Alla lärarna i undersökningen lyfter att de undervisar i grupper där det finns elever med svårigheter av olika art. En av lärarna i undersökningen, efterlyser en specialpedagog som förstår, speciellt ett av hennes ämnen bättre, och som handfast kan hjälpa henne och eleverna:
Jag skulle önska mycket mer handfast hjälp […] man skulle behöva mycket mer resurser (Lena 2012-03-29).
Kicki uppfattar att elevgrupperna hon arbetar med blivit svagare än tidigare läsår och även hon efterlyser en specialpedagog som handfast löser problem i ett praktiskt ämne:
Då när jag började, var eleverna toppelever som kom. Motiverade, duktiga. […]
Det är på senare år som elevgrupperna är annorlunda… många svaga. […] Vi behöver en specialpedagog som är inriktad mot det praktiska. Som kan tänka praktiskt. Hur man handfast löser problem i mina ämnen. Det saknar jag (Kicki 2012-03-29).
29 Birgitta uttrycker själv att hon inte anser sig inte vara så ”rådlös” att hon behöver någon hjälp av specialpedagog. Hon säger att hon i första hand skulle vända sig till en annan pedagog som har samma elev som hon har. Detta för att se om den pedagogen har liknande problem:
Man blir glad när man kommer på något sätt som fungera att man gärna delger det (Birgitta 2012-03-19).
Wivi önskade att hon hade någon som hon tillsammans med kunde se helheten hos eleverna och inte bara hennes ämnen. Hon ansåg dock att hon har så lång tid i yrket att det fungerar bra ändå.
Birgitta berättade även att hon försöker hjälpa specialpedagogen när den kommer för att observera i klassrummet. Hon brukar presentera specialpedagogen inför klassen, även om eleverna redan vet vem specialpedagogen är, och säger att specialpedagogen är där för att titta på henne som lärare. Detta brukar göra att ingen elev känner sig utpekad och specialpedagogen kan observera utan att någon elev känner sig kontrollerad.
Av de fem lärarna i undersökningen, var det en lärare (Kicki), som uttryckte att hon kände sig nöjd med sin rektors/skolledares aktiva deltagande i hennes arbete. Hon var även nöjd med att rektorn ofta kom på besök i hennes klassrum på lektionstid. Detta var dock något hela hennes arbetslag hade fått upplysa rektorn om, att de ville att hon skulle vara mer aktiv i deras arbete.
På frågan om det är vanligt att rektor/skolledare kommer på besök, var svaret från henne:
Numera är det de. Vi har bett om det och hon har lyssnat. Hon är bra (Kicki 2012-03-29).
De övriga fyra lärarna i undersökningen upplevde att deras rektorer var frånvarande i klassrumsverksamheten och endast kom för att ”visa upp sig för klassen”, och menade att antalet gånger en skolledare besökt dem i deras klassrum var lätträknat och går att räkna på
”ena handens fingrar”.
30 Gustaf lyfter att han vill ha möjlighet att kunna förbereda sina lektioner så att besökande skolledare ska få ut något av besöket. Han berättar vidare att han endast någon gång fått besök av skolledare i klassrummet och på sättet det senast skedde var han inte nöjd:
Han kom bara in… men det vore bra med en förvarning. Jag vill kunna planera så besöket blir givande, så eleverna inte bara sitter och läser eller löser uppgifter och så. När det är besök är det bra med teori, så de får vara med om något och inte bara tysta och läsande elever. Jag vill kunna förbereda och kanske få en chans att berätta vad vi gör. För att få en helhet (Gustaf 2012-03-27).
Wivi är inte heller nöjd med skolledarens frånvaro i hennes arbete. Hon berättar att hon måste be om att skolledaren ska komma och besöka hennes i undervisningen och hon ber om det ganska ofta. De få besöken Wivi får av skolledaren, är hon inte nöjd med. Hon menar att skolledaren alltid har bråttom och det är ”alltid fort in och fort ut å pratar lite med eleverna”.
Wivi vill kunna prata lite längre tid med skolledaren när han kommer. Hon vill kunna berätta vad de håller på med och att han ska se vilka svårigheter hon har med sina grupper.
Skolledaren har lovat henne att det ska bli bättre. Han har inte genomfört det än men hon är förhoppningsfull.
6.6.1 Övriga undersökningsresultat från observationer
När det gäller de observationsanteckningar som gjordes då jag följde specialpedagogerna och observerade deras samtal med bland annat lärare, anger lärarna en mängd olika anledningar till att neka specialpedagogen tillträde till klassrummet. Skälen som lärare angav vid nekande till besök var bland annat:
”Inte lämpligt just nu”, ”inplanerade undervisningsaktiviteter”, ”eleverna sitter bara och läser så det är ändå inget att titta på”, ”eleverna har prov”, ”det fungerar inte med besök för det stör eleverna” eller ”jag hinner inte sätta Dig in i vad jag håller på med så det får vänta tills det lugnat ner sig”.
Några lärare svarade ja på specialpedagogens förfrågan om att komma in i klassrummet men avbokade senare besöket via e-post. Anledningarna till de avbokade besöken handlade bland annat om ”glömde att vi skulle på studiebesök” och ”vi ska bara se på film denna lektion och då kan Du ändå inte se något av värde”.
31 En lärare svarade ja, vid ett möte i slutet av oktober 2011, på förfrågan om tillträde till klassrummet för specialpedagogen, att specialpedagogen skulle få de tider som passade att komma och göra observation, via e-post. Specialpedagogen har stött på läraren vid ett flertal tillfällen om en tid, men har i dagsläget (mitten april 2012) ännu inte fått svar på frågan.
Enligt specialpedagogen är det inte ovanligt att lärare svarar ja på förfrågan angående ett besök, men sedan inte återkommer med någon tid för besöket. Ingen av dessa lärare tillfrågades om att delta i undersökningen då de inte föll under de kriterier om att läraren skulle ha adekvat utbildning och behörighet för att undervisa i ämnet som jag satt upp som urval för att få delta. Då jag anser att uppgifterna har ett värde har jag valt att ta med dem i resultatdelen.
Något annat som jag anser värt att lyfta är att jag vid två tillfällen har noterat två olika skolledares okunskap i skillnaden mellan specialpedagog och speciallärare. Den ena skolledaren, kallade en specialpedagog för speciallärare. Specialpedagogen påpekade för skolledaren att hon inte är en speciallärare utan specialpedagog. Skolledaren svarade att ”det är väl samma sak”.
Den andre skolledaren frågade mig vad jag läste på universitetet. Jag berättade att jag läste specialpedagogik och fick till svar att det var bra för att det behövs fler speciallärare. Jag förklarade skillnaden, men skolledaren ansåg ändå att specialpedagog och speciallärare i stort sett är samma sak.
Även en av lärarna (Lena) i undersökningen, berättade om sin osäkerhet i vad som är skillnaden mellan dessa yrken:
Det är väl… alltså, man tänker ju… specialpedagogen… eller jag vet inte, jag har ju fått det någonstans ifrån… specialpedagogen, numera är ju den här coachen, alltså… att man… speciallärare var det ju mera att man satt med eleven, specialpedagogen är ju lite mer övergripande (Lena 2012-03-29).
32
6.7 Resultatsammanfattning
Nedan följer en resultatsammanfattning där undersökningens forskningsfrågor besvaras och till sist en kort sammanfattning på övriga resultat.