A – icke A, kvinnan som frånvarande - Textanalys av läroböcker i idrott och hälsa-läroböcker ur

I den här formeln anses A – icke A att mannen är A och kvinnan är icke A. Mannen ses här som människan och utgör normen för det normala och allmängiltiga. I läroböckerna vi granskat för idrott och hälsa ses mannen vanligtvis som norm. Mannen anses vara ”den normala människan”

och detta visar sig på olika sätt. Det vanligast förekommande är när läroböckerna visar något med ett exempel. Då oftast mannen får representera det normala och kvinnan ibland jämförs med denne, om kvinnan överhuvudtaget framkommer. Ett exempel är ur Almvärn och Fäldts lärobok där de ofta skriver om idrottsmän i olika sammanhang. Ett citat är ifrån sidan 76 där en speciell avslappningsmetod beskrivs och där kvinnan är icke-existentiell,

”Metoden har blivit mycket populär hos idrottsmän. En enda signalmening kan försätta en idrottsman i ett koncentrerat tillstånd inför en start eller en viktig rörelse”¹³¹

I den texten existerar inte kvinnan. Det skulle kunna förhålla sig så att författarna använder ordet idrottsman som en beteckning för både manliga och kvinnliga idrottare men vi anser att en definiering av idrottsmän i detta fall ska finnas med. Man hade istället kunna använda det könsneutrala ordet idrottare. Att bara använda ordet idrottsman gör man mannen till norm för idrottare. Det beskriver mannen som idrottaren och den som gillar att motionera, träna sin kropp, samarbeta eftersom dessa egenskaper är några som ibland relateras till idrotten. Enligt Hirdmans teorier bör det här upprätthålla genusordningen mellan könen.

De diskurser vi behandlat tidigare som passar in under den här formeln är diskurserna mannen som vältränad, mannen som människa, mannen som använder droger/doping, mannen som hårt

131Almvärn & Fäldt, s. 76

40 arbetande, mannen som kroppsmedveten, mannen som dålig i skolan och mannen som goda samarbetare.

Den tydligaste diskursen med kvinnan som avlägsnad är förmodligen mannen som människa där uteslutandet av kvinnan är total. I den här diskursen symboliserar mannen människan.

Eftersom mannen får föreställa människan blir kvinnan inte den fullständiga människan. Även i olika exempel när människokroppen sett ur ett fysiologiskt perspektiv får mannens kropp representera den normala kroppen. I Wiking och Lindströms bok finns ett exempel på just detta:

”En normal, 70 kg tung man har cirka 2000 kcal kolhydrater lagrade i muskler och lever”¹³²

I citatet utgör mannens kropp människans eftersom den ett kvinnligt exempel inte ges. Det går även att urskilja ett frånvarande av kvinnan i vissa delar ur de olika kapitlen i läroböckerna. I diskursen mannen som tar droger/doping och mannen som fysiskt stark finns få exempel av kvinnan och det är mestadels mannen som riskerar att drabbas av drog- och dopingmissbruk.

Kvinnan syns inte i bilder som föreställer muskulösa människor relaterat till doping då det endast är män som finns representerade. Det här kan tolkas som att kvinnan inte styrketränar och därför aldrig använder dopingpreparat för att få ökad muskelmassa. I doping kapitlen förekommer ofta bilder på manliga bodybuilders. Det här kan tydas, förutom kvinnan som inte styrketränar, kvinnan som inte tävlar i bodybuilding och att kvinnan inte bryr sig om att utveckla muskler.

Detta skulle i sin tur kunna spegla någon form av kroppsideal. I denna diskurs är det även männen som brukar alkohol på bilder och i text. I analysmaterialet framställs alkohol som något farligt och att nyttja alkohol medför vissa risker. Kvinnan är frånvarande även här vilket kan förstås som att kvinnan inte använder alkohol då hon är den skötsam och ordentlig.

I mannen som dålig i skolans diskurs är även där kvinnan totalt exkluderad. Det är bara män som framställs skoltrötta och sämre i skolan. Eftersom kvinnan är utelämnad i text och bilder under denna diskurs borde det tolkas som att kvinnan är bättre och mer motiverad än mannen i skolsammanhang. Framförallt i Almvärn och Fäldts bok synliggörs detta.

Martin tränar alla veckans dagar. Träningen tar så mycket tid att skolarbetet blir lidande”¹³³

I citatet ovan beskrivs mannen som loj och oengagerad till skolan och verkar låta andra intressen gå före. Martin verkar sätta träningen i främsta rummet och skolarbetet går i andra hand. Man kan då tolka det som att kvinnan lägger ned mycket tid till att studera och anser att skolans uppgifter behandlas först, innan hon spenderar tid på någon hobby.

132 Wiking Lindström, s. 107 133 Almvärn & Fäldt, s. 26

41 Diskurstema 2: A – a, kvinnan som annorlunda

Den här formeln skrivs A – a där mannen är stora A och kvinnan lilla a. Hirdman beskriver den som jämförelsens formel där kvinnan ses som en ofullständig man. Mannen ses som den normala och för kvinnan fattas det något, hon är inte riktigt en komplett människa.

Den diskurs som tydligt passar in i den här formeln är kvinnan som fysiskt annorlunda. I den diskursen är mannen ofta den normala medan det hos kvinnan saknas något och är inte fullt normal. I läroböckerna synliggörs detta när det skrivs om män och kvinnor ur ett fysiologiskt perspektiv. Ett exempel är ur Wiking och Lindströms bok.

”I vila inandas en vuxen person 5 – 6 liter luft/minut. … Den maximala syreupptagningen som tidigare nämnts 5 – 7 liter/min för vältränade män, 3 – 4 liter/min för vältränade kvinnor.”¹³⁴

I citatet har män samma mängds inandning per minut som en vuxen persons medan kvinnan inandas hälften så mycket som män eller som en vuxen person. Detta citat kan man tolka som att kvinnan inte ses som en vuxen person. Precis som Hirdman beskriver så är kvinnan här en ofullständig man, inte riktigt en komplett människa. Texten utgår ifrån att mannens syreupptagning är den normala och kvinnans jämförs med det.

Diskurstema 3: A - B, specifikt kvinnligt och specifikt manligt

Som tidigare skrivits innebär positioneringen A – B att mannen som utgör A och kvinnan som utgöt B är två skilda subjekt. Denna positionering har ett flertal diskurser kopplade till sig dels som A – B där kvinnan och mannen utgör två olika sorter, ett motsatts par, men även ett manligt och ett kvinnligt subjekt som är specifikt för vardera kön.¹³⁵

Mannen som inte skall vara kvinnlig – diskursen visar hur mannen skall vara en man och inte en kvinna, Mannen som dålig i skolan – diskursen visar på mäns tillkortakommanden i skolan, Mannen som har god samarbetsförmåga – diskursen lyfter mäns förmåga att samarbeta, Mannen som kroppsmedveten – diskursen delger hur mannen strävar efter den muskulösa kroppen och Mannen som hårt arbetande - diskursen speglar mannens förmåga att utföra tunga arbeten. Dessa diskurser bygger ett specifikt manligt subjekt, A.

De diskurser som bygger det specifikt kvinniga subjektet är; Kvinnan som omhändertagande – diskursen, där det fokuseras på hur kvinnan associeras med att ta hand om sitt barn, Kvinnan som hushållsarbetare – diskursen placerar kvinnan hushållet och hur kvinnan ansvarar för

134 Wiking & Lindström, s. 35 135 Hirdman, s. 36

42 hemmet, Kvinna med dålig självkänsla – diskursen framställer kvinnan med problem med självförtroendet, Kvinnan som objekt – diskursen fråntar kvinnan personlighet, färdigheter och intressen och flyttar fokuset till att kvinnan skall vara snygg och sexig, Kvinnan som rädd och sårbar – diskursen visar dels på kvinnans emotionella sida och dels på kvinnan som rädd och slutligen kvinnan som Kvinnan som överambitiös – diskursen som visar att om du är kvinna är det inte sunt att sträva att vara bäst då du kan riskera att bli sjuk.

Mans- och kvinnodiskurserna ovan visar på hur det specifika manliga och specifika kvinnliga är uppbyggt i analysmaterialet.

Mannen som hårt arbetande – diskursen och Kvinnan som hushållsarbetar – diskursen samt Kvinnan som omhändertagande - diskursen bli i synnerhet intressant här då det går att placera mannen och kvinnan i ett motsatsförhållande. Mannen är verksam i arbetslivet med kvinnan är verksam i hushållet och tar hand om barnen. När mannen och kvinnan framställs på detta vis så kan läroböckerna vara bidragande till att sätta upp vissa ramar som mannen och kvinnan skall följa. Detta kan förtydligas ännu mer med Mannen som inte som inte skall vara kvinna – diskursen då den diskursen visar på att en man skall vara en man och inte en kvinna. Sätter man Mannen som inte ska vara kvinna – diskursen i relation med att mannen är placerad i arbetslivet och kvinnan är placerad i hushållet så skulle detta kunna innebära att män och kvinnor som tar del av materialet får en stärkt uppfattning av att mannen jobbar och det är kvinnan tar hand om hushållet.

Diskurserna som tillhör A – B formeln tenderar även att framställa mannen i något mer positiv anda medan kvinnan i något mindre positiv. Mannen som dålig i skolan – diskursen är egentligen den enda som framställer en brist hos mannen. Medan kvinna har ett flertal i och med Kvinnan som överambitiös-, Kvinnan som rädd och sårbar-, Kvinnan som har dålig självkänsla samt Kvinnan som objekt – diskurserna.

Diskurstema 4: Ej placerbara i Hirdmans formler

Hirdmans formler visar på hur mannen ställs i fokus och hur kvinnan konstrueras i förhållande till mannen. Men i vår undersökning har det framkommit ett flertal diskurser som finns representerade hos både kvinnan och mannen. Dessa diskurser skulle kunna placeras in under A – B formeln i Hirdmans teori men vi anser att dessa diskurser inte bygger ett specifikt kvinnligt eller specifikt manligt subjekt utan snarare speglar en syn på att vissa diskurser finns representerade hos båda könen utan att diskurserna framhåller en specifik kvinnlig eller en specifik manlig position. Diskurserna är här indelade efter diskurs par med den kvinnliga diskursen och den manliga motsvarigheten: Kvinnan som friluftsmänniska, Mannen som

43 friluftsmänniska – diskurserna visar både mannen och kvinnan som vistas ute i skog och mark.

Mannen som fysiskt stark och Kvinnan som fysiskt stark – diskurserna framhäver både mannen och kvinnans fysiska styrka både i text och i bilder. Kvinnan som idrottsutövare och Mannen som idrottare – diskurserna visar på hur både mannen och kvinnan framställs lika troliga att vara fysiskt aktiv. Mannen som smidig och Kvinnan som smidig – diskurserna upplyser läsaren om att ha en smidig och rörlig kropp inte är könsbundet, visserligen så lyfts kvinnan fram som generellt mer rörlig än mannen men mannen är inte på något vis utesluten ur rörligheten och smidigheten.

Kvinna som sjuk och Mannen som sjuk – diskurserna speglar både en av mannen och kvinnans brister, att bli sjuk. Visserligen kan man argumentera för att de är på olika sätt som kvinnan och mannen framställs då mannen mer är generellt sjuk, man specificerar inte sjukdomen på samma sätt som för kvinnor då kvinnor ofta är utgångspunkt för ätstörningar. Men vi gör här ingen distinktion mellan att vara sjuk och vara specifikt sjukt i någon sjukdom då vi menar att det i båda fallen lyfter risker för sjukdom hos både mannen och kvinnan. Mannen som otränad och Kvinnan som otränad och ohälsosam – diskurserna låter läsarna av analysmaterialet att se hur både män och kvinnor framställs som ohälsosamma och bidrar där med till att uppmärksamma problemet oavsett könstillhörighet. Kvinnan som elitidrottare och Mannen som elitidrottare - diskurserna kan ses ha flera positiva aspekter tillhörande sig. Dels att både mannen och kvinnan är lika naturliga som proffsidrottare och dels att de dessutom skulle kunna ses som förebilder för framförallt elever som läser läroböckerna. I jämförelse med om t.ex. mannen enbart skulle vara respresenterad, då mannen enbart är representerad som elitidrottare så säger det någonstans att kvinna inte skall satsa på proffsidrott, att vara elitidrottare är något för mannen och kvinnor som elitidrott skulle på så vis framstå som avvikande. Att diskurser inte går att placera in i Hirdmans olika formler ser vi som en styrka hos läroböcker, då detta medför att framställningen av mannen och kvinnan i större utsträckning är jämställd.

Läroplansdiskussion

Enligt läroplanen ska skola sträva mot att upprätthålla jämställdhet mellan män och kvinnor (Lpf 94). I vår undersökning granskar vi läroböcker i idrott och hälsa för gymnasiet och hur läroböcker framställer män och kvinnor.. Här nedan följer citat ur Lpf 94 som vad skolan skall har som målsättning att förmedla om jämställdhet och vad vi ser som läroplanens jämställdhetsdiskurs, dessa citat kommer sedan att kopplas till Hirdmans olika formler och diskurserna i formlerna för att på så vis visa hur läroplanen förespråkar en viss typ av diskursteman. Dessa teman kan ses kämpa om tolkningsföreträde i en form av diskursivkamp:

Citat 1: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.¹³⁶

Citat 2: Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.¹³⁷

Citat 3: Personalen skal: informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och därvid motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på kön och på social eller kulturell bakgrund¹³⁸

Citat 4: Läraren ska: se till att undervisningen till innehåll och uppläggning speglar både manliga och kvinnliga perspektiv,¹³⁹

Citat 5: Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter.¹⁴⁰

Diskurstema 1: Kvinnan som frånvarande

Hirdman anser att de olika formlerna ligger till grund för genussystemet och att de bidrar till en förståelse för hur systemet är uppbyggt i samhället. I formeln A – icke a förekommer endast mannen och kvinnan är utesluten, hon benämns inte. De diskurser som hamnat under den här formeln kan inte sägas stämma överens med läroplanens riktlinjer. I citat två ovan ska eleverna finna sin unika egenart. Om mannen ses som norm och kvinnan inte framställs inom vissa diskurser borde det kunna tolkas som att kvinnan inte hör hemma inom detta område. Det här kan resultera i att skolans uppgift, att varje elev ska kunna finna sin unika egenart, problematiseras. Om kvinnor till exempel aldrig framställs som atletiska eller i samband med idrott kan det tolkas som att de inte hör hemma inom idrottsdiskursen eller inom den arenan.

Det kan få motsatt effekt mot läroplanens riktlinjer då möjligheten finns att tjejer avstår från att idrotta även fast de har ett intresse för det. Det här visar ett exempel som inte främjar varje elevs möjlighet att hitta sin unika egenart. Ett sådant exempel kan även utspela sig på andra arenor i idrott och hälsa och begränsas inte till just idrottsarenan.

136 Skolverket, Lpf 94, s. 3 137 Ibid, s. 3

138 Ibid, s. 15 139 Ibid, s. 12 140 Ibid, s. 4

45 Att mannen ses som norm betyder dock inte något positivt utifrån ett manligt perspektiv. Att kvinnan utesluts ur diskurser som kan beskrivas negativa finns risken att männen kan relatera till detta diskurstema eftersom exempel ur diskursen enbart består av manliga könet. I diskursen om droger och doping är det i majoriteten text och bilder illustrationer av män. Detta kan få män att känna sig diskriminerade och just diskriminering på grund av kön får uttryckligen inte förekomma i skolan enligt läroplanen.

Generellt kan man säga att diskurserna under A – icke a inte stämmer överens med citaten ovan. Läroplanen består av ett jämställdhetstänk över alla nivåer och under dessa diskurser är inte alls kvinnan närvarande. Dessa läroböcker följer på så vis inte de värderingar och normer som skolan har som målsättning att förmedla till eleverna. Å andra sidan vet vi inte hur texterna och bilderna tolkas av eleverna i undervisningssammanhang då det inte ingått i vår undersökning.

Diskurstema 2: Kvinnan som annorlunda

Att kvinnan ses som annorlunda eller en sämre version av mannen stämmer inte heller överens med läroplanens delar om jämställdhet. Om jämställdhet ska råda blir det problematiskt om kvinnan ses som en ”mindre” version av mannen. Det skulle gå att påstå att det fjärde citatet från läroplanen ovan efterlevs eftersom kvinnan förekommer under diskursen. Både män och kvinnor finns representerade. Kvinnan är närvarande, dock i en form som kan diskuteras där kvinnan alltid jämförs med den ”normala” mannen. De andra citatens innebörd accepterar inte att kvinnan ses som den ofullständiga mannen i diskursen.

Diskurstema 3: Specifikt kvinnligt och specifikt manligt

Att analysmaterialet har diskurser som bygger företeelser som specifikt manliga och specifikt kvinnliga ter sig förefalla problematiskt i förhållande till Lpf 94’s målsättning, åtminstone om man ser på vilket sätt det manliga och kvinnliga byggs upp. Om man ser till citat 4 ovan så skall undervisning och innehåll spegla både manligt och kvinnligt perspektiv, vilket man kan hävda att Diskurstema 3 gör i och med att det finns företeelser som analysmaterialet förknippar med män respektive kvinnor. Läroplanen säger inte uttryckligen vad som karaktäriserar ett manligt och ett kvinnligt perspektiv, men å andra sidan lyfter läroplanen att skolan skall vara jämställd och varje elev skall få möjlighet att finna sin unika egenart som kan ses i citat 1,2,3,5. Vi tolkar då detta som läroplanens jämställdhetsdiskurs och tolkar läroplanens jämställdhetsdiskurs som något överordnat det manliga och kvinnliga perspektivet. Detta innebär då att när man pratar om ett manligt perspektiv och ett kvinnligt perspektiv så skall dessa även vara jämställda. Därav är det problematiskt när analysmaterialet dels visar en mindre positiv bild av kvinnan och dels att män och kvinnor har en sådan tydlig uppdelning i arbetsåtaganden, med män som försörjare och

46 kvinnor som ansvarar för hushåll och barn. Diskurstema innehåller även att fysiologiskt betingade skillnader tas upp, men det utgör inget problem mot läroplanens jämställdhetsdiskurs, då det helt enkelt är så att kvinnor och män är fysiologiskt annorlunda och till skillnad mot kulturella konstruktioner av vad som kan ses en förlegad människobild. Det finns en viss begränsande faktor i att kalla någon för manligt och kvinnligt, det kan vara uteslutande. Givetvis ska både manligt och kvinnligt dominerad intressen kunna användas som exempel i läroböcker, men det vi menar att detta inte kan ske utan visa på det specifika intressets möjlighet för båda kvinnor och män i likhet med Diskurstema 4. Annars så kommer det att riskera att bli en begränsande faktor i elevers val av exempelvis idrottsaktiviteter.

Diskurstema 4: Ej placerbara i Hirdmans formler

Diskurstema 4 innehåller de diskurser som speglar aktiviteter som framställs med både män och kvinnor utan att lägga in en värdering om vad att aktivitet skulle förefalla besitta en manlig eller kvinnlig karaktär. Innehållet framställs då neutralt i den meningen att innehållet inte begränsar valmöjligheten i att enbart presentera manligt eller kvinnligt i förhållande till en aktivitet. På så vis är inte innehållet begränsande för elevers val och uppfattning om olika idrottsaktiviteter.

Läromedlen lämnar det öppet för eleven att bilda sig sina egna uppfattningar om huruvida t.ex.

en idrottsaktivitet passar för just den specifika eleven, oavsett om det är en man eller kvinna. Det är således egentligen bara Diskurstema 4 som kan sägas leva upp till läroplanens målsättning om jämställdhet och elevers möjlighet att finna sig själva.

Konklusion

Resultaten från denna undersökning har visat sig dels bekräfta tidigare studiers resultat men också att läroböcker som vi analyserat gett en mer nyanserad bild av mannen och kvinnan. Vi kan i likhet med Britt–Marie Berge och Göran Wedding finna mönster som de kallar likhetsdiskurs i sin undersökning. Detta representeras i vår undersökning av Diskurstema 4: Ej placerbart i Hirdmans teori, att det inte görs en åtskillnad mellan män och kvinnor. Både män och kvinnor är representerade i vissa aktiviteter. Vi kan däremot inte uttala oss om huruvida mannen är mer representerad i Diskurstema 4 och dess diskurser då vi inte har en kvantitativ del i vår undersökning. Däremot finns det indikationer i Diskurstema 1: Kvinnan som frånvarande och Diskurstema 2: Kvinnan som annorlunda, som talar för att mannen är norm i stort då mannen i alla läroböckerna som ingår i analysmaterialet har mannen som utgångspunk när det gäller den anatomiska muskelmodellen. Detta kan även ses i att vissa läroböcker har idrottsmannen som utgångspunkt när det kommer till fysiologiexempel. Detta konfirmerar även Moria von Wirights resultat och Karin Grahns resultat om att mannen utgör normen. Diskurstema 3: Specifikt manligt och specifikt kvinnligt, är svårare att placera mot tidigare forskning mer än att vi i likhet med Grahns

In document Textanalys av läroböcker i idrott och hälsa-läroböcker ur ett genusperspektiv (Page 39-51)