5 anges rekommenderade skyddsavstånd till de olika riskkällorna. Om dessa skyddsavstånd upprätthålls bedöms inga ytterligare åtgärder vara nödvändiga. I de fall exploatering önskas inom rekommenderat skyddsavstånd, behöver riskreducerande åtgärder vidtas. Nedan följer förslag på möjliga riskreducerande åtgärder. Observera att avsnittet utgör ett diskussions- och beslutsunderlag för vidare planering och således inte har formulerats som konkreta planbestämmelser. Åtgärdernas lämplighet behöver utredas mer i detalj när specifika planförslag finns framtagna. Åtgärderna är

uppdelade i åtgärder som genomförs inom planområdet, och åtgärder som kan genomföras på befintlig drivmedelsstation.

6.1 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER INOM PLANOMRÅDET

6.1.1 Byggnadstekniskt brandskydd

Åtgärden innebär att ytterväggar, tak, fasad och/eller fönster utformas på ett sätt vilket reducerar konsekvensen i händelse av brandpåverkan till följd av pölbrand.

Obrännbara fasadmaterial och takytskikt kan användas för att försvåra brandspridning till byggnaden, men innebär inte explicit att brand- eller brandgasspridning in i byggnaden till följd av ledning eller otätheter förhindras. Brandtekniskt klassade ytterväggar och fönster kan användas som komplement till obrännbara fasadmaterial för att förhindra brand- och brandgasspridning till inomhusmiljön. Genom att utforma ytterväggar i lägst brandteknisk klass EI 30 och fönster i lägst klass EW 30 görs bedömning att risken för brandspridning in i byggnaden i händelse av pölbrand reduceras på ett tillfredsställande sätt.

Observera att brandklassade väggar kan utformas med brännbara material och ytskikt. Brandklassade fönster får vara öppningsbara.

Åtgärden kan regleras med detaljplan, och bör då införas som funktionsbaserad bestämmelse, eftersom fasad, fönster och ventilation ska fungera ihop.

6.1.2 Placering av friskluftsintag

Åtgärden innebär att friskluftsintag placeras högt på oexponerad sida, vanligen bort från riskkällan.

Syftet med åtgärden är att minska den mängd brandgas som kommer in i byggnaden via

ventilationssystemet. Åtgärden minskar konsekvensen för personer som vistas inomhus vid utsläpp av brandgaser. Åtgärdens effekt minskar om det finns andra öppningar i fasad, som fönster och dörrar.

Åtgärden kan vara lämplig att reglera i detaljplan om den är projektanpassad.

6.1.3 Dike och nivåskillnader

Dike anordnas mot riskkällan med syfte att samla upp utsläpp av brandfarlig vätska. Åtgärden kan reducera konsekvensen av pölbrand, eftersom diket samlar upp vätskeutsläpp. Dikets djup och bredd bör utredas i detalj för att anpassa den riskreducerande effekten.

Liknande effekt fås om planområdet höjs upp till en högre nivå än väg och drivmedelsstationer, eller om en kant/barriär som förhindrar ett vätskeutsläpp från att rinna mot planområdet anordnas.

6.1.4 Disposition av planområde

Genom att reglera användandet av planområdets yta kan den optimeras baserat på risknivå. Till exempel kan garage eller förrådsbyggnader utgöra barriärer mot mer skyddsvärda byggnader som bostäder. För ytor med förhöjd risk kan användandet regleras till parkmark eller annan verksamhet som inte ger upphov till stadigvarande vistelse.

6.2 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER BENSINSTATIONER

6.2.1 Begränsning av vätskepölens yta vid utsläpp

För att begränsa vätskepölens yta vid ett läckage, och därmed pölbrandens storlek vid antändning, kan spillplattan delas upp i flera mindre sektioner. Det är dock viktigt att volymen vätska som ryms i

spillzonen ej minskas.

DISKUSSION

Riskbedömningar av detta slag är alltid förknippade med osäkerheter, om än i olika stor utsträckning.

Osäkerheter som påverkar resultatet kan vara förknippade med bl.a. det underlagsmaterial och de beräkningsmodeller som analysens resultat är baserat på.

Denna riskbedömning är genomförd på en övergripande nivå, där inga sannolikhetsberäkningar är genomförda. Individ- och samhällsrisken för planområdena är därmed inte uppskattad. Att

skyddsavstånden enbart är baserade på beräknade konsekvensavstånd innebär att de är konservativa, då sannolikheten för pölbrand är låg. Riskbedömningen kan vid behov fördjupas med avseende på detta.

En dialog bör föras med drivmedelsstationernas ägare om exploateringen medför att MSB:s rekommenderade skyddsavstånd för riskkällor på bensinstationer understigs, så att de kan hålla en god dialog med sin tillsynsmyndighet för tillstånd för hantering av brandfarlig vara.

Förslagen på riskreducerande åtgärder bör fördjupas när planförslag finns framme, så att de kan anpassas efter planförslaget och lämpligheten kan utredas vidare.

SLUTSATSER

I tabell 8 och tabell 9 anges rekommenderade skyddsavstånd som bör hållas mellan riskkällor och bostadsbebyggelse. Om skyddsavstånden understigs behöver andra riskreducerande åtgärder vidtas.

Detta är en övergripande riskbedömning, där slutsatserna baseras på beräknade konsekvensavstånd, erfarenheter från tidigare utredningar samt riktlinjer. Inga sannolikhetsberäkningar genomförs inom ramen för denna utredning. Riskbedömningen kan kompletteras med detta i ett senare skede om högre detaljeringsgrad är nödvändig.

Referenser

[1] L. i. S. l. ”Farligt gods - hur man kan planera med hänsyn till risk för olyckor intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods.,” Länsstyrelsen i Södermanlands län, Nyköping, 2015.

[2] MSB, ”Handbok - Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer,” 2015.

[3] Sprängämnesinspektionen, ”Hantering av brandfarliga vätskor,” Sprängämnesinspektionen, 2000.

[4] D. Hultman, Interviewee, Brandingenjör på Räddningstjänsten. [Intervju]. 4 April 2018.

[5] Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ”Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor,” Myndigheten för

samhällsskydd och beredskap, Stockholm, 2013.

[6] FOA, ”Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor,” Avdelningen för Vapen och skydd, Tumba, 1998.

[7] Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, Översiktsplan för Göteborg - Fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, Bilagor 1-5, 1997.

VI ÄR WSP

WSP Sverige AB

121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7

T: +46 10 7225000 Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm wsp.com

WSP är ett av världens ledande analys- och

teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare.

Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport

& Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt 39 000 medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring 4 000 medarbetare. wsp.com

Related documents