RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN ERIKSLUND 11 & STRÄNGNÄS 2:1

(1)

2018-08-29

RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN ERIKSLUND 11 & STRÄNGNÄS 2:1

TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ VÄG SAMT NÄRHET TILL DRIVMEDELSTATIONER

(2)

Riskbedömning för detaljplan Erikslund 11 & Strängnäs 2:1

Transport av farligt gods på väg samt närhet till drivmedelstationer

Erikslund 11, Strängnäs 2:1 Strängnäs

KUND

Strängnäs Kommun

KONSULT

WSP Environmental Sverige

121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm http://www.wspgroup.se

KONTAKTPERSONER

Jessica Fälth, WSP Sverige AB, 010-722 88 39 Daniel Quick, Strängnäs kommun, 0152-292 38

UPPDRAGSNAMN

Riskutredning DP Erikslund 11 och Strängnäs 2:1

UPPDRAGSNUMMER 10268209

FÖRFATTARE Jessica Fälth DATUM 2018-08-29 ÄNDRINGSDATUM

GRANSKAD AV Lars Antonsson

GODKÄND AV Jessica Fälth

(3)

DOKUMENTHISTORIK OCH KVALITETSKONTROLL

Utgåva/revidering Utgåva 1 Revision 1 Revision 2 Revision 3

Anmärkning FÖR GRANSKNING

AV BESTÄLLAREN

Uppdatering med karta vilken illustrerar skyddsavstånd

Datum 2018-05-22 2018-08-29

Handläggare Jessica Fälth Jessica Fälth

Signatur JF

Granskare Lars Antonsson

Signatur LA

Godkänd av Jessica Fälth Jessica Fälth

Signatur JF JF

Uppdragsnummer 10268209

(4)

Sammanfattning

WSP har av Strängnäs kommun fått i uppdrag att göra en riskbedömning med

avseende på planerad bostadsbebyggelse på detaljplan Erikslund 11 och detaljplan Strängnäs 2:1, del av Upplaget 10, med hänsyn till drivmedelshantering (brandfarlig vätska) på drivmedelsstationerna på Eskilstunavägen 30, 33 och 35 samt drivmedelstransporterna till dessa.

Syftet med denna riskbedömning är att uppfylla Plan- och bygglagens (2010:900) krav på lämplig markanvändning med hänsyn till risk, samt Länsstyrelsens krav på beaktande av

riskhanteringsprocessen vid markanvändning intill farligt gods-led.

Målet med riskbedömningen är att utreda lämpligheten med planerad markanvändning utifrån riskpåverkan. I ovanstående ingår att efter behov ge förslag på åtgärder.

I tabellerna nedan anges rekommenderade skyddsavstånd som bör hållas mellan riskkällor och bostadsbebyggelse, dessa tabeller återfinns i Kapitel 5. Om skyddsavstånden understigs behöver andra riskreducerande åtgärder vidtas, se Kapitel 6.

Riskkällor identifierade för Erikslund 11 med respektive rekommenderat skyddsavstånd.

Riskkälla Skyddsavstånd från

riskkälla

Eskilstunavägen (vägkant) 33 meter

Drivmedelstation (Circle K) - Lossning 23 meter Drivmedelstation (Circle K) - Mätarskåp 10 meter

Drivmedelstation (ST1) - Lossning 23 meter

Drivmedelstation (ST1) - Mätarskåp 10 meter Hedins Bilservice – Byggnad (eldningsolja) 9 meter

Riskkällor identifierade för Strängnäs 2:1, del av och Upplaget 10 med respektive rekommenderat skyddsavstånd.

Riskkälla Skyddsavstånd från riskkälla

Drivmedelstation (Tanka) - Lossning 23 meter Drivmedelstation (Tanka) - Mätarskåp 10 meter Drivmedelstation (Circle K) - Lossning 23 meter Drivmedelstation (Circle K) - Mätarskåp 10 meter

Detta är en övergripande riskbedömning, där slutsatserna baseras på beräknade konsekvensavstånd, erfarenheter från tidigare utredningar samt riktlinjer. Inga sannolikhetsberäkningar genomförs inom ramen för denna utredning. Riskbedömningen kan kompletteras med detta i ett senare skede om högre detaljeringsgrad är nödvändig.

(5)

INNEHÅLL

INLEDNING 6

1.1 SYFTE OCH MÅL 6

1.2 OMFATTNING 6

1.3 AVGRÄNSNINGAR 7

1.4 STYRANDE DOKUMENT 7

1.5 UNDERLAGSMATERIAL 11

1.6 INTERNKONTROLL 11

OMRÅDESBESKRIVNING 12

2.1 OMGIVNING 12

2.2 PLANOMRÅDENA 13

2.3 INFRASTRUKTUR 16

RISKIDENTIFIERING 17

3.1 IDENTIFIERING OCH BESKRIVNING AV RISKKÄLLOR 17 3.2 SAMMANSTÄLLNING AV OLYCKSSCENARIER 19

KONSEKVENSBERÄKNINGAR 20

4.1 PÖLBRAND LOSSNINGSPLATS 21

4.2 PÖLBRAND MÄTARSKÅP 22

4.3 FARLIGT GODS 23

REKOMENDERADE SKYDDSAVSTÅND 24

5.1 ERIKSLUND 11 24

5.2 STRÄNGNÄS 2:1, DEL AV OCH UPPLAGET 10 24

5.3 ILLUSTRATION AV SKYDDSAVSTÅND 25

ÖVRIGA RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER 25

6.1 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER INOM PLANOMRÅDET 26 6.2 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER BENSINSTATIONER 26

DISKUSSION 27

SLUTSATSER 28

REFERENSER 29

(6)

INLEDNING

WSP har av Strängnäs kommun fått i uppdrag att göra en riskbedömning med avseende på planerad bostadsbebyggelse på detaljplan Erikslund 11 och detaljplan Strängnäs 2:1, del av Upplaget 10. Detta med hänsyn till drivmedelshantering (brandfarlig vätska) på drivmedelsstationerna på Eskilstunavägen samt drivmedelstransporterna till dessa.

Söder om planområdet Erikslund 11 samt norr om planområdet Strängnäs 2:1, del av Upplaget 10 löper Eskilstunavägen vilken utgör leveransväg för brandfarlig vätska till de tre drivmedelsstationerna belägna i området. Drivmedelstationerna som finns i anslutning till de två planområdena är:

 Tanka – med adress Eskilstunavägen 30 och fastighetsbeteckning Erikslund 11

 ST1 – med adress Eskilstunavägen 33 och fastighetsbeteckning Upplaget 8

 Circle K - med adress Eskilstunavägen 35 och fastighetsbeteckning Upplaget 7

Enligt Länsstyrelsen i Södermanlands län ska riskhanteringsprocessen beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meter från farligt gods-led [1]. Med anledning av länsstyrelsens krav beaktas Eskilstunavägen i denna riskbedömning. Riskbedömningen upprättas som ett underlag för fattande av beslut om lämpligheten med planerad markanvändning, med avseende på transport av farligt gods till drivmedelsstationer utmed Eskilstunavägen.

1.1 SYFTE OCH MÅL

Syftet med denna riskbedömning är att uppfylla Plan-och bygglagens (2010:900) krav på lämplig markanvändning med hänsyn till risk, samt länsstyrelsens krav på beaktande av

riskhanteringsprocessen vid markanvändning intill farligt gods-led och närhet till drivmedelsstationer.

Målet med riskbedömningen är utreda lämpligheten med planerad markanvändning utifrån riskpåverkan. I ovanstående ingår att efter behov ge förslag på åtgärder.

1.2 OMFATTNING

Riskbedömningen avser beskriva riskbilden med syfte att möjliggöra en bedömning av detaljplanens lämplighet med avseende på liv och hälsa i enlighet med krav för markanvändning i Plan-och bygglagen, samt att vid behov föreslå riskreducerande åtgärder. Bedömningen tar huvudsakligt avstamp i nedanstående frågeställningar:

 Vad kan inträffa? (riskidentifiering)

 Vad är konsekvensen av det inträffade? (konsekvensberäkningar)

 Vilka riktlinjer finns?

 Är risken acceptabel? (riskvärdering)

 Rekommenderas åtgärder? (riskreduktion)

(7)

1.3 AVGRÄNSNINGAR

I riskbedömningen belyses risker förknippade med transport av farligt gods på Eskilstunavägen samt närhet till drivmedelsstationerna belägna på Eskilstunavägen. De risker som har beaktats är plötsligt inträffade skadehändelser (olyckor) med livshotande konsekvenser för tredje man, d.v.s. risker som påverkar personers liv och hälsa. Bedömningen beaktar inte påverkan på egendom, miljö eller arbetsmiljö, personskador som följd av påkörning eller kollision eller långvarig exponering av buller, luftföroreningar samt elsäkerhet.

Resultatet av riskbedömningen gäller under angivna förutsättningar. Vid förändring av förutsättningarna behöver riskbedömningen uppdateras.

Denna övergripande riskbedömning baseras inte på några sannolikhetsberäkningar, vilket innebär att riskuppskattning i form av individrisk och samhällsrisk inte genomförs.

1.4 STYRANDE DOKUMENT

I detta avsnitt redogörs för de dokument som huvudsakligen varit styrande i framtagandet och utformningen av riskbedömningen.

1.4.1 Plan- och bygglagen

Plan- och bygglagen (2010:900) ställer krav på att bebyggelse lokaliseras till för ändamålet lämplig plats med syfte att säkerställa en god miljö för brukare och omgivning.

Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till […] människors hälsa och säkerhet, … (PBL 2010:900. 2 kap. 5§) Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till […] skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser, … (PBL 2010:900. 2 kap. 6§)

(8)

1.4.2 Riktlinjer för Södermanlands län

Länsstyrelsen i Södermanlands län har publicerat en vägledning med rekommendationer för hur hänsyn bör tas i den fysiska planeringen i anslutning till vägar och järnvägar med transporter av farligt gods. Rekommenderade skyddsavstånd illustreras i Figur 1 nedan. Skyddsavstånden avser

exploatering i områden där det inte finns riskreducerande faktorer och avvikelser från dessa kan innebära att särskilda skyddsåtgärder krävs. För att avgöra vilka skyddsåtgärder som är nödvändiga behövs en riskanalys [1].

Figur 1 Zonindelning för riskhanteringsavstånd. Zonerna representerar lämplig markanvändning i förhållande till transportled för farligt gods [1].

Länsstyrelsen i Södermanlands läns vägledning anger att för verksamhet närmare än 150 meter från farligt gods-led behöver markanvändningen vara genomtänkt och avstånden anpassas efter vilken typ av verksamhet som planeras. För markanvändning bortom 150 meter från farligt gods-led är i princip alla typer av markanvändning lämplig.

(9)

1.4.3 Riktlinjer för drivmedelsstationer

Rekommenderade avstånd till drivmedelsstationers olika anläggningsdelar redogörs för i MSB:s handbok Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer [2] och beror av bebyggelsetyp och hanterade ämnen. Dessa skyddsavstånd anges i Tabell 1 nedan.

Tabell 1 Rekommenderade skyddsavstånd mellan drivmedelsstationens olika systemdelar och verksamhet belägen utanför fastigheten. Gäller för hantering av brandfarliga vätskor klass 1.

Objekt Lossningsplats

för tankfordon

Mätarskåp Pejlförskruvning Avluftningsrör till cistern Plats där människor vanligen vistas,

t.ex. bostad, kontor,

stationsbyggnad (A-byggnad), gatukök, butik, servering eller andra objekt med stor brandbelastning eller lokal där öppen eld eller gnistor förekommer.

25^1,2 meter 18¹ meter 6 meter 12 meter

Stationsbyggnad (B-byggnad) 12 meter 6³ meter 3 meter 6 meter Minst en utrymningsväg från

stationsbyggnad. Nödutgång bör inte mynda mot pumpområdet.

18 meter 9 meter 6 meter 12 meter

Byggnad där människor vanligen inte vistas, t.ex. fristående förråd, garage eller objekt med låg brandbelastning

9 meter 3 meter 3 meter 3 meter

Förrådsbyggnad med stor

brandbelastning⁴ 12 meter 3 meter 3 meter 6 meter

Cistern ovan mark för vätska⁵ 3 meter 3 meter - -

Starkt trafikerad väg eller gata 3 meter 3 meter 3 meter 3 meter

Parkeringsplatser 6 meter 3 meter 3 meter 6 meter

Miljöstation 12 meter 12 meter 3 meter 12 meter

Båtplatser 25 meter 25 meter - 18 meter

1) Busshållplats och gatukök utan gäster inomhus kan placeras minst 18 meter från påfyllningsanslutning till cistern förutsatt att gästbord placeras minst 25 meter från påfyllningsanslutning.

2) Avståndet kan halveras om vägg mot spillzon är av obrännbart material och lägst i brandteknisk klass EI60 utan ventilationsöppningar och brandtekniskt oklassade fönster. Hela avståndet gäller dock för in- och utgångar.

3) Avståndet förutsätter att mark mellan t.ex. byggnad och pumpö är doserad med fall mot pumpön samt att doseringen omfattar hela spillzonen.

4) Avser t.ex. förråd för lösa behållare med brandfarlig vara.

5) För s.k. containerstationer gäller särskilda rekommendationer

(10)

1.4.4 Riktlinjer för hantering av brandfarliga vätskor

Rekommenderade skyddsavstånd mellan olika skyddsobjekt och brandfarlig vätska i cistern eller lös behållare redogörs för i Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:2) [3]. Dessa

skyddsavstånd redovisas i Tabell 2 nedan. V är volym i m³ [3].

Tabell 2 De rekommenderade skyddsavstånden mellan skyddsobjekt och brandfarlig vätska i cistern eller lös behållare, där volymen har enheten m3.

Kringliggande skyddsobjekt

Klass 1 och 2a Klass 2b och 3

V≤3 3<V≤100 V>100 V≤12 12<V≤100 V>100 Byggnader av

obrännbart material, icke brandfarlig verksamhet

9 m 12 m 25 m 6 m 9 m 12 m

Materiel med stor

brandbelastning

12 m 25 m 50 m 9 m 12 m 25 m

Byggnad av brännbart material, brandfarlig verksamhet, A- byggnad

25 m 50 m 50 m 9 m 12 m 25 m

Svårutrymda lokaler, sjukhus, skolor m.m., annan verksamhet med farliga ämnen

25 m 50 m 100 m 12 m 25 m 50 m

(11)

1.5 UNDERLAGSMATERIAL

Arbetet baseras på följande underlag:

 Uppgifter från Räddningstjänsten

o Tillstånd att hantera brandfarligvätska för Tanka, ST1 och Circle K

 Uppgifter från drivmedelstationer o Leveranser

o Årsförbrukning

o Klassningsplan för drivmedelstationerna ST1 och Tanka

 Bild över planområden, Strängnäs kommun, lantmäteriet-Geodatasamverkan, 2018-04-19.

 Minnesanteckningar och fotografier från platsbesök genomfört av Jessica Fälth 2018-04-18.

1.6 INTERNKONTROLL

Rapporten är utförd av Jessica Fälth (Civilingenjör Riskhantering) som också varit uppdragsansvarig. I enlighet med WSP:s miljö- och kvalitetsledningssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001, omfattas denna handling av krav på internkontroll. Detta innebär bland annat att en från projektet fristående person granskar förutsättningar och resultat i rapporten. Ansvarig för denna granskning har varit Lars Antonsson (Brandingenjör och Civilingenjör Riskhantering).

(12)

OMRÅDESBESKRIVNING

I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av planområdena med omgivning med syfte att överskådligt tydliggöra de förutsättningar och konfliktpunkter som utgör grund för bedömningen.

2.1 OMGIVNING

Söder om planområdet Erikslund 11 samt norr om planområdet Strängnäs 2.1, del av Upplaget 10 löper Eskilstunavägen vilken utgör leveransväg för brandfarlig vätska till drivmedelsstationerna Circle K, ST1 och Tanka belägna på Eskilstunavägen.

Drivmedelsstationernas placering i förhållande till planområdena ses i Figur 2. Alla drivmedelstationer hanterar brandfarlig vätska. I byggnaden mellan Upplaget 10 och ST1 på fastighet Upplaget 9 ligger verksamheten Hedins bilservice - autoexperten som handskas med mindre mängder brandfarlig vätska. En översiktsbild kan ses i Figur 2.

Figur 2 Översiktlig bild över planområdena Erikslund 11 samt Strängnäs 2.1, del av Upplaget 10 (inringade i rött) i förhållande till Eskilstunavägen och de drivmedelstationer som är belägna där. Bild från Strängnäs kommun, Lantmäteriet-Geodatasamverkan.

(13)

2.2 PLANOMRÅDENA

Nedan kommer en beskrivning av de två olika planområdena. De hanteras separat då de har olika förutsättningar.

2.2.1 Erikslund 11

Figur 3 Urklipp ifrån Figur 2 som endast visar planområdet Erikslund 11.

Planområdet är beläget norr om Eskilstunavägen i Strängnäs stad. Planens syfte är att möjliggöra bostadsbebyggelse i form av flerbostadshus i 4-5 våningar. För att kunna genomföra denna detaljplan förväntas en avveckling av drivmedelstationen Tanka i Figur 2.

I västra delen av planområdet, till väster om Tanka, finns ett område med vegetation som är upphöjt i förhållande till Eskilstunavägen vilket kan ses i Figur 4 och Figur 5. Östra delen av området har en viss upphöjning i förhållande till Eskilstunavägen vilket kan ses i Figur 6. Mellersta delen av planområdet där största delen av drivmedelstationen Tanka befinner sig på ungefär samma plan som

Eskilstunavägen vilket kan ses i Figur 7.

Figur 4 Vegetationen väster om Tanka är upphöjd i förhållande till Eskilstunavägen.

(14)

Figur 5 Bilden visar också den befintlig upphöjda vegetation längst västerut i planområdet.

Figur 6 Östra delen av planområdet som har en viss upphöjning i förhållande till Eskilstunavägen.

(15)

Figur 7 Mittendelen av planområdet vilket är marginell upphöjning i förhållande till Eskilstunavägen.

2.2.2 Strängnäs 2:1, del av och Upplaget 10

Figur 8 Urklipp ifrån Figur 2 som endast visar planområdet Strängnäs 2:1, del av och Upplaget 10

Planområdet är beläget söder om Eskilstunavägen i Strängnäs stad. Planens syfte är att möjliggöra bostadsbebyggelse i form av flerbostadshus i 4-5 våningar. Östra delen av området är täckt av vegetation som är upphöjt i förhållande till Eskilstunavägen vilket kan ses i Figur 9. I västra delen av planområdet finns en större byggnad där ytan är en aning upphöjd i förhållande till Eskilstunavägen vilket kan ses i Figur 10.

(16)

Figur 9 Vegetation i östra delen av planområdet som är upphöjt i förhållande till Eskiltunavägen,

Figur 10 Byggnad som befinner sig på västra sidan av planområdet vilket har en viss upphöjning i förhållande till Eskiltunavägen.

2.3 INFRASTRUKTUR

Eskilstunavägen går mellan de två planområdena där transporteras farligt gods till de

drivmedelsstationer som befinner sig längs vägen. Eskilstunavägen har en lutning från väst till öst.

(17)

RISKIDENTIFIERING

I detta kapitel redovisas de risker som har identifierats i anslutning till planområdena.

3.1 IDENTIFIERING OCH BESKRIVNING AV RISKKÄLLOR

För planområdet Erikslund 11 är de primära riskkällorna Hedins Bilservice – Autoexperten,

drivmedelstationerna ST1 och Circle K samt de farligt gods transporter som sker på Eskilstunavägen från och till dessa.

För planområdet Strängnäs 2.1, del av Upplaget 10 är de primära riskkällorna Hedins Bilservice – Autoexperten, drivmedelstationerna Tanka, ST1 och Circle K samt de farligt gods transporter som sker på Eskilstunavägen från och till dessa.

Farligt gods är ett samlingsbegrepp för farliga ämnen och produkter som har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö och egendom om det inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av regelsamlingar [5] som tagits fram i internationell samverkan. Farligt gods som transporteras på väg delas in i nio olika klasser enligt det så kallade ADR-S-systemet vilket baseras på den dominerande risken som finns med att transportera ett givet ämne eller produkt.

3.1.1 Drivmedelstation – Tanka

På denna drivmedelsstation hanteras de brandfarliga vätskorna bensin, etanol (E85) och diesel samt spolarvätska och spillolja. Vilka brandfarliga vätskor samt mängd av dessa som Tanka har tillstånd att hantera finns beskrivet i Tabell 3. Olycka i samband med främst pumpstation samt lossning kan ge upphov till skadescenarier vilka påverkar omgivningen. Förvaring av den brandfarliga varan sker under mark förutom spillolja som förvaras över mark.

Frekvensen för leveranser av drivmedel varierar, men sker cirka 9-10 gånger/månad. Vilken rutt tankbilen kör varierar då detta beror av andra anläggningars läge i förhållande till Tanka om transporten skall köra vidare¹.

Tanka är ej en riskkälla för planområdet på Erikslund 11 då den kommer tas ur bruk vid eventuell byggnation på området. Det minsta avståndet från lossningsplats eller mätarskåp på Tanka till Upplaget 10 är 23 meter.

Tabell 3 Vilka brandfarliga vätskor samt mängd av dessa som Tanka har tillstånd att hantera [4].

Brandfarlig vätska Mängd (liter)

Bensin 95/97 20 000

E85 10 000

Diesel 10 000

Spolarvätska 500

Spillolja 2000

3.1.2 Drivmedelstation – Circle K

På denna drivmedelsstation hanteras brandfarlig vätska i form av bensin, etanol(E85), diesel, gasol och en mindre mängd av diverse vätskor. Vilka brandfarliga vätskor samt mängd av dessa som Circle K har tillstånd att hantera finns beskrivet i Tabell 4. Olycka i samband med främst pumpstation samt lossning kan ge upphov till skadescenarier vilka påverkar omgivningen.

1 Uppgifter utlämnade av Lena Eriksson Regionledningsassistent på Bilia som äger Tanka.

(18)

Leverans av drivmedel varierar men sker cirka 2 gånger/veckan och kör från väster och går då inte förbi planområdet. Vid en leverans levereras oftast 2 cisterner med diesel och en med bensin. En cistern innehåller 15 000 liter².

Det minsta avståndet från lossningsplats eller mätarskåp på Circle K till planområde på fastighet Erikslund 11 är 40 meter och minsta avståndet till Upplaget 10 är nära 120 meter.

Tabell 4 Vilka brandfarliga vätskor samt mängd av dessa som Cirkle K har tillstånd att hantera [4].

Bensin 95/97 45 000

E85 15 000

Diesel 30 000

Gasol 3000

Blandat 3000

3.1.3 Drivmedelstation – ST1

På denna drivmedelsstation hanteras brandfarlig vätska i form av diverse drivmedel vilka är bensin, etanol (E85) och diesel. Vilka brandfarliga vätskor samt mängd av dessa som ST1 har tillstånd att hantera finns beskrivet i Tabell 5. Olycka i samband med främst pumpstation samt lossning kan ge upphov till skadescenarier vilka påverkar omgivningen.

Leverans av drivmedel varierar men under 2017 var det 77 leveranser vilket ger leverans cirka 1,5 gånger/veckan³. Leverans sker från väster på Eskilstunavägen och går då förbi planområde Erikslund 11 men inte Upplaget 10.

Kortaste avstånd från lossningsplats eller mätarskåp på ST1 till planområdet på Erikslund 11 är 22 meter. Minsta avståndet från lossningsplatsen på ST1 och Upplaget 10 är 50 meter.

Tabell 5 Vilka brandfarliga vätskor samt mängd av dessa som ST1 har tillstånd att hantera [4].

Bensin 95/97 45 000

E85 10 000

Diesel 20 000

3.1.4 Hedins Bilservice – Autoexperten, Upplaget 9

På denna bilverkstad hanteras brandfarlig vätska i form av eldningsolja i en mängd av 1500 liter vilket förvaras i behållare inomhus i källare och fylls på ca 0,5 gånger/månad⁴.

Eldningsoljan är en brandfarlig vätska som tillhör klass 3 enligt förordning (1272/2008) om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar.

För den mängd som hanteras krävs inte tillstånd för hantering av brandfarlig vara [5].

2 Uppgifter utlämnade direkt från drivmedelsstationen Circle K.

3 Uppgifter utlämnade av Erik Lindbäck, Gruppchef Logistik på ST1.

4 Uppgifter utlämnade av Jimmy Hedin ägare av Hedins Bilservice.

(19)

3.1.5 Eskilstunavägen - Målpunktstransport till drivmedelstationer

På Eskilstunavägen transporteras det farligt gods till och från de tre drivmedelstationerna samt Hedins Bilservice som ligger utmed vägen vilket är sammanställt i Tabell 6.

Kortaste avstånd mellan planområdet Upplaget 10 och Eskilstunavägen är ca 5 meter vilket också gäller mellan planområdet Erikslund 11 och Eskilstunavägen.

Tabell 6 Sammanställning av antal transporter av farligt gods till respektive destination [4].

Mål för transport Antal transporter i veckan (ca)

Tanka 2,5

Circle K 2

St1 1,5

Hedins Bilservice 0,1

3.2 SAMMANSTÄLLNING AV OLYCKSSCENARIER

Nedan följer en sammanställning av de olycksscenarier som har identifierats vid riskkällorna vilka bedöms relevanta att genomföra konsekvensberäkningar för.

 Läckage och pölbrand vid lossning.

 Läckage och pölbrand vid mätarskåp vid tankning.

 Olycka med drivmedelstransport på Eskilstunavägen.

(20)

KONSEKVENSBERÄKNINGAR

Den vanligaste typen av olycka vid hantering av brandfarlig vätska är pölbrand. Pölbränder uppstår vid antändning av ett läckage.

Dimensionerande infallande strålning för betydande omgivningspåverkan har i denna analys ansatts till 15 kW/m². Vid sådan strålningsnivå upplever personer outhärdlig smärta efter kort exponering och brandspridning till fibrösa material, t.ex. oskyddat trä kan inträffa.

Infallande strålning har beräknats med metodik för cirkulär flambas i FOA-handboken [6] enligt nedan:

ℎ𝑓= 𝑑𝑝∙ 42[ ^𝑏

′

𝜌_𝑎√^{𝑔 ∙ 𝑑}𝑝

]

0,61

där

ℎ_𝑓 = Flammans höjd m

𝑑𝑝 = Pölens diameter m

𝑏^′ = Förbränningshastighet kgm^-2s^-1

𝜌_𝑎 = Luftens densitet kgm^-3

𝑔 = Tyngdacceleration ms^-2

𝑏^′= 1,0 ∙ 10⁻³∙ ℎ_𝑐 ℎ_𝑣+ 𝑐_𝑣∆𝑇

där

𝑏^′ = Förbränningshastighet kgm^-2s^-1

ℎ𝑐 = Energivärde Jkg^-1

ℎ𝑣 = Ångbildningsvärme Jkg^-1

𝑐_𝑣 = Specifik Värmekapacitet Jkg^-1K^-1

∆𝑇 = Tomgivning - Tkokpunkt K

𝑃₁=0,35 ∙ 𝑏^′∙ ℎ_𝑐 1 + 4ℎ𝑓/𝑑𝑓

där

𝑃1 = Utfallande strålning Wm^-2 𝑏^′ = Förbränningshastighet kgm^-2s^-1

ℎ𝑐 = Energivärde Jkg^-1

ℎ_𝑓 = Flammans höjd m

𝑑_𝑓 = Flammans/Pölens diameter m

𝑃₁₂= 𝑃₁∙ 𝜏_𝑎∙ 𝐹₁₂ där

𝑃₁₂ = Infallande strålning Wm^-2 𝑃₁ = Utfallande strålning Wm^-2

𝜏_𝑎 = Transmissionsförmåga -

𝐹₁₂ = Vinkelkoefficient/Synfaktor -

Samtliga beräkningar utgörs vid halva flammans höjd, då det är där strålningen är som högst. Detta antagande är i stor utsträckning konservativt, i synnerhet med hänsyn till personsäkerhet och lägre anläggningsdelar.

All brandfarlig vätska (bensin, diesel och E85) antas i beräkningarna utgöras av bensin, vilket bedöms vara konservativt.

Beräkningarna tar fram ett konsekvensavstånd vilket är det avstånd där omgivningen från pölkant påverkas av en strålning högre än 15 kW/m².

(21)

4.1 PÖLBRAND LOSSNINGSPLATS

Ett typiskt utsläpp vid lossning är att slangen lossnar vilket skulle medföra att läckage kan ske från det som finns kvar i slangen. Mängden i slangen uppskattas vara i storleksordningen 150 liter [2].

Spillzoner skall finnas i anslutning till lossningsplatsen för att fånga upp läckage. Rekommendationen för en spillzon där lossning sker från bil med släp är 16 x 4 meter medan 8 x 4 meter för spillzon är tillräckligt för lossning från bil utan släp. Drivmedelstationen ST1 har en spillzon på 16 x 4 vilket kan utläsas ur deras situationsplan⁵ medan spillplattan vid lossning är ca 6 x 2,5 meter vid Circle K⁶. För att vara konservativ beräknas pölbranden på största spillzonen vilket motsvarar en area på 64 m².

Beräkningar utförs utefter en cirkulär pöl med arean 64 m² och diametern 9 m. Från ytterkanten av pölen (spillplattan) så blir beräknat konsekvensavstånd 13,5 meter.

Figur 11 Utdata strålningsberäkningar pölbrand i spillzon vid lossning. Rött horisontellt streck representerar dimensionerande skadekriterie, 15 kW/m2.

5 Uppgifter utlämnade från Alexander Berg, Projektingenjör Bygg- och underhållsavdelningen på ST1.

6 Uppgifter utlämnade direkt från drivmedelsstationen Circle K.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

STRÅLNINGSNIVÅ (KW/M2)

AVSTÅND FRÅN YTTERKANT (M)

Strålingsnivå på halva höjden

64 kvm (d=9m)

(22)

4.2 PÖLBRAND MÄTARSKÅP

Mindre utsläpp kan förekomma vid mätarskåp i samband med tankning. Vid slangbrott är den maximala volymen bränsle som kan läcka ut 100 liter. Vid mätarskåp är standard att ha en spillzon som täcker slangens längd + en meter [2]. Om slangen är 2,5 meter så skall spillzonen vara minst 3,5 meter bred. Beräkningar utförs på en cirkulär pöl med diametern 4 meter vilket anses vara

konservativt. Från ytterkanten av pölen så blir beräknat skyddsavstånd 6 meter detta med avseende på att pölen hålls innanför spillzonen.

Figur 12 Utdata strålningsberäkningar pölbrand i spillzon vid mätarskåp. Rött horisontellt streck representerar dimensionerande skadekriterie, 15 kW/m2.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

0 5 10 15 20 25 30

Strålingsnivå på halva höjden

12,5 kvm (d=4m)

(23)

4.3 FARLIGT GODS

Farligt gods som går till bensinstationerna på Eskilstunavägen går förbi planområdet. Läckage kan ske på vägen från dessa fordon vid en allvarlig olycka som medföra skada på tanken och ge upphov till pölbrand vid antändning. Sannolikheten för denna typ av allvarliga olycka är mycket liten.

De pölstorlekar som antas kunna bildas vid läckage av brandfarlig vätska har för olycka på väg antagits till 50 m² (litet), 200 m² (mellanstort) respektive 400m²(stort).

Strålningsberäkningar har genomförts med hjälp av handberäkningar [7]. I Tabell 7 redovisas konsekvensområden inom vilka personer kan antas omkomma vid olika pölstorlekar.

Figur 13 Utdata strålningsberäkningar pölbrand vid utsläpp från fordon som transporterar farligt gods. Rött horisontellt streck representerar dimensionerande skadekriterie, 15 kW/m2.

Tabell 7 Avstånd till kritisk strålningsnivå på halva flammans höjd (15 kW/m²) för olika pölstorlekar.

Scenario Pölbrand av

varierande storlek

Avstånd till 15 kW/m² från pölkant

Litet utsläpp 50 m² 12 meter

Mellanstort utsläpp 200 m² 23 meter

Stort utsläpp 400 m² 33 meter

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Strålingsnivå på halva höjden

50 kvm (d=8m) 200 kvm (d=16m) 400 kvm (d=23m)

(24)

REKOMENDERADE SKYDDSAVSTÅND

I Tabell 8 och i Tabell 9 presenteras de skyddsavstånd för respektive planområde vilka har tagits fram med hjälp av konsekvensberäkningarna ovan där konsekvensavstånd beräknades. Vid pölbrand är avstånden beräknade från pölkant i konsekvensberäkningarna och då det intressanta avståndet är den ifrån riskkällan har därför diametern på pölen adderats till konsekvensavståndet.

Skyddsavståndet för Hedins Bilservice har tagits från Tabell 2. Detta med uppgiften om att eldningsoljan tillhör klass 3 samt att mängden som förvaras är under 12 m³. Kringliggande

skyddsobjekt ansätts till att vara byggnader av brännbart material, brandfarlig verksamhet och/eller A- byggnad.

För Eskilstunavägen har det största konsekvensavståndet satts till skyddsavstånd för att täcka in olika scenarier. Det konsekvensavståndet har beräknats utifrån att ett stort läckage (400 m²) antänder vilket dock är ett scenario som har låg sannolikhet på denna väg som har lägre flöden transport av farligt gods.

Ett skyddsavstånd innebär att skyddsvärt objekt, till exempel bostäder, inte får placeras inom ett visst avstånd från en riskkälla. Inom ett skyddsavstånd kan mindre störningskänsliga verksamheter finnas, liksom skyddsanordningar, t.ex. vall och plank. Inom skyddsavståndet tillåts verksamheter som ej uppmuntrar till stadigvarande vistelse, till exempel parkmark. Skyddsavstånd som riskreducerande åtgärd har hög tillförlitlighet och fungerar oberoende av andra åtgärder.

5.1 ERIKSLUND 11

För att kunna genomföra denna detaljplan förväntas en avveckling av drivmedelstationen Tanka som också ligger på Erikslund 11.

Tabell 8 Riskkällor identifierade för Erikslund 11 med respektive rekommenderat skyddsavstånd.

Riskkälla Skyddsavstånd från

riskkälla

Drivmedelstation (Circle K) - Lossning 23 meter Drivmedelstation (Circle K) - Mätarskåp 10 meter

5.2 STRÄNGNÄS 2:1, DEL AV OCH UPPLAGET 10

Tabell 9 Riskkällor identifierade för Strängnäs 2:1, del av och Upplaget 10 med respektive rekommenderat skyddsavstånd.

Riskkälla Skyddsavstånd från riskkälla

Drivmedelstation (Tanka) - Lossning 23 meter Drivmedelstation (Tanka) - Mätarskåp 10 meter Drivmedelstation (Circle K) - Lossning 23 meter Drivmedelstation (Circle K) - Mätarskåp 10 meter

(25)

Drivmedelstation (ST1) - Lossning 23 meter Drivmedelstation (ST1) - Mätarskåp 10 meter Hedins Bilservice – Byggnad (eldningsolja) 9 meter

5.3 ILLUSTRATION AV SKYDDSAVSTÅND

Figur 14. Illustration av rekommenderat skyddsavstånd från riskkällor.

ÖVRIGA RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER

I kapitel 5 anges rekommenderade skyddsavstånd till de olika riskkällorna. Om dessa skyddsavstånd upprätthålls bedöms inga ytterligare åtgärder vara nödvändiga. I de fall exploatering önskas inom rekommenderat skyddsavstånd, behöver riskreducerande åtgärder vidtas. Nedan följer förslag på möjliga riskreducerande åtgärder. Observera att avsnittet utgör ett diskussions- och beslutsunderlag för vidare planering och således inte har formulerats som konkreta planbestämmelser. Åtgärdernas lämplighet behöver utredas mer i detalj när specifika planförslag finns framtagna. Åtgärderna är

uppdelade i åtgärder som genomförs inom planområdet, och åtgärder som kan genomföras på befintlig drivmedelsstation.

(26)

6.1 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER INOM PLANOMRÅDET

6.1.1 Byggnadstekniskt brandskydd

Åtgärden innebär att ytterväggar, tak, fasad och/eller fönster utformas på ett sätt vilket reducerar konsekvensen i händelse av brandpåverkan till följd av pölbrand.

Obrännbara fasadmaterial och takytskikt kan användas för att försvåra brandspridning till byggnaden, men innebär inte explicit att brand- eller brandgasspridning in i byggnaden till följd av ledning eller otätheter förhindras. Brandtekniskt klassade ytterväggar och fönster kan användas som komplement till obrännbara fasadmaterial för att förhindra brand- och brandgasspridning till inomhusmiljön. Genom att utforma ytterväggar i lägst brandteknisk klass EI 30 och fönster i lägst klass EW 30 görs bedömning att risken för brandspridning in i byggnaden i händelse av pölbrand reduceras på ett tillfredsställande sätt.

Observera att brandklassade väggar kan utformas med brännbara material och ytskikt. Brandklassade fönster får vara öppningsbara.

Åtgärden kan regleras med detaljplan, och bör då införas som funktionsbaserad bestämmelse, eftersom fasad, fönster och ventilation ska fungera ihop.

6.1.2 Placering av friskluftsintag

Åtgärden innebär att friskluftsintag placeras högt på oexponerad sida, vanligen bort från riskkällan.

Syftet med åtgärden är att minska den mängd brandgas som kommer in i byggnaden via

ventilationssystemet. Åtgärden minskar konsekvensen för personer som vistas inomhus vid utsläpp av brandgaser. Åtgärdens effekt minskar om det finns andra öppningar i fasad, som fönster och dörrar.

Åtgärden kan vara lämplig att reglera i detaljplan om den är projektanpassad.

6.1.3 Dike och nivåskillnader

Dike anordnas mot riskkällan med syfte att samla upp utsläpp av brandfarlig vätska. Åtgärden kan reducera konsekvensen av pölbrand, eftersom diket samlar upp vätskeutsläpp. Dikets djup och bredd bör utredas i detalj för att anpassa den riskreducerande effekten.

Liknande effekt fås om planområdet höjs upp till en högre nivå än väg och drivmedelsstationer, eller om en kant/barriär som förhindrar ett vätskeutsläpp från att rinna mot planområdet anordnas.

6.1.4 Disposition av planområde

Genom att reglera användandet av planområdets yta kan den optimeras baserat på risknivå. Till exempel kan garage eller förrådsbyggnader utgöra barriärer mot mer skyddsvärda byggnader som bostäder. För ytor med förhöjd risk kan användandet regleras till parkmark eller annan verksamhet som inte ger upphov till stadigvarande vistelse.

6.2 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER BENSINSTATIONER

6.2.1 Begränsning av vätskepölens yta vid utsläpp

För att begränsa vätskepölens yta vid ett läckage, och därmed pölbrandens storlek vid antändning, kan spillplattan delas upp i flera mindre sektioner. Det är dock viktigt att volymen vätska som ryms i

spillzonen ej minskas.

(27)

DISKUSSION

Riskbedömningar av detta slag är alltid förknippade med osäkerheter, om än i olika stor utsträckning.

Osäkerheter som påverkar resultatet kan vara förknippade med bl.a. det underlagsmaterial och de beräkningsmodeller som analysens resultat är baserat på.

Denna riskbedömning är genomförd på en övergripande nivå, där inga sannolikhetsberäkningar är genomförda. Individ- och samhällsrisken för planområdena är därmed inte uppskattad. Att

skyddsavstånden enbart är baserade på beräknade konsekvensavstånd innebär att de är konservativa, då sannolikheten för pölbrand är låg. Riskbedömningen kan vid behov fördjupas med avseende på detta.

En dialog bör föras med drivmedelsstationernas ägare om exploateringen medför att MSB:s rekommenderade skyddsavstånd för riskkällor på bensinstationer understigs, så att de kan hålla en god dialog med sin tillsynsmyndighet för tillstånd för hantering av brandfarlig vara.

Förslagen på riskreducerande åtgärder bör fördjupas när planförslag finns framme, så att de kan anpassas efter planförslaget och lämpligheten kan utredas vidare.

(28)

SLUTSATSER

I tabell 8 och tabell 9 anges rekommenderade skyddsavstånd som bör hållas mellan riskkällor och bostadsbebyggelse. Om skyddsavstånden understigs behöver andra riskreducerande åtgärder vidtas.

(29)

Referenser

[1] L. i. S. l. ”Farligt gods - hur man kan planera med hänsyn till risk för olyckor intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods.,” Länsstyrelsen i Södermanlands län, Nyköping, 2015.

[2] MSB, ”Handbok - Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer,” 2015.

[3] Sprängämnesinspektionen, ”Hantering av brandfarliga vätskor,” Sprängämnesinspektionen, 2000.

[4] D. Hultman, Interviewee, Brandingenjör på Räddningstjänsten. [Intervju]. 4 April 2018.

[5] Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ”Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor,” Myndigheten för

samhällsskydd och beredskap, Stockholm, 2013.

[6] FOA, ”Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor,” Avdelningen för Vapen och skydd, Tumba, 1998.

[7] Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, Översiktsplan för Göteborg - Fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, Bilagor 1-5, 1997.

(30)

VI ÄR WSP

WSP Sverige AB

121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7

T: +46 10 7225000 Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm wsp.com

WSP är ett av världens ledande analys- och

teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare.

Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport

& Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt 39 000 medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring 4 000 medarbetare. wsp.com