Den som omfattas av lagen om åtgärder mot penningtvätt är skyldig att ha rutiner för att
för-hindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt och att utbilda och informera de anställda
för det ändamålet (13 §). Allt efter byråns storlek och verksamhetsinriktning bör särskilda
rutiner skapas för hantering av ärenden (identifikations- och dokumentationsrutiner) och för
när frågan om närmare granskning av en transaktion skall aktualiseras. Frågor om granskning
och uppgiftslämnande bör hanteras centralt inom byrån.
Lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt
Inledande bestämmelser
1 § Med penningtvätt avses i denna lag sådana åtgärder med avseende på egendom som har förvärvats genom brott, som kan medföra att denna egenskap hos egendomen fördöljs, att den brottslige får möj-lighet att undandra sig rättsliga påföljder eller att återskaffandet av egendomen försvåras, samt sådana åtgärder som innefattar förfogande över och förvärv, innehav eller brukande av egendomen.
Med penningtvätt avses även åtgärder med annan egendom än som avses i första stycket, om åtgärder-na är ägåtgärder-nade att dölja att någon har berikat sig genom brottslig gärning. Lag (1999:162).
Tillämpningsområde
2 § Bestämmelserna i denna lag gäller fysiska och juridiska personer som driver
1. bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, 2. livförsäkringsrörelse,
3. verksamhet av det slag som beskrivs i 1 kap. 3 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, 4. verksamhet som kräver anmälan till eller ansökan hos Finansinspektionen enligt lagen
(1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet eller lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,
5. verksamhet av det slag som beskrivs i 1 § lagen (1989:508) om försäkringsmäklare, 6. verksamhet för utgivning av elektroniska pengar enligt lagen (2002:149) om utgivning av
elektroniska pengar,
7. fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder,
8. verksamhet som fastighetsmäklare enligt fastighetsmäklarlagen (1995:400), 9. verksamhet för kasinospel enligt kasinolagen (1999:355),
10. verksamhet som godkänd eller auktoriserad revisor, eller
11. yrkesmässig verksamhet som består i att lämna råd i avsikt att påverka storleken på en skatt el-ler avgift (skatterådgivare).
Lagen gäller endast sådan mot kunder inriktad verksamhet som avses i första stycket. I fråga om verk-samheter som avses i första stycket 1-7 gäller lagen även filialer i Sverige till utländska juridiska per-soner med huvudkontor i utlandet.
Bestämmelser om uppgiftsskyldighet för vissa andra fysiska och juridiska personer finns i 9 c §. Lag (2004:1182).
2 a § Bestämmelserna i denna lag gäller även för advokater och biträdande jurister på advokatbyrå samt andra oberoende jurister som driver yrkesmässig verksamhet när de
1. hjälper till vid planering eller genomförande av transaktioner för en klients räkning vid a) köp och försäljning av fastigheter eller företag,
b) förvaltning av klientens pengar, värdepapper eller andra tillgångar, c) öppnande eller förvaltning av bank-, spar- eller värdepapperskonton,
d) anskaffande av nödvändigt kapital för bildande, drift eller ledning av företag, e) bildande, drift eller ledning av bolag, föreningar och stiftelser, eller
2. handlar i en klients namn för dennes räkning vid finansiella transaktioner eller transaktioner med fastigheter. Lag (2004:1182).
2 b § Bestämmelserna i denna lag gäller även fysiska och juridiska personer som driver yrkesmässig handel med eller auktionsförsäljning av antikviteter, konst, ädelstenar, metaller, skrot eller transport-medel i de fall betalning görs kontant med ett belopp motsvarande 15 000 euro eller mer. Lag (2004:1182).
Bilaga 1
Förbud att medverka vid vissa transaktioner
3 § Att förfaranden som avses i 1 § kan vara straffbara som penninghäleri eller penninghäleriförseelse framgår av 9 kap. 6 a och 7 a §§ brottsbalken.
Fysiska och juridiska personer som avses i 2 § första stycket samt 2 a och 2 b §§ får inte heller annars medvetet medverka vid transaktioner som kan antas utgöra penningtvätt. Lag (2004:1182).
Identitetskontroll
4 § Den fysiska eller juridiska personen skall kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärs-förbindelse med den fysiska eller juridiska personen.
Identitetskontroll skall utföras också beträffande annan än den som avses i första stycket vid transak-tioner som uppgår till ett belopp motsvarande 15 000 euro eller mer. Detsamma gäller om transaktio-nen understiger 15 000 euro men kan antas ha samband med en annan transaktion och tillsammans med denna uppgår till minst detta belopp. Om summan inte är känd vid tidpunkten för en transaktion, skall identiteten kontrolleras så snart summan av transaktionerna uppgår till minst 15 000 euro.
När en affärsförbindelse inleds eller en transaktion sker med någon på distans, skall den fysiska eller juridiska personen vidta de särskilda åtgärder som krävs för att säkerställa den andra personens identi-tet.
I 4 och 5 §§ kasinolagen (1999:355) finns särskilda bestämmelser för kasinon om identitetskontroll.
Lag (2004:1182).
4 a § Identitetskontroll behöver inte utföras beträffande fysiska eller juridiska personer med verksam-het som anges i 2 § första stycket 1-7, som
1. hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller
2. hör hemma i en stat utanför det området om staten har bestämmelser om åtgärder mot pen-ningtvätt som motsvarar dem som föreskrivs i rådets direktiv 91/308/EEG av den 10 juni 1991 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengar, se-nast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/97/EG5.
Identitetskontroll behöver inte heller utföras om en transaktion görs till ett konto som tillhör någon vars identitet tidigare har kontrollerats enligt denna lag. Lag (2004:1182).
5 § Livförsäkringsföretag och företag som driver verksamhet enligt 1 § lagen (1989:508) om försäk-ringsmäklare behöver inte utföra identitetskontroll med anledning av ett försäkringsavtal vars årliga premie uppgår till ett belopp motsvarande högst 1 000 euro eller vars engångspremie uppgår till ett belopp motsvarande högst 2 500 euro. Identitetskontroll behöver inte heller göras med anledning av betalningar som görs från ett konto som har öppnats hos ett kreditinstitut som hör hemma inom Euro-peiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2004:1182).
6 § Om det kan antas att den som vill inleda en affärsförbindelse med den fysiska eller juridiska per-sonen eller göra en sådan transaktion som avses i 4 § andra stycket inte handlar för egen räkning, skall den fysiska eller juridiska personen på lämpligt sätt söka skaffa sig kännedom om identiteten hos den för vars räkning han handlar.
Första stycket gäller inte i de fall som anges i 4 a § eller när särskilda skäl talar för att kontrollen är obehövlig. Lag (2004:1182).
7 § Den kontroll som anges i 4-6 §§ skall, även om det inte följer av bestämmelserna i de paragrafer-na, alltid utföras om det kan antas att en transaktion utgör penningtvätt. Lag (1999:162).
Bevarande av handlingar
8 § Handlingar eller uppgifter som använts vid identitetskontroll skall bevaras i minst fem år. Tiden skall räknas från det att identitetskontrollen utfördes eller, i de fall då en affärsförbindelse har ingåtts, affärsförbindelsen upphörde. Lag (2004:1182).
Gransknings- och uppgiftsskyldighet
9 § Den fysiska eller juridiska personen skall granska alla transaktioner som skäligen kan antas utgöra penningtvätt.
Den fysiska eller juridiska personen skall därvid lämna uppgifter till Rikspolisstyrelsen eller den po-lismyndighet som regeringen bestämmer om alla omständigheter som kan tyda på penningtvätt. Sedan sådana uppgifter har lämnats skall den fysiska eller juridiska personen på begäran av myndigheten lämna de ytterligare uppgifter som behövs för utredningen om penningtvätt.
När uppgifter har lämnats enligt andra stycket, skall även annan fysisk eller juridisk person som avses i 2 § första stycket samt 2 a och 2 b §§ lämna de uppgifter för utredningen om penningtvätt som myn-digheten begär. Lag (2004:1182).
9 a § Advokater, biträdande jurister på advokatbyrå och andra oberoende jurister, godkända och aukto-riserade revisorer samt skatterådgivare är inte skyldiga att lämna uppgifter enligt 9 § om vad som an-förtrotts dem då de försvarar eller företräder en klient i eller i fråga om ett rättsligt förfarande, inklusi-ve rådgivning beträffande inledande eller undvikande av ett rättsligt förfarande. Detta gäller oavsett om de har fått informationen före, under eller efter ett sådant förfarande. Lag (2004:1182).
9 b § Advokater och biträdande jurister på advokatbyrå är inte skyldiga att lämna uppgifter enligt 9 § när det gäller information som avser en klient och som de har fått, medan de bedömer klientens rättsli-ga situation. Lag (2004:1182).
9 c § Den som yrkesmässigt driver lotteri- och spelverksamhet skall på begäran av Rikspolisstyrelsen eller den myndighet som regeringen bestämmer lämna de uppgifter som myndigheten anser vara av betydelse vid utredning om penningtvätt. Lag (2004:1182).
10 § En fysisk eller juridisk person som lämnar uppgifter med stöd av 9 § får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, om den fysiska eller juridiska personen hade anledning att räkna med att uppgiften borde lämnas. Den som lämnar uppgifter med stöd av 9 c § får inte heller göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt. Detsamma gäller en styrelseledamot eller en anställd som lämnar uppgif-ter för den fysiska eller juridiska personens räkning.
I 15 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385), 13 kap. 2 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 5 kap. 2 § stiftelselagen (1994:1220) och 37 § revisionslagen (1999:1079) finns särskilda bestämmel-ser om ansvar för revisorer i aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelbestämmel-ser och vissa andra företag. Lag (2004:1182).
Meddelandeförbud
11 § Den fysiska eller juridiska personen, dess styrelseledamöter eller anställda får inte röja för kun-den eller för någon utomstående att en granskning har genomförts eller att uppgifter har lämnats enligt 9 eller 9 c § eller att polisen genomför en undersökning.
För advokater och biträdande jurister på advokatbyrå gäller förbudet mot att röja de omständigheter som avses i första stycket under 24 timmar från det att en granskning har inletts, uppgifter har lämnats till polisen eller polisen har inlett en undersökning. Detsamma gäller för godkända och auktoriserade revisorer när de har vidtagit åtgärder som har anknytning till revisionsverksamhet. Lag (2004:1182).
Bilaga 1
Finansinspektionens underrättelseskyldighet
12 § Om Finansinspektionen vid en inspektion av en fysisk eller juridisk person eller på annat sätt får kännedom om transaktioner som kan antas utgöra penningtvätt, skall inspektionen underrätta Rikspo-lisstyrelsen eller den polismyndighet som regeringen bestämmer om transaktionerna. Lag (2004:1182).
Interna rutiner och utbildning
13 § Den fysiska eller juridiska personen skall ha rutiner för att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt och skall svara för att de anställda får behövlig information och utbildning för ända-målet.
Om en fysisk person som omfattas av 2 § första stycket, 2 a eller 2 b § driver sin verksamhet som an-ställd hos en juridisk person, skall skyldigheten enligt första stycket gälla den juridiska personen. Lag (2004:1182).
Bemyndiganden
13 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. identitetskontroll enligt 4 och 6 §§,
2. vilka stater som uppfyller villkoret enligt 4 a § första stycket 2,
3. i vilken utsträckning handlingar eller uppgifter som använts vid identitetskontroll skall beva-ras enligt 8 §, och
4. vilka rutiner som skall följas samt vilken information och utbildning som skall tillhandahållas enligt 13 §. Lag (2004:1182).
Ansvarsbestämmelse
14 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
1. åsidosätter gransknings- eller uppgiftsskyldigheten enligt 9 §, eller 2. bryter mot meddelandeförbudet i 11 §. Lag (1999:162).
Övergångsbestämmelser
1999:1621. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
2. I fråga om transaktioner som företagits före ikraftträdandet tillämpas 9 § i dess äldre lydelse och skall 14 § 1 nya lydelsen inte gälla.
2004:1182
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
2. Vad som sägs i 2 § första stycket 7 om fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om investeringsfon-der skall också gälla sådan verksamhet som drivs med stöd av 3 § lagen (2004:47) om införande av lagen (2004:46) om investeringsfonder.
Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om åt-gärder mot penningtvätt; FFFS 1999:8
beslutade den 10 juni 1999.
Finansinspektionen föreskriver
1följande.
I anslutning till de paragrafindelade föreskrifterna lämnar Finansinspektionen allmänna råd.
Dessa föregås av rubriken Allmänna råd.
Tillämpningsområde
1 § Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om företag som driver sådan verksamhet som anges i 2 § första och andra stycket lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt (i det föl-jande benämnd penningtvättslagen). Föreskrifterna reglerar bl.a. vilka interna rutiner som skall tillämpas i syfte att förhindra att företagets tjänster utnyttjas för penningtvätt, i vilken utsträckning handlingar eller uppgifter som använts vid identitetskontroll skall bevaras och vilken utbildning företagets personal skall genomgå.
Instruktioner m.m.
2 § Företagets styrelse eller verkställande ledning skall i instruktioner fastställa
• besluts- och rapporteringsordning vid handläggning av ärenden där det finns skäl att anta att transaktioner förekommer som utgör penningtvätt,
• uppgifter och ansvar för den centralt funktionsansvarige som avses i 3 §,
• rutiner för identitetskontroll av kunder,
• rutiner för hur granskning av transaktioner skall tillgå,
• rutiner för arkivering av handlingar och
• policy för utbildning av anställda i penningtvättsfrågor.
Allmänna råd
Företaget bör i instruktioner eller i annan dokumentation såsom checklistor och manua-ler beskriva omständigheter som kan utgöra indikationer på penningtvätt och metoder som används vid penningtvätt. Dokumentationen bör regelbundet ses över och komplet-teras.
1 Föreskrifterna meddelas med stöd av förordningen (1993:1526) om åtgärder mot penningtvätt.
Bilaga 2 Beslut om uppgiftslämnande enligt 9 § andra stycket första meningen penningtvättsla-gen bör fattas på central nivå i företaget. Detsamma bör gälla beslut enligt 9 § andra stycket andra meningen och 9 § tredje stycket samma lag. I samband med att beslut tas enligt 9 § andra stycket första meningen penningtvättslagen bör intern återrapportering ske i enlighet med företagets instruktion. Återrapportering huruvida anmälan skett bör alltid ske till den enhet eller funktion som initierade ärendet.
Centralt funktionsansvarig
3 § Företaget skall utse en person att i penningtvättsfrågor ha ett övergripande ansvar för att kontrollsystem, arbetsrutiner, besluts- och rapporteringsordning samt utbildningsprogram tillämpas i organisationen. Den centralt funktionsansvarige skall ingå i företagets ledning.
Denne kan utse en eller flera personer att biträda honom eller henne och delegera befogenhe-ter till dem.
Rutiner för kontroll av kundärende
4 § En handläggare skall, om det vid handläggningen av ett kundärende uppmärksammas för-hållanden som ger skäl att anta att en transaktion utgör penningtvätt, omgående anmäla ären-det till överordnad i enlighet med företagets rapporteringsordning för närmare granskning enligt 9 § första stycket penningtvättslagen.
Allmänna råd
Granskning av transaktioner och bedömning om viss transaktion skäligen kan antas ut-göra penningtvätt ställer betydande krav på företaget och dess personal. Det är därför av vikt att företaget har en god kännedom om sina kunder vad gäller karaktären och om-fattningen av företagets mellanhavanden med kunden.
Penningtvätt är en såväl nationell som internationell företeelse. Företaget bör därför, ut-över den information som Finansinspektionen eller andra myndigheter lämnar, vid be-hov införskaffa information rörande internationella förhållanden inom området. Väg-ledning kan hämtas bl.a. från Financial Action Task Force on Money Laundering, FATF2.
Granskningen av transaktioner bör i tillämpliga delar följa samma principer oavsett om transaktionen initierats vid personlig kundkontakt eller på annat sätt. Det bör i detta sammanhang erinras om att transaktioner som avser medel som initierats i tidigare led via annat företag som omfattas av penningtvättslagen, t. ex. överföringar mellan kund-konton, innebär att även mottagande företag har att företa en självständig granskning i enlighet med 9 § penningtvättslagen.
2 FATF är en internationell aktionsgrupp med sekretariat i OECD vars syfte är att bekämpa penningtvätt. FATF har givit ut 40 rekommendationer som dess medlemmar åtagit sig att följa. FATF har f.n. 28 medlemmar. Dessa är Australien, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Island, Irland, Italien, Japan, Kanada, Luxem-burg, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Portugal, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sverige, Schweiz, Tur-kiet, Tyskland, USA, Österrike, Kina/Hong Kong, EU-kommissionen och Gulfstaternas samarbetsorganisation.
Aktuell information om FATFs arbete finns tillgänglig på Internet under adress: http://www.oecd.org/fatf.
Särskild uppmärksamhet bör iakttas vid granskning av transaktioner som har samband med personer eller företag i länder där det är förenat med svårigheter att erhålla infor-mation om kunden och som har betydande brister i legala system för bekämpning av penningtvätt eller saknar lagstiftning mot penningtvätt. Varningsmeddelanden och an-nan relevant information från bl.a. FATF bör beaktas i detta sammanhang.
Särskild uppmärksamhet bör även iakttas vid granskning av större växlingstransaktioner eller andra transaktioner som kan ha samband med EMU-ländernas konvertering av na-tionella valutor till euro.
5 § Åtgärder och beslut vid granskning enligt 4 § skall dokumenteras och bestyrkas med handläggares eller beslutsfattares signatur. Detsamma gäller av rutinkontroller föranledda förfrågningar eller inhämtande av uppgifter.
Internt register
6 § Företaget skall ha ett centralt internt register för att till handläggare kunna tillhandahålla kundinformation och information om sådana uppgifter som företaget lämnat enligt 9 § andra stycket penningtvättslagen.
Allmänna råd
Om registret förs med hjälp av automatiserad behandling av personuppgifter enligt la-gen (1999:163) om penningtvättsregister bör den information som registreras, på lämp-ligt sätt och i den omfattning som det behövs, göras tillgänglig i realtid för handläggare av kundärenden som behöver sådan information.
Identitetskontroll
Allmänna råd
Identitetskontroll är enligt 4 § första stycket penningtvättslagen obligatorisk då en kund vill inleda en affärsförbindelse med företaget. Detta betyder att företaget skall avvisa kunden om sådan kontroll ej kan genomföras. Som affärsförbindelse mellan företaget och en kund bör normalt betraktas ett mellanhavande som vilar på ett avtal i skriftlig form. Exempel på en affärsförbindelse är öppnande av inlåningskonto, upptagande av kredit, avtal om betalkort eller kreditkort, förhyrning av bankfack eller servicefack, öppnande av värdepappersdepå eller avstämningskonto, vissa värdepappersköp och tecknande av pensions- eller kapitalförsäkring. Om kunden ej är känd för handläggaren bör identitetskontroll normalt ske vid varje tillfälle kunden gör ett avtalsslut om en tjänst.
Den identitetskontroll som följer av 4–7 §§ penningtvättslagen bör genomföras på föl-jande sätt.
Ärenden som handläggs i närvaro av kunden:
Bilaga 2 I den mån kunden inte är känd hos företaget bör identitetskontroll i fråga om fysisk per-son genomföras med ledning av giltiga certifierade identitetskort och körkort. Kontrol-len kan även ske med ledning av pass som utfärdats efter utgången av 1997. Ifråga om utländsk medborgare får identitetskontroll ske med ledning av giltigt pass eller andra identitetshandlingar.
Identiteten hos en juridisk person och uppgift om behörighet att företräda denna bör fastställas med ledning av registreringsbevis eller, i den mån sådana ej utfärdas för den juridiska personen, andra behörighetshandlingar. Motsvarande bör gälla för en utländsk juridisk person.
Ärenden som handläggs utan kundens närvaro:
Identitetskontrollen bör genomföras med hjälp av uppgifter som företaget införskaffar skriftligen eller på annat sätt från kunden eller annan samt från interna register eller ex-terna register tillgängliga hos kortutfärdare/tillverkare och myndigheter.
I sådana fall av distanskommunikation som kan etableras t.ex. via post, telefon, telefax eller dator, bör identitetskontrollen ske genom lämplig kombination av kontroll av - namnteckning mot fotokopia av legitimationshandling,
- uppgifter om person- eller organisationsnummer, firmatecknare och styrelse, - adress,
- kontokortsnummer, nummer på identitetshandling mot uppgifter i företagets egna re-gister eller andra rere-gister.
I IT-system utgör bl. a. personlig kod i förening med eller utan kontokortsinformation, andra verifieringsmetoder med användande av s.k. elektroniska id-kort, kontrollring-ning och elektroniskt förändringsskydd hjälpmedel för att styrka kundens identitet.
Vid öppnande av lönekonto i bank via arbetsgivare bör arbetstagarens identitet faststäl-las av denne. Detsamma gäller när arbetsgivare tecknar tjänstepensionsförsäkring för sina medlemmar och när organisation tecknar eller förmedlar pensionsförsäkring för sina medlemmar.
Uppgiftsskyldighet
7 § Lämnande av uppgifter enligt 9 § andra och tredje stycket penningtvättslagen skall ske utan dröjsmål.
Allmänna råd
Rikspolisstyrelsen, Finanspolisen tillhandahåller särskild blankett för uppgiftslämnande som bör användas.
Vid företagets kommunikation med Finanspolisen i fråga om uppgiftslämnande enligt 9 § andra och tredje stycket penningtvättslagen bör den centralt funktionsansvarige eller
person som utsetts att biträda denne, i första hand vara kontaktperson. Uppgiftslämnan-de bör ske från en enda funktion i organisationen.
Rapportering vid viss utlandsetablering
Allmänna råd
Företag som driver verksamhet utomlands från filial eller dotterbolag, bör till Finansin-spektionen rapportera om förhållanden i det ifrågavarande landet om sådana brister finns i regleringen av penningtvätt eller andra delar i det legala systemet, att företagets policy och instruktioner mot penningtvätt ej kan tillämpas.
Därmed avses inte sådana anpassningar som normalt måste göras i instruktioner och re-gelverk med hänsyn till lokal lagstiftning om penningtvätt och myndigheters föreskrif-ter.
Bevarande av handlingar
8 § Sådana handlingar eller uppgifter som utgjort dokumentation vid identitetskontroll av kunder med affärsförbindelse med företaget, såsom avtal och kvitton med kundens namnun-derskrift, kopior av identitetshandlingar samt registreringsbevis eller andra behörighetshand-lingar med noteringar om identitetskontroll, skall bevaras i minst fem år efter det att affärs-förbindelsen upphörde, dock inte kortare tid än vad som följer av bestämmelserna i 22 § bok-föringslagen (1976:125). Handlingarna skall arkiveras på det sätt och i den form som är med-givet för räkenskapsmaterial.
Revision
9 § Om företagets oberoende granskningsfunktion upptäcker förhållanden som ger skäl anta att en transaktion utgör penningtvätt, skall transaktionen granskas närmare. Resultatet av granskningen skall anmälas till den centralt funktionsansvarige.
Allmänna råd
Om internrevision organiserats hos företaget bör funktionen inom ramen för sin gransk-ning av den interna kontrollen även utarbeta ett program för uppföljgransk-ning av företagets tillämpning av penningtvättslagen samt till lagen anknutna föreskrifter och allmänna råd. Resultat av genomförd granskning bör anmälas enligt de regelverk som gäller hos företaget samt till den centralt funktionsansvarige.
Om en revisor vidtar sådana åtgärder som anges i 10 kap. 39 och 40 §§ aktiebolagsla-gen (1975:1385) i fråga om företag under Finansinspektionens tillsyn på grund av miss-tanke om penninghäleri enligt 9 kap. 6 a § brottsbalken bör Finansinspektionen omgå-ende informeras.
Bilaga 2
Utbildning
10 § Varje företag skall ha ett fortlöpande utbildningsprogram i penningtvättsfrågor. Alla an-ställda som handlägger ärenden om penningtvättslagen skall ges en god utbildning. Anan-ställda skall hållas fortlöpande informerade om aktuell utveckling vad gäller regler och tillämpning av dessa.
_______________
Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 1 juli 1999
04-05 NR 3
advokater i en ny och oprövad roll som angivare av klienter*
AXEL CALISSENDORFF**
1. Inledning
Det är en självklarhet att advokater inte får ägna sig åt penningtvätt. Inte heller får de biträda klienter med penningtvätt. Vissa sådana gärningar är straffbara enligt olika straffbud i brottsbalken. Utanför det straffbara området kan advoka-ters biträde i åtgärder som innebär penningtvätt föranleda disciplinpåföljd. En grundpelare i Vägledande regler om god advokatsed är att advokater inte får främja orätt (1 § andra stycket i Vägledande regler om god advokatsed). Så långt är det normsystem som gäller för advokater inte kontroversiellt. Annorlunda är det med lagbestämmelser som nyligen införts och som innebär att advokater måste – i viss mån fördolt för klienten – granska klienten om de skäligen kan misstänka penningtvätt och om granskningen ger upphov till stärkta misstankar rapportera misstankarna till polisen; även det förutsätts ske fördolt. Det är fråga om en högst betydande och för advokatprofessionen och rättssamhället princi-piellt genomgripande förändring. Det är detta paradigmskifte som denna artikel handlar om.
Den 1 januari 2005 trädde nya regler i kraft i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt (”penningtvättlagen”). De nya reglerna innebär, som alla gare reformer på penningtvättområdet, skärpningar. Penningtvättlagen har tidi-gare gällt för finansiella institutioner såsom banker, kreditinstitut, livförsäk-ringsrörelser och försäkringsmäklare samt vissa andra särskilt angivna närings-idkare. Numera är penningtvättlagen tillämplig på fler yrkesutövare, bl.a. på oberoende jurister. Hit hör advokater och biträdande jurister på advokatbyrå.
Till oberoende jurister hänförs också fristående jurister som verkar som konsul-ter, utan att vara verksamma på en advokatbyrå. Bolagsjurister och jurister som är anställda på myndigheter är däremot inte oberoende jurister i penningtvättla-gens mening. Enligt penningtvättlagen är inte heller domare eller
offentligan-* Artikeln grundas på ett anförande hållet den 7 december 2004 inför Vetenskapliga rådet i Stock-holm Centre for Commercial Law.
**Advokat, verksam vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå, Stockholm.
ställda jurister, när de verkar i denna egenskap, att hänföra till kategorin obero-ende jurister.
Syftet med denna framställning är att – inte endast i avseenden som må vara kontroversiella – belysa innebörden i reformen med avseende på vad den inne-bär för advokater och biträdande jurister på advokatbyrå. För advokater och biträdande jurister på advokatbyrå gäller enligt penningtvättlagen helt enhetliga regler. Här nedan begagnas emellertid stundtals endast termen advokat.
Frågeställningar av särskilt intresse är hur skyldigheterna enligt
Frågeställningar av särskilt intresse är hur skyldigheterna enligt