3. Teori och modellutveckling
3.3 PLIMA – modellutveckling
3.3.5 A - Arbetsmiljö
Inom detta avsnitt berörs den femte och sista dimensionen av PLIMA – Arbetsmiljö - A. Avsnittet är uppdelat i två huvudsakliga delar. Inom den första delen förklaras den tillämpade teori angående arbetsmiljö begreppet, samt metodiken avseende PLIMA tillämpning. Inom den andra delen sker en presentation av motiveringen för varför arbetsmiljödimensionen har integrerats in i PLIMA.
3.3.5.1 Arbetsmiljö
Arbetsmiljö som begrepp anspelar på arbetsförhållanden för arbetstagare. Utifrån ett svenskt perspektiv kan begreppet och dess betydelse betraktas som vedertaget med tanke på att det är definierat och reglerat enligt arbetsmiljölagen, AML (1977:1160). På grund av detta väljer jag att tillämpa den definition och taxonomi som är utvecklad i AML (1977:1160).
61
Begreppet arbetsmiljö, enligt AML (1977:1160), kan uppdelas till fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Fysisk arbetsmiljö, likt dess bokstavliga betydelse, anspelar på fysiska aspekter avseende arbetsmiljön, och innefattar faktorer såsom luft, ljud, ljus, vibrationer, fysisk belastning, arbetsplatssäkerhet etc. Psykosocial arbetsmiljö, likt dess bokstavliga betydelse, anspelar på psykosociala aspekter avseende arbetsmiljön, och innefattar faktorer såsom psykisk hälsa, arbetsstimulans, stress, variationsmöjlighet, självbestämmande, mental arbetsbelastning etc. Syftet med uppdelningen är med andra ord att belysa att arbetsmiljön inte enbart inbegriper fysiska arbetsförhållanden, utan anspelar även på psykiska arbetsförhållanden (AML 1977:1160).
Arbetsmiljö begreppet, och dess betydelse utifrån ett svenskt perspektiv och AML (1977:1160), har, likt kort nämndes vid 3.3.2 L – Level of Automation avsnittet, stora liknelser med forskningsområdet som på engelska benämns som human factors eller också ergonomics. För förklara likheten, och skillnaden, är det enklast att först utgå från av vad just human
factors/ergonomics som forskningsområde berör. Sammanfattningsvis innebär detta
forskningsområde studier och vetenskap om människan (förmågor, begräsningar, karaktäristiska drag), vilket appliceras inom design och utvärdering av exempelvis maskiner, system, arbetsuppgifter, arbetsmiljöer med syftet att optimera mänsklig prestation, välmående och säkerhet (Dempsey, Wogalter & Hancock 2000). För att exemplifiera, och för att återkoppla till diskussionerna avseende human factors/ergonomics dominansen avseende LoA forskning, så innebär detta att ifall en automatiseringsinvestering studeras så appliceras ett mänskligt perspektiv, varvid interaktionen och uppgiftsfördelningen mellan människa och maskin utvärderas med syfte att anpassa/optimera denna efter människans förmåga, brister och välmående. Rent konkret innebär detta att ifall exempelvis LoA appliceras vid en automatiseringsbedömning, kommer effekter av intresse för en human factors studie naturligt vara effekter av automatiseringen på människan, såsom mental arbetsbelastning, stress, etc. Som ett exempel på detta kan Parasuraman, Sheridan och Wickens (2000) omfattande litteraturstudie av forskning om interaktion mellan människa och automatiserade maskiner nämnas, där de nämner en mängd olika studier (fallstudier, simulationer, laborationstester etc.) där fokus har varit effekterna av automatisering på mänsklig prestation, arbetsbelastning, situationsmedvetenhet hos människan etc.
Med innebörden av human factors klargjord, framgår det nu tydligare vilken liknelse det har till begreppet arbetsmiljö. Summerat går det konstatera att human factors utgör en bredare term och anspelar på ett forskningsområde, varvid arbetsmiljö kan sägas utgöra en del av samma
62
forskningsområde. Däremot blir termerna mer lika varandra ifall vi diskuterar specifikt studier om automatiseringsbedömning; då vad som blir relevant att utvärdera inom human factors uppfångas till stora delar av arbetsmiljö begreppet (primärt av den psykosociala dimensionen). Ifall exempelvis mental arbetsbelastning och situationsmedvetenhet, två av de mest frekvent förekommande studerade effekterna i LoA studier (Balfe, Sharples & Wilson 2015; Jipp & Ackerman 2016; Kaber & Endsley 2004; Manzey et al. 2011; Parasuraman, Sheridan & Wickens 2000; Sauer, Nickel & Wastell 2013), jämförs med definitionen av psykosocial arbetsmiljö ovan, så uppfångar detta båda effekterna.
Med hänvisning till ovanstående stycken, tillämpar därför jag begreppet arbetsmiljö för PLIMA, vilket därmed utgör en direkt motsvarighet för vad human factors området fokuserar på vid studier avseende automatiseringsutvärdering. En fördel med begreppet arbetsmiljö är att den kan anses som en mer lättförståelig och tydlig term, vilket underlättar en tillämpning av PLIMA vid ett verkligt fall.
Det är även viktigt att belysa att arbetsmiljö kan studeras både utifrån ett mänskligt välbefinnande perspektiv och ett företagsekonomiskt perspektiv. I första hand avser naturligt arbetsmiljöaspekter en fråga om mänskligt välbefinnande och deras tillfredsställelse i arbetet (AML 1977:1160), men detta utgör även en viktig fråga ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Likt Karlsson & Alpenberg (1996) diskuterar i sin studie går det studera indirekta kopplingar emellan arbetsmiljöförändringar och lönsamhet. Diskussionen bygger på att antaga att arbetsmiljön påverkar faktorer såsom tillfredställelse, stress, motivation, vilket i sin tur påverkar aspekter såsom frånvaro hos anställda, personalomsättning och övriga aspekter som kan omsättas i ekonomiska termer (Karlsson & Alpenberg 1996). Med andra ord, för att exemplifiera logiken; genom att personalen upplever en högre tillfredsställelse, motivation etc. till följd av arbetsmiljöförändringar (antagande) är det sannolikt att företagets lönsamhet indirekt påverkas positivt. Detta utgör ett viktigt förhållande för PLIMA modellen och en investeringsutvärdering av automatisering, eftersom arbetsmiljöförändringar, även om det är svårt att kvantifiera, får en ekonomisk innebörd som kan integreras in i investeringsutvärderingen.
3.3.5.2 Motivering för integration i PLIMA
Arbetsmiljöeffekter utgör en viktig del av en investeringsutvärdering av automatisering, vilket delvis framgår av dominansen av human factors området inom LoA studier och av kopplingarna som kan dras mellan arbetsmiljö och lönsamhet. Det finns dock fler anledningar varför jag för PLIMA valt att integrera in arbetsmiljö dimensionen.
63
Först och främst är det av vikt att nämna vad som benämns som automatiseringsparadoxen. Per definition (se egenutvecklade definitionen i 3.2 Definition av automatisering) innebär automatisering ett ersättande av människor med teknologi, varför det i direkt tolkning innebär att arbetsuppgifter övertas av exempelvis maskiner. Däremot, i enlighet med automatiseringsparadoxen, skapas också nya typer av jobb och arbetsuppgifter; varför det resulterar i en paradoxal effekt (Autor 2015; Bessen 2016; Frohm 2008). Varför utgör detta något som är av relevans att framföra i min PLIMA motivering? Detta kan enklast förklaras enligt följande. Automatiseringsutvecklingen har inneburit ett skifte till vad som benämns som
knowledge workers (Drucker 2007), det vill säga inom exempelvis produktion har
arbetsuppgifter för människor övergått från fysiska till kognitiva uppgifter (ex. övervaka, problemlösning vid ex. maskinfel) (Frohm 2008). Människan utgör alltså fortfarande en kritisk del av produktionen, vilket automatiseringsparadoxen belyser; även om fysiska uppgifter ersatts utför nu människan en ny uppsättning av arbetsuppgifter som är av mer kognitiv karaktär (Autor 2015; Frohm 2008). I vissa avseenden kan människans nya form av arbetsuppgifter uppfattas som mer kritiska, då magnituden av exempelvis ett maskinfel i några minuter vid en automatiserad maskin ofta får större ekonomiska effekter än vid en icke-automatiserad lösning; varför operatörens roll att övervaka och åtgärda maskinfel utgör en kritisk faktor (Kaufman 2017). Det är därför viktigt att inte bortglömma människan i en utvärdering av automatisering; eftersom människan utgör en avgörande faktor i att realisera effektiviseringspotentialen av automatiserade lösningar. Detta förklarar i sin tur anledningen till varför stycket integreras in i argumentationen för PLIMA och arbetsmiljö begreppet; eftersom människan innehar en avgörande roll för att driva automatiserade lösningar, utgör arbetsmiljöutvärdering en särskilt viktig del att utvärdera då en ogynnsam arbetsmiljö och låg välbefinnande hos exempelvis operatörer, utöver dess effekter utifrån ett mänskligt välbefinnande perspektiv, med all sannolikhet även äventyrar effektiviteten av den automatiserade lösningen.
Utöver vad ovanstående stycke framför, innehar begreppet arbetsmiljö, och specifikt den uppdelning som tillämpas i AML (1977:1160), en intressant koppling mot LoA begreppet. LoA (se 3.3.2.2 Level of Automation inom produktion) taxonomin enligt Frohms (2008) version är uppdelat efter samma logik; det vill säga i form av särskiljningen mellan fysiska och kognitiva aspekter. Eftersom både LoA och arbetsmiljö utgör en del av PLIMA, skänker detta möjligheter för integrerade analyser. Ifall exempelvis PLIMA tillämpas i ett verkligt fall och den psykosociala arbetsmiljön visats försämrats kraftigt, i form av högre mental arbetsbelastning, kan LoA utvärderingen förtälja vad för typ av kognitiva uppgifter som utförs av människan,
64
samt vilka LoA nivåer som kan hänföras till dessa. Genom att sedan i LoA värderingen integrera in arbetsmiljöförändringen, kan LoA nivåerna avseende de kognitiva uppgifterna analyseras och utvärderas för att utvärdera möjligheterna att sänka den mentala arbetsbelastningen för människor. På så vis tillför arbetsmiljöutvärderingen ytterligare en dimension och insikt för LoA-utvärderingen; vilket utgör ytterligare en viktig anledning för varför arbetsmiljö integreras in i PLIMA.
65